Senaste kommentarerna i forumet

He alla !! Har efter många år där jag druckit för mycket framförallt på helger o ledigheter, kommit till insikt att jag måste sluta. Det började som en social grej, blev accepterad och en i gänget. Men redan från början var jag den som drogs till dom som drack mest. Har gjort bort mig åtskilliga gånger, slagit mig och gud vet allt jag gjort. Förlorade min familj, har fått hjärtproblem, men fortsatt ändå. Verkar vara en kanoniska där man kan skriva och få många bra råd. Nu är det dags!!!!!

@Sladdlös Har kylen full med citroner:) precis som du skriver googlade jag fram att det skulle vara renande för levern. Hoppas att det vänder. 13 dagar nykter och även om kroppen säkert mår bättre känns det lite deppigt att det inte blivit något kroppsligt resultat av ansträngningarna varje dag. Fortfarande hopplöst trött och magen svullen. Toabesöken har funkat varje dag:)

@Cloette Nej, inga ätstörningar i bagaget. Men, intressant att även du haft viktuppgång. Fattar inte vad det kan bero på. Idag har jag ätit sunt. Promenerat 6 km och varit på gymmet. Viktuppgång idag 4 hekto till…

@Amanda L 🤗

Hur som helst så….nu får jag försöka ge lite plats åt ro……

Har köpt flera nya böcker i Gbg fastän jag har många olästa🙈 Både skönlitterära och ja…vad kallar man den litteraturen…iaf böcker av författarna Kay Pollak, Tomas Sjödin och Patricia Tudor-Sandahl.

Bokade ansiktsbehandling h en hudterapeut som jag aldrig har varit hos men dock handlat produkter. Ska bli spännande, ska dit imorgon. På fredag har jag en klipptid. Känns gott att ha detta att se fram emot.

Har kommit igång med lite träning, gym och simma. Men nu behöver jag på allvar ta itu med min vikt! Att vara för tung, att vara stel…att inte lita på min kropp….tär på mitt mående😔 Så om jag nu kunde bli nykter så måste jag väl för sjutton kunna ta itu med detta! Vet ni vem Johannes Cullberg är? Jag följer honom på instagram, tycker att han verkar klok och sund.

Kram🥰❤️

Har klarat 12 dagar utan att dricka alkohol🙏 känner inget sug alls nu. Tror att min utmaning kommer till helgen men ska klara det! Har garderat mig med att planera in att göra saker där jag absolut inte kan dricka alkohol. Känns bra. Håll tummarna för mig🤗

Tack ni som skriver så snällt och hejar på❤️

Dag 16. Lugn och stilla dag. Det har regnat i princip hela dagen. Ska vi få nån mer sommar tro?
I em var det så mörkt så jag mös till det och tände ljus lite här och där, så mysigt.
Tänker på att semestern är snart slut, börjar jobba på måndag. Det känns ok och jag är redo för hösten.
Har också bestämt att aldrig mer köpa en flaska vin i gåva till någon. Aldrig. Vet ju inte alls hur mottagaren har det. Det blir blommor hädanefter💐
Helt ok onsdag.

@Amanda L Tack , jag ska försöka ta det lugnt , också 😊 Kram och tack igen ❤️

@Varafrisk Ok, jag tror jag fattar bättre... :)

@Delfinen80 bra med en plan, men samtidigt ta det lugnt, saker kommer att lösa sig efterhand. :) :)

@Clary kan det kanske vara så att du inte har gjort nummer 2 på några dagar? Annars en bra sak som hjälper är citronvatten. Jag tar vatten och tillsätter citron från plastcitron är du duktig så köp hem citroner och pressa en halv i ett glasvatten, gott -läskande- vattendrivande och renar både njurar och lever.

Ni är så både fina och kloka och medkännande , vad det betyder mycket för mig i det läge jag är 🙏❤️ En av många reflektioner jag har i dessa dagar är att jag nu tar in varje ord och inte slår i från mig någonting . Det hade aldrig hänt för ett år sen , inte ens för några veckor sen om jag varit inne och läst. Då hade försvaren varit uppe , kanske inte alla då jag ändå haft insikt men ändå försvaren om att ”omgivningen har inte reagerat …” ”dricker inte dagligen ” osv. Nu är det precis som så klokt beskrivs att beroendet kan se olika ut men med en gemensam nämnare ändå. Vi är ju alla människor unika och därmed måste ju alkohol -problematiken också vara det , till en viss grad såklart.

Ja detta med känslor . Jag har under det senaste året (har skrivit en del dagbok också ) kommit till att alkoholen har haft ett syfte och det är att stänga av känslorna . Jag har nog trott att den Hjälpt mig (glädje , ibland sorg osv ) men såklart har den stängt av eller suddat ut. Det tragikomiska är att jag har ett yrke - ett yrke där jag är uppskattad och omtyckt !- där jag vägleder och stöttar andra människor. En central del i mitt arbete handlar om att få fatt på personers känslor . En del av min stora skam , näst efter den inför barnen , är mitt alkoholproblem och mitt yrke 😳😢 Jag kan så ofta känna mig som en Bluff (tänk om de visste , både de jag stöttar och kollegor osv ) . När jag har snälla tankar tänker jag dock att detta gör mig än mer ödmjuk i jobbet . Skam , denna eviga följeslagare alltså . Jag ser fram emot med skräckblandad förtjusning att följa kommande tid , inte minst när det kommer till känslorna.

Jag har ju som första målsättning tre månader men ser en hel del delmål framför mig. Tre månader är lång tid så därför tror jag det är bra för mig. Första delmål är fredag morgon , då har jag avstått i en vecka… andra delmål är att jobba första veckan efter semester och INTE dricka alkohol under helgen (tydlig sammankoppling , helgen ska ”firas ” med alkohol), nästa är att gå på nån slags middag /fest-liknande och inte inta alkohol. Dock känns det som att min största utmaning blir här hemma , faktiskt.

@Amanda L @Himmelellerhelvette
Kanske jag uttryckte mig otydligt vad jag menade för jag tror ni missförstod mig eller annars gjorde ni inte det….

När jag säger vänner menar jag ca två, tre vänner som visste om att jag var beroende kanske tre, fyra år före jag blev nykter. Har pratat väldigt öppet om mitt beroende både före jag blev nykter och även efter. På jobbet har jag sagt t alla att det är helt ok att ställa frågor om mitt beroende. Gränsen som jag satt är att jag kommer inte berätta om hur tiden såg ut när jag var aktiv. Det är för känsligt och utelämnande, det berättar jag endast för beroende.

När jag pratar om vänner menar jag generellt om relationer. Vänskap. Att bry sig om varandra. Vad jag menade är att om jag tar mig själv som ett exempel så hemlighöll jag länge mitt beroende på jobbet. När jag väl berättade då min skam släppte så blev det ingen stor affär. Dessutom var jag ju sjukskriven pga behandlingen. Så …jag tror att många vill berätta om sin hemlighet men inte gör det för vad ska andra säga och när det väl kommer t kritan så säger dem inte så mycket..de där andra..Sen tycker jag rent generellt att man kan fråga hur kollegan i dörren bredvid mår…sådär som man gör fast då vill de flesta ha ett ”bra” t svar.

🐬🥰

@andesh79 Grattis🥳🙏

@Delfinen80 Välkommen till forumet! Jag är också en där omgivningen inte sagt något direkt utan själv slagit i min personliga botten. Jag viste som du långt innan att jag dricker på ett sätt som inte är normalt. Jag försökte mig på nyktra perioder, försökte begränsa mitt drickande men föll gång på gång. Jag började med tre månader, tog nästa mål på 6 månader och sedan nästa på 9 månader. Det är många processer att ta sig igenom och det är så jag sätt på det. Varje medgång och motgång är processer. Min senaste tid från 9-12 månader har inneburit en hel sommarsemester utan alkohol och här har jag fått massor av processande att vara aktiv i. Detta första år har varit underbart och hemskt omvartannat men viktigt att hålla i. Att bli nykter är det bästa beslut jag tagit för den andra vägen hade tillsist bara fortsatt i nedförsbacke.

Mina bästa tips är att om du tror att du vill dricka igen så spela hela filmen, från första glaset tills du vaknar morgonen därpå. Läs och skriv mycket på forumet. Lyssna på tex alkispodden, från första avsnittet och framåt. Lyssna eller läs Annie Grace bok ”Tänka klart” eller ”This naked mind”
Jobba med dina känslor! Känslorna har den största betydelsen, vi är vana att dricka på alla känslor och nu måste vi lära oss att hantera dem utan alkohol.

Kram

@Delfinen80 Alla beroenden ser ju olika ut, likaså alla risk- eller missbruk. Några dricker varje dag, några bara ibland, men då finns ingen botten, andra kanske "bara" dricker sig redlösa fast ganska sällan. Ingen är den andra lik.
Gemensamt är att vi inte själva förmår sätta punkt, att vi alla är beroende. Om vi inte var beroende så skulle det ju vara väldigt enkelt, vi skulle bestämma oss för att sluta dricka. Sen skulle det vara KLART. Eller vi skulle bestämma oss för att bara dricka två glas vin på lördagar. Och så skulle det vara KLART. Inget svårt alls.....
Men vi klarar ju inte det. Det är därför vi är här. Och det är därför som många här får kämpa så hårt. Eftersom vi är beroende så misslyckas vi, ofta gång efter gång. Vi bestämmer oss, men beroendet bestämmer något annat. Just denna kamp och brist på kontroll , tror jag är en av orsakerna till att många mår dåligt. Det handlar inte bara om själva drickandet. Alkoholen skapar också stress och oro. bristen på kontroll skapar oro och skam.
Att andra inte kan förstå detta är inte så konstigt. De kanske inte har detta problem. Dessutom kanske vi dolt eller ljugit om hur mycket vi dricker eller hur vi mår dagen efter.
Hur som helst. Var trygg med vad du själv vet och känner. Du vet bäst :)
Och du kan ta kontrollen. Det är många som lyckats här. Jag slutade dricka för cirka 155 dagar sedan och har bara fått ett bättre liv. Ska aldrig dricka igen.
Så fint att du kommit hit :)

@Varafrisk Jag tror inte vi ska lägga så mycket vikt på hur folk på jobb och vänner som inte själva har insyn i vad ett beroende innebär reagerar/agerar. Jag tror inte att det är av respektlöshet utan utav okunskap. Att däremot diskutera med folk som förstår, där är vårt forum och det är så bra att det finns för annars hade vi verkligen känt oss ensamma tror jag.

Kram❤️

@Varafrisk Skönt att du kom iväg ändå. Hoppas det ändå gav något....
Det där med att vänner inte frågar så mycket, kanske beror det på att alkoholberoende är skamligt på något sätt, även bland dem som inte är beroende?
Jag tror att det är av någon slags hänsyn som mina vänner frågat så lite, man vill inte vara jobbig. De tror nog att JAG tycker det är jobbigt.
Och i början var det ju skönt att ingen undrade något. Då var det ju jätteskämmigt att jag INTE drack alkohol och hur skulle jag nu förklara det?! Men jag har senare velat berätta mer om hur jag tänkt och hur det känns.
Har en vän som jag kunnat berätta lite mer utförligt för, även om jag då inte berättat precis allt. Det är ändå svårt...
Vill väl bara säga att jag känner igen det du skriver om... Kram! :)

@Se klart Jag blir varm och rörd 🙏❤️ Än om ingen , verkligen ingen , i min omgivning skulle förstå mig om jag sa att om jag fortsätter så kommer jag att dö av det så är det så för mig. Många skulle skratta åt mig och säga att jag överdriver . Men jag vet att det inte är så. Och jag ser när jag läser att ni som finns här inne kan förstå . Det är inte hur det ser ut alla gånger (parkbänk , utslagen etc etc ) utan hur det känns inombords . Tack tack 🙏❤️ Jag ska följa era alla kloka och vara här inne och både läsa och skriva 😀

@Himmelellerhelvette Tack❤️❤️

Nu har vi kommit hem igen för dryga timmen sedan. Jag ångrar inte att vi åkte iväg även om jag hade väldigt svårt att komma t ro. Det är ju sommar och semester så det är klart att det var mycket folk i Spat. Så det var jättesvårt att komma t ro dessutom blev vi lite sena t hotellet. Jag vet att jag har druckit bubbel i jacuzzin men egentligen varför? Om det inte hade funnits försäljning av alkohol i lokalen där pooler mm finns så hade nog folk överlevt eller😳

Min man var uppe på toaletten vid 6-tiden. Jag vaknade och kunde stört omöjligt somna om. Hjärnan gick på högvarv. Tänkte på dottern …tänkte på vänner …och tänkte på varför man är så orolig för att berätta att man är beroende el rättare sagt…jag bar på en skam utan dess like😱

Dottern åkte med oss hem igen fr Gbg. Hon berättar hur hon mår. Förstår henne så väl. Lite lugnare idag än i måndags. Å vänner….nja får inte lägga så mycket tankar där. Behöver tänka …var får jag energi?? Före jag hade bestämt mig för att gå behandlingen så frågade jag en kvinna(som har gått behandlingen och är numera min sponsor) om vad hennes kollegor och vänner sa när de fick reda på att hon är alkoholberoende. Hon svarade…du vet….folk är upptagna med sitt så det har inte varit så mycket frågor. Och jag känner detsamma…folk har fullt upp med sitt…ibland kanske jag ändå hade tyckt det att det vore skönt om ngn frågade hur jag mår. Jag upplever att de som bryr sig är min man, ni här på forumet, vännerna fr behandlingen och NA-möte.

Ska bada vår hund nu, ta själv en dusch och sen slappa. Kommer nog somna tidigt ikväll.

Kram🤗🥰

Hej,
Välkommen hit! 😊 Inger av det du skriver är det minsta konstigt. Tvärtom.
Jag tror du kan ha fortsatt hjälp av forumet, att skriva och läsa här har varit min ”metod” för att inte dricka alls- och det har jag inte gjort på 3,5 år, mitt livs bästa beslut. Jag brukar säga att jag backade från stupet, hade jag fortsatt så hade jag kört rakt ner i botten. Det måste man inte. Att sluta när man förstår att måttligt inte funkar och att man vill ge sig själv (och därmed sina barn, familj, vänner) ett värdigt liv, är mäktigt. Du kommer att se!
Häng kvar här så finns alltid någon som kan ge råd eller stöd de dagar det behövs. Kram 🤗

@Amanda L Tack snälla för svar och klokheter 🙏 Jag läste häromdagen om precis det där med att spela upp det som en film … ett glas skulle jag ju aldrig stanna vid (jo det skulle jag ”klara av ” men då skulle det ju inte vara kul, kan lika gärna hoppa över ) och det är inte ETT glas som jag i mina farhågor framöver kommer att romantisera utan det är ju flera där den härliga , för stunden , ”inga bekymmer-känslan” infinner sig. Gäller då att fortsätta spela filmen och särskilt zooma in och stanna upp vid 1) hur jag kan tänkas uppfattas onykter inför mina barn 2) hur jag mår när jag vaknar upp i gryningen med ångest , illamående , panik osv osv. Forumet här är också viktigt känns det som 🙏 Dessa dagar har jag seglat in hur många gånger som helst och läst och läst 😊
Tack återigen för din respons ❤️

@Delfinen80 Tack, så fint att du ville berätta. Här kan du verkligen berätta om allt. De flesta känner igen det mesta, skulle jag tro. Så även den där oron för att man ska ” glömma bort” varför man slutade med alkohol när det gått ett tag och man mår bättre igen. En sak som kan hjälpa då är att läsa sin egen tråd från början, men även andras. Det påminner ju om hur folk har mått när de först kommit hit.
Ångesten , oron etc . Det andra knepet som många använder är att ”se hela filmen”. Dvs när du tänker på hur mysigt det skulle vara med ett glas vin, tänk då på glas två, tre, fyra…nattsvettningar och sedan ångesten dagen efter…
Det finns mycket erfarenheter här, så läs och skriv görna mycket. Det blir som terapi. 🙏🏻❤️🙏🏻❤️

389 dagar nykter idag. Tack Antabus, Beroendecentrum, Öppenvården, AA samt alla er för att jag har fått chansen att välja ett nytt, betydligt bättre liv 😎

Hej, sänder dig lite förtröstan; det kommer inte alltid att kännas lika svårt. Jag upplevde en skillnad när första året gått, och nu efter tre år känns det helt naturligt att välja annat än alkohol. Suget är som en envis unge, så länge det ser minsta chans att lyckas då tjatar det efter sin drog. Jobbigt, men det går över. An kan också jämföra den stora ångest ett återfall skulle generera med den lilla deppighet man känner över att inte dricka. Inte riktigt värt att offra sinnesfriden för då.

Det är första gången jag skriver här och jag är också ny i mitt beslut /ställningstagande eller vad man ska kalla det om att avstå alkohol . Har läst flera trådar och det känns som en varm filt när man är frusen av att läsa alla fina människors berättelser , det ger mycket att se och känna att man inte är ensam om både beteenden och känslor ❤️

Jag fattade , återigen , ett beslut i fredags om att nu måste det vara nog . Jag skriver igen för att jag har i alla fall det senaste året fattat det beslutet om och om igen. Aldrig om att leva resten av mitt liv utan alkohol men att jag måste göra förändringar för att inte fortsätta må så dåligt så ofta som jag gjort . Jag har det senaste året (ganska precis på datumet ) gjort mer eller mindre kraftfulla ansträngningar att dricka måttfullt . Jag har sett till att inte ha mer än fyra enheter alkohol hemma , köpt mindre flaskor , spritt ut intagen genom att ta en promenad emellan osv osv . Jag har ibland lyckats bra med det , andra gånger inte alls . Det har funnits mer alkohol hemma än tanken var och därför har jag druckit , jag har druckit snabbare än vad jag planerade , jag har gått ut på krogen ibland och ja ni om några vet nog en hel del om varför det måttfulla så många gånger inte lyckats . Sen i fredags så tänker jag inte längre att jag är en person som kan dricka med måtta . Varken kan eller Vill. Det stör mig att planera drickandet och att låsa mig vid x antal glas när mitt mål med alkoholen ju är att slappna av . Det går emot varandra så att säga . Den insikten har blivit som mest tydlig för mig sen några dagar och därför har jag i första hand bestämt mig för att hålla upp tre månader , har gått med i alkoholprogrammet också. Att jag har problem har jag insett länge , att jag har fullt så stora problem som gör att jag - för att kunna få ett fullgott liv - antagligen behöver avstå alkohol gör ont . Det har varit dagar av ångest då liksom hela mitt liv sen jag var 15 och drack första gången så tydligt kan se att jag alltid haft problem som är kopplat till alkohol. Jag har också ångest över hur många gånger jag varit onykter (och full, har så svårt att ta ordet i min mun ) i mina barns närvaro . Det river i mig av dåligt samvete och alla de gånger det hänt spelas liksom upp inför mitt inre . Det som är annorlunda denna gång är att jag inte haft något som helst sug efter alkohol dessa dagar , då har ändå en prövning bestått av att vi besökt svärmor där det alltid ingår alkohol men jag har avstått helt. Vilket såklart känns bra . Har aldrig avstått tidigare förutom de tillfällen jag varit gravid . Jag har dock tänkt på alkohol mycket dessa dagar men inte i form av ett sug utan snarare tänkt både bakåt i tiden med alkohol och också framåt ; vilka situationer kommer vara svårast att avstå osv .

Det jag är mest rädd för är att tiden ska gå (säg en vecka till eller två ) och att jag återigen ska intala mig att det inte är så farligt … att jag kan dricka lite . Och så prövar jag det och det går bra (vilket det ju gör ibland ) och så är jag där igen. Jag har nu under sommaren druckit något nästan varje kväll -allt från ett glas till som mest 7-8 glas - men i övrigt när det inte är semester dricker jag fredag och lördag. Ibland inte fredag . Utåt sett och för mina närmaste så är jag inte en typisk ”problem drickare ” och det kan tyvärr bli min svaghet i den här processen. Men för mig är det super tydligt (om än smärtsamt som sagt ) att jag är en väldigt typisk problemdrickare. Därtill har jag alla gener på båda mina föräldrars /släkts sida av alkoholmissbruk och för några år sen gjorde jag en gastric operation . Alla odds emot mig alltså 😉 Så för mig har det nog blivit som mest tydligt och insikten har kanske först och främst kommit till mig , för andra är det kanske omgivningen som reagerar först . Det där är väl olika vad jag förstått .

Tack för att ni orkat läsa 🙏 Finns ju så himla mycket jag skulle vilja dela med mig av och därför blev väl detta en salig blandning . Men en start för mig i alla fall.