Senaste kommentarerna i forumet

@aeromagnus Så slitsamt du har det 😢 Önskar så att du fick möjlighet att söka jobb på en annan skola, där dina kunskaper och erfarenheter värdesätts. En mindre skola kanske?

Kram 🐘

PS2. Snart blir jag väl som min morsa 🤣 ”Nä, den veckan kan jag inte för jag ska till frissan på tisdagen.”

PS. Jag funderar på om jag ska kryssa ytor i min kalender 🤔 De dagar jag har något uppbokat får jag inte boka in något mer liksom. Krysset står för rast och vila. Eller så räcker det att jag tänker just så - max en grej uppbokad per dag - och helst en helt ren dag emellan. Om det går.

Jag känner att jag behöver ha mina ”sjukskrivna” förmiddagar rätt så rena. Inte boka upp mig på mer än det nödvändigaste typ läkarbesök, massage och tid hos psykologen. Inte tvinga mig att göra ”måsten” här hemma heller. Idag tänkte jag diska, men sen tänkte jag att disken springer fan inte ifrån mig. Lust att göra även ”måsten” är en mycket bättre drivkraft än upplevt tvång.

Man måste inte göra speciellt mycket egentligen, mer än att jobba. (Om man inte är sjukskriven, då måste man inte ens det.) Och nu är prio ett att faktiskt orka jobba 4 tim/dag och orka att göra något lite socialt på kvällen. I måndags zoom-möte med tjejjouren, i tisdags besök hos ex-svärisarna, igår besök hos yngsta dottern, och ikväll blir det kören 🥰

Sen ska jag vila från sociala aktiviteter fre-lör, för på söndag ska vi hålla kalas för mig och ex-svärmor. Äta ihop allihop åtminstone - och det är äldsta dottern som är kocken. Givetvis är hon grym även på att laga mat, min äldsta dotter har superkrafter inom alla områden ❤️

Kram 🐘

Tack @Se klart ❤️ Min fina forumvän ❤️ Jag kämpar faktiskt med att bibehålla mitt självförtroende och min självkänsla på jobbet, trots att jag inte kan tävla med de yngre. Eller så kan jag det, fast på ett annat sätt.

Missunnsamhet är dock en känsla som aldrig har fått fäste i min kropp och hjärna - och det är en superkraft att inte låta den känslan styra en i livet. Jag har sett på nära håll hur svårt det kan skada både avsändare och mottagare.

Jag började vikariera som chef när jag var 23-24 år gammal. Då skulle jag chefa över bland annat gubbar 55+ och det var den allra bästa chefsskola jag kunde få. Min inställning var glasklar: Du har erfarenheten, jag kan tekniken och har tempot - tillsammans gör vi stordåd.

Nu befinner jag mig delvis på andra sidan. Jag kan tekniken och jag har ett bra tempo, men högst tempo har jag inte längre. Och det är okej. Det är mer än okej med tanke på att jag har varit sjukskriven för utmattningsdepression tre gånger. Och alla gånger har jag gått tillbaka till samma jobb. Förhoppningsvis lite klokare.

Kram 🐘

@andrahalvlek jag vill reclaima ordet och egenskapen (?) duktig och ge det till sig. Fasiken vad du är just- duktig. Så himla envis och bestämd. Nu tänker jag inte främst på nykterheten- den kräver inte så mycket duktighet längre- men att leva ett nyktert liv och dessutom med ditt bagage av depressioner och utmattning. Om det inte är duktigt det du gör nu, då vet jag inte.
Jag har också ett yrke som kräver omställning- vilket innebär många nya moment och att lära sig nytt, hela tiden.
Vi är några i min ålder, men fler yngre förstås. Jag har tex en medarbetare som är ”typisk” kvinna 55+ på så vis att hon tror att hon ”är efter med allt nytt” medan hon u själva verket har blivit en superuser.
I morse skulle vi ha planeringsmöte men har tänkt så mycket på hennes stress över att inte räcka till- så jag föreslog promenad och fika och prata mer fritt. Och jag berättade precis hur jag såg det- och att hon ska känna som en riktigt tung insikt ib sig över allt nytt hon inte bara klarar- utan för med bravur. Att i vår ålder kan man också känna osäkerhet för att ”slla andra” verkar klara allt så bra.
Vi grät en skvätt båda två på vår promenad. Jag blev berörd av att hon blev så- lättad och glad- över något så enkelt som en god och helt rimlig återkoppling. Hon blev så glad att få bekräftelse- och välförtjänt beröm. Svinduktig är hon!
Det blev en för lång utvinkling i din tråd, men det kändes som det hörde ihop. Lite grann. Duktiga kvinnor bär stora delar av arbetslivet (nån enstaka man också @torn och ni andra 😍)

En sak jag inte skulle orka efter mina heltids-dagar är att orka så mycket socialt. Har världens behov av tystnad och lugn. Socialt liv är på ett minimum just nu, men det är okej.
Kram forumbff 🥰🍂

Tack fina forumvänner 🥰 Det känns bra idag också, trots att dagen har varit lång. Den började med ett möte på dotterns boende kl 10 och först kl 19.30 var jag hemma och kunde hoppa (nåja) i badkaret. Jag längtar efter den vilan som ett varmt bad ger mig.

Kram 🐘

PS. Mötet pågick förstås inte så länge, men sen inföll alla möjliga åtaganden slag i slag resten av dagen.

Just nu är min känsla flykt. Flykt från verkligheten. Problemet är ju att det inte hjälper att just fly. Det hjälper för stunden men inte i längden. Hade jag inte haft familj så vet i sjutton vad jag hade gjort. Jag går till mitt sk jobb. Jag gör det jag ska. Försöker engagera mig och hjälpa mina kollegor. Det intressanta är att jag ofta frågar mina kollegor om de behöver hjälp med elever. Är med i klassrummen mm. Ingen gång, noll, nada är det någon som frågar mig om jag kan behöva ett handtag. Så nu kommer jag sluta ställa upp.
Kommer hjälpa mig själv.

Onsdag!
Idag har jag varit på synundersökning. Äntligen tagit tag i saken och kollat upp mina ögon, deeeeeee var fel. Ska tydligen ha glasögon både på kort och lång sikt. Denna typen av brytningsfel ska även vara den sämst lämpade med skärmjobb. Woopidoodle! Nej men det känns skönt att fått det gjort. Mina ögon har varit väldigt torra och trötta senaste två åren. Hade kunnat förklara huvudvärken och tröttheten oxå. Så det var ju väl att jag nu ordnat detta :)

Min doggo blev precis hämtad och ska nu hänga hos sin pappa en stund. Saknar honom redan men är ganska skönt att få en hel natt sömn. I natt väckte han mig runt 0130 och jag kunde inte somna om förens runt 05. Så det har varit en ganska seg dag tbh.

Har fortfarande sjukdomskänsla i kroppen och ganska mycket huvudvärk. Har ordnat ihop ett litet firande för en kollega i
Morgon så ska in till kontoret och socialisera. Har några ganska tuffa möten i morgon oxå, ser inte helt fram emot dem. But you gotta do what you gotta do i guess.

Börjar bli mer och mer hunds på att köra ett nyktert 2023. Det känns ganska kul ändå. Och sen har jag börjat småfinurliga på ett 5veckors projekt privat som jag ska nog vill göra nu i november oxå.

Kul med lite längre kombinerat med kortare projekt samtidigt. Ganska kul att sätta upp milstolpar. Nu slog det mig att jag kanske borde sätta upp detta i jira 😂 göra ett riktigt gantschema med aktiviteter och milestones.
Känns lite overkill! Men kan bli kul 😅 om inge annat blir det spårbart och nåbart.
Sätta upp ett SMART mål…

Nåååååväl, ska sova på saken. Hoppas mina böcker kommer i morgon. Längtar till helgen (som vanligt).

Ta hand om er🌸
/Ella

❤️@vår2022

👏@majken_r

@majken_r Ja, bra idé att utforska hur det är och känns i kroppen. Hundpromenaderna har varit riktigt sköna, gått sakta och andats frisk luft. Ångesten som kom när jag vaknade igår försvann ganska fort men stämningsläget fortsatt lågt. Nu har även min son smittats och vi pratade imorse om hur låga vi blir av att vara sjuka. Han hade hög feber i natt och läskiga drömmar. Det var skönt att få prata ut lite om detta och vi kunde till slut skratta åt oss själva. Att vi är så ömkliga, deprimerade och står inte ut längre, att vi ska åka in akut och säga det😂. Nu har även maken insjuknat. Mår lite bättre idag och hoppas kurvan vänt. Har kunnat slappna av mer idag, gått långsam hundpromenad, har plöjt filmer som jag skrattat gott åt och ätit snickers.

Blev nyfiken på hur förkylning och inflammation påverkar hjärnan och om det skapar ett lågt stämningsläge. Tänkte att alkohol påverkar hjärnan till att må dåligt, så hur påverkar sjudom hjärnan?

Googlade fram detta från 2021.
David Engbloms forskargrupp vid Linköpings universitet har under många år forskat på varför inflammation i kroppen ger upphov till obehagskänslor, nedstämdhet och får oss att vilja dra oss undan från andra. De tror att hjärnans egen immuncell, mikroglia, ligger bakom nedstämdhet och obehagskänslor vid förkylning och annan inflammation i kroppen. Sak samma vid Parkinson, stroke och Alzheimers. Våra fynd visar att aktivering av mikroglia är tillräcklig för att skapa nedstämdhet och obehagskänslor hos möss. Det ligger nära till hands att tänka att det är på liknande sätt vid flera sjukdomar i människan. Det är inte osannolikt att aktiverade mikrogliaceller är en delorsak till att patienterna mår dåligt och blir nedstämda, säger David Engblom.

Intressant! Det kan vara svaret på varför man blir deppig när man är sjuk. Det gör det på något sätt det lite lättare att stå ut för mig. Det är bara att hålla i och hålla ut så går det över och se fram emot hur det kommer att kännas när man blir frisk😁🏃‍♀️

@Geggan Fint att ni kan vara i nuet. Varma tankar till er och stor kram till dig🤎

@Geggan Vad härligt att du kan se på tillvaron i detta ljus, nu är nu och det är gott. Vackert på något sätt❤️

@Andrahalvlek Instämmer med @Geggan. Skönt att det går så bra och att det finns kvar i minnet❤️

Nu har vi fått nya läkarbesked. Nya prickar på lungor och lever. Ja, vi lyssnar och så är det inte mera med det. Vi lever så intensivt i nuet. Njuter av det nya livet i innerstan. Tycker om varandra och hela vår tillvaro. Ja, prickarna kommer att växa. Men idag vet ingen hur fort eller vad som annars kommer att hända. När det händer så förhåller vi oss till det. Nu är nu och det är gott.

Skönt @Andrahalvlek att kunskapen fanns kvar när den behövde! Förstår att du är lättad. Och skönt att allt går enligt plan! 🐳

Två dagar med fyra timmars arbete vardera är gjort. Två dagar med många raska steg i benen. Zoommöte med tjejjouren i måndags kväll och besök hos ex-svärisarna igår tisdag, inklusive långpromenad och mat. Det känns bra. Jag lyckas varva ner på kvällen, med hjälp av ett varmt bad. Jag lyckas komma i säng senast 22.30. Det enda som minskat är skärmtid och tv-tid, och det klarar jag mig utmärkt utan.

På jobbet gör jag fortfarande samma sak som jag har gjort från och med den 1/9. När den sysslan är klar tar jag en fika och tjötar med kollegor en stund, och sen åtar jag mig nästa syssla. Jag har skriftligt planerat exakt vad jag behöver göra varje dag för att hinna med under veckan. Planen är detaljerad och hållbar - och jag känner ett lugn i magen för att jag kommer att hinna. Redan efter två dagar låg jag före tidsplanen.

Det är fascinerande hur kunskapen liksom ligger där inne i skallen och väntar på att plockas fram. Dels handlar det ju om en kunskap som erfarenhet skapat under 30 år i yrket, men också relativt ny kunskap i form av både teknik och rutiner som jag lärde mig för första gången förra hösten.

För ett år sedan lärde jag mig ju mitt nya jobb på löpande band, moment efter moment skulle tragglas in. Var jag hittar de olika sakerna, var och hur de ska bearbetas och användas. Mycket teknik och många olika moment. Det skedde på distans dessutom och jag hade endast skriftlig kontakt med min närmaste kollega. Att jag sen har passerat 50-sträcket, och att det tar längre tid att lära sig vissa saker ju äldre man blir, var också en komponent som jag behövde ta hänsyn till. Det krävdes några fler repetitioner.

Inför jobbstarten i höst var jag så oerhört rädd att all den kunskap som jag hade lärt mig förra hösten var som bortblåst. Att kunskapen var så pass färsk och inte nedtankad i det automatiska minnet, så att det skulle krävas i princip en ny upplärning. Det var min allra största farhåga. Så mycket annat har ju liksom försvunnit spårlöst - mitt minne är oerhört fläckvis, mest vad det gäller namn faktiskt.

Men mina farhågor stämde inte. Kunskapen sitter där den ska. När jag väl behöver plocka fram den så behöver jag bara koncentrera mig lite mer, rota runt i skallen lite, men sen när jag väl börjat med momentet så kommer det fram i sin helhet. Voilà - det känns som ren magi! Ytterst få frågor har jag behövt ställa till kollegorna.

Jag förstår att jag kommer att vara helt slut på fredag kväll. Jag var beredd på att det skulle kännas tufft att öka från två till fyra timmars jobb per dag. För mig har det dock varit viktigt att bibehålla mina rutiner på fritiden. Jag behöver fylla på med energi. Att träffa ex-svärisarna en kväll per vecka, och att idag onsdag åka hem till yngsta dottern och ta med mig mat från McDonalds. Gå till kören imorgon torsdag.

Någon skrev om vikten av rutiner, och det kan jag bara skriva under på. God planering och rutiner är stommen i mitt liv. Om 80 procent av mitt liv är planerat och inbyggt i en vana så orkar/vill jag frispejsa de sista 20 procenten 🥰

Kram 🐘

@vår2022 instämmer i det där med att känslan o sjuk och bakis är väldigt lika på morgonkvisten..🫣 Sä tråkigt att du bliv så dålig, inte roligt. Hoppas det går över snabbt🙏🏼 Jag kan också bli frustrerad när jag blir sjuk, att inte orka tex träna och mest vara stilla. Kanske ett tillfälle att utforska detta, att vara medveten om vad som händer och känns när man följer kroppen utan förväntan. Lite vilande yoga? Hundpromenader låter fint, skönt att komma ut. Skickar en stor kram och ett gott te genom cyberrymden🤎🍋🫖🍯🤎

@Torn Tack, och det är verkligen härligt. Även när det inte är så härligt 😅 Kan alltid titta bakåt och komma på att vissa delar där är väldigt sköna att slippa🥰

@Geggan Tack fina🍂🤎

Så bra @Kaveldun ! Jag trivs verkligen med denna kolhydratfattiga mathållning som nu är min livsstil. Också jättebra i magen, mycket lindrigare migrän som jag annars lider av mm. Mår helt enkelt toppen. Ska snart kasta mig över Åren.

Grattis även från mig @majken_r ! Följt dig här alla mina 10 månader..🐳

Stackars dig @vår2022 ! Vilken otur! Förstår att du blir lite sur. Men- det blir ju bättre! Jag är glad att vi inte åkte på bröllop till Portugal- bruden visade sig ha covid så det blev ett riktigt superspridartillfälle med 160 gäster! Kram! 🐳🥰

@vår2022 Krya på dig!

Mig veterligen har jag inte haft covid. Tre sprutor har jag också tagit. Men jag åker kanske på det. Det som sker det sker.

Kram 🐘