Senaste kommentarerna i forumet

Ja sant @sisyfos- tålamod är vägen fram när det känns snårigt. Och jag LÄR mig av min mans tålamod - med mig- med livet. Det är en av hans riktigt goda egenskaper. Men jag som är snabb (ibland för snabb) blir också otålig när det går långsamt. Så jag gissar att vi passar ihop av det skälet 🙂
Tycker att du, jag, vi är bra på att dela med oss av vad som funkar ”för mig” och då kanske för nån annan.
Det är därför vi på forumets passar så bra ihop! Kram 😍

Inatt drömde jag att jag drack och körde bil. 😱 Fick så dåligt samvete i drömmen. Konstig dröm när jag varit nykter så länge. Ja två små snedsteg har jag ju haft. Men de räknas knappt.

@Sisyfos Jag försöker verkligen planera in tid för att bara vara och vila också. Vissa saker, som matlagning, har jag helt outsorcat just nu. Städning har ingen prio alls heller tex. Jag försöker avboka det som går att avboka, som övernattningen hos dottern i fredags tex.

Jag vet att det lugnar ner sig på jobbet snart. Nej, fel av mig. På jobbet lugnar det aldrig ner sig, men jag kommer snart att ha full koll på 40-50 procent och då kan jag bättre hantera de stökiga återstående 50-60 procenten. Jag lär mig också att släppa till andra och ta ett steg bakåt tidigare. Så på så sätt kommer det att bli lugnare inombords åtminstone.

Kram 🐘

@Sisyfos Min yngsta dotter har också en jättesund inställning till sin kropp. Kläder som inte passar åker av direkt med kommentaren: ”Den är för liten för mig”. Thats it. In i garderoben och leta upp något som passar bättre. Sen försöker vi ändå få henne att röra på sig dagligen och begränsa intag av cola och chips, för hennes eget bästa. Fullt fria tyglar är inte riktigt sunt det heller.

Kram 🐘

Ja, jag landar också i att glasen för det mesta är extremt onödiga. Man känner av små mängder när man nästan aldrig dricker. Jag gillar energin jag har utan alkohol. Hehe, lite konstigt eftersom jag ibland drack just för att få energi. Jag blir mest extremt trött helt enkelt. Skulle aldrig börja med helgvin igen.
Hoppas föreställningen var bra!

@sisyfos - det är anmält på flera plan! Jag visste bara inte om det förrän nu.

Jag har hällt över överblivet vin i petflaskor och sparat.

@torn Japp, mycket mera chill nu för tiden. Dock ej när det gäller detta…

Trötthet är jobbigt. Bra tänkt att jobba med de diagnoser man känner sig mest hemma med.
Och så undrar jag lite - hur står det till med D-vitaminerna? Jag tänker att det ibland kanske finns helt naturliga saker till att vi känner oss trötta. Mörkret, lufttrycket etc påverkar också. D-vitaminreceptorer finns i kroppens alla celler tydligen. Vi söker kanske ibland orsakerna hos oss som personer och våra liv när det i själva verket finns obalanser.
Nu hade du förresten börjat med tillskott av olika slag också, var det inte så? Vissa substanser försämrar ju upptag av andra substanser, så det kanske finns någon förklaring där också.

Intressant det där med inställningen till kroppen och reflektioner över att saker inte sitter bra. Min dotter har en sund inställning till sin kropp och hon är grymt irriterad på att vissa affärer bara harckläder för de som saknar bröst och rumpa. Hon är inte tjock, men kurvig. Jag var nog betydligt mer irriterad på min kropp när jag var yngre. Jag var väldigt smal, men hade rumpa… hade passat så mycket bättre idag när det är lite inne. Fick bort rumpan en gång när en kärlek lämnade mig och jag tappade matlusten. Då var jag mycket nöjd men underviktig.
Nä, det är inte din kropp det är fel på AndraHalvlek. Klok insikt!
Förresten så tycks du ha rätt fullt upp i ditt liv just nu. Kom ihåg att du kanske behöver extra vila när du bytt jobb och allt.

Håller med Torn! Vi behöver fortsätta att reflektera. Och att reflektera över att hälla ut vin också kanske. Det hade ju aldrig hänt när jag drack.
Hur går det med tjejen som mår dåligt i din dotters närhet, får hon hjälp. Man kan anmäla. Jag tänker att det kan vara en väckarklocka för mamman också.

Haha, jag har heller inget tålamod med sjuka män… men inte så mycket tålamod att vara sjuk själv heller. Rastlösheten gör sig påmind.
Jag tänker ibland att era beskrivningar här i det vidare livet innehåller receptet till ett gott liv.
Motion, tillfredsställelse (lycka, tacksamhet), avkoppling, reflektioner i stort och smått och nära och kära. Det räcker liksom så.
Har ni läst Tage Danielssons Sagan om flickan som ville bli berömd? Underbar livsvisdom om att tro att gräset är grönare på andra sidan.

@Miss_blondy 💗 Godmorgon 🌼

Roligt att du tittar in då och då😊
Livet utan alkohol är absolut mycket bättre för det mesta men det kan ta tid att ställa om.
Man får lära sig att fylla det nya alkoholfria livet med roliga saker att göra och skaffa sig nya vanor.
Jag är så glad för din skull, minns hur du kämpade!💪🤗
Kram 💚

Att vara nykter är inye alltid det lättaste men det är så mycket lättare än att vara aktiv. Det är mycket jobb, eller det kan vara för det beror säkert på vem man frågar men kan välja själv, man utvecklas vare sig man vill det eller inte för hjärnan blir så närvarande, och sen kan det kanske bli för mycket. Men när jag drack så stampade jag bara på samma ställa, jag kom ingenstanns, för allt handlade om att få dricka, det var prio ett..!

Jag tar inte min nykterhet för givet för jag minns så kraftig och klart hur starkt det suget var, den besattheten för alkoholen var ju helt extrem. I mång och mycket trodde jag ju att den Gjorde mig hel men ändå inte. Men jag trodde ju verkligen att jag inte skulle klara något utan det, kunna hantera känslor, tankar och allt omkring mig utan den, men det den gjorde var att göra allt värre. Allt blev svårare- känslor, tankar och allt omkring det. Det var alkoholen som gjorde det.

Livet är rätt så tråkigt nu, men det är helt ok för det kan inte vara roligt och ingång alltid. Så är livet. Men jag är inte orolig för jag vet att det blir inte roligare med alkohol och det vet jag till 100%...

Men jag är nykter så allt annat ordnar sig 🙂

Fixardag, långpromenad och löptur med vovvis, gillar henne så mycket. Har gjort iordning barnens rum (betyder barnbarnens) blev så fint, våningssäng och nya gula påslakan och ordning i legolådorna, krukor, krokar.
Min man har fått min förkylning = med extra allt pga man. Han som har sånt tålamod med mig när jag inte orkar/är sjuk Mitt tålamod med sjuka vuxna män, en specifik, är så dåligt. Behöver jobba på att bli bättre, ska sova på saken kanske vaknar jag upp imorrn och är lite ny! J

@kvinna 38 Hej! Jag tycker inte att det är ett dugg ointressant.🤗 Det är bra och stärkande att reflektera över händelser som man ” brukade” dricka på förr, men som numera inte ger något sug alls. Det är härligt att märka hur mer chill man blir i olika situationer.

Idag hade vi kalas. Det blev två halva flaskor vin över som stod i köket när jag tog disken. Det var sånt som brukade slinka ner. Idag hällde jag ut det. Utan att tveka. Trots att min son kräktes mitt under festen. Det är min absolut störst fobi. Ger mig ångest så jag blir darrig. Katastroftankar. Vinet lockade ändå inte.

Det blev ju ingen katastrof heller. Han piggnade till.

Nu när jag läser vad jag skrivit så inser jag att det är totalt ointressant och orationellt. Men fobier är ju inte rationella.

Idag hade vi kalas. Det blev två halva flaskor vin över som stod i köket när jag tog disken. Det var sånt som brukade slinka ner. Idag hällde jag ut det. Utan att tveka. Trots att min son kräktes mitt under festen. Det är min absolut störst fobi. Ger mig ångest så jag blir darrig. Katastroftankar. Vinet lockade ändå inte.

Det blev ju ingen katastrof heller. Han piggnade till.

Nu när jag läser vad jag skrivit så inser jag att det är totalt ointressant och orationellt. Men fobier är ju inte rationella.

Tänkte på en sak, som faktiskt känns lite som systemskifte hos mig. Eller kanske tecken på att min medvetna självsnällhet har gjort nytta lite mer på djupet. Jag är inte lika kroppskritisk längre. Mot mig själv alltså. Andras kroppar har jag aldrig varken känt eller yttrat något kritik emot. Men min egen kropp har jag straffat och ogillat, snudd på hatat faktiskt. För stor, för klen, för missklädsam på alla sätt.

Jag har bantat sen jag var i 14-årsåldern. På alla sätt. Ofta framgångsrikt, men aldrig i längden. Hade jag fått en tusenlapp för varje kilo jag har gått ner historiskt så hade jag varit miljonär. Men vågen visar ändå alltid mer än tidigare i slutändan. Sorgligt nog. Nu i klimakteriet är det dessutom ännu svårare att få en enda fettcell att flytta på sig. Så känns det i alla fall.

De senaste månaderna har jag inte ens ställt mig på vågen. (Det är normalt inget bra tecken, en sådan ignorans kan leda till +10 kg på nolltid.) Men jag har försökt att få till dagliga promenader och försökt att tänka på mitt matintag, allt med syfte till att må så bra som möjligt. Jag vägde mig i morse faktiskt och vågen visade exakt lika mycket som i våras, varken plus eller minus. Och nu kommer det stora! JAG KUNDE RYCKA PÅ AXLARNA ÅT DET. Till och med vikten har jag en mer chill inställning till.

Samma sak när jag beklagade mig över skor och bh som inte passar. Det är skor och bh jag har problem med att hitta, det är inte mina fötter och bröst som är problemet. Då har man förflyttat perspektivet åt rätt håll tycker jag. (Ikväll har jag beställt ytterligare två bh av den sort som passade så bra, och jag är barnsligt glad över det.)

Tog en höneblund idag kl 16-17.30 och ändå är jag trött nu och kommer sannolikt att släcka paddan kl 23. Samma tid som alla andra kvällar. I mitt tidigare liv kunde klockan bli både 1, 2, 3 på helgerna innan jag gick och la mig. Nu tänker jag mest ”varför då?” Det är ju väldigt mycket mer smart att sova gott på nätterna än att glo på meningslös tv. Eller chatta full med fulla gubbar via dejtingsajter. Jag saknar verkligen inte mitt förra liv ett endast dugg, jag förstår idag inte ens hur jag tänkte, hur jag kunde tycka att det ens var roligt.

Man förändras hela tiden, och tur är väl det. Men för att förändras måste man ifrågasätta sig själv och sitt beteende - och vara mottaglig för input från andra. Inte ta det personligt utan mer titta på den input man får och tänka ”Hmm, du tänker så, vad kan jag göra med det?” Sen kommer man kanske fram till att viss input inte landar alls bra i det egna knät, men man har ändå varit öppen för att tänka nytt och annorlunda. Så tror jag.

Kram 🐘

Funderat på min trötthet. Har varit dödligt trött hela vecka, trots ok sömn. Känt mig sjuk nästan. Men när jag har undervisat yoga efter jobbet har jag snabbt piggnat till, trots att det ju också är jobb med människor. Är iväg på en yogagrej nu lör o sön. Sovit samma antal timmar som i veckan. Inte sjukligt trött. Har känt detta mönstret till och från hela hösten. Det måste vara något i mitt dagjobb som dränerar mig. Jag kan inte förändra verksamhetens uppbyggnad och struktur; en prestationsbaserad verksamhet där vi ska ha x antal patientbesök per månad, och där detta följs på individnivå från chefen. Men jag försöker få till en förändring så att jag ska kunna jobba mer specialiserat mot de diagnoser jag känner mig behärska bäst.
Spara så mycket energi som möjligt. Att känna sig kapabel är jätteviktigt.

@Vjlo Nice 😍

Kram 🐘

@Tofu Håller verkligen med! Tänkte på det extra mycket i morse när min hjärna aka slavdrivaren väckte mig i ottan och hade processat klart veckans jobb och stakat upp planerna för nästa jobbvecka. I mitt tidigare liv hade det processandet inte ens skett, utan jag hade dränkt min hjärna i alkohol och befunnit mig i det apstadiet till måndag morgon då bakruset hade gjort starten på nästa jobbvecka olidlig. Hur kan det vara vilsamt och utvecklande? Inte ett dugg.

Kram 🐘

Hej :) :)

Ja det är bra på denna sida, höstrusk här uppe i Norrland, men håller mig borta från skadlig dryck! :)

Tack för omtanken :)

Tänkte på dig igår när jag hetsade iväg, @andrahalvlek would not approve 🤗
Har inget badkar i stan men nya vanan dusch efter löptur är inte dum heller. Kram 🥰

@Se klart Jag känner lite likadant, att boka upp sig på något fredagkvällar går fetbort. Om jag ska behålla balansen i min mentala hälsa. Men jag längtar inte efter fredagsvinet längre, jag längtar efter att bara vara. Inga tider att passa. Och jag har blivit beroende av kvällsbadet 😍

Kram 🐘

Igår var en dag som faktiskt för en stund tände lampan över tankarna: vin.
Jobbade från 07:30 till 17:30 sedan bytte jag om 14 gånger för att därmed bli sen till en middag. På väg dit tänkte jag på behovet av att Lite Snabbt få komma ner i varv.
Vinet är inte lösningen förstås.
Däremot; inte boka in middag som ligger kant i kant med arbetsdagens slut efter en tuff och stressig vecka.
DET är nog den allra största lärdomen efter snart två år. Jag måste planera mitt liv med pauser, tid för återhämtning allt det där, ni vet ju.
Det kommer såklart fortfarande hända att den typen av situationer uppstår men det är verkligen sällan numera. Väl framme på restaurangen tog jag ett glas a-fritt bubbel, åt underbar mat- suget var som 99,9% av tiden, borta. Eller jag skulle vända på det: lugnet var, som 99,9% av tiden- i någon mån närvarande.
Idag ska jag inte passa någon tid men har en del att göra. Promenera låne-hund, fixa det sista efter flytten. Dricka kaffe och lyssna på Åsa Larsson läsa in sin senaste bok. Det som inte hinns med idag skjuter jag till imorgon.
Är tacksam. Det är dessutom vetenskapligt bevisat att den gör oss mer lyckliga. Det har aldrig varit något mål för mig, men känslan av att vara vid liv. Att livet inte är små handlingar sida vid sida utan ett lite större mönster som man kanske från en drönare skulle kunna se ett mönster i. Undrar vilket det är. Tur att livets mysterier tar sin tid.
Kram till er alla som kämpar eller glider genom lördagen på en räktoast. ❤️

@charlie och @finalisa vi är ett gäng här som gillar människor helt enkelt 💕💕
Och vilken tur att vi hittat forumet för det, kram 🤗