Senaste kommentarerna i forumet

@VaknaVacker Det låter helt perfekt!😍 Gött att du kikar in här och ger oss lite statusuppdateringar ibland!

Kram

@Sisyfos önskar jag kunde säga samma sak. Det var några år där jag alltid var fullast. Jag hade inget stopp när jag började dricka. Slutade antingen med att jag somnade eller spydde. Inte roligt alls. 😣 pinsamt!

Låter trevligt Kaffetanten. Det kommer säkert också att vara lite tragiskt att se alla fulla människor. Jag har nog egentligen alltid tyckt att det var tragiskt egentligen. ”Fullast på festen” var aldrig min grej.

Låter så underbart prioriterat SeKlart! Jag vill också vara mormor/farmor.
@Se klart skrev:"Funderar på hur våra ”medfödda” självförtroenden spelar in i våra missbrukshistorier. "
Självförtroendet tror jag absolut påverkar, familjemönster också och beteendestrategier. Vad har belönats, hur?
Intressant iakttagelse om att du slutat vara arg på dig själv. Det är väl lite det där med acceptans som AA pratar om. Nu vet jag inte alls om det handlar om just det, men att vara arg på sig själv är ju ingen större idé. Bättre att acceptera och gå vidare.

@Se klart skrev:"Det kräver lång tid att hitta andra sätt att hantera känslor, inte minst tröttheten då."
Och det är väl precis så. Nu känner du att du är trött. Häller inte i dig alkohol och piggnar till, orkar lite mer.
Alltså ditt jobb lät ju underbart, bra kollegor, nära. Jag har faktiskt även tidigare varit lite skeptisk till förändringar, eller inte det men till människor som hela tiden går vidare till nästa projekt. För mig känns det som om det går i perioder. Jag vill utmanas, men också hushålla på krafterna, vara duktig på det jag gör. Automatisera. Och när det sen blir tråkigt är det dags för mig att gå vidare.
Tror att man behöver landa, känna . Särskilt nu då när vi som är härinne faktiskt har jobbat jättemycket med personlig utveckling. Det kräver också energi. Lära om, upptäcka. Det räcker kanske så för ett tag.

Tack @Sattva ❤️ Ni forumvänner finns med mig i tanken också, om än lite i skuggan av jobb just nu. Alla våra diskussioner och erfarenhetsutbyte har gjort mig klokare och ni ger mig råg i ryggen.

Kram 🐘

Tack @Se klart ❤️ Den bilden att jag alltid vrider mig mot solen tar jag med mig 🙏🏻 Så himla fint uttryckt. Och sant, positivt tänk är min ledstjärna.

Kram 🐘

Ja jag håller med Seklart, och vad fint skrivet, att du vänder dig mot solen i varje given stund! Så sant!!
😍💫🌟🌼⚘🌷

Segar mig uppför veckan men det blir lite bättre dag för dag (frukostklubben?)
Veckans höjdpunkter är skol- och förskola-hämtning. Sånt som mitt arbetsliv absolut inte tillåter (sett till vad jag har att göra) men jag har bestämt mig för att jag dels jobbar rätt hårt för det mesta, och att mitt liv blir bättre med de här timmarna med barnen. Just nu får det vara så. Jag lägger in mini-konferenser med mig själv i kalendern (så ingen kan boka in möten).
Lifehack för en mormor och farmor helt enkelt. 💪🏻
Jag skrev i Sattvas tråd om att mina känslor för mig själv när jag inte orkar har gått från ilska (på mig själv, känsla av att vara värdelös) till att- ja, vara helt okej.
Funderar på hur våra ”medfödda” självförtroenden spelar in i våra missbrukshistorier. Ska fundera lite.
Imorrn kommer kära vänner på middag- utlovat är o-lagad mat; ost, chark, bröd och sallad, punkt. Bra där Se Klart. 😘
Säger godnatt till er alla, som gör stordåd- varje dag, var stolta 🥰

Fast inte framåt-framåt som i en militärisk övning. Utan lite i taget. I den takt vi mäktar med. 🙏🏻

@sattva jag hade en liknande start på veckan, så trött - och så detta som vi kämpar med- tålamod. Och att sätta hälsan främst, sinnesro tycker jag är ett bra ord (som inte för mig hör ihop med AA). Jag tror att de invanda reaktionerna- dämpa, höja, förstärka, mildra. Med alkohol. Det kräver lång tid att hitta andra sätt att hantera känslor, inte minst tröttheten då.
Kag kämpar med det, men jag blir inte längre ARG på mig själv, som tidigare var min go-to känsla när jag inte orkade.
Framåt, ett steg i taget. Kram 🥰

Åh @andrahalvlek jag tänker på dig varje dag, förutom allt annat du visat dig vara (snickare mm) så är du faktiskt himla tapper! Traskar och trampar och vänder och vrider i varje stund livet - och dig- åt solen. Jag hoppas hoppas att fler än vi ser den lyskraften!
Jag har ju också streak nu (bara dag 22) men spräckliga tajts och aprikosa springskor var det här 🤗🏃
Snart är det fredag då ska vi fira oss själva och uthålligheten och livet. Kram till dig 🥰

@Sattva Att göra nya saker, som ett nytt yogaprogram, kräver en helt annan mental kapacitet. Inget går med automatik. Allt kräver koncentration och problemlösning. Din kropp reagerar med att bli sömnig. ”Lägg dig ner människa!” Vi får ha tålamod med våra kroppar och hjärnor, och lyssna på vad de signalerar.

Kram 🐘

PS. I morse höll jag på att gå till jobbet i färgstarka tights och knallblå löparskor, vilket är min promenadoutfit. Jag glömde ta med mig lunchen. Jag glömde ge marsvinen mat 😱 Men de hade pellets och hö, så det gick ingen nöd på dem. Andas, andas, andas.

Jag lever. Men just nu är det jobba, äta, sova och promenera som gäller. Ikväll slarvade jag med lunchrundan, jag ”hann inte”. Skitsnack. Ikväll blev det dubbelt så lång runda istället för jag ska bannemej inte bryta min streak nu. Det är nu jag behöver promenaderna som bäst. Hellre promenera än diska 😉

Vi har ingen inne extra nu under upplärningen, det är skarpt läge som gäller från dag ett. Klart att det är jobbigt. Med facit i hand borde vi ha tagit in någon extra, men nu har vi inte gjort det och på fredag har det gått en vecka. Efter första veckan går det lättare. Sakta men säkert nöter jag in vana efter vana. Klockan går i ett huj. Värst är jag ska prestera som bäst, snabbast och med mest precision, kl 15-17. Då är jag trött. Min jobbklocka brukar varva ner då.

Det blir bra, jag vet det. Andas, andas, andas. Och inte boka upp mig så mycket privat just nu. Så får det vara just nu. Hälsa på dottern, dansa linedance på söndagar och sjunga på torsdagar. Och promenera. Thats it. Inget mer. Punkt. Jag måste minimera antalet tider att passa, för det är verkligen en stresstrigger för mig.

Kram 🐘

@Sisyfos Så här lyder mitt dagliga löfte till mig själv: ”Jag är nykter för att ha tillgång till alla mina förmågor och känslor - och må bättre psykiskt.” Jag är inte troende och jag tror inte på någon högre makt. Jag tror på varje individs inneboende kraft.

Men dränker vi den kraften i alkohol blir det inte mycket gjort. Minns att min alkoholiserade pappa var så tråkig att klockorna stannade. Varje gång jag frågade om vi skulle hitta på något svarade han ”jag orkar inte”. Varje gång. Sådan vill jag inte vara.

Kram 🐘

Mår bättre idag. Lite piggare, inte så tung. Att må bra är verkligen inget man fixar på en dag, och kanske man inte känner de verkliga effekterna förrän efter många, många månaders systematiskt arbete ned att sätta sin hälsa först. Funderar på allvar nu att gå ner ytterligare i tjänst. Funkar det inte ekonomiskt får jag väl gå upp igen.
Har även slutat kolla på andra jobb. Har eg ingen tanke på att byta jobb, det är bara ett flyktbeteende. Att distrahera sig lite när det känns motigt. När svaret ju är att gräva där jag står. Det är ett bra jobb, bra kollegor, ingen pendling. Motståndet är så mycket mindre idsg, när jag inte är lika trött. Blir inte heller så ur balans av oförutsedda saker, som jag kan bli en tröttare dag.

Du har nog rätt@Sisyfos ❤️ Jag har precis börjat bli stabil. Dumt att förstöra något något nu. Fortsätta jobba framåt istället. Sen får vi se längre fram.

Nästa helg ska jag på min första nyktra kryssning i vuxen ålder. Det blir en upplevelse. Det är temakryssning. Så är en grej av det hela. Ska bli himla kul. Jag och sambon ska åka och vi har lyxhytt. Jäkligt skönt om folk blir fulla och jobbiga. Bara att lägga sig och se på tv. ☺️🌺

@Soffi skrev:"I jämförelse med hur jag levde förut är jag ju faktiskt så ljust grå att man bara ser att det är grått om man jämför med absolut vitt. "

Vad fint skrivet! Har med mig dina tankar om grått i mina funderingar framåt. Vi känner ju inte varandra, Soffi, men jag läser ofta det du skriver med stor behållning. Jag mixtrar lite med hur jag gör med det gråa. Har precis nu börjat njuta på riktigt av att vara nykter, och hitta riktig avkoppling i det. Det gör det lite mindre intressant att låta de gråa ränderna i väven bli för mörka.
Jag är också vildsvinslantis, en del av mitt nykterhetsjobb (livskrisjobb) äger rum i ett jakttorn med grisarna på säkert avstånd.

Och spännande med prickarna utanför klustret. Och vad vi tror om oss själva.

Ha en fortsatt fin onsdag!

God morgon och tack @finalisa för påhälsning här! 🙏🏻🌻💕
Jag har gott hopp om onsdagen! 😍

Så bra det låter! Och med anledning av det du skrev i min tråd, om jag får ge dig ett råd tycker jag att du ska låta bli alkohol helt tills du mår bra. Det är alldeles för lätt att lura sig själv att det är ok med ett glas. Det funkar till en början, men om man använder det för att må bättre så funkar det för det ändamålet kortsiktigt, sen får man kanske ångestpåslag av alkoholen, dricker på det och så är cirkusen igång. Få ordning på ditt mående innan du ens tänker tanken tycker jag. Det lät inte kul det liv du hade med alkohol inblandat.

@Se klart 🧡
Godmorgon! Tittar in i din tråd för första gången på mycket länge...
149 nya inlägg..😊
Har inte läst ikapp men vill gärna önska dig en fin onsdag 🤗 och hoppas du får en fin eftermiddag med barnen.😊
Kram 🧡🍂🍄🧡

@Sisyfos skrev:"Å glöm inte det viktigaste i det här just när det känns lite jobbigt:
” Jag är okej som jag är.
Jag gör så gott jag kan - det räcker bra.”"
TACK!!! Jo, det där har jag ju glömt ett tag 😯🙄, så tack för välbehövlig förpåminnelse🧡.

@Torn skrev:"Jag blir ju väldigt nyfiken i vilken bransch du jobbar inom." @Torn skrev:"Skämt åsido, ett jobb är ett jobb, det får aldrig innebära att man inte mår bra pga ens jobb. Då är det något fel, som måste åtgärdas."
Först, vilken bransch jag jobbar i har nog väldigt liten betydelse, det handlar nog mer om min roll som ligger utanför linjearbetet, plus företagskultur "så här har vi alltid gjort ..." ... den ligger så långt ifrån vad jag är van vid ... och jag har jobbat i snarlika roller på andra företag i 20 år ... jag är den första med någon erfarenhet alls i bagaget som det här företaget anställt i en sådan här roll har jag förstått ... Och så cheferna/ledningen ...
Vad är min del i det hela?
Varför reagerar jag som jag gör?
Vad kan jag göra annorlunda?
Mycket tankar ... ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra, mod att förändra det jag kan och förstånd att inse skillnaden.

Vildsvin som nykterhetscoacher! Japp det har jag, det slog mig nu på morgonen, och det funkar jättebra! 😂😂🤣
Grisarna fick mig att förändra en liten grej som just nu hjälper mig i alla tankeprocesser.
Ja, ni som "känner" mig vet ju att jag promenerar mycket i skogen. I somras hände det några gånger att jag kom för nära och skrämde upp grisar - inte trevligt! Den största är i storlek av en liten ponny! Tur att den inte kände sig trängd ... Även kultingar gick jag på - tur att morsan inte syntes till/blev ilsken 😨.
Jag vill ju egentligen ha tyst när jag promenerar, bara höra naturens egna ljud, men uppenbarligen var ju jag alldeles för tyst själv ... bara att välja: Sjunga/prata högt för mig själv - kändes fånigt 😅😂 - eller ha något annat ljud med mig, typ podd på hög volym och utan proppar i öronen.
Det har blivit mycket Sommarprat, P1 Kropp och Själ, Närvaropodd, Alkispodd, Hedman & Hedén, mm mm. Ja, jag lyssnade ju en hel del även innan eftersom det är mitt sätt att koppla av på kvällen, jag kan ju inte se på TV ... Men nu har det verkligen blivit överdos! Så mycket att jag inte riktigt längre håller isär vad jag hört vad. 🤔🙄
Och nu idag är det fortfarande för mörkt att gå ut, jag är inte mörkrädd alls men jag vet ju att det är grisarnas tid nu, så då läser och skriver jag här i stället 😁😂. Bra för att komma vidare i mitt jobb med mig själv.

Jag har läst en del av diskussionerna om svart, vitt eller gråskala? Det är jättebra att det diskuteras! Jag har tänkt att svara flera gånger där diskussionerna pågår, men så har jag inte "varit klar" med mina tankar. Jag tror det var Sisyfos som skrev för ett bra tag sedan att hon undvek att skriva ibland för att hon ville att det hon skrev skulle vara sant. Jag tror att jag är där nu. Men sanningen förändras ju över tid. Allt förändras över tid. Jag hoppas att det är en utveckling som sker ...

Jag är ju grå. Jag får dricka - om jag vill. Det började, för ett par år sedan, med att jag trodde jag ville kunna dricka måttligt, socialt och när jag var ledig efter att jag varit helt nykter i minst tre månader. Det målet har förändrats. Jag varken vill eller "behöver" dricka socialt. Jag vill bli vit. Mitt mål är att må bra - och då passar alkoholen inte in i mitt liv.
Men jag snubblade i somras, "medicinerade". Jag har funderat jättemycket på det, att jag har druckit av "fel" anledning. Funderar fortfarande och jobbar på att må så bra att jag inte ska behöva alkohol som medicin.
Men jag tänker ändå att det är bra att jag får dricka!! Bra att jag faktiskt inte ändrat mitt mål till att vara helt vit (även om det nu är en strävan). Bra att jag inte räknar dagar (jo, det gör jag ju ... men det är inget mål i sig att uppnå X dagar). Det bästa är att mitt huvudmål är att må bra!!
Varför då?
Jo, jag tror att det har räddat mig från att dricka mycket vid mina återfall. Jag tänker aldrig att "nu när jag tog det här glaset så har jag sabbat min svit av dagar så jag kan lika gärna dricka mer och dricka mig full" eller "f*n, nu drack jag ett glas, jag klarar inte att vara vit" ett nederlag som triggar till att dricka mer. Och mer.
Jag kan ta ett glas, vakna upp och ta tillbaka fokus till - Jag vill må bra! Och stoppa efter ett glas. För mängden har absolut betydelse för hur jag mår.
Jag vet ju också att förbud ibland får mig att bli obstinat. Ett totalförbud skulle kunna få mig att dricka om jag är på det humöret...
Jag är alltså tacksam för att jag är grå. I jämförelse med hur jag levde förut är jag ju faktiskt så ljust grå att man bara ser att det är grått om man jämför med absolut vitt. Så lite svart är inblandat i min färgpyts nu.
Jag kom att tänka på detta när jag läste frågan om varför man vill kunna dricka. Anledningarna kan vara många. Huvudsaken är att man själv har reflekterat och "vet". För sanningen kan ju förändras. Viktigt att reflektionen pågår. Tror jag.
Måttligt eller sparsamt?
Jag har aldrig varit i kontakt med vård där de försöker lära ut måttlighet så jag vet ingenting egentligen.
Men som Sländan (tror jag det var?) beskrev det, att man får dricka varje helg om man vill - då tror jag inte på måttlighet! Då gör man det ju till en vana, kopplar alkoholen till något så livsviktigt som avkoppling och vila 😱. Det är ju som upplagt för att det ska eskalera just för att man håller fast vid att man "behöver" alkoholen, just för att man ser fram emot den varje helg.
Sparsamt tror jag däremot på - om jag får lägga till sporadiskt! Alkoholen får inte bli en regelbunden vana och den får inte kopplas till något man behöver. Då tror jag att det går alldeles utmärkt för en del att ta ett glas ibland. Jag kom fram till detta efter att bla ha lyssnat på podd om mikrovanor ...
"Vetenskapen säger" att det är bäst att låta bli det första glaset om man är/varit beroende. Ja, så är det. Men vetenskap går ut på att generalisera, hitta trender och dra slutsatser.
Det enklaste och absolut säkraste är nog därför att följa rådet att låta bli att dricka.
Men för den som tror/vet att de är "en prick utanför klustret" - ja, då vill inte jag döma den som provar sig fram och hittar till sitt sätt att dricka på ett sätt som de OBS mår bra av. Tyvärr är det nog alltför många som vill vara prickar utanför klustret, iaf i början ... men var och en måste ju hitta sin väg, sin prick ...
Det är så tydligt när jag läser här på forumet - vi är individer.
Hur ofta hör man inte forskare säga "på gruppnivå gäller att ... men på individnivå kan det vara annorlunda ..."
Det gör vårt jobb här lite besvärligare 🤔... Men forumet så oerhört berikande!!!

Ja, det var lite av mina tankar som pågår just nu.

☝💡 och jag kommer ihåg!
Jag är okej som jag är.
Jag gör så gott jag kan - det räcker bra.

Kram!

Roligt att höra att det går bra på jobbet. Vem trodde egentligen nåt annat 😀.
Rutiner är extremt viktiga och ger ett lugn i arbetet tror jag. Mer och tydliga rutiner så att fokus och energi kan läggas på att identifiera förbättringar istället för att fokusera på vad man ska göra. Alldeles för mycket har varit personberoende hos oss.
Då märks det tydligt när nån slutar.
Du har såklart hunnit skriva andra visdomsord:
" @Andrahalvlek skrev:"Många, även jag historiskt, uttrycker att deras drickande inte går ut över deras arbete. Om man då betänker att hjärnan tar skada av alkoholen, och att den inte får sin välbehövliga processtid nattetid, så kan man ju gissa vilka stordåd de skulle uträtta om de inte drack alkohol. Sug på den."
Och så är det verkligen. Ibland har mitt fokus legat på funderingar om jag ska handla eller inte, dricka eller inte. Oron och rastlösheten i kroppen efter en kvälls drickande. Fylla som knappt gått över när jag anlänt till jobbet. Så man kan ju fundera.
Tror absolut att vissa av mina förmågor påverkas negativt om jag dricker eller behöver ägna tid åt att fundera över om jag ska handla på hemvägen. Fokus är inte där den borde. Skönt att slippa denna distraktion.

@Sattva Min kollega har vikarierat på den här chefstjänsten i typ två år. Hon har jobbat på avdelningen i 15 år. Hon KAN jobbet. I sömnen. Nu har jag fått chefstjänsten, och hon kan ta ett kliv tillbaka och bli ”andreman”. Vi är bara två totalt som är ansvariga för just den här verksamheten. Så hon ”lär upp” mig på det jobb hon inte ska ha längre. Och vi har ingen överkapacitet för inlärning, jobbet ska göras samtidigt.

Men hon har i två år varit en ofrivillig chefsvikarie. Hon tar ENORMT mycket ansvar för verksamheten, men hon vill egentligen inte vara chef. Hon har svårt att säga nej och sätta ner foten. Det har jag inga problem med längre, de striderna kan jag ta. Jag går på alla möten och pratar för vår sak, och sen informerar jag henne.

Det är kämpigt just nu med rollerna och innehållet i rollerna. Hon är mån om att jag ska få göra på mitt sätt, samtidigt som man inte ska laga något som inte är trasigt. Det är bra att kasta upp allt på bordet ibland och sortera i nya högar. Jag är tex noga med att vi ska ha saker på pränt, men att vi inte ska överadministrera. Men det funkar inte att en av oss har det mesta i huvudet.

Kram 🐘