Senaste kommentarerna i forumet

@TappadIgen grattis till 400 dagar!
Det är verkligen väldigt många dagar!

Ja då har jag varit ledig i två veckor och det är dags att börja jobba i morgon. Två veckor, de bara försvann.😅 Men det ska faktiskt bli rätt gött att börja jobba igen, tro det, eller ej.😂 I dag har jag börjat plocka av äpplen från ett gigantiskt äppleträd som vi har på tomten. Tänkte lämna in dem till ett musteri, så får vi färdiga bag in boxar med äppelmust tillbaka. Det kostar inget, musteriet får äpplen av oss som betalning. Hittills har jag plockat ca 75 kg, men det landat nog på ca 200 kg när jag är klar. Många äpplen sitter så förbannat högt upp i trädet bara, så det krävs en hel del klättring.😅

Ha det gött!

@TappadIgen Stort grattis till 400 dagar! Det är något jag har märkt av nu under år 2. Tiden tycks gå väldigt fort.😀 Jag minns de tre första dygnen av min nykterhet. Tiden verkligen kröp fram, varje timme kändes som en plågsam evighet. Fy fasen, det vill jag aldrig uppleva igen!😩

Dee!

Saknar dina inlägg, var är du?

Berra

Jag tänkte ju att det fina med Cairy-appen var att den hojtar till när man når milstolpar. Ändå lyckades jag nästan missa, fram till nu, att jag har 400 dagar. :o Näsa milstolpe enligt appen är 500 dagar.

Sen har jag inte varit här så mycket då det har varit mycket förberedelser inför flytt. Det närmar sig otäckt snabbt på något sätt. Inte så att jag inte ser fram emot att flytta, men tiden går så fort. Jag hoppas kunna vara med på zoom-mötet. Det är väldigt mycket aktivitet här nu, vilket ju både är bra men samtidigt tråkigt att det behövs.

@Lim Så sorgligt att du inte bara kan få må bra 😢 Är du kanske på gränsen till utmattningsdepression? Ibland funkar det så att man orkar så länge man måste orka, men sen när det har lugnat ner sig så är det nästan som om man ”tillåter” sig att bli dålig. Helt omedvetet.

Jag blev utmattad första gången 2007. Då hade jag dels bytt arbetsuppgifter tre gånger på tre år (inom företaget) och alla tjänster krävde mycket av mig. Samtidigt föddes min yngsta dotter svårt sjuk, och bara det var på gränsen för vad jag orkade med i flera år. När hon var 8 år, och hyfsat stabil i sina handikapp och inte behövde just mig riktigt lika mycket, så blev jag sjuk. Först då ”tillät” jag mig att släppa taget.

Så illa ska det absolut inte gå för dig! Men du måste nog söka hjälp. Starka orostankar, nedstämdhet, öronsus/känslighet för ljud är symtom på utmattningsdepression. Du har varit så stark så länge ❤️ Önskar att du snart får må bättre igen!

Kram 🐘

@T33 Även jag önskar dig lycka till! Det kan vara svårt att få till en förändring. Det är något som många upplever när det kommer till alkoholbruket och då är det ju viktigt att testa med nya vägar. Nu har du ju skrivit här också! Ge inte upp nu utan kör på bara.

Usch och blä, vilken skitdag. Sov ytterst få timmar i natt pga myrkrypningar och en stor del av arbetsdagen har jag ägnat åt en skittråkig arbetsuppgift. Organisera och samla ihop körjournaler från hela företaget, totalt tolv bilar utspridda geografiskt. Ungefär lika många personer inblandade.

Ytterst få gör som jag säger och skickar in den förbannade körjournalen i tid. Jag får tjata och tjata och tjata och tjata. Det hade gått snabbare att åka runt i länet och handgripligen hämta journalerna ur bilarna. Och sen fanns de journaler jag redan fått in spridda på mail, på papper och i slack, huller om buller. Ingen ordning alls, vilket dock är mitt fel. ”Kan jag göra senare”. Alla filer ska döpas och mappas, alla siffror noteras. Boring. Men man måste ändå behålla koncentrationen hela tiden.

Det här är en arbetsuppgift som jag skjutit framför mig typ hela 2021, men nu var det dags. Även tråkiga arbetsuppgifter ska lämnas över till någon annan! Och jag vill förstås avsluta så komplett som möjligt. Tydligen måste detta göras ifall skattemyndigheten vill göra en kontroll huxflux. Kom bara halvvägs idag, men jag blev helt slut i skallen. Så tyvärr får jag dras med den här tråkiga arbetsuppgiften delar av resten av veckan.

Blä, blä, blä, usch och fy. Gilla läget. Andas, andas, andas. Good enough. Man kan bara gör sitt bästa, och det är alltid tillräckligt. Flosklerna radar upp sig på löpande band 😂

Även jag kan ha skitdagar! Och det är helt okej. Imorgon är det en ny dag 🙏🏻

Kram 🐘

Hej Lim❤️Vad jobbigt för dig med dåligt mående. Bra att du nu skaffar hjälp. Det kan mycket väl vara så att du alltid låtit andras behov gå före dina egna. Då känns det säkert jobbigt när du inte vet hur och vem som ska hjälpa dig, när du inte orkar. Det behöver inte alls vara så som jag skriver, men ” känner” ju dig lite..Hur du alltid ställer upp, och inte får lika mkt tillbaka. Nu när barnen blir större, har ju dom sina hormonsvängningar också. Hoppas allt blir bra för dig, stegvis. Du har massor av styrka..🌟..Se till att dela med dig av den till dom som förtjänar det. Varm Kram..❤️

Hej @Vinäger! Du är en av dem som jag känner mest samhörighet med när det gäller förhållandet till alkohol. I min tråd "Dricka lagom - går det?" skriver jag om att det som för mig kanske motsvarar ditt smygdrickande har varit mitt vardagskvällsensamdrickande. Genom att läsa och skriva här och framförallt registrera i kalendern har har gjort att jag blev medveten om vad jag höll på med och hur riskabelt det höll på att bli. Nu har jag inga problem att låta bli på vardagkvällar och jag har skurit ner rejält på helgerna och även i sociala sammanhang. och det känns helt rätt. Nej jag vill inte vara helvit om jag kan kan vara måttlig och det vet jag att jag kan. Lycka till med ditt sätt! Skriv gära, jag läser alltid när du skriver.
Kram

@Se klart Det låter härligt! Det här fixar du galant.

Kram 🤗

@Andrahalvlek Japp, jag måste ta och prata ordentligt med min syster om detta någon gång. Hon vet om varför jag har slutat, det har vi pratat om. Men jag har aldrig frågat om varför hon inte vill dricka alkohol. Vi har inte kontakt så där jätteofta, men nästa gång vi ses ska jag fråga henne.

Nix, inga av våra föräldrar har haft problem med alkohol tidigare. ( min pappa dog för några år sedan av icke alkoholrelaterade orsaker) Däremot är jag lite orolig för morsan nu. Jag tycker hon vill ha vin vid lite väl många tillfällen. Typ till lunch och så. Plus att hon verkar ha blivit ganska deprimerad på sistone och klagar på att hon känner sig så ensam.

@Sattva, jag läste i din tråd om att du känner av alkoholdoft extremt bra numera.😅 Välkommen till klubben! Jag vet inte varför riktigt, men jag känner av odören väldigt tydligt sedan ett bra tag. Det är väl bra på ett sätt, men inte så kul om frugan tex har druckit. Jag blir liksom så hmm.. avtänd.😂 Men, vem vet, jag kanske vänjer mig i framtiden.

Kram

Tack @sattva
Landat i medelhavsvärme. Ska hålla dragning kring kommande dagar ikväll. Jag lutar mig i kropp och själ mot min egen inneboende kraft och styrka som det visat sig att jag har. Och jag vilar mig faktiskt mot tryggheten i forumet, här finns stöd och en märklig känsla av att duga precis som jag är. Den går att bära med sig. Kram!

Tack, mina fina vänner. 💗 Inser att det är fyra år sedan jag registrerade mig och skrev mitt första inlägg i Marans tråd.

Ju mer jag läser här, desto mer annorlunda känner jag mig. Nu är jag i och för sig inte helvit, men nykter för det mesta. Har varken nu eller då haft svårt att träffa påverkade människor på fest. Då många av våra vänner valt att bo på landet har bilen mer eller mindre varit ett måste. Jag har oftast anmält mig som chaufför. Är sprallig och pratsam även utan alkohol, så det har aldrig varit jobbigt. 😁

Överlag är jag väldigt "chill" som många beskriver sig som. Det har jag nog alltid varit. Retar sällan upp mig på småsaker och tar det som händer med ro. Som mina barn sa när jag frågade dem vad de fått med sig hemifrån: Att alltid vara lugn. Våga stå upp för andra, att se utanför sig själv. Ställa upp för dem som behöver hjälp, oavsett vad jag själv tycker... Typ... (Stolt morsa till en hel drös med fantastiska ungar, om någon nu missat det...).

Så det är inte alltid alkoholen som är boven, tänker jag...

Obs! Vill självklart inte romantisera drickandet, men precis allt blir ju inte perfekt utan. Läste just Lims känslomässiga inlägg om detta. 😘 Ibland är det svårt nog ändå. Även för mig. Blir så tacksam varje gång människor med flera års nykterhet skriver om sitt liv. Underbart, förstås, jämfört med när alkoholen styrde, men att det fortfarande finns vardagsproblem.

(Att läsa människors negativa inlägg om många gånger livsavgörande medicin gör mig dock skogstokig. Så lätt att tycka till om man inte själv haft det behovet. Därmed inte sagt att det inte skrivs ut för ofta, för mycket och utan att alternativ behandling getts. Men att såga det rakt av... Grrr...)

Jaja...

Nu går jag mot ett år som personen som inte dricker - i smyg, alltså. Att det fortfarande funkar känns helt fantastiskt. Kanske vågar jag en dag prova att vara helvit igen, men än så länge känns det helt ok som det är just nu.

Ha det gott alla fina forumkompisar. 💗 Saknar er, men väljer att skriva sporadiskt och i min egen tråd. Känns som att jag håller på att fasa ut mig själv härifrån. På gott och ont.

Kram kram

Tack sisyfos och andrahalvlek för era inlägg. Ni är omtänksamma ♥️ förlåt att jag svarar så sent dock.

Har inte varit inloggad på drygt en månad nu ser jag. Men jag började läsa lite i olika trådar på anhörigsidorna igen och sedan läste jag i min egen. Såg ett tydligt mönster... Herregud vad ångest jag haft! Och varje gång hittade jag ursäkter i årstidsskifte, väder osv. Men nu har jag äntligen tagit hjälp. Vet inte var hjälpen leder än men jag vill inte leva med ångest och panikångestattacker mer. Jag har gjort det större delen av mitt liv har jag insett nu. Polletten föll ner efter 4,5 år utan alkohol. Ett tag trodde jag att min ångest var pga alkohol. Sedan pga avvänjning av alkohol. Sedan pga stress. Osv. Osv. Men jag fattar nu att jag har en ångestproblematik som jag förmodligen försökte döva förut med alkohol helt enkelt. Det funkade ju inte förstås och jag har tur som fattade det och slutade. Men jag mår ändå inte helt bra. Rätt så dåligt till och med just nu.

Jag har inte druckit på 4 år och 7 månader och jag är så lättad över att det aldrig finns alkohol i mitt hus. Med tanke på hur dåligt jag mått de senaste månaderna med mycket ångest och panikångestattacker så skulle det kanske kunnat bli ett återfall om det stått nån flaska i kylen. Inte säkert förstås men risken skulle kanske finnas. Kanske till och med just exakt nu... Om det stått nåt i kylen kanske jag hade tagit det. Vem vet... Sitter i soffan med rivande ångest i bröstet.

Jag har gråtit mycket den senaste tiden också. Men det har varit ganska skönt. Tror jag har ett hav av tårar som måste ut.

Jag är känslig kring barnen också. Oroar mig extremt mycket. Har svårt att hantera att jag har så stora barn. Lite svårt att hantera uppfostran också när de snart vuxit om mig. Jag blir osams med dem ibland och efteråt bryter jag ihop. Mina pojkar som nyss var så små. Jag har inget emot att de blir stora egentligen men det är ju så mycket runtomkring. Livet som inte är så lätt.

Jag hoppas att jag kommer få hjälp som gör att jag kan släppa ångest och oro mer och då kanske det blir lättare att hantera allt igen.

Känner hur det slår lock för öronen när jag skriver. Och inser att jag nästan alltid får så när jag skriver på forumet. Märkligt.

Jag har en vän som är i exakt samma stadie av skilsmässa som jag var i för 2 år sedan nu. Hennes liv nu är som en kopia av mitt. Totalt. Hennes man är till och med vän med mina barns pappa. De är nästan exakt likadana.

Men jag blev lite chockad över att det redan gått 2 år sedan vi skickade in skilsmässoansökan. Och att han fortfarande dricker. Han som skulle visa mig att han kunde sluta.

Jag är sjukskriven idag. Sov inte många timmar inatt. Jag kanske lägger mig ner en stund nu.

Livet livet. Så fint och så svårt på samma gång...

Kram till er alla ♥️

Nu har jag kämpat, försökt stå emot att sluta dricka under en längre tid utan resultat. Igår tog jag mig
Iväg till ett AA -möte vilket känns bra

Nu bävar jag för eventuell abstinens kommande dagar.
Önskar mig själv
Lycka till….

Det är inte lätt det där med alkohol och tonåringar. Det är klart de är nyfikna särskilt med en vuxenvärld som använder alkohol i alla sammanhang som ska vara festliga, för avslappning och för att fira stora händelser.
Som Doktor Phil säger, när ljuger en tonåring - när de öppnar munnen. Den typen av ”belöningar” som du ger exempel på är så vanliga och troligtvis så extremt svåra att hålla för tonåringarna. Körkortet är så långt fram i tiden och grupptrycket är stort. De blir dessutom tvungna att ljuga vilket skapar otrygghet. Min dotter umgicks ett tag med ett par kompisar som drack i de mest ologiska sammanhang tyckte jag. Dricka på fest är väl en sak men det är inte helt ovanligt att dricker och går i skolan. Dricker på utflykter. Min dotter drack efter att de varit iväg och åkt skidor. I bilen på väg hem. Jag trodde ju inte att hon drack på den tiden men märkte att hon var lite konstig när hon kom hem. Men det fanns inte i min föreställningsvärld att de drack vid såna tillfällen. Det är alkisvarning så det står härliga till tycker jag. Alltså inte att just de är alkisar, men när man dricker utan att det är fest så har man tagit det en nivå närmare en avgrund.
Jag har pratat med mina tonåringar om det här. Alkoholens effekter och att de måste tänka efter. Att det inte är så kul att vara full. Att man faktiskt har roligare när man umgås med nyktra kompisar och gör roliga saker, fiskar t.ex. (Torn). Det där drickandet i skolan hade jag ingen aning om existerade, men det är inte helt ovanlig har jag fått höra av kompisar sen. Alltså då har de redan rivit en barriär tänker jag.
Oj Satttva, nu blev det en lång utläggning i din tråd här, men jag tror att det är bra att vi kan prata om det med våra barn.Hade ett fint samtal med min systerson i somras. Han glorifierar alkohol, men det hade dykt upp en händelse som gjorde att jag och hans pappa kunde prata lite om baksidorna som vi hade sett under vår uppväxt. Tror att vi lyckades så nåt litet frö då.

Tror du tänker klokt Charlie, det är lite Sinnesrobönen över att släppa saker. Och du kommer att få veta om det är ett större problem. Och vilken fantastisk mamma du är som inte börjar fråga ut sonen. Du har så rätt i att det inte är hans problem och att han skulle hamna i en konstig position om du började fråga ut honom. Trevligt också med ert samtal. Jag tror att han känner sig väldigt säker på dig när han kan ta upp såna funderingar.

@Sattva Jo, en hel del step-up, aerobics och klassisk gympa har det ju blivit genom åren. Var till och med gympaledare i ett tiotal år. Så jag vet att det känns omöjligt först men att det bara är att nöta en bit i taget.

Kram 🐘

Dags för ny vecka. Fortfarande rätt trött efter att ha hämtat dottern i fredags natt. Ska föreslå taxi nästa gång...

@Andrahalvlek Kul med linedance! Har testat nån gång, att röra sig till musik blir man glad av! Om du höll på med aerobics back in the good old times så vet ju din hjärna hur man gör för att nöta in sekvens efter sekvens😃

@Torn Håller med de andra, inte ett dugg ointressant! Det behövs verkligen inte mycket alkohol för att jag ska känna obehag att lyssna. Eftersom mitt drickande var så hemligt, drack jag aldrig i princip i sällskap utanför de allra närmsta. Folk blir väldigt babbliga o högljudda. Och pinsamma!
Men kul att du hade kul och kunde vända situationen till din fördel😃
🌼🌟💫

@Se klart Lycka till på konferensen! 😍

Sitter i taxi mot Arlanda och konferens. Brukar kunna stressa upp mig över tillfällen som det här. Det har aldrig varit några tillfällen då jag druckit mycket, hade oftast något överjag som höll i, var väl inte för att jag var duktig utan troligen bara en tidsfråga så som jag betraktar mitt missbruk. Jag tänkte förut ofta kring ”jag har aldrig”. Ett väldigt pinsamt sätt att legitimera sitt drickande.
Nu känner jag mig rätt lugn även om såna här tillfällen ställer höga krav på att leverera inför andra. Det har jag inte sällan medicinerat med en halv tablett piller som håller puls och nerver i styr. Nu hittade jag inga såna tabletter så det får vara. Jag känner mig lugn och blir jag stressad så är det som det är. Inte så mycket farligt kan hända.
Mer chill med andra ord.
Jag är personligen mycket tveksam till att ett företag skickar anställda utomlands. Det här året har väl lärt oss allt om att det mesta kan vi göra inom Sverige, vi behöver inte ens alla vara på samma plats.
Ska försöka njuta av lite sol också, och mina springturer som äntligen börjat ge resultat i form av att jag inte vill gråta i uppförsbackarna.
Kram och ha en fin måndag!

Ja @andrahalvlek det var som att det var så lätt att komma i ordning här. Som att allt hittat sin plats utan krångel. Fint hemma oavsett hur det är - smått eller stort, är viktigt. Kram 🌱