Senaste kommentarerna i forumet

I dag hade vi ett ganska storslaget firande på jobbet igen. Det går bra för företaget jag arbetar i och man snålar inte när man bjuder. Först hade vi workshop och teambuildingaktiviteter och sedan vid fyra på eftermiddagen bjöd firman på drink med tilltugg samtidigt som chefer höll tal och visade glättiga presentationer på storbildsskärmen. Det var jättefin och lyxig catering ordnad och till detta fanns både vin och öl i ganska stort överflöd. Den här gången var det inte bag-in-box utan vin på flaska.

Det var förstås inte alla som stannade kvar för att festa eftersom det ju trots allt var fredag och vissa ville hem till familjen. Själv åt jag av den goda maten, minglade och drack alkoholfritt. Det var trevligt men jag hade inte för avsikt att följa med på den gemensamma middagen senare på kvällen, så efter någon timme kände jag mig nöjd och smög iväg. Det var när jag tog trapporna (inte hissen eftersom jag försöker röra på mig mer) till mitt våningsplan för att hämta jackan och väskan som jag såg det jag verkligen inte ville bli vittne till. Det knöt sig i magen på mig. Det var som att plötsligt konfronteras med mig själv från förr.

Jag känner henne inte eftersom vi inte jobbar på samma avdelning och jag har bara sett henne någon gång i lunchrummet. När jag kom ned för trappan stod hon vid toaletterna lite bakom en stor krukväxt med ryggen mot trapphuset och blicken vänd mot hissarna. Hon halsade rött vin direkt ur en flaska samtidigt som hon verkade bevaka att ingen kom med hissen. Sedan torkade hon snabbt av munnen med handen och stoppade ned flaskan i väskan. Jag visste knappt vart jag skulle ta vägen. Jag ville inte att hon skulle se mig så jag backade tyst upp för trappan igen och gick med bultande hjärta till hissarna i stället.

Det var en chock, ett déjà vu. En skrämmande påminnelse om att vi är många med den här vidriga sjukdomen och jag hade just blivit vittne till något som jag själv gjort oändligt många gånger. Jag hade just sett en annan alkoholist göra det skamliga jag brukade göra. Hon drack i smyg och gick troligen sedan tillbaks till kollegorna och låtsades vara måttlig.

När man är aktiv alkoholist som döljer sitt missbruk på jobbet är man vanligen ständigt på sin vakt när det är representation eller jobbmiddagar. Ibland överdriver man sin nykterhet och låtsas ogilla alkohol för att hålla sig under radarn och sedan i stället smygdricka så ofta man kommer åt. Jag var vanligen väldigt uppmärksam på min omgivning i sociala sammanhang och låtsades vara väldigt måttlig. Jag drack sällan mer än ett glas när jag var med kollegor på på after work eller på jobbmiddagar. Sedan kunde jag smyga iväg till baren och svepa tre shots. Jag kunde låtsas beställa vin till mig och någon kollega för att sedan i smyg svepa bägge glasen på stående fot. Det vanligaste var dock att jag hade en flaska i handväskan som jag drack ur på toaletten.

Jag vet inte om jag ska försöka glömma det jag såg idag, men något säger mig att jag borde ta kontakt med den här kollegan. Jag får fundera på saken. Det kan bli så galet och göra stor skada om jag gör fel val. Mitt i alltihop önskar jag att jag sluppit se det jag såg, att jag fått fortsätta tro att jag är den enda alkoholisten på företaget. Jag önskar hon gått in på toan och druckit i stället för att stå där hon stod. Men det är en självisk tanke och jag borde ju egentligen fundera på om jag kan hjälpa henne på något sätt. Men nej. Jag vill inte röja min egen hemlighet för någon. Inte ens för en medsyster.

Det blev lite jobbigt faktiskt. Jag har tänkt på det här hela kvällen och jag tror inte att jag kommer kunna låta bli att ta kontakt med den här kvinnan på något sätt, om än bara för att lära känna henne lite mer och någon gång - kanske långt senare - erbjuda mitt stöd. Om det blir läge alltså.
Eller inte. Vi får se.
Fan. Jag vet inte. Jävla alkohol!

Hej fina majken_r ❤️! Varje gång du skriver om att du stannar kvar i inte-dricka-livet så blir jag så himla glad och lättad (för din skull 😅) 🌼. Jag förstår precis hur det är med dörren, och att du nog inte känner att det finns något helt jäkla obvious som säger att du inte skulle kunna dricka lite smått och sparsamt igen. Om du nu skulle vilja. Nångång sen.

Kan bara säga att om jag fick välja om, så skulle jag göra nästan vad som helst för att inte ha valt att tänka ”nämen okej - jag tar väl lite vin idag!” där i slutet av februari. Jag önskar så fruktansvärt innerligt mycket att jag bara hade fortsatt och fortsatt och fortsatt (oavsett vad ) på min inte-dricka-resa. Det är aldrig i livet värt att testa att dricka lite vin igen. Det kan jag lova dig! ❤️

@Surkärring Du är Ibarra sig en flopp, lögnare, nollad eller en pajas och ska inte straffa dig själv för hårt. Alkoholdjävulen är lömsk och oberäknelig och slår till när som. Nu kör vi och tar nya tag! Imorgon är en ny dag och man ångrar aldrig en nykter dag! Och genom att ha skrivit här så har du ju redan bestämt att fortsätta nyktra vägen igen. 💕

Många dubbletter blev det på morgonens inlägg😔🤔, men fortfarande nykter och oron i kroppen har lagt sig för dagen. Mysig kväll med familjen, mineralvatten i kombination med cola zero var de drycker som stod till buds. Måste hitta något som också passar/känns festligt och fredagsaktigt till en grillad köttbit. @vår2022 tack 🙏. Min tråd tänker jag använda för att reflektera så att jag hos psykologen kan bearbeta och berätta hur mina tanker går och vad som är mina triggers… 🌱🌱

@Surkärring Ja, det låter som hjärnsläpp helt enkelt så där helt från ovan. Vet att jag alltid drack vin efter jag klippt mig eller shoppat tidigare för att fira och den vanan påmindes jag om flera gånger i min nykterhet, den liksom swishade förbi men passerade.

Ta hand om dig nu och döm dig inte så hårt. Du är bra och du gör det så bra, ödsla inga krafter på skittankar om dig själv. Shit happens och nya friska tag imorgon💪🌷💕

@Ajon-504 tack för fina ord. Jag kämpar vidare.

@vår2022 jag var på ett sprudlande humör och tänkte att jag skulle njuta mannen på vin till maten, och att en extra flaska kunde vara till senare i helgen. Vilket är idiotiskt eftersom jag ju ska ha 6 vita månader ogen. Det liksom bara slog totalt slint.
Som om jag redan var berusad och hade tappat omdömet helt.
Så himla dumt.
Hjärnsläpp.
Börja om igen.

@majken_r Skönt att du blivit friskare, så även jag. Jag blir lite deppig av att inte kunna träna, de där endorfinerna påverkar måendet mycket. Det är verkligen intressant fråga det du skriver om att inte kunna stänga dörren helt. För mig är det så självklart att dörren är igenmurad och totalt stängd, men hör att det inte är så för en hel del. Det har inte varit självklart för mig tidigare men är det denna gång. Annabell tog upp i sin tråd om det som Andrahalvlek tidigare skrivit, att kan vara så att vilja är en sak men att ha bestämt sig en annan, två olika processer. Det kan ligga något i det, att jag för min del har jag bestämt mig och att det därför är det så självklart för mig. Tänker också att det kanske blir ambivalent för dig, du vill inte dricka för du mår så bra av det men du vill kunna dricka ibland, sällan. Att det kanske blir problematiskt för dig för då det finns en oro att det kanske inte blir bra om du dricker. Men det skulle vara trevligt att kunna dricka vid något speciellt tillfälle. Det blir ett dilemma, vill, vill inte…och svårt att ta ett beslut. Det kan vara jobbigt att inte veta och inte kunna ta ett beslut, tankar som tar en hel del energi. Eller kanske behöver du inte ta något beslut, eller kanske ta ett kortare beslut? Att tex inte dricka till ett visst datum och sedan ta nytt beslut?

Du kommer säkert på något som passar dig🌷💕

@Svart kråka idag blev det en påskmust i bastun. Hur går din fredag V1?
Imorgon vaknar vi oförskämt pigga och med lust till livet. Lördagens morgonkaffe kanske får en bättre smak en det haft på väldigt många år👌

@Surkärring vi begår misstag, ofta samma misstag flera gånger. Kan inte psykologi eller pepp speciellt bra men någonstans känner jag igen det här med rycket man får, och gör saker man inte borde. Saker man vet att man inte klarar eller skall göra av självaktning. Jag har lärt mig några av mina triggers men långt ifrån alla.
Har fått anledning att förlåta mig själv för att riktigt återfall några gånger, det bör du också göra. De flesta av oss på detta forum är nog sjuka i ett, eller flera beroenden men få utav oss är dumma eller pinsamma, även om vi ibland känner oss sådana. Var snäll mot dig själv och kämpa på, hoppas du mår bättre snart.

@Svart kråka Grattis till dina dagar!🥳 Härligt att höra att du ser fram emot fredagen utan fredagsölen! Första helgen kan vara kämpigt men du har en positiv inställning och bild av det. För mig är positiva tankar om nykterheten A och O, det hjälper mig att fokusera på annat och ger ingen saknad av att få dricka, tvärtom skönt att slippa dricka och underbart att vakna nykter på morgonen och njuta av kaffet. Så positiva tankar är ett kraftfullt verktyg och kan förflytta berg😁.

Fortsätt som du gör för du gör det så bra! Trevlig helg!💪🌷💕

@Surkärring Usch, vad jobbigt du har det💕. Kan du berätta om vad du tänkte, du skriver inget alls men något tänkte du säkert då du gick till bolaget och köpte två flaskor vin. Tänker att du kan lära dig av det, av hur du tänkte, när du var hos frissan, tog nya hål och shoppade parfym. Vad hände? Kan lätta att skriva av sig ångesttankarna. Kram💕

@Ajon-504 Tänker att det har med personlighet att göra. Kanske är det så att viss personlighet har lättare för att bli beroende. Jag är mycket antingen eller. Dricker jag så dricker jag mycket, därför kan jag inte dricka lagom. Godis har jag också svårt att ta lagom av. Tränar jag så tränar jag mycket. Vad det gäller alkohol är det kanon att det är antigen eller som gäller och jag har bestämt mig för att sluta för gott. Så där är det bra med ren skär tjurighet😂. Vad det gäller träning så försöker jag göra det på vettigt sätt, att jag bygger upp men inte överbelastar. Därför är det kul med pulsklockan som håller lite koll också. Tror att jag blivit lite bättre med att göra ”lagom” i olika sammanhang, ibland håller jag på för hårt tex i trädgården och nästan stupar av trötthet. Försöker dela upp saker som ska göra på flera dagar istället för en mm. Jag har inte skrivit specifikt avskedsbrev, men skrivit mycket i min tråd som är som min dagbok, tankar, funderingar och reflektioner jag har. Det är jättebra för mig, terapeutiskt, samt att få höra hur andra här på forumet tänker och resonerar. Är också rätt aktiv i andras trådar och lär mig mycket från andras erfarenheter här.

Lycka till med ditt avskedsbrev till A🌷💕

Jaha, nu har jag verkligen inget val längre. Jag måste inse att jag inte kan dricka alkohol längre. Har fått provsvar efter en röntgen att jag har en begynnande fettlever. Inget syntes på blodproverna. Det var nog en varningsklocka som jag verkligen behövde, men blir sååå orolig att det redan är kört.

@vår2022 jag inser nu vad jag glömt sedan jag svek 12-stegs programmet nån gång för 7-8 år sedan. Vad jag än skall göra så skall jag göra det till absurdum. Har det med min beroendeproblematik att göra måntro? Eller är det bara ren och skär tjurighet? Ikväll tänkte jag skriva ett avskedsbrev till A, har du gjort det?

Vänligen Andreas

Trött dag.. skönt med fredag. Äntligen lite friskare så hoppas kunna komma igång med träning snart. Märker hur det påverkar mig att vara mer stilla. Får energi av träningen och lust till mer hälsosamma saker.
Tänker på det här med alkoholfrihet, varför kan jag, vill, inte stänga dörren helt? Det är för mig helt utan tvekan ett faktum att jag mår bra utan vin. Energin, piggheten, närvaron. Ändå är det som att jag vill ha dörren öppen till dricka ibland. Sällan. Men ändå. Varför? Har inget riktigt vettigt svar. Grunnar vidare och är nykter idag🌱

Det var bara snack.
Så jävla fult.
Vad jag skäms. Något så fruktansvärt.
Igår fick jag ett ryck. Jag gick från att ha värsta huvudvärken, till att klippa mig, göra fler hål i öronen, shoppa en parfym jag inte hade råd med, rätt in på systemet o köpte 2 flaskor vin, bara för att jag tänkte.. nej förresten jag tänkte inte alls. Som att jag var sinnesförvirrad. Vansinnig.
Drack en halv flaska till maten, ett glas till efteråt, gick ut och drack 1 glas bubbel, sen 2 cider (eller 3?) och avslutade med en jägershot
Har kräkt hela natten, och några gånger på förmiddagen.
Jag är en flopp och en lögnare som inte kan hantera alkohol så VARFÖR gör jag såhär?
Jag mår fortfarande illa och har enorm ångest.
Nollad. En pajas.
Har druckit ett glas vätskeersättning och ett glas oboy. Ätit 4 salta kex.
Mår skit.
Vill bara försvinna.
Jag är så pinsam.

Veckan har gått fint och solen skiner lite mer för varje dag (både ute och i mitt sinne). Jag ser fram emot en fredag utan fredagsölen:) och att alkoholdagboken ska fortsätta vara tom. Sedan laddar jag för V.2 i programmet.

Önskar er alla en fin helg!

Kämpa på där ute.

@vår2022 Tack, jag hoppas verkligen att abstinensen släpper successivt, och helst snart, underbart vårväder och fredag såhär första helgen efter sista glaset blir en utmaning. Och jag tar fasta på det du skrev om att ”slippa fyllepluffset”, superbra motivation. Det behövde jag just idag. 1000tack! 🙏🏻

@vår2022 ja ingen löpning utan klockan. Mest för effektiv tidsträning, skall komma igång igen nu. Tack som fan för stöd

@Ny dag Lägger in mitt svar igen, då jag såg att det råkat komma dubbletter av ditt inlägg efter mitt tidigare svar😁

Det är bra att släppa garden och bara få vara ledsen för det som inte var bra för dig. Att man som barn inte fick allt det som man behövde för att föräldrarna inte var förmögna till det. Det gjorde så gott de kunde efter sina förutsättningar men man fick tyvärr inte det man hade behövt, där och då. Det sätter sina spår på olika sätt, även skam och skuld. Det fina i det är att ”det är aldrig försent att få en lycklig barndom”, att man som vuxen kan bearbeta dessa känslor och få en förståelse framförallt om sig själv och sina känslor. Våga vara i dem, vara ledsen, arg, besviken och sedan komma vidare till livet här och nu. Att agera på annat sätt och inte ta till alkoholen som flykt och förgörare. Förlåta sig själv, ha medkänsla med sig själv, trösta sig själv, vara stolt över sig själv. Få frid och försoning med sig själv och med andra. Jag har kommit en bra bit på denna väg tillsammans med psykolog. Mina föräldrar ser jag på ett annat sätt nu, de gjorde så gott de kunde och de hade inte förmågan till annat. Men jag är fri, sätter mina gränser och mina känslor främst, inte deras och jag är inte medberoende längre. Jag mår så mycket bättre och alkohol är ett minne blott.

Ha en fin fredag! Du gör det så bra❤️

Dag 5 och fredag, jobbade länge igår pga inlämning så unnar mig lite ☕️ på sängen idag! Idag är jag nykter!

@vår2022 Du har så rätt, nästa vecka hos psykologen kommer jag vara mer klar och sorterad i huvudet, värsta alkolholrelatereade ångesten har lagt sig och jag kommer vara 💯 % transparent. Jag ska klara vara nykter tills är mitt första etappmål. Jag måste nu få hjälp med alkoholberoendet samt mitt dåliga mående parallellt - jag behöver båda delarna och jag ska vara övertydlig med detta då jag haft psykisk ohälsa (bulimi, självmordsförsök, känslig, trasslig skolgång etc.)sedan tidiga tonåren men kämpat på under ”bra” perioder (nästan maniskt) så jag lyckades till slut få en akademisk utbildning, bra jobb etc. Men priset för mig blev till slut ett alkoholberoende, det är ju alkohol jag använt som bränsle ibland och ibland som dämpare men alltid för att döva oron/ångesten/känslan av otillräcklighet/blyghet… Jag växte även upp med en psykiskt instabil mamma (som älskade oss barn över allt annat och gjorde allt i sin makt för att vi skulle ha det bra) och en pappa som alltid arbetade (han var ju tvungen att kompensera ekonomiskt för att mamma inte jobbade). Skriver för komma ihåg, tårarna rinner när jag tänker på mina fantastiskt fina föräldrar som älskade oss barn så mycket, gjorde allt för oss…men som inte mäktade med och kanske heller inte förstod. Nu är jag dock vuxen sedan måååånga år men jag vill försöka nysta i var och varför det blivit som det blivit och vilka verktyg och strategier behöver jag utveckla för få det liv jag ”drömmer” om. Rörigt inlägg men bra att få tankar på pränt. Nu dax att jobba! 💪

Dag 5 och fredag, jobbade länge igår pga inlämning så unnar mig lite ☕️ på sängen idag! Idag är jag nykter!

@vår2022 Du har så rätt, nästa vecka hos psykologen kommer jag vara mer klar och sorterad i huvudet, värsta alkolholrelatereade ångesten har lagt sig och jag kommer vara 💯 % transparent. Jag ska klara vara nykter tills är mitt första etappmål. Jag måste nu få hjälp med alkoholberoendet samt mitt dåliga mående parallellt - jag behöver båda delarna och jag ska vara övertydlig med detta då jag haft psykisk ohälsa (bulimi, självmordsförsök, känslig, trasslig skolgång etc.)sedan tidiga tonåren men kämpat på under ”bra” perioder (nästan maniskt) så jag lyckades till slut få en akademisk utbildning, bra jobb etc. Men priset för mig blev till slut ett alkoholberoende, det är ju alkohol jag använt som bränsle ibland och ibland som dämpare men alltid för att döva oron/ångesten/känslan av otillräcklighet/blyghet… Jag växte även upp med en psykiskt instabil mamma (som älskade oss barn över allt annat och gjorde allt i sin makt för att vi skulle ha det bra) och en pappa som alltid arbetade (han var ju tvungen att kompensera ekonomiskt för att mamma inte jobbade). Skriver för komma ihåg, tårarna rinner när jag tänker på mina fantastiskt fina föräldrar som älskade oss barn så mycket, gjorde allt för oss…men som inte mäktade med och kanske heller inte förstod. Nu är jag dock vuxen sedan måååånga år men jag vill försöka nysta i var och varför det blivit som det blivit och vilka verktyg och strategier behöver jag utveckla för få det liv jag ”drömmer” om. Rörigt inlägg men bra att få tankar på pränt. Nu dax att jobba! 💪

@Ny dag Det är bra att släppa garden och bara få vara ledsen för det som inte var bra för dig. Att man som barn inte fick allt det som man behövde för att föräldrarna inte var förmögna till det. Det gjorde så gott de kunde efter sina förutsättningar men man fick tyvärr inte det man hade behövt, där och då. Det sätter sina spår på olika sätt, även skam och skuld. Det fina i det är att ”det är aldrig försent att få en lycklig barndom”, att man som vuxen kan bearbeta dessa känslor och få en förståelse framförallt om sig själv och sina känslor. Våga vara i dem, vara ledsen, arg, besviken och sedan komma vidare till livet här och nu. Att agera på annat sätt och inte ta till alkoholen som flykt och förgörare. Förlåta sig själv, ha medkänsla med sig själv, trösta sig själv, vara stolt över sig själv. Få frid och försoning med sig själv och med andra. Jag har kommit en bra bit på denna väg tillsammans med psykolog. Mina föräldrar ser jag på ett annat sätt nu, de gjorde så gott de kunde och de hade inte förmågan till annat. Men jag är fri, sätter mina gränser och mina känslor främst, inte deras och jag är inte medberoende längre. Jag mår så mycket bättre och alkohol är ett minne blott.

Ha en fin fredag! Du gör det så bra❤️

@Axianne Grattis till 8 månader!🥳. Mycket skit har flutit under broarna men idag är idag och nu är det bara att slå dig för bröstet, vara stolt över dig själv och se framåt mot nuet och din positiva framtid.🌷💕