Och nu är jag här igen

Profile picture for user Andrahalvlek

@Mirabelle G-S Sant. Ibland är det inte det bästa att jobba mer, utan att jobba mindre. Att hejda hastigheten på hamsterhjulet är otroligt svårt, kräver en hel massa olika strategier. Man vill ju helst inte tvärbromsa hamsterhjulet och ramla ur med buller och bång.

Kram 🐘

Profile picture for user Mirabelle G-S

@Andrahalvlek Nej det är ju just det... Att bromsa lagom... Släppa lagom... Lämna lagom mycket på hög... Så där så att det är möjligt att gå i mål, bara inte precis just nu. Det är enklare att bara göra allt istället för att lägga energi på att prioritera. Fast det största bekymret är nog egentligen att det som stressar och ängslar värst inte går att vare sig planera, förbereda eller jobba bort. Jag kan liksom bara stöka undan en massa annat, så jag slipper tänka på det medans jag hanterar de bitarna som är som de är och blir som de blir. Går inte att förklara bättre än så utan att avslöja för mycket om var jag jobbar. Klart och tydligt är iaf att jag är klar med det nu. Så här i efterhand fattar jag inte att jag har orkat så länge som jag har, faktiskt. Snart sommarlov. En del stök kvar att bli klar med innan jag kan gå därifrån och inte komma tillbaka. Men ikväll prioriterar jag reflektion och eftertanke. Allra helst inte tänka alls, utan bara vara. Men det händer liksom inte.

Profile picture for user Andrahalvlek

@Mirabelle G-S ”Närvaropodden” med underrubriken ”stoppa tankarnas terrorism” tror jag att du skulle ha behållning av. Bengt Renander pratar mycket om hur hans tankar bara mal och mal, ”de är helt galna”. Och han beskriver hur han lärt sig hantera det med hjälp av meditation bland annat. Avsnittet #002 ”Varför meditera” kan jag verkligen rekommendera!

Kram 🐘

Profile picture for user Mirabelle G-S

Bromsning pågår. Här var det varmt bad och hopp i fluffiga pyjamasen redan kl 16:30 idag. Kvällens plan är INGET jobb. INGA tankar på jobb. En åktur i massagestolen står näst på schemat. Följt av IQ-befriat tantsnusk i bokform. Sen är det tack och god natt alldeles för tidigt. Här ska inte drivas in i något återfall. Och därmed jämnt.

Profile picture for user Andrahalvlek

@Mirabelle G-S Bra rutet! Tänker på Pippi. ”Först säger jag till mig själv att gå och lägga mig, och lyder jag inte då så säger jag till mig själv på skarpen”.

Kram 🐘

Profile picture for user Mirabelle G-S

Jag fortsätter att medvetet gå på lågvarv här. Bad, massage och eskapism i bokform, följt av löjligt långa nätter. Idag står golf på schemat. På tisdag säger min app att jag firar två år utan alkohol. Den räknar hur mycket pengar man har sparat också. Alkoholproblem till trots så har jag väl egentligen aldrig varit någon storkonsument. Man kan ha ett problematiskt förhållande till alkoholen och lida svårkontrollerade konsekvenser av drickandet utan att dricka särskilt stora kvantiteter. 1,5 - 2 flaskor vin i veckan och två glas vin vid något månatligt restaurangbesök, så någon buckla i budgeten har alkoholen aldrig gjort direkt. Jag blev chockad när appen säger att jag ändå sparat 30 000 kr under de här två åren. Det är ju inte klokt!

Profile picture for user Charlie70

@Mirabelle G-S nej det låter inte klokt, men så skönt att slippa lägga pengarna på fel saker. Nu har jag ingen app som räknar åt mig men kan tänka att jag skulle nå liknande belopp och till det skulle då snuset komma. Det senare lätt en tusing i månaden för min del. Drar en lättnadens suck igen när jag tänker på att pengarna nu kan faktiskt kan användas till att skapa riktig kvalitet i livet, inte bara på låtsas.

Bra att du tar hand om dig i all stress. Stressen är nog den farligaste triggern för de flesta av oss.

Kram!

Profile picture for user Mirabelle G-S

Imorgon är det min två-årsdag 😊 Varför jag har väntat på det vet jag inte. Det förändrar ju inget. Nykter ska jag ju förbli. Ett glas vin påbörjar the slippery slope som leder till ensamt snuttande på vinflaskan i mitt soffhörn. Så det första glaset får förbli orört. Och så kommer det väl alltid att vara. Tiden passerar, men man är aldrig mer än ett glas bort från face plant i vinträsket. Så vi tar väl två år till nu då...

Jag är nog rätt tossig egentligen, för nu när jag sover djupt och länge om nätterna oroar jag mig över mina drömmar. De är så helgalna att de gör mig olustig till mods även i vaket tillstånd. Här om natten drömde jag att jag var ute och red i full galopp genom skogen. Det var total lycka. Jag har alltid närt en innerlig önskan att få rida. De få ggr jag försökt i livet har alltid slutat på sjukhus med allergichock och svåra astmaanfall... Iaf, så var jag så lycklig i min dröm, att ÄNTLIGEN kunde jag få rida. Plötsligt kom en rasande Björn rusande ut ur skogen, men jag blev inte rädd för min egen del, för jag visste att hästen skulle skydda mig (ja jag säger ju att drömmarna är galna 🙄) Hästen attackerade björnen och de slogs, och slogs, och slogs... Grotesk fight. De slet huden av varandra och till slut var de liksom bara oformliga, blodiga köttklumpar båda två... men de fortsatte slåss... och jag sörjde hästen... och sen vaknade jag. Ingen aning vad jag vill säga med detta egentligen. Varsko goda vänner om mitt stundande fall ner i ren och skär galenskap kanske... Har vi några drömtydare på forum?

Profile picture for user Se klart

Tyvärr ingen drömtydare här men det jag tänker är att två år är en jäkla mega-siffra när det kommer till att vara nykter och att det DÅ känns säkert att släppa loss alla känslor av kraft- och stor trygghet- på samma gång. Allt ryms i dig och utan att bli farligt i form av att ta till flaskan. Så gör mig låter det - våldet till trots som en ganska trygg och utmanade dröm, som du liksom står pall för.
Tycker du ska vara riktigt stolt imorgon (idsg med) när du vaknar upp till två nyktra år! Kram.

Profile picture for user Mirabelle G-S

Tack Se klart! Ja, kanske är det så man ska tolka drömmen. Det var en riktigt positiv och stärkande tolkning. Den tar vi! 😊 Ja, nog är det så att efter två år nykter så står man iaf trygg i förvissningen om att det går alldeles utmärkt att möta malande oro, rena katastrofer och livets skarpa kanter utan vin-lull. Sedan är man inte så säker på att man vill alla dagar, eller att det är nödvändigt... men man vet iaf att det går och att det känns bäst i det långa loppet. Så ikväll slår jag huvudet i kudden i trygg förvissning om att jag vågar drömma ännu en natt, och vakna till en fortsatt nykter framtid 😊 Kram

Profile picture for user Andrahalvlek

Stort grattis till två nyktra år! Och den viktiga insikten att ett enda glas kan stjälpa allt - så det är lika bra att låta bli det helt. Så känner jag också. Jag har ingen lust att riskera min nykterhet, what so ever.

@Torn brukar vara rätt duktig på att tolka drömmar. Din dröm lät superläskig. Kan den ha med ditt nuvarande och nya jobb att göra? Att du är på väg mot något nytt helt översvallande lycklig, men att du undermedveten tycker att det är lite läskigt? Vad som än händer så kommer inte en häst och björn slåss i alla fall 😂 Nästan alltid är oron värre än verkligheten.

Vill tipsa dig om Närvaropodden #83 ”Metatänkande” också. Den handlar om hur man tänker om tankar, och det finns tydligen en terapiform som heter MCT som syftar just till att man ska lära sig skilja på tankar och verklighet, och hur destruktivt det är att lyssna på sina tankar. Tänkte direkt på dig när jag lyssnade på avsnittet.

När jag mår bra är jag en det-som-sker-det-sker-person. När jag mår dåligt kan jag både oroa och älta halvt ihjäl mig. Och denna oro och ältande gräver bara hålet ännu djupare. Skitläskigt. Men varför jag mår dåligt i perioder har jag inte knäckt än. Jag fick diagnos kronisk depression för tre år sedan, eftersom depressionerna har kommit i skov sen tonåren i princip.

Det jag hoppas på nu är att alkoholen skapade depressionerna, för då lär jag slippa dem framöver. Jag mår stabilt och bra som sjutton sen jag slutade dricka för snart 1,5 år sedan.

Kram 🐘

Profile picture for user Sisyfos

Grattis på två-årsdagen! Stort grattis!
Drömmar ja, jag tycker att drömmar är fascinerande. Har en kompis som lider av en psykisk sjukdom. Hen har periodvis mycket skrämmande drömmar. Jag drömmer i perioder. Tänker att du är i en period av förändring nu. Du ska ge dig av framåt. Du kommer att klara utmaningarna även om de är skrämmande. Just nu går det fort och kanske med känslan av lite dålig kontroll, men det ordnar sig...?
Jag är som ni ser ingen drömtydare.
Tror att många som AndraHalvlek, jag själv och andra härinne har perioder när det är mer grubblerier än annars. Jag är ju lite inne på att det både kan påverkas av stress, hormoner och av mineraler och att vi kanske kan påverka väldigt mycket med mat, meditation och rörelse. Klart jag behöver verktyg för att hantera tankarna, men tänk om man kunde leva så att de inte kom alls. Tror kanske inte att det sker helt, men det skadar aldrig att optimera förutsättningarna för att må bra. Så bromsa nu så mycket du kan. Det blir bra!

Profile picture for user Mirabelle G-S

@Andrahalvlek Vad underbart att du har fått vara fri från depression så länge nu. Hoppas verkligen att det håller sig, eller att du iaf inte går lika djupt ner i det ifall du skulle hamna där... Jag tror stenhårt på att inte lita blint på sina tankar. Jag hamnar också lätt i att oroa och älta mig fördärvad. Oftast pga att jag levt i självutplånande för länge och blivit empatiutmattad utan att märka det själv. Det-som-sker-det-sker-personer hamnar nog lätt där också. Attityden inbjuder till att fan och hans moster och hennes hund lägger över allt de själva inte orkar/vill/kan på en. Och man tar det, för ”allt löser sig” ju... Sen plötsligt är man helt slut och då svänger pendeln. Å det grövsta. Jag ska lyssna på poddarna du tipsar om, tack 😊

Profile picture for user Mirabelle G-S

@Sisyfos Ja, jag misstänker också att drömmen har med nya jobbet att göra. För det är ju litet skräckblandad förtjusning i det hela. Men man får ju trösta sig med att även om det visar sig vara en större utmaning än jag verkligen mäktar med så lär det inte bli blodbad iaf... Det värsta som kan hända är ju som du skriver att jag inte har full kontroll över uppdraget från dag 1. Ett par månader ”Hej här kommer praktikanten” dör ingen av 😊 Jag fortsätter bromsa, så semestern inte tar mig med överraskning i år. När den kommer tänker jag vara färdigt mellow och redo för horisontalläge i solstolen 👍🏻

Profile picture for user Mirabelle G-S

Känner mig rastlös, känslomässigt rå och gråtmild denna fredag kväll… Inget har hänt. Det bara blir så ibland att hela livet liksom ramlar över mig. Det går mig för snabbt förbi. En enda lång räcka av måndagar och fredagar. Vart resten av veckodagarna har tagit vägen vete fåglarna. Jag ser då fasen inte röken av dem. Jag hinner inte med. Ungarna växer upp för fort. De var småknytt nyss. Jag blinkade. Nu ska det plötsligt flyttas hemifrån, börjas gymnasiet, hånglas med partners, skrivas CVn, köpas skostorlekar av gigantiska mått, slutas med aktiviteter som vi alla engagerat oss i… Idel förändringar, stora som små, i en rasande takt. Det får mig att ifrågasätta hur jag lever mitt liv faktiskt, när det bara rinner förbi och blir helt annorlunda utan att jag märker det… Säkert är jag bara övertrött och utarbetad. Nu igen. När jag vaknar imorgon, utvilad och nykter, så har överemotionella funken gått över. Kram till alla som behöver

Profile picture for user Charlie70

@Mirabelle G-S men som jag känner igen mig. Det är liksom det här med att man ska finna sin nya roll i familjen när barnen växer vidare. För dem är det en naturligt utveckling men för oss vuxna kan det leda till ganska omvälvande förändringar såväl inre som yttre. Det känns och det får kännas. Vi får ta några djupa andetag i den friska sommarnatten och fokuserar inåt, på oss själva för en stund. Det behöver vi öva på.

Kram!

Profile picture for user Mirabelle G-S

@Charlie70 Visst är det plågsamt! Ungarna avslutar glatt en epok i livet och går vidare, fyllda av förväntan, självförtroende och framtidstro… och jag vill bara lipa. En älskad era kan ju inte bara vara poff över??? Bättre om de stannar kvar i det som känns så tryggt och invant… Men det är det ju förstås inte. Livet kan bara levas framåt, i utveckling. Om det bara inte gick så satans fort!

Profile picture for user Mirabelle G-S

Men NU är det JAG som avslutar en epok och glatt studsar vidare 😊 Och kollegiet som står kvar och stampar i all de är missnöjda med. Utan mig. Före detta kollegiet. Dator och nycklar inlämnade. Allt som är ”jag” bortplockat och bortsuddat. Lättnaden är enorm. Även om man har ”graduation goggles” på. Allt och alla har visat sig från sin bästa sida här på slutspurten. Den sortens harmoni brukar vara underbart men kort, så… Vemod har ingen plats här. Ett nytt kapitel av arbetslivet väntar. Det är skitsvårt att komma ner i varv nu. Jag har redan stora planer. Vill rusa vidare och förverkliga dem på en gång. Men nya arbetsplatsen är stängd och tom, så jag får ge mig till tåls till augusti.

Profile picture for user Mirabelle G-S

@Andrahalvlek Tack 😊 Ja det ska bli så himla spännande. Antar att jag kommer följa mitt vanliga mönster. Ett par månader panik över allt jag inte vet och inte kan. Sen när jag har fått kontroll över det följer ca 1,5 - 2,5 år i intensivt verksamhetsutvecklande flow. Under den tiden samlar jag på mig frustration över tveksamheter jag inte kan förändra. Så kommer dagen när det inte går att utveckla så värst mycket mer. Frustrationen över icke-progressionen börjar väga tyngre än tillfredsställelsen över de delar som gått att utveckla. Rastlösheten gör sig gällande och jag lyfter blicken. Vilket hittills har resulterat i att jag gått vidare. Jag väntar fortfarande på att ”hitta hem”… Att trivas så bra någonstans att man kan leva även med sådant man inte kan förändra…

Profile picture for user Andrahalvlek

@Mirabelle G-S skrev:"Jag väntar fortfarande på att ”hitta hem”… Att trivas så bra någonstans att man kan leva även med sådant man inte kan förändra…"

Så fint men sorgligt uttryckt. Verkligen spot on.

Kram 🐘