Hjärta- och hjärna-dilemmat

104 inlägg / 0 nya
Senaste inlägg
Ullabulla
jag ska inte skriva dig på näsan

Men det är just det medberoende är.
Att inte kunna släppa taget om alkoholisten.
Man kan inte sörja på ett normalt sätt just för att orsaken att ma går isär är så sorglig,en sjukdom.
man känner sig både sviken själv och som att man sviker den som faktiskt är sjuk.
Men en fantastisk bok jag kan rekommendera som satte allt på plats för mig är "kvinnor som älskar för mycket" Den var en bibel för mig och jag fick lära mig jättemycket om mig själv.
Inte om alkoholism utan just om mig själv och varför jag fungerade så korkat.

Hjärtat
"Kvinnor som älskar för

"Kvinnor som älskar för mycket" ska jag leta rätt på.

Du satte fingret mitt i prick. Åh vad klok du är Ullabulla. Det kommer alltid finnas en del av mig som kommer fundera, tänk om...

Nu har han gjort flera val, pga sjukdomen eller personlighet som signalerat med röd blinkande lampa att han valt bort en relation och framtid med mig. Det ska bara fastna i min hjärna.

Jag förtjänar faktiskt någon som uppskattar mig, väljer mig och inte sviker mig gång på gång. Det kommer bara att ta lite tid till jag landat i att någon kan älska mig och väljer mig varje dag. Ser fram emot den dagen! ❤

Poppe
Vill orka leva

Jag är med. Dag 1. Har vaknat med ångest så många ggr. Känt detta självförakt men nu vill jag förändra mitt destruktiva liv. Jag vill inte isolera mig mer med vinflaskan nära till hands, ensam i soffan. Jag orkar helt enkelt inte mer.

Hjärtat
Poppe, välkommen hit! Bästa

Poppe, välkommen hit! Bästa valet du kan göra! En bra början. Skapa din egen tråd, skriv från hjärtat i med och motgång, läs andras berättelser och njut av en fantastisk resa till ett nyktert liv. Du är inte ensam här.

En minut, en timme, en dag i taget. Visst orkar du! ❤

Poppe
Tack

Tack skytt! Jag orkar! Idag ett riktigt hemskt sug men klarade det tack vare alla er. Har läst era berättelser. Så starka och rört mitt innersta! Vet inte än hur man skapar en egen tråd men det kommer. Bara dag 2 men 👍.

Hjärtat
Poppe! Finn rätt forum,

Poppe! Finn rätt forum, kanske "Förändra ditt drickande" , passar dig?

När du är inloggad så finner du texten "Ny tråd" . Sen är det bara att välja namn på tråden och börja skriva!

Kämpa på! Ser fram emot att läsa om din resa till ett nyktert liv! Du kommer göra dig själv en stor tjänst och många som stå nära dig nära. Styrkekramar!

Poppe
Livlinan

Skytt. Dina korta kommentarer har betytt mkt för mig! Jag är här nu o det känns ok!

Hjärtat
Så här kan en

Så här kan en messkonversation se ut...

Delar med mig av delar av en messkonversation för ett tag sedan ...

Jag skriver en morgon ungefär så här:
"Tänk vad lycklig du gjort mig också. Saknar dig! "

Inget svar på hela dagen...

Han skriver på morgonen därpå :
"Vakta din rygg☺️💕"

"Det man ger i kärlek kommer som kärlek tbx❤️"

"Längtar efter dig och saknar dina tankar och kärlek😻

Mitt svar vid lunch:
"Öppenhet, tillit, inga andra kvinnor och tydliga försök till nykterhet. Du måste påbörja behandling, samtal, AA och börja med ex Antabus. Då finns det en chans för oss. Du måste vilja av hela ditt hjärta! ❤ Puss"

(Mitt försök till att ge honom ytterligare en chans till förändring... )

Hans svar ca kl 13:
"Absolut, jag ska behandla dig som du behandlar mig😊"

(Sen dödsstöten från hans håll...)

"Tills dess vill jag vänligen att du far åt helvete och håller dig långt långt borta😊 ditt svin."

Är det konstigt att man blir sjuk när man älskar en person med alkoholproblem?

Ullabulla
Du kastar pärlor för svin

och försöker tömma alla möjligheter,infallsvinklar och vägar in för att nå honom.
Du gör allt du kan för att göra dig förstådd och hörd av den man du älskar.
Han ser samtidigt manipulationen.Att du med kärlek försöker ge ett budskap om att du finns där men på dina villkor.
Att han släpper sin bästa vän,alkoholen.

Så nu är det du som är boven och fienden som försöker skilja dom åt.
Så behandlade mitt ex mig också från det att jag ställt ultimatum.Han var inte så ful i munnen som din gubbe.
Men alldeles tillräckligt tydlig att jag inte längre var älskansvärd då jag ställt såna villkor i vår relation.

Så hans villkor är förmodligen,älska mig för den jag är.Jag kommer "kanske" att låta bli alkoholen om du älskar och väljer mig.
Då skulle allt vara frid och fröjd och ni skulle få leva tilllsammans och han skulle få fortsätta dricka och samtidigt få din kärlek.

Så stå på dig om du orkar,annars gör han det.

Hjärtat
Jag står på mig, Han finns i

Jag står på mig, Han finns i mina tankar så ofta, men jag ska bli fri! Jag tänker vara den starka. Kan ev umgås med honom om jag ser att han verkligen försöker bli nykter. Jag tror dock att vår resa är förbi. För mycket skada har skett. Men, jag har haft fel förr... 0-kontakten består...

Hjärtat
Idag har jag lyckats hitta

Idag har jag lyckats hitta "Kvinnor som älskar för mycket" av Robin Norwood. Nu ska det läsas! Har också lånat Mia Törnbloms "Mera självkänsla".

Kvällen har jag ägnat åt att läsa här i forumet. Har varit på väg att kontakta mannen flera gånger, men som tur är har jag läst lite av våra mess konversationer och då kommit ihåg att jag verkligen inte ska ta kontakt. Vad svårt det är! Jag är ofta ensam och har inte ett stort socialt nätverk. Det är nog en av anledningarna till att jag hållit fast vid det dåliga. Ensamheten har inte känts lika stark då.

Nu dags att krypa ner under täcket och börja läsa.

Hjärtat
Jag är verkligen besatt av

Jag är verkligen besatt av mannen...
Han tar alldeles för mycket av mina tankar. Det är sjukligt. Jag gör allt möjligt för att glömma honom, håller mig sysselsatt men han finns där som ett spöke. Jag har inte lyckats radera hans uppgifter från mobilen, mailen mm. Det fixar jag inte just nu. Jag håller emot och kör omvägar för att inte frestas att ringa på dörren. Jag skannar av vägen där jag vet att han rör sig om jag måste åt hans håll.

Jag undrar om han fortsätter dricka som han gjorde mot slutet. Jag drömmer fortfarande om de positiva saker vi hade. Jag gråter på nätterna, ibland.

Igår läste jag "Kvinnor som älskar för mycket" jag med tårarna rinnande. Försökte till och med döva med alkohol... Det funkar inte på mig, tack och lov! Jag dricker något glas för att det är gott och oftast i sociala sammanhang. Jag kan lätt avstå. Att jag lätt kan avstå triggar genast tanken att jag hade varit bra för honom i långa loppet. Dumma mig, för att jag tänker så.

Min hjärna är verkligen inte i balans just nu.

Behöver jag skriva att jag skickade ett mess strax efter gårdagens inlägg... Så klart inget svar, precis som förväntat , men jag hoppas någonstans fortfarande att han ska vakna upp från dimmorna och välja mig. Dumma mig!

Om jag ändå visste att han nykter valde bort mig... Nu skuldbelägger jag och ökar på hans ångest och får honom att dricka mer. Då väljer han så klart bort mig eftersom jag är ett hot mot hans stora kärlek, Alkohol. Vi har hamnat i en ond cirkel.

Fortsätter min kamp för att bli fri... Idag ska jag gå på nybörjarkurs i golf. :-)

Levande
Golf 😊

Tänkte på dig och att det är ingen skillnad. Vi som flytt in i dimman och du som flyr in i drömmen om hur det kunde vara.
Så många av våra knep borde funka för dig också, radera och spärra allt som har med honom att göra.
Har gått ur ett hemskt förhållande för många år sedan och mitt knep då var att sörja honom som död, i min värld så var han död.
Och fick då möjlighet att sörja färdigt samtidigt som en död inte kan komma tillbaka och ställa till det.
Så hoppas du finner din väg/ kram och lycka till med golfen 😊

Hjärtat
Jag försökte med ditt knep

Jag försökte med ditt knep för ett tag sedan, Levande. Men hjärnan visste ju... Hoppet fanns även kvar då, starkare än nu. Men, jag är väl som någon som försöker sluta dricka. Innan jag verkligen bestämt mig så kommer jag inte lyckas...

1 juni är dagen då han försvinner från alla mobiler, mail mm. Ska grotta och gråta fram till dess. Det har jag just bestämt mig för. Kommer då också ta en paus härifrån en månad och återkommer med en rapport kring 1 juli. Att läsa och skriva "triggar" också på något sätt... Jag kan verkligen inte fortsätta så här. Det var sex månader sedan jag började skriva här. Jag måste agera annorlunda...

Kommer ha en grym träningsvärk imorgon pga golfen idag.

Kram till er alla som stöttar och sporrar mig.

Ullabulla
Sen är det ju så

att man måste komma på det inifrån.Jag har gått igenom min gamla berättelse och såg redan tidigt min koppling till att jag var beroende av honom på samma sätt som han var beroende av alkohol.Men ändå tog det flera månader till innan polletten verkligen trillade ned.
Jag ville så gärna kalla det kärlek.
Men jag tror att medberoendet/drogen exet var minst lika stark magnet som själva kärleken som jag också var tvungen att ta adjö från.

Så det är liksom många steg på vägen och precis som för alkoholisten så måste vi också på ytan inse att vi måste avstå kontakt.
Sen måste det sätta sig medan vi gör en massa misstag och faller.
och till slut kan vi förstå infrån och ut att det är kanske inte så mycket mannen utan beroendet i sig som gör det så svårt.
Just kasten mellan himmel och helvete.
Hopp sorg och glädje som liksom hindrar oss från att tänka klart och se klart.
men du är på mycket god väg skytt.
Jag var trögare än vad jag trodde var möjligt.

Hjärtat
Vi har haft en bra mess-tråd

Vi har haft en bra mess-tråd idag. Det finns ingen framtid för oss. Han är arg för att jag har klampat in på hans revir. Han säger att viljan att bli nykter måste komma från honom. Det vet jag också. Det är bara att när man sett någon försöka, och försöka och varje försök gör att kvicksanden drar ner personen djupare då måste det till någon utifrån som påverkar händelsen.

Jag har raderat telefonnummer nu. Jag har dolt honom, men inte blockerat honom från mitt liv. Jag har bett om återkoppling hur hans liv ser ut framöver. Jag vet att jag kommer undra. Han kommer inte längre finns som en del av mitt liv.

Jag ska gråta mer. Sörja ordentligt. Jag har gråtit mycket denna helg, och mer kommer det bli. Det kommer inte bli lätt, det vet jag men "Snipp, snapp, så var sagan slut".

Hjärtat
Jag är i chock! Fick just

Jag är i chock! Fick just reda på att idag reser han på semester med sitt ex som det tog slut med för ett och ett halvt år sedan!

Snabba puckar! Kan säga att det var inte en av kvinnorna som han var med, för mindre än en månad sedan...

Hjärtat
.

.

Levande
Sluta plåga dig så här

Blir ledsen när jag läser din förtvivlan och finns inget att säga, så skickar en kram

Hjärtat
Tack för kramen! Den värmer.

Tack för kramen! Den värmer. Som tur var hade jag skrivit inlägg nr 79 innan jag visste det jag skrev i nr 80. Det bara bekräftar att nu finns det absolut inget att hoppas och drömma om längre.

Tack för mig!

Hjärtat
Jag kommer fortfarande inte loss

jag är fortfarande i hans grepp...Det gör skitont. Jag kämpar för att hitta på saker för mig själv.

Han triggade mig genom att skicka bilder på sig själv när han såg ut att må bra.

Varför hamnade jag i detta? Ville bara finna lyckan och kärleken. Så svängigt att älska en person med alkoholproblem.

Jag hänger och dinglar på en skör tråd. Skulle kunna ta tillbaka honom direkt, just nu.

Vet att jag måste vidare. Behövde skriva av mig. Gör så ont...

chefen
Kraft till dig

...förstår dig.

Hjärtat
Al-anon för mig?!

Väljer att länka till Mulletants kloka inlägg, så att jag kommer ihåg...

https://alkoholhjalpen.se/comment/116297#comment-116297

Hjärtat
Lite ytterligare tid har

Lite ytterligare tid har förflutit...

Ångesten har minskat från min sida. Men det galna är att vi fortfarande har kontakt. Träffats en gång och pratat. Han är arg på mig. Förståeligt. Jag ringde hans arbetsgivare, i ren desperation, när jag såg hur djupt han var på väg att sjunka. Omplacerad och nya alkoholriktlinjer på jobbet efter det.

Jag ringde arbetsgivaren pga kärlek. Kärlek till en man som jag redan förlorat. Det visste jag redan. Ringde dock innan det verkligen tog slut mellan oss och han blev tillsammans sin nya kvinna. Arbetsgivaren tog ett tag på sig att ha samtalet med honom. Jag trodde faktiskt att de hade ignorerat mitt samtal.

Vill så gärna att han väljer nykterhet och en dag förlåter mig för att jag kontaktade hans arbetsgivare. Önskar honom lycka och harmoni. En dröm vi alla bär på. Jag hoppas att någon får uppleva honom som en nykter alkoholist. Det säger jag till honom när han är arg. Jag kan inte göra det ogjort. Gjort är gjort. Precis som alla dumheter han gjort. Förlåta är gudomligt.

Försöker njuta av den fantastiska sommar vi har i år. Håller mig sysselsatt och börjat dejta.

Det är också en resa. Vad mycket jag lärt mig av tiden med min fd älskade. Känner rädslan av att inte se vad som är fel, innan jag fastnar och blir kär. Dejtar utan alkohol. Frågar om tidigare /nuvarande beroenden. Lyssnar på magen. Vet att jag egentligen inte är redo men...
hoppet finns!

Försöker ta hand om Mig! Njuter av stunder av lycka.

:-)

Akvileja
Släpp illusionen

Kära hjärtat! Flytta för allt i världen inte ihop med den karln, det blir nämligen inte bättre än så här ( såvida han inte söker hjälp och är seriös i detta). Använd ditt förnuft och lita på det du ser. Träffas kan ni ju göra ändå men bara när han är nykter. Det är svårt, jag vet av egen erfarenhet, men försök att inte trassla inte in dig i hans problem med alkoholen.

Hjärtat
Nästan exakt ett år sedan...

... jag skrev mitt första inlägg här så är jag tillbaka...
Jag har haft en tuff och ensam sommar och höst. Jag har dejtat lite men har haft svårt att sluta tänka på mannen.

Sporadiska sms har han och jag dock haft, men inte träffats. Han har ju varit i en ny relation.
Så hände det jag varit rädd för. En söndagsmorgon ringde telefonen och jag svarade yrvaket. I andra änden hör jag Hans röst. Onykter, såklart, mitt hjärta slog snabbare... Vi pratade länge. Hörde sedan inte av honom på ett par dagar, medan han nyktrade till.

Men så fick jag ett nyktert mess. Jag föll handlöst för hans ord och idag träffades vi och pratade, pratade och pratade. Det var underbart! Gud vad jag har saknat den nyktra mannen. Skitjobbigt med att alla känslor som kommer på kuppen. Jag minns ångest, jag minns kärleken.

Skriver här ikväll för jag vet nu att jag inte är fri ännu. Har ingen plan för nästa steg...

Ge mig styrka att vara stark!

mulletant
Så klokt av dig hjärtat

att skriva här när du är omtumlad och vet att du är svag. Du är långt ifrån ensam om att välja bort en destruktiv relation och sen uppleva att du inte alls är fri. Det är så med oss medberoende att det problematiska är inte hen som missb.rukar. Det är inte missbrukaren vi ska förändra, det är jag själv som måste lära mig nya förhållningssätt och det är ett stort och ofta långsiktigt arbete. Rätt många har skrivit här i samma situation som du.
Jag har hängt här på forum flera år, om än numera ganska sporadiskt. Forum har varit mig till hjälp på olika sätt. Det viktigaste har kanske varit att skriva, det har hjälpt mig att få klarhet i mina egna känslor och tankar. Det har också varit bra att gå tillbaka och läsa vad jag skrivit under olika tider - och vilka svar jag fått. Förstås har det också varit hjälpsamt att ta del av andras situation och vilka tankar och känslor det väckt i mig. Oftast är det ju så mycket lättare att se vad andra borde göra:) Det har också betytt enormt mycket att läsa på missbrukarsidorna, det har gett insikt om hur det är att sitta fast och vilket enormt jobb det är att göra sig fri. Och framförallt att hålla sig nykter och fri.
Först nu börjar jag förstå att mitt varande här verkligen kan ses som, att det är ett ihärdigt arbetande med mig själv. Det är inte ett tidsfördriv och inte ett sällskapande uran ett seriöst arbete. Och mycket meningsfullt för hela mitt liv.
Så har det varit för mig, och är. Förutom att forum varit min livlina, ständigt tillhands, går jag på Alanon. Där är det, som jag upplever det, precis samma sak. Grejen är att komma till insikt om att jag måste vända mig inåt och ha fokus på mig. Även där möter jag dem som efter lång kamp får kraft att lämna missbrukaren och istället för frihet upptäcker en djup vilsenhet och har svårt att släppa taget. Det är ett stort jobb att hitta sig själv och göra sig fri.
Fortsätt läsa och skriva här och sök dig gärna till en självhjälpsgrupp. Kom ihåg att det är möjligt att ta makten i sitt eget liv! / mt

Hjärtat
Åh, kloka MT

Jag har följt din berättelse. Tack för din klokskap. Du är en av de få som orkat hänga kvar och verkar kunna hantera medberoendet. Uppskattar verkligen dina ord. Ska komma ihåg att makten sitter hos mig och hur jag agerar och tänker. Lättare sagt än gjort. Men, vår paus från varandra har gjort mig starkare.
Känslorna ska inte styra mig Jag ska styra och kontrollera känslorna. 😊

Ha en bra dag!

mulletant
En anledning till

att jag 'orkar' hänga kvar är att det hjälper mig. Jag blev att tänka på det du skrev, att känslorna inte ska styra dig utan du ska styra och kontrollera känslorna. Jag tror att man inte alltid ska eftersträva att kontrollera känslorna, ibland ska man bara ta emot dem. Låta dem komma, bekanta sig med dem och låta dem gå. Så tror jag. Kram i julveckan. Ta det lugnt! / mt

Hjärtat
Jo, det var nog det jag

Jo, det var nog det jag menade. Känna känslorna men inte agera på dem, dvs inte låta dem styra mig direkt. Jag är en person som känner mycket och alltid tidigare agerat.

Nu ska jag försöka låta känslorna härja. Vänta ut och när stormen lagt sig har jag möjlighet att agera eller faktiskt låta det vara. Väldigt stor skillnad!

Nu snart julledigt och mycket tid att umgås med nära och kära. Jag ska välja att ta hand om mig själv och inte bara anpassa mig efter andra.

Sidor