Senaste kommentarerna i forumet

Själv hemma en fredagskväll. Det känn skönt. Jag har märkt att jag behöver ensamtid då och då. Ingen som vill ha något av mig, ingen som ser på filmer jag inte tycker om. Samtidigt hade det varit tråkigt att alltid vara själv. Jag var och badade med min brors pojkar i veckan. Deras föräldrar som skilde sig för att pappan ville fortsätta dricka på helgerna. Så trist. Pojkarna är jättefina, och det blev hamburgare efteråt. Jag märker redan på dom att, den yngste 10 år är omhändertagande, och tar ansvar för sin bror 13 år. Den äldre har förmodligen Add. Lite disträ, och har extrahjälp i skolan. Under dessa pojkars uppväxt har det varit mycket alkohol. Dom berättar saker för mig om sin pappa ( min bror) och dom berättar att dom tycker jättemycket om honom, men att han inte kan sluta dricka, och då kan dom inte sova hos pappan på helgerna. Den yngste frågar mig, att varför uppfann någon ens alkohol? Det bara förstör. Jag håller med honom. Jag berättar lite om hur jag slutade dricka, och att det handlar om beroende, men även egen stark vilja. Jag varnar mina syskonbarn om att vi har en beroendegen. Jag försöker hålla samtalen på en barn- nivå, men tror ändå det är viktigt så dom förstår. Vi hade en härlig dag, pojkarna och jag var nöjda. 🤗🤗🐳

Ps! på torsdag smäller det- då blir det sol och pool på Gran Canaria en vecka ✅

@sattva! Ja, så känner jag mig nu. Stark 🌱 som de där små uppstickande tulpanbladen som jag hoppas få se i helgen. Snart bär det av mot landet. Ska avsluta några trådar att dra i, och knyta ihop, bara.
Känner mig för första gången på länge inte helt kräk-trött på fredag eftermiddag.
Ska handla god mat på väg ut till landet. Lite smågodis som tyvärr är mitt bestående helg-knark… Ska läsa ikapp lite här!
Önskar er alla en fin kväll, flera av er gröngölingar följer jag nu kanske lite mer på avstånd, och hejar på så sjukt mycket! Kram 🥰

@Sländan Verkligen otur du har haft.❤️ Alkohol på detta, och det hade blivit ännu värre som sagt.😬 Jag minns att jag under de första nyktra månaderna var orolig för hur jag skulle reagera om det hände riktigt jobbiga eller sorgliga saker. Skulle jag vilja dricka då? Men det där vände ju med tiden, ju mer jag inte såg något positivt med alkohol överhuvudtaget. Sedan länge ser jag det som totalt otänkbart att ta till alkohol som någon jäkla medicin.😫 Och det gör ju du också ser jag. 🤗

Kram

Kram!!❣

@Se klart Resilience helt enkelt! Så härligt att hitta det, anbända drt, få utdelning av det.
Önskar dig en riktigt härlig semester, var det nästa vecka?

@Sländan Ja fy sjutton, det är tur vi inte vet vad som ska hända oss i livet..
Du är stark, du klarar detta!❣

Dag 11. Vaknade onödigt tidigt även idag. Fullbokad arbetsdag, men med uppgifter som jag kan styra över helt själv. Då gäller det att hålla uppskjutarmentaliteten på avstånd. Att försöka hålla koll på vissa delar av sig själv, när man väl insett att det behövs – det är som att ha en fyraåring att ta hand om. Fullt kapabel att ställa till med saker, men skyddslös. Otålig, äventyrlig, luststyrd, självupptagen – ibland trött och grinig. Eller ursinnig. Irritation och trötthet har fyllt dag nummer 11 – men den gick bra.

@majsan_nu Go kväll och grattis till 191 dagar!🥳🥳🥳. Superbra! Hoppas det gick bra och smärtfritt hos tandläkaren, nu är det ju i alla fall över. Brukar tänka så när jag ska gå dit, att om en timme är det över!

Ha en fin kväll🌷💕

@Sländan Oj, vad du råkat ut för tuffa saker. En ihärdig covid och din älskade hund som dog. Beklagar sorgen❤️. Kriget är fruktansvärt och svårt att ta in, så mycket lidande, sorg, elände och förstörelse😭. Vi får verkligen hoppas att det löser sig på något sätt snart. Jag håller med dig, det är så oerhört tacksamt att vara nykter i dessa tider, det skulle vara helvetet med all skit som det medför. Jag har nu varit nykter drygt 4 månader och den tacksamheten och glädjen jag känner över det är en ljusglimt mitt i alltihopa🙏.

Hoppas din förkylning ger med sig snart så du får ännu mer krafter🌷💕

@Sländan
Så mycket på minus som hänt dig o ändå andas ditt inlägg så mycket positivt! Starkt o klokt tänkt 💪🥰👍
Hoppas du kommer att fortsätta i den andan - jag tror att det är jätteviktigt för ens mående!
Jag tycker att det är svårt att vara så positiv hela tiden men känner att det påverkar mig när jag lyckas åtminstone lite...
Jag tänker också mycket på kriget o önskar att det snart ska vara över. Men inte mycket pekar åt något slut..
Hoppas verkligen att du får vara frisk nu när du varit så krasslig en lång period!
Allt gott kram från mig 🤗

Sist jag skrev hade jag ett hopp om ett nytt bra år- men de började verkligen inte bra. Jag fick covid som höll på att gå över, men det blev plötsligt mycket värre symtom.
Jag Svimmade en natt i badrummet, och jag
hamnade jag på sjukhus i 2 dygn. Min älskade hund dog samtidigt ❤️ Nu har jag varit sjuk i en månad i covid, idag känner jag även av en förkylning.
Sedan kom de här hemska kriget och det kändes helt övermäktigt. Jag tror att jag fick ett smärre psykbryt med ångest och oro.
Idag känner jag inte att jag har något att gnälla över. Helvetet på jorden är inte långt ifrån oss, jag bara önskar och ber om att kriget ska få ett slut 🙏🏻
Trots allt jobbigt som hänt finns inte alkoholen i mina tankar - alkohol har ingen lösning på något.
De är ju bara tillfälligt, sedan kommer ångesten med de också. Jag har lärt mig att handskas med alla mina känslor utan alkohol.
Hade jag inte slutat dricka alkohol så hade jag aldrig lärt mig de. De är något att vara tacksam över 🙏🏻❤️
💕 sländan

@Se klart Ja så är det, min lilla världsbild har breddats till en större bild med utrymme för ”good enough” och ”shit happens” eller som Karlsson på taket säger ”det är världsliga ting”. Ett större utrymme för förståelse och förlåtelse. Livet är för kort, börjar inse det som 50+, för att haka upp sig på saker som i slutändan egentligen inte har någon betydelse. Kurvorna blir rakare och midjan bredare, men det är världsliga ting😂💕

God morgon världen & mina forumvänner 🥰
Känner mig ganska utsövd o fri från a-sugna tankar.
Mitt besök hos tandhygienisten igår resulterade i ett tandläkarbesök idag - så det är väl dagens aktivitet 😫
Hoppas du/ni alla har något roligare att göra...
Nu ska jag skrolla runt här en stund, dricka klart mitt kaffe o försöka göra något annat än att tänka på tandläkarbesöket!
🤗 Ha en fin dag o kram från mig

Dag 10. (I efterskott – vilket slarv!) Vaknade alldeles för tidigt, men det ska bli en bra dag ändå. Nu har jag fått lite bättre koll på ett uppdrag som länge känts övermäktigt. Jag hade egentligen bara skrämt upp mig själv. Känner mig inte längre lika lättskrämd och känslig. Samtidigt gäller det att inte känna sig för nöjd – så nöjd att uppmärksamheten sjunker. Det gäller i synnerhet alkoholen. Viktigt att behålla en kritisk blick. Att tro sig ha kontrollen är första steget mot att förlora just kontrollen. Jag fortsätter arbeta med den där rädslan och oförmågan att säga ifrån, säga nej, ta hand om mig själv. Kartlägger relationer. Matikainens bok är intressant, men jag vill komma snabbare till saken. Nåja. Jag lyssnar vidare. Börjar bli otålig och lite irriterad (och ändå glad!?).

@majsan_nu Tack för kramen - och skickar en tillbaka! Jo, jag måste hålla fast vid dagarna, vid rutinen. Inser att det går ganska snabbt att (undermedvetet) börja se sig själv som problemfri. Stark och svag på samma gång! Konstigt. Att nyvunnen styrka kan vara en svaghet. Håller fast vid dagarna. Tack!

@Sisyfos Uppskattar din uppmuntran! Jag håller med om det du skriver. Det är precis så där. Trött och sliten - då sjunker motivationen. Den där "övertalaren" i fel del av hjärnan ser sin chans, tror jag. Jag ska kämpa på, men det är den där motivationen som håller rutinen igång, inser jag. Tror att man får hitta ett sätt att påminna sig själv om alla negativa konsekvenser som alkoholen för med sig. De bleknar, liksom. När man börjar känna sig stark igen (starkare än på länge, egentligen). Tack för ditt inlägg!

@litenanna Tack för din kommentar och omtanke! Det har känts lite träligt nu, men det ska gå. Att man inte ska kunna lita på sig själv. Jag måste liksom skriva fast det här beslutet. Nu dabbade jag mig igår, men - det var "bara" en lång dag och sedan ett långt samtal som fick mig att grubbla och glömma den här rutinen. Tusen tack, som sagt!!!

Usch ja, när jag drack på SKIT VAD JoBBIT-känslan tidigare, så kunde jag komma på ”geniala” lösningar på problemen. En kort period i den begynnande fyllan var jag kreativ och lösningsorienterad - det är egentligen sån jag är. Problemet var att jag inte alltid kom ihåg vad jag tänkt, det blev rörigt i huvudet och ångesten dagen efter med kvarvarande problem var ju heller inget vidare. I en bakfylla är självförtroendet inte på topp.
Jag tänker att det som faktiskt funkar SÅ mycket bättre utan alkohol är att gå från tanke, till lösning och handling, vilket du gjorde nu. Göra det bästa av situationen.
Och kanske att se sig själv i sin egen roll. Vems ansvar är vems? Att inte ta på sig andras ansvar och känslor. Det har varit en utmaning för mig.
Tänker att nu bär vi lite hopp åt alla som tragglar med att sluta. Det blir bättre, det är lättare att skilja på sig och andra utan alkohol. När man inte tänker på alkohol har man tid över för annat. Göra, känna, leva.

Tack för era fina inlägg @sisyfos och @vår2022, vad mycket vi har erfarit när vi lägger ihop det💕
Min bästa bästa insikt när min dotter hade det som tuffast var något som min syster ”lärde” mig, nämligen att man kan bära hopp. Bära och förmedla vetskapen om att det blir bättre. Hålla uppe det som ett litet ljus- men alla de där känslorna- de kan man inte bära åt en annan. Det är en viktig separation i det. Och på något vis måste man också släppa taget om att vilja ’leva åt någon annan.
Inte så lätt.
Jag betar av jobb och möten och mer jobb och möten. Imorgon ska jag arbeta hemifrån, jätteskönt. Men att träffa kollegorna är så kul och värdefullt, så mycket gammalt knöl som lossnar.
Projekt ssri-inget nytt för intresseklubbem att anteckna 🥰 Jag räknar redan ner lite inför helg och semester.
Jo- en liten reflektion. Stötte på ett problem idag- två konsulter som anlitats för ett uppdrag fick en urdålig start och jag larmades på två håll- mycket irritation.
Jag var i känslan ”skit vad JOBBIGT att ta itu med men det måste jag för uppdraget brådskar- ska utföras under morgondagen”Efter cirka 1 minut sammanfattade jag läget i ett gemensamt Mail- beskrev att de fick gå ut- och in i rummet igen som de proffsiga personer de är. Beskrev uppdraget- svårt- ställer höga krav- detta fixar ni.
Efter 5 minuter fick jag bra återkoppling från dem båda- och även om det inte blir optimalt så blir det bra nog.
Jag är numera mer ok med att det är bra nog, jag följer med i svängarna och strutsar inte. Jag står ut med jobbigt utan att instinktivt önska mig en flyktväg. Jag känner starkt att jag har växt i betydande omfång och då menar jag inte mina kurvor.
Kram på er 😍

@Argbiggan Tack, då känner jag mig lite lugnare!
Min dag har annars mest handlat om bytet av grupp... Bara ni hittar mig så blir det bra, kanske nån mer kommer efter så småningom 🥰
Nu säger jag godnatt o hoppas vi får sova gott 🤗

@majsan_nu 190 dagar, wow! Du är verkligen otrolig, jösses🙌🏼 Hoppas du får sova gott nu🌸😴

@majsan_nu 190 dagar!! Du gör det så bra 💐
Var inte orolig för att bli bortglömd, du har bara bytt rum, inte lämnat byggnaden. Vi är många som kommer fortsätta hejja på dig 🌸💕

@Just idag Hej!
Tror inte jag skrivit i din tråd tidigare och jag har inte läst hela heller...
Fastnade för ett boktips du skrev om, den ska jag försöka hitta!
Ska läsa lite mer bakåt i din tråd. Du verkar flitig att skriva o samlar dagar lika flitigt 🥰
Önskar dig lycka till o skickar med en kram 🤗

Själv har jag

@Sisyfos Det är precis det som det handlar om. Att finnas där, stötta, bekräfta, lyssna utan att ta över barnets liv och känslor. Att se barnet som en separat unik individ som behöver tampas med livet på sitt sätt för att komma vidare, ingen annan kan göra det åt dem. Banden man har till sina barn är så oerhört starka och mår barnet inte bra kommer det alltid att påverka mig, jag kan inte ta över bördan men finns inom mig. Jag måste lära mig att hantera detta på ett sätt som ger barnet utrymme till att vara en egen individ med sina känslor och sitt liv, och jag måste fortsätta utvecklas i mitt liv med mina känslor. Frigöra barnet från mig, men det starka banden består livet ut. Jag har visat min sårbarhet för dem många gånger, att saker kan göra ont, att det är en del av livet och även visat att jag klarar av det. Tex skilsmässan från deras pappa vi gick igenom tillsammans och kom ut på andra sidan på ett bra sätt, med nya familjekonstellationer. Det är inte lätt att inte blanda sig i barnets känslor och försöka ta över dem. Det bästa jag gjort är att jag har blivit nykter vilket gjort mig psykiskt stabilare och min självinsikt har ökat. Jag är bättre på att förstå mina behov och mina känslor och vad detta kommer ifrån och det har medfört att jag bättre kan separera mitt jag/mig själv från mina barn och deras jag och behov. Jag kan stå ut med att de kan ha det jobbigt, förlita mig på att de har förmågan att lösa sina problem på sitt sätt. Det ger dem självkänsla och trygghet, för de vet, att jag finns där för dem om de skulle behöva mitt stöd och min hjälp.