Stegen efter jag lämnat... hur jag gör för att bli fri bit för bit

277 inlägg / 0 nya
Senaste inlägg
Skrållan
Hej igen

Hej igen Troja. Det är jobbigt och känslomässigt när man ska ta beslutet att lämna någon man har känslor för. Jag kämpar ju också. Men jag vet att jag inte blir frisk förrän jag lämnat och släppt mannen. Och jag är ju på väg åt rätt håll tror jag.
Vet inte om jag frågar det, men har du gått och pratat med någon om din situation? Det kan lätta. Man kan få många goda råd.
Har just nu varit och pratat och det känns så skönt.

Troja
Hej

Hej
Jo jag har haft samtal men inget går att göra mer för det slutar med samma sak
Mitt beslut, och när.
Jag behöver mogna i det. Jag vill inte ge han till andra det är det som är just nu.

Jag vet att jag inte mår bra i detta, och jag skäms över situationen. Att prata om det via terapi blir bara ett ekorrhjul.

Jag trivs,att skriva här, det är istället för att prata med mina vänner om hur det är. De hörde om mitt klagande förut men eftersom jag ännu umgås med honom så kan jag inte klaga hos dem längre

Clara
Jag tycker du ska ge honom till nån annan

Jag förstår faktiskt inte. Du har skrivit här inne länge nu, ett år eller två? om hur dåligt du mår av att vara med den här mannen. Ni har inga barn ihop, du har inget som binder dig vid honom. Var det inte han som nästan fick dig vräkt från din lägenhet? Du tycker dessutom att han luktar illa. Och varför är du så orolig för att nån annan ska få honom? Fundera istället på om DU skulle kunna få nån annan - det skulle du, men inte så länge du hänger upp en så stor del av din tillvaro på en alkis. Varför tror du att tjejerna står på kö för den här mannen, som du själv knappt står ut med?

Eller okej, jag förstår visst. Jag lämnade min man för drygt fyra år sen. Han träffade en ny tjej inom några veckor. Då kände jag också att "Vad fan, ska nån annan få honom nu, ska det funka nu, är det nu han blir nykter? Fy fan vad orättvist, efter all tid jag lagt på honom!". Men han blev inte nykter. Den nya tjejen (och hennes dotter, fy fan) hamnade i samma träsk som jag och mina barn lämnat. Hon flyttade så småningom till England för att komma loss.

Jag tror såhär: Det går inte att lämna missbrukare (eller en relation över huvud taget, kanske) utan att man själv blir ledsen. Och det är inte farligt. Om du sätter ner foten nu, säger "Nej, nu vill inte jag mer. Det spelar ingen roll vad du säger, jag vill inte vara med dig mer!" så kommer det att vara jättejobbigt för dig ett tag. Det måste man bara ta sig igenom. DÅ kommer du att kunna få stöd av vännerna, som just nu troligen är skittrötta på hur du håller på och aldrig kommer till skott. De kommer att bli så glada! Det gör ont att rycka bort ett plåster, men sen går det över. Jag har aldrig hört en enda person i efterhand uttrycka ånger över att man lämnade sin alkoholist. Ge det ett försök! Det vore så fint att få läsa här att du mår bra. Det går fortare än du anar, jag är säker på det.

Stor kram.
/Clara

Skrållan
Ja det går

Ja det går att lämna. Jag gjorde det. Jag är inte färdig, jag vet. Men jag klarade de värsta veckorna, månaderna. Det kändes som att någon dött. Jag vaknade på morgonen och visste inte hur jag skulle klara dagen. Men det gick. Jag stod upp för mig.
Jag tror också du klarar det Troja. Men det måste vara du som bestämmer dig.

Troja
Clara jag förstår vad du

Clara jag förstår vad du menar
Jag skulle lika gärna sagt det åt mig själv. Dina ord finns i mina tankar och funnits där länge. Men som skrållan menar
Jag måste bestämma mig, och jag har inte det än.. jag tror som tidigare jag nämt att relationen till honom tagits bort stegvis. Det gjorde ont att rent av få han flytta, det gjorde ont att ta av sig ringen, ställa in bröllopet. Nu är jag här nu bor jag ensam, ingen ring och ogift. Jag är inte ledsen över det längre och känner att det var rätt beslut. Men vi ses ff. En blandning av vänskap och mer intimt. Jag har inte kommit fram till nästa steg än.

Tack för era svar 🌹

Troja
Slängde ut honom nyss

Slängde ut honom nyss
Han fick nåt konstigt beteende av alkoholen. Jag vart rädd
Han skrev att hör inte av dig mer.

Jag är ledsen men ändå förstår jag vad som hänt, hur det eskalera

Har pratat med en vän som känner oss båda väl.... han sa att ja gör rätt. Jag veeeet jag gjorde rätt men de va inte planerat att den här kvällen skulle sluta i separation.

Ligger hemma nu själv. Tänker på hur de skulle blivit. Vet hur dumt det är att tänka så pga att det blir bara värre men får acceptera att tankarna slår åt det hållet just nu.

Vi skulle skedat nu, vi skulle hållt om varandra, men nu är vi isär

Sidor