Senaste kommentarerna i forumet

Kära @vår2022 ! Nu har jag missat ett par dagar så jag är lite efter. Du har verkligen hanterat besvikelse exemplariskt. Hela beskrivningen av din process är så klok så klok. Jag håller med absolut alla svar! Idén att börja jobba som alkoholterapeut tycker jag är lysande. Du kanske kan göra nån sorts certifiering? Eller ta nån annan nyttig poänggivande kurs medan du söker vidare? Önskar dig lycka och framgång i allt vad du företar dig!!😘

Vad ”kul” att Craig Beck inspirerat också dig. Jag tror, precis som du beskriver, att om man jobbar på djupet med roten till drickandet och omvärderar synen på alkohol dvs alkohol löser ingen ångest utan ångesten pausas/skjuts fram när vi dricker men när alkoholen sedan går ur kroppen kommer dels ångesten tillbaka dels har alkoholen tillfört ytterligare ångest. För det är det alkohol gör - skapar ångest och stress i hjärnan.

Dag 11! Glömde nästan att checka in idag men glad att jag kom ihåg det nu precis innan jag ska släcka lampan. Varit en toppendag, möte imorse för att hinna med, annars har dagen varit fullspäckad. Var på dejt ikväll, har ju sagt till killen att jag har en vit period. Han tog inte upp det och till maten tog han helt naturligt bara fram vatten. Superskönt. Tycker väldigt mycket om att vara nykter, så underbart att vara klar i huvudet.
En sak jag upptäckt är en STOR triggar för mig är att se folk på TV dricka vin eller drinkar eller öl. Det triggar mitt sug enormt. Men det är bra att jag insett det för då vet jag att det kommer trigga mig och jag kan hantera det bättre då, mer tänka att ”jaha, och nu blev jag triggad, det är för att jag såg dem dricka på tv”.
Puss och gonatt på er allihopa!

Jag har mycket tankar som far omkring i huvudet så jag skriver ner dem. Det är funderingar kring alkoholens starka dragningskraft och glorifieringen kring det. Det handlar om att alkohol sätter ”guldkant på tillvaron”.

Har blivit inspirerad av Craig Beck som @Ny dag dag tipsat om. Sett några filmer av honom på youtube. Han pratar om att stämpla bilder av alkohol i hjärnan eller ”label” som han säger. Jag uppfattar det som att han menar att man gör sig en bild av alkohol som inpräntas och rotat sig i hjärnan. Tex att man vid ångest får avslappning genom att dricka alkohol. Ja, man får avslappning och ångesten lindras av ett glas, men inte av två. Det andra och efterföljande glasen är för att man ska få kickar, hjärnan vill belönas med vin. Ångesten sätts på paus. När man sen är nykter återupptas den pausade ångesten och pålagras av ytterligare ångest. Den ackumuleras. Den onda cirkeln startar.

Han har gjort åtskilliga försök att sluta dricka men den inpräntade bilden av alkohol har gjort det svårt att motstå att dricka för att dämpa hans ångest. Det var först när han insåg att det är alkoholen som skapar hans ångest och att hans försök att dämpa ångesten bara ökade i takt med drickandet. Han insåg att hans ångest berodde på att det var något som var fel i hans liv, problem som inte var lösta och att hans inpräntade bild av alkohol inte stämde. Bilden att alkohol är lösningen på hans ångest. Han ändrade på sin bild av alkohol som var tvärtemot, att alkohol förvärrar hans ångest och är en fara för honom. Att alkohol inte ger lindring och det löser inte hans problem eller ångest. När han blev nykter tog han tag i sina problem och ångesten försvann.

Jag tror att den glorifierade och inpräntade bilden av alkohol gör det svårare att sluta dricka. Vad är det för guldkant i tillvaron att vakna med ångest, skuld och skam i bakfyllan? Vad är det för guldkant i tillvaron när man sover hela natten när man stupar i säng full och sover som klubbad? Vad är det för guldkant att dricka ett fint vin på fredagsmiddagen om det slutar i gräl för att man är full? Vad är det för guldkant att smyga och smussla med vin?

Jag tror att den glorifierade inpräntade bilden av alkohol bör krackeleras och få sig en ordentlig törn som skakar om. Att dricka alkohol är ingen som helst lösning på problem som orsakar ångest. Att få ångest är kroppens sätt att signalera att något inte stämmer, är fel och vi mår dåligt. Vår inpräntade bild av alkohol säger något annat, att vi ska dricka för att undvika ångest och få koppla av, sätta guldkant på tillvaron.

Kan det vara så att om man gör om sin bild av alkohol till hur det ser ut i verkligheten, att föreställningarna om guldkanten inte är sann (inte för de som inte kan dricka endast ett glas i alla fall) får det lättare att sluta dricka? Att om man förstår kroppens signaler på ångest beror på olösta knutar så får man lättare att sluta dricka?

För mig är det så. Att jag blev nykter var pga att jag inte längre orkade må dåligt och jag förstod att jag måste ta itu med mitt drickande. Jag visste att jag hade problem att ta itu med. Min bild av alkohol var att det skulle bli tråkigt att inte få dricka och sätta guldkant på tillvaron. Att jag skulle få kämpa för att inte dricka på ren vilja. Att oro, ångesten och skammen lättade så pass dag 5 var en överraskning. Min bild av alkoholen började förändras, det var den som gav mig ångest. Min bild på guldkanten av vin förändrades, den gav mig ångest. Att det enda sättet för mig att må bra var att ta itu med mig själv, det som fanns bakom dimridån av alkohol.

Min nya bild av alkohol och att jag tar itu med mig själv har medfört att trivs bättre med mig själv och mitt liv. Nykterheten gör inte att jag känner tomhet, att tillvaron är grå och trist, att det känns tråkigt. Det beror på andra saker inuti mig. Att leva nykter är för mig nu en självklarhet och med livet tar jag en dag i taget❤️

Dag 12. Idag har tankarna fladdrat runt mycket kring alkohol och ett visst sug med tankar på att få försvinna in i vindimman har legat på lur hela dagen och jag märker att jag börjar vackla, glömma, förminska, försköna 🤦‍♀️. Ska lyssna på minst ett kapitel om återfallsprevention innan jag somnar... Repetera fakta, repetera för aldrig glömma!
För jag är ju så tacksam att jag kommer vakna nykter imorgon, kaffet kommer smaka gott och man vill ångrar ju aldrig en nykter dag.

@Ny dag Du resonerar så klokt 👍
Det är inte värt allt "illamående" för lite vin - det är bara a-monstret som ser det så...
Hoppas du får en fin vilosam helg 🥰
Och Ja visst är vårt forum fantastiskt, det tycker jag också 💪
🤗 Kram

@Mary-Ann Hej! Vet inte om jag skrivit till dig tidigare? Var ju ett par dagar sedan du skrev här... Hoppas du håller i o håller ut, det blir bättre vartefter 💪
Du kommer att känna dig stolt o glad vartefter dagarna går 👍
🤗 Kram

Heja! Bra kämpat.

❤️@vår2022

Dag 118. Ännu en kväll då jag inte kunde sluta se på en serie igår. Såg ”Knutby” har inte riktigt velat se den, så creepy med sekter. Såg ändå den nu och det var riktigt bra skådespelare och bra gjord. Kl blev 01. Sov lite längre i morse. Skönt att fokusera på något annat och slukas i det. Nu börjar jag landa från min besvikelse och med bättre tankar. Tacksamhet över att jag faktiskt har möjlighet att välja vilka jobb jag söker ännu ett tag, vi klarar det ekonomiskt.

Tänker många gånger på ödet, att det finns en mening. Att det inte var meningen att jag skulle få det där jobbet. Just nu vet jag inte vilken mening men det kanske visar sig längre fram, eller inte. Brukade säga så till min dotter när hon var djupt besviken över något. Att det inte var meningen, att det kan vara svårt att förstå just i detta nu men kanske längre fram. Har varit med om sådana situationer, att jag sett meningen längre fram i tiden.

Jag har studerat på distans för att förkovra mig i mitt yrke och hade möjlighet att göra det på arbetstid. Då började mitt senaste uppdrag att bli mindre tidskrävande. När jag bestämde mig för att sluta dricka i slutet av oktober förra året kunde jag verkligen lägga tid på min nykterhetsresa, läsa på om fakta, se filmer, fundera, reflektera, skriva mycket här och kämpa. Gå hos psykolog och vrida, vända och gräva om hur jag mår och hur jag kan hantera saker. Allt detta skulle vara svårt att hinna med om jag hade haft massor av att göra på mitt dåvarande arbete. Kanske var det meningen att jag skulle få tid till att sluta dricka och att mitt uppdrag skulle ta slut utan att jag hade ett annat jobb att gå till direkt? Det har alltid löst sig med ett nytt uppdrag efter att ett annat tagit slut. Var det meningen att jag vågade ta beslutet att jobba på visstidsanställningar, i projekt utan säkerhet på fortsatt anställning? Jag har varit tjänstledig från en tillsvidareanställning sedan 2016 och var tvungen att avbryta den, antingen gå tillbaka till den anställningen eller säga upp mig 2020. Att gå tillbaka kändes otänkbart, hade bytt tjänster inom organisationen sedan 2011 och sedan gått till andra organisationer och jobbat där. Att gå tillbaka skulle innebära ett arbete jag inte hållit på med sedan 2011. Hade en projektanställning och ett utmanande arbete som engagerade och drev mig.

Tog beslutet att våga chansa och att det skulle lösa sig, som det gjort sedan 2011. Uppdraget förlängdes under 2021 och troligen skulle det även pågå under 2022. Oenighet i styrgruppen uppstod där den starkare parten inte ville förlänga och övriga tre parter böjde sig. Vad gäller projektet, finns det verkligen inte ett långsiktigt konsekvenstänkandet, hur det går framöver när det inte förlängdes. Jag är rädd för att det blir ett återfall. Men det är en annan sak och tråkigt för det som drabbas av det. Så alltså, endast anställning under 2021, och inget annat passande fanns i sikte för mig. Arbetslöshet var ett faktum.

Att bli stadig i sin nykterhet, tar ju sin tid. Kanske var det meningen att jag skulle få denna tid för att bli stadigt nykter och verkligen förstå och ta in det i varje liten cell inom mig? Att jag skulle göra en helomvändning i mitt liv, till ett bra och meningsfullt liv där jag mår bra både fysiskt och psykiskt? Jag har ju inte mått så bra psykiskt på mitt senaste arbete den sista tiden, men det var ju ett arbete, jag är lojal in i det sista och levde på hoppet att det skulle lösa sig. Var det meningen att jag inte fick ett jobb direkt för att kunna reflektera över hur jag mådde på jobbet sista tiden? Att jag inte skulle hoppa på något bara för att säkra ett arbete, utan att känna efter hur jag mådde?

Är detta en mening och en chans för mig att få ett jobb jag trivs med, att jag har fått ett bättre självförtroende och självkänsla när jag ska utföra ett nytt arbete? Att jag går in i ett nytt arbete stadigt nykter, mer kreativ och engagerad? Att jag har lärt mig att vara mer tacksam över livet och får en andra chans till att leva det på ett bättre och omfamnande sätt?

Jag tror det. Jag är så oerhört tacksam för att jag är nykter och att för att få börja leva på riktigt igen. Jag ska ta vara på detta liv och försöka leva det fullt ut så gott det går. Aldrig mera alkohol.

Ha en fin lördag🌷💕

Känner det där också torpet… (skrev ett inlägg tidigare, om att jag nog innerst inne trott att jag ska bli en enhörning efter dag 90 - dvs med oerhörda mängder peace of mind…). Hur nöjd och glad och positiv jag än är över det nyktra livet och hur jäkla bra jag än är på att hylla och fylla det, så finns det (nästan) alltid liksom en ”våning/ett lager” i huvudet som på nåt vis ekar ihåligt tomt. Det enda vi vet säkert, är att försöka täppa igen det med alkohol leder ju ingen vart! Som Se klart sa till mig en gång ”även om det skulle vara så att det nyktra livet inte ens blir bra, så är alkohol inte lösningen på det”. Så är det ju! Om man blandar in alkohol så blir allt sämre. Jag jobbar hellre med acceptans över ett ”ofullständigt” (i brist på bättre ord) liv - om det nu skulle vara/kännas så - än att jobba med att stå ut med hur det känns när man halkar in i att dricka för mycket. Du är toppen torpet ✨💪🏼🤗!!

@Kebne1 Tack, vad roligt att du tycker det😁 Just nu är det ett jobb som tar mycket tid och engagemang för mig. Har många gånger varit tacksam att jag har fått denna tid för att kunna jobba så mycket med min nykterhet. Vet inte om jag skulle klara att ”outa” mig, men tack för input! Låter spännande ju…❤️

@Rehacer Tack❤️. Ja, så måste det var, dörrar stängs och nya öppnas. Att det kommer att lösa sig.

Ha en fin lördag🌷💕

@majken_r Tack fina du. Vilken vacker och fin beskrivning du ger. Det ska jag hålla i minnet ” Tänker att det sådär man bygger en stark ryggrad, en sån där som klarar kraftiga vindar. Som ett strå som böjer sig i vinden, lägger sig ner och sen upp igen. Som bär.” ❤️

Ha en fin lördag🌷💕

@tinalina Bra där! Fortsätt kämpa på, det kommer att löna sig!

Trevlig lördag🌷💕

@Axianne Härligt att höra att du fortsätter resan i ditt nya liv med sådan kraft och med högt huvud. Tror att din inställning och ditt sätt att se på alkohol förändrar strukturerna i din hjärna. Kan egentligen bara prata om mig själv men som jag uppfattar dig så saknar inte du ruset eller den avslappning alkohol gav för stunden. Du isolerar inte detta tillstånd till något skönt som du saknar, utan du kan se både de kortsiktiga och långsiktiga konsekvenserna av alkohol och vad det leder till. Glorifieringen av alkohol är borta, det finns mest en avsky och varningsklockor ringer vid minnen av alkohol. Att lyckas ha denna inställning till alkohol fasthållen för evigt i hjärnan är en framgångsrik metod/väg till ett nyktert liv och jag tror att du blir en av det 20% som lyckas förbli nykter när ett år passerat. 80% återfaller inom ett år, men du är inte en av dem! Du kommer att lyckas!💪🌷💕

@vår2022 @Friluftstok @Kebne1
Tack fina ni för era tips ❤
Jag har fortsatt att stå emot och suget har klingat av ..
Ha en fin lördag ❤🤗

Förmiddagsnotering. Det är som om jag väntade på något "nytt" tillstånd. Det kanske aldrig kommer att infinna sig? Det är samma längtan som när jag dricker tror jag. Att det liksom ska bli något "annat". Hela upplevelsen av att vara här på jorden. Det är inte så illa som det kanske låter. Det är inte en depression. Det är bara den där förbannade längtan efter "något" som pockar. Nu när jag inte längre letar efter det i berusningen är det som om jag tycker att jag borde bli belönad med att bli av med det där pockandet när jag hållit mig nykter så länge. Börjar inse att det är en missuppfattning jag går runt med. Här tror jag roten till mitt drickande ligger. Min oförmåga att acceptera vad det här är. Livet. Kram till alla!

Jag skrev en lista på grejer att ta till när suget slog till. Jag hoppade rep, sprang intervaller, spelade online spel typ wordfeud, ringde en kompis. Suget klingade av ganska fort inom nån vecka. Sen är det ”bara” att jobba mot ovanan, dvs vanan att ta till alkohol. Kämpa på, du klarar detta❤️

Fantastisk läsning❤️Ger hopp.

Heja. Du hade ju passat som alkohol-terapeut! Du kan ju så oerhört mycket och har erfarenhet. Kanske egen firma? Just a thought… kämpa på ❤️

@Axianne
Ditt långa fina inlägg berör mig verkligen!
Blir ledsen över att läsa om dina år i alkoholens våld, hur svårt det var. Att man blir så fast är så otäckt. Men tänk att du (& jag) ändå lyckats ta oss ur det! ✨
Ditt liv är ju helt förändrat nu och jag glädjs över dina 180 dagar! Så starkt gjort, vilken kampvilja & jävlar anamma att vända skeppet såå totalt!
Klappa dig själv på axeln och var stolt, du har all rätt att vara det!!
Stort grattis till framgången och håll fast vid det goda livet!
🤗

@Axianne Grattis till 180 dagar och nytt liv! Vilken fantastisk resa du är på sedan 180 dagar och i dina inlägg andas att du kommer fortsätta. Jag håller helt och fullt med i att det är den egna viljan som måste komma inifrån som ökar förutsättningarna till att vara nykter utan vita knogar. Du är på en enastående resa. Jag själv är bara på dag 12 ännu och vill bara tacka för att du delat din story! Wow! 🙏🥰

Jag kollade på appen igår och såg att det stod 179 dagar. I dag är alltså dag 180 utan alkohol. I runda slängar ett halvår har nu passerat utan att jag haft en längtan eller sug efter alkohol trots att jag supit i över 20 år innan dess och försökt sluta hundratals gånger förut.

Jag är fortfarande lika förundrad, förvånad och fylld av tacksamhet och hopp som jag var när jag skrev här första gången på min femtionde nyktra dag. Då hade jag precis börjat våga tänka tanken att min nykterhet kanske skulle vara hållbar denna gång, och nu har hoppet övergått till en tro på att jag faktiskt verkar ha tagit tillbaks makten över mitt liv. Att jag inte längre är förlorad och slav under alkoholsuget. Vad än det var som drev mig att välja drickandet före allt annat och förstöra allt jag hade, verkar nu ha släppt sitt grepp om mig. Det innebär definitivt inte att jag är trygg eller säker i min nykterhet så jag tar inte ut något i förskott men jag njuter av varje dag som får vara fri från tankar på att dricka.

Jag har stött på en hel del motgångar, stress, problem och svårigheter under det här halvåret men inte för en enda sekund har jag haft minsta tanke på att dricka igen för att fly från dessa. Tvärtom så har det peppat mig att tänka på hur mycket starkare jag är när jag är alkoholfri och jag har funnit kraft i vetskapen att jag klarar så oerhört mycket mer när jag är nykter än när jag drack. Tack vare det har jag kunnat säga till mig själv att "Okej, det här som händer nu är jävligt tufft att hantera, men jag är i alla fall nykter!" och det har hjälpt mig mycket.

På det nya jobbet har det t.ex. varit en lång rad av utmaningar och kraven på mig har ökat hela tiden. Det förväntas att jag kan så mycket mer än jag själv tror att jag klarar av. Inför varje jättestort hinder har jag upplevt ångest och tappat självförtroendet temporärt, men jag har hela tiden tänkt att om jag bara gör mitt bästa så har jag i alla fall försökt och sedan får de väl ge mig sparken om jag inte duger. Men jag har till min förvåning gång på gång upplevt att mina utmaningar inte alls varit lika svåra eller besvärliga som jag befarat att de skulle vara. Jag har klarat av så fantastiskt mycket mer i min nya yrkesroll än jag trott att jag hade förmåga att prestera. Ingen kommer att ge mig sparken. Jag har snabbt blivit en person som verkligen tillför massor på min nya arbetsplats och som man litar på.

Under många år drack jag för att klara av arbetsdagen. Jag upplevde att jag orkade ta mig an svårigheter i arbetslivet och möta problemen med större självförtroende om jag hade alkohol i kroppen. När jag drack så var det lättare att fly från rädslan att misslyckas eftersom mitt självförtroende var oerhört lågt men fasaden ändå måste hållas uppe. Det var med alkoholen jag dämpade ångesten för att orka sätta ena foten framför den andra. Det var med alkoholen jag kunde somna på kvällen, (eller snarare däcka) och slumra några timmar utan rädsla, för att sedan dricka så snart jag kunde nästa dag innan jag hann nyktra till helt och den slog klorna i mig igen.

Jag kan med säkerhet tänka tillbaks och minnas att jag varit påverkad av alkohol under delar av arbetsdagen och smygsupit på jobbet i minst arton års tid. Det är faktiskt svårt att minnas vilket som var mitt sista jobb där jag var nykter på dagarna men jag tror det var 2004 eller 2005. Under alla dessa år har jag smusslat med vin och öl på alla upptänkliga sätt på mina arbetsplatser. Druckit och somnat på toaletter och i vilorum. Vandrat med ryggsäck till Systembolaget på lunchen. Smusslat ölburkar eller flaskor i handväskan eller gömt dem på ställen bara jag hade tillträde till. Jag har sällan gått hem utan att passera en pub eller bar efter jobbet, och om jag gjorde det så var det med vin eller starköl i ryggsäcken.

Det har nu gått upp för mig att jag har presterat så oerhört mycket sämre på grund av mitt drickande under alla dessa år och att jag som nykter idag har en kapacitet och förmåga som vida överstiger det jag tidigare åstadkommit på mina jobb och då var jag ändå i chefsposition med stort ansvar innan jag blev påkommen, fick sparken och gick ned mig totalt. Jag är medveten om att jag troligen supit bort miljarder hjärnceller under mina aktiva missbruksår, men jag är oerhört tacksam att det finns en gnutta kvar av dem. Jag förvånas att jag fortfarande som 55+ lär mig snabbt och plockar fram kunskaper jag inte visste att jag hade

Efter bara ett halvår utan alkohol börjar jag känna igen den där personen som jag var en gång i tiden. Hon som var smart, alert och ansågs vara både intelligent och högpresterande. Jag har levt så länge i en dimma av alkohol att jag glömt att den duktiga kvinnan fanns. Nu har jag på några månader blivit en kollega man vänder sig till på min arbetsplats. Jag har fått allas förtroende och vuxit med rollen. Fortfarande skraj och med svagt självförtroende innerst inne, men jag dricker inte för att ta mig an utmaningarna. Jag angriper dem med nyfikenhet och viljestyrka och fan vad det har gått bra så här långt!

Jag har fortfarande många problem på grund av alla år som alkoholist, men just nu försöker jag möta dem och göra varje dag så bra som möjligt och eftersom jag är nykter så går det mesta åt rätt håll. Mina fysiska bekymmer som kommit med åren har förstärkts och eskalerat av supandet vilket lett till att jag har förlorat mycket av både utseende, kroppsform och hälsa, men jag gör det bästa av varje dag ändå och tackar Gud för att huvudet fungerar trots mitt gränslösa alkoholintag under så lång tid.

Vissa saker som jag märkt av på sistone gör mig så oerhört glad och tacksam. Det har funnits öl i kylskåpet som min son köpt hem, men jag har inte ens tänkt på dem förrän han frågade "Är det okej om jag har dem på kylning här eller blir du sugen av att se dem?" och då insåg jag att jag sett dem men inte brytt mig. Det var kickoff på jobbet och bjöds på bubbel i förra veckan och jag tänkte inte ens på att tacka nej till att vara med, så som jag gjort förr när jag försökt sluta dricka. Jag hade hur trevligt som helst på partajet och drack Pepsi Max. Jag skyllde inte på något heller eftersom ingen trugade eller frågade. (Normala människor gör inte det. De sköter sitt och skiter i om andra dricker eller inte.) Jag gick med en kollega på lunchen idag och hon skulle in på Systembolaget. Jag följde med och insåg att det var första gången jag varit på bolaget sedan i augusti. Jag brukar känna skam och ångest när jag kommer in genom dörrarna där, men nu gick vi runt och hon handlade medan jag bara kände en enorm lättnad att jag inte behövde spendera ett enda öre på detta ganska illaluktande ställe.

Jag är på en bra plats i livet just nu och min nykterhet blir mer och mer värdefull. Det är så mycket på spel och jag gör ju den här resan på egen hand, vilket gör att jag inte alltid vet om jag tar en risk när jag umgås med folk som dricker eller går förbi Systembolaget. Jag minns alla varningar från mina många behandlingar och AA-möten men mycket av det är inte tillämpbart på mig just nu. Jag kan inte styra om mitt liv för mycket för att undvika alkohol i min omgivning, men jag får aldrig släppa in den i min närhet igen.

Ibland flimrar det förbi minnen av en rutin eller vana som var djupt rotad i många år. Jag förväxlar dem inte med längtan. Tvärtom blir tanken på hur jag hållit på förr till en varningsklocka när det dyker upp minnesbilder av mina ovanor. Jag ser bara otäcka saker när jag minns mitt liv med alkoholen så det är lätt att avstå när jag fokuserar på allt det vidriga. Det finns ingen guldkant på mitt liv som alkoholist.

Ha en underbart fin helg!

@vår2022
Vad tråkigt att du inte fick jobbet du hoppades på! Riktigt trist! Bryt ihop & kom sen igen. Man får vara besviken och ledsen när det inte blir som man önskat det.
Jag är säker på att andra dörrar öppnas nu när den här stängdes. Allt kommer lösa sig och bli bra!
Stor kram! 🤗