Jag vill inte mer.

Då var det dags. Insikten. Det är dags att erkänna att alkoholen är ett problem.

Insikten har nog kommit många gånger, speciellt då man legat där och våndats med huvudvärk och torr mun, när bakfyllan gjort sitt bästa för att tala om för en det man sedan länge borde veta. Alkoholen är inte bra för dig, du ska inte dricka. Tyvärr verkar den där insikten försvinna i takt med att huvudvärkens släpper och efter ett par nyktra dagar tycker jag mig förtjäna ännu ett glas vin, det har ju varit så stressigt och det är ju det effektivaste sättet att slappna av på kvällen. Öl är ju så gott, jag förtjänar en öl nu när jag slutat äta godis.

Den där bakfyllan är sällsynt, nu för tiden. Jag försöker verkligen dricka med måtta. Sen att de blir varje helg, ett par glas på söndag (man kan ju inte låta en halvtom flaska stå…) några öl på tisdag efter en extra stressig dag, kanske ett glas vin till maten på onsdag och oj, där rök halva flaskan igen, bäst att dricka upp den på torsdag och se man på då var det fredag igen! Trots allt försöker jag dricka med måtta, försöker lägga mig innan jag blir för full så jag inte blir bakis dagen efter. För det är ju då, när man vaknar upp bakfull varje morgon, som man verkligen har alkoholproblem.
Det blir svårare och svårare att inte ta ett glas till när det första (eller andra eller tredje) väl är urdrucket. Kvällarna utan alkohol är så sällsynt få nu för tiden. Ångesten är ständigt närvarande. Rädslan.

Jag vill inte mer. Jag vill bara vara nykter.

Profile picture for user Peter

Du vill försöka kunna hålla dig kvar i känslan och insikten om att alkoholen blivit ett problem. Inte låta den försvinna. Att komma hit och berätta om dig själv tyder på en styrka och är ett bra steg på vägen dit. Just det du beskriver är något som många här kan relatera till, och jag är säker på att du kommer att få goda råd och stöd i ditt beslut.

Allt gott!

Peter / Alkoholhjälpen

Profile picture for user Vaniljsmak

Tack Peter!

Det här är andra dagen efter beslutet att hålla mig nykter (på obestämd framtid). Det känns så bra nu. Jag pratade lite med mannen om det och han håller fullständigt med om att de blivit för mycket, även om han antagligen inte förstår hur mycket det blivit för min del. Det är så sjukt hur fort tankar på alkohol kan komma igen, fast man bestämt sig. Som nu när mannen for iväg på utbildning, barnen leker fint och jag är kvar ensam i köket så går tankarna direkt till ett glas vin, eller en öl. Varför? Jo men vad ska jag annars göra? Tur att vi inte har något hemma för i värsta fall hade jag stått med glaset i handen utan att tänka, det hade gått av bara farten, rent reflexmässigt! Nu loggade jag in här istället och skriver. Ska läsa runt lite och sedan får jag försöka underhålla mig med någonting annat. Kanske skulle jag ta tag i disken, eller ta en lång dusch...

Profile picture for user Vaniljsmak

Så, andra dagen kom och gick. Jag var nykter igår och jag ska vara nykter idag. En dag i taget, att tänka på imorgon, dagen efter det, veckan, månaden och ännu längre fram skrämmer mig för tillfället. Det känns så sjukt att ett liv utan alkohol känns så främmande. Varför? Varför är det så socialt accepterat?

Jag såg en reklam på sociala medierna om alkohol. Vin var det. Jag blev sugen, direkt, PANG sa det! Senare kollade jag på en av mina favoritserier för att sysselsätta hjärnan (nej, det blev inte att ta hand om disken) och där dricker en av karaktärerna regelbundet. Ett glas vin sådär efter en lång dag. Alla karaktärer dricker, speciellt om de ska firas eller om någon har dåliga nyheter eller om ... Varför är det då? Klart som sjutton man får en skev bild av alkoholen och om att de är ok att ta ett glas på kvällen, fastän det är vardag. Försöker jag skylla ifrån mig nu? Kanske, jag vet inte.

Huvudvärken igår då... jag antar att den är normal. Var så nedstämd och grät hela förmiddagen. Jag vet inte om all den här ångesten kommer ifrån alkoholen eller om alkoholen var till för att döva ångesten men tillslut blev det en enda soppa och nu sitter jag här utan bedövningsmedel. Hur som helst är jag hemma idag också. Jag behöver det. Jag behöver en dag till för att verkligen få må så jäkla pissdåligt som jag mår. Imorgon är en ny dag.

Profile picture for user Vaniljsmak

Livet ser ut såhär:
- Teknisk 5-årig utbildning på universitet som kräver en hel del av mig och min hjärna. Jag är på mitt sista år nu.
- Gift med en underbar man och vi har två underbara barn i lågstadieåldern tillsammans.
- Vi bor i en lite stad men har inte föräldrarna i samma stad.

Ett av mina problem är att jag inte har någon ... låt oss kalla de hobby. Förut läste jag mycket men sedan utbildningen började orkar jag inte riktigt. Skolan tar så mycket av hjärnkapaciteten och när jag kommer hem är jag så uppe i varv och behöver få den ... lugn. Att boka in träningspass på eftermiddagen/kvällen fungerar ibland, om maken inte jobbar då. Barnvakt för några timmar är svårfixat. Dessutom kan jag inte sova om jag tränar för sent. Hur som helst så känns det som att läxläsning med de små, städning, matlagning och allt annat äter upp så mycket tid och så mycket ork så när klockan väl börjar närma sig läggdags för de små så vill man bara sätta sig i soffan med ett glas vin och ingenting annat. Det har blivit något av en hobby. Att prova nya märken av både vin och öl. Det finns ju en hel värld av smaker att utforska!

Nu när jag bestämt mig för att vin/öl/alkohol inte är ett alternativ behöver jag något annat att göra de där sista timmarna innan jag lägger mig. Maken föreslog spel. Tv- eller datorspel. Jag tackade nej. Jag har försökt men det är INTE kul. Det är bara frustrerande, jag är dålig på det och blir bara irriterad. Filmer fungerar ibland men jag vill inte bygga upp ett liv runt "dumburken". Vad gör man då? Ett tag funderade jag på att lära mig något, typ ett språk eller att programmera men de blir för mycket, jag behöver koppla bort hjärnan, låta den vila så den orkar med nästa dags studier. Just nu vill jag bara sova. Sova bort de här dagarna så de går lite fortare men de är inte hållbart i längden.

Profile picture for user Vaniljsmak

Jag läser skönlitterärt ibland, men då måste de vara riktigt lättlästa böcker. Alla tunga klassiker som jag egentligen längtar efter att få sätta tänderna i får vänta till sommarloven. Då sträckläser jag bok efter bok ute på balkongen eller på stranden. Har upptäckt ljudböcker för ett tag sedan och de kan fungera när jag är ute och går eller fixar med hushållssysslor. Lyssnar jag på kvällen somnar jag oftast. Kan den här konstanta tröttheten jag känt de senaste året bero på alkoholen? Antagligen. Jag har trott att de beror på näringsbrist ... Tänk vad man kan bortförklara alkoholens betydelse.

Handarbeten kanske är något. Jag tycker faktiskt om att färglägga bilder med barnen. Repetitionen i pennans drag fram och tillbaka över pappret. Det synliga och direkta resultatet. Det okomplicerade i att stanna innanför linjerna. Det tycker jag om. Det är något jag behöver just nu.

Vad gör ni på kvällarna? Vad gör alla andra? Alla kan väl inte sitta och pimpla vin framför tv:n?

Profile picture for user steglitsan

Jag började sticka, halsdukar. Jag vet inte hur många meter halsdukar jag stickade. Älskade att se ett konkret resultat. Det var repitivt och fick mig helt och hållet koppla av. Kunde då inte titta på tv eller läsa, eftersom tankarna flög iväg åt alla håll men stickandet fick mig att längta till att fortsätta. Lärde mig på youtube.

Sen så finns det ju basic men välutvecklade programmeringskurser codecademy.com är väl en av de mest kända. Där kör du i egen takt och det är roligt.

Har också testat målarbok för vuxna, jag fastnade inte riktigt för det men det har ju blivit en stor grej så om du giller att färglägga så skulle jag definitivt kolla upp sådana. De finns som appar också men vette sjutton hur stimulerande det är. Grejen för mig är att även hitta något som får mig att inte kolla i mobilen stup i kvarten.

Vad grym du varit, det kommer gå bra!

Kram

Profile picture for user Studenten

Jag brukar se nyheterna vid 22. Eller kolla på någon serie och dricka te. Oftast tjötar jag med vänner i telefonen. Kollar på snusk ibland. Lyssnar på musik ibland. Läser här ibland.
Tar ut vovven på sista kissen. Försöker komma till ro och bara i sängen till 12.

Jag gör nog inte så mycket på kvällarna när jag tänker efter. Chillar mest. Kan inte heller träna sent, blir så pigg av det.
Men te och nyheterna är mer eller mindre kvällsrutin :)

Det finns ju sådanadära mindfullness målarböcker för vuxna nu, både i telefonen som i fysisk bok. Det kanske hade varit något? :)

Profile picture for user Vaniljsmak

Det är så sjukt ... jag var på affären nyss. Skulle handla lunch. Gick förbi hyllorna med öl... ojoj. Jag vill åt smaken och det "förbjudna". Att dricka en öl på en onsdag förmiddag känns lite spännande, det bryter det vardagliga och det känns som att man unnar sig. Det blev ingen lunch. Eller ja ... det blev chips. Och dipp. Och choklad. Nyttigt värre. Fast det viktigaste av allt är väl att inte inte blev några öl. Allt de här onyttiga får vara nog så "busigt" och "lyxigt" en onsdag förmiddag.

Profile picture for user Hjärnklar

Jag tror att tröttheten iallafall inte försvinner av alkoholen. .
På kvällarna ser jag på olika serier, tar det lugnt. Mycket vindrickande har skett av tristess, då har det ju "hänt" något. Klokt av dig att fundera på hobbies. Jag kan vara så avundsjuk på de som verkar kunna ösa energi över dygnet!

Profile picture for user Vaniljsmak

Tröttheten är så jobbig Hjärnklart. Jag orkar inte vara så här trött! Jag vill ju vara den där superkvinnan som klarar allt, karriären (utbildningen), barnen, kärlekslivet med maken, hemmet, sporten, fritiden och allt de där andra! Varför ska man (jag) har så många krav på sig (mig) själv?! Jag vet ju att de är väldigt då som klarar allt de där utan att gå sönder. Jag vill inte gå sönder, igen. Eller ännu mer. Ett steg åt gången. Jag känner att den här depp-perioden börjar lätta lite nu. Kanske får jag lite energi så jag orkar komma igång med träningen innan nästa period tar över. Jag mådde bra när jag tränade regelbundet för några år sedan. Då drack jag inte så mycket heller.

Att dricka av tristess känns igen! Står/sitter man där med vinglaset så göra man något, precis som du säger.

Profile picture for user Hjärnklar

Du är i en intensiv livsperiod nu med barnen i den åldern och studier på sista året. Bara det räcker egentligen som hobbies haha! När jag studerade orkade jag, utöver studielitteraturen, inte läsa så mycket och då bara väldigt lättsmälta deckare. Känner du någon du skulle kunna gå ut och gå med på kvällarna? Ett tips kan vara att prata i telefon med en kompis, och att kompisen (om möjligt ) också är ute och går. Blir rätt fnissigt och bra sätt att kunna ta en promenad med någon som bor en bit ifrån ☺

Profile picture for user Vaniljsmak

Ja, intensivt är det, det är så sant så! Det är väl där alkoholen har hjälpt att dämpa allt, hjälpt mig att varva ner på kvällarna.

Jag tycker om att promenera men har av någon konstig anledning blivit lite mörkrädd på senaste och tycker inte om att gå ut när det är mörkt. Jätte konstigt, jag vet att det inte finns något farligt i mörkret men ändå ... det har varit en del oroligheter i den här staden på senaste så kanske är det de. Försöker komma ut på dagarna om jag kan och på kvällarna med maken om det går att få barnvakt, tyvärr är det lite svårt då våra föräldrar inte bor här. Förra sommaren joggade vi mycket tillsammans, det var skönt. Lite som att dejta, att få tid tillsammans. Dumt nog började jag fira att jag vart så duktig med öl... Jag kanske skulle se om några av mina vänner eller bekanta härikring är intresserade av att ta upp kvällspromenader (då maken inte jobbat kväll vill säga).

Profile picture for user steglitsan

Det är många som vittnar trötthet i början. Jag tyckte också att jag var väldigt trött precis när jag slutat dricka. vilket egentligen känns ganska realistiskt, kroppen bearbetar, återhämtar sig och det tar längre tid än den sekunden man ställer säger nej tack. Även om alla fall jag förväntar mig att bli pigg nästan dagen efter så har jag behövt lite mer tålamod än så. Men det kommer! Ha tålamod, jag tror det är suveränt att fundera på alternativa aktiviteter att sysselsätta sig med under de stunder som man vet är riskstunder för alkoholen.

Sen den här superkvinnan - du är hon redan. Glöm inte det!

SL

Profile picture for user Vaniljsmak

Det känns bra att höra att andra också är trötta. Det känns som att jag läst mycket om folk som blir pigga, går ner i vikt och börjar träna. Jag vill bara äta chips, choklad och ligga under två täcken för jag fryser och vill sova hela tiden. Jag hoppas det går över och egentligen förstår jag att det bara är att vänta ut det. Förgiftar man sin kropp i flera år kan man inte förvänta sig att allt är återställt efter ett par dag. Tyvärr har det där med tålamod sällan varit min grej.

Vad fin du är som säger så steglitsan, men just nu känner jag mig som allt annat än en superkvinna. Kanske snart, kanske när jag känner mig mer trygg i att jag kan hålla det här beslutet. Tre ynka dagar är så lite. Det har jag klarat förut för att sedan, till helgen känna "det där var ju inga problem, nu är det dags att fira!". Det kommer nog gå bra. Det känns bra den här gången. Jag är så glad att jag hittat hit!

Mannen skickar sms och frågar vad jag vill göra till helgen, om vi ska planera in något. Det kanske vore bra, att vara fullbokad så man inte hinner tänka på alkoholen. Men tänk är jag fortfarande såhär förlamande trött? Dessutom borde jag verkligen ta igen plugget jag missat under de här tre dagarna ..

Profile picture for user Sarsaparilla

Har också funderingar kring det här vad man ska göra istället för att dricka. Drickandet tar ju upp en del tid faktiskt. Båda att införskaffa och att pimpla i sig. Tänker mycket kring vad som egentligen är roligt att göra. Har nog tappat bort det men det kanske ger sig så småningom. Känner också igen mig i det du skrev om en massa onyttigheter. Här har jag nog lite bytt ut drickandet mot smågodis, jordnötter och annat som inte är så bra i längden. Fast just nu så struntar jag helt i det! Är bara så glad att det inte är alkohol som slinker ner.

Tre dagar idag då. Mycket bra jobbat!

Profile picture for user Vaniljsmak

Ja nu är dag tre snart över Sarsaparilla. Jag går nog och lägger mig tidigt, som vanligt. Just nu känns det bättre att sova. Jag håller med dig uti de där med onyttigheterna, de får bara vara nu. Det kan vi ta tag i sedan, när den värsta tiden är över.

Jag kände lukten av de vin jag druckit på senaste idag. Det kom från ingenstans när jag satt vid köksbordet. Jag förstår inte varför, jag kände verkligen lukten och suget var över mig direkt! Turligt nog gick det över lika fort som det kom. Det kom tillbaka senare, när jag lagade mat. Ett sådan där typiskt tillfället att stå med ett glas i ena handen. Det gick också över på några minuter. Skönt.

Just nu vill jag att dagarna ska gå fort. Jag vill bara samla ihop några vita veckor så att ... så att de ska kännas bättre? Det är jobbigt för just nu lever jag inte, jag väntar. Kanske beror det på att depp-perioden inte riktigt är över också.

Profile picture for user Sarsaparilla

Oj där kände jag igen mig i beskrivningen. Att stå och laga mat och smutta på sitt vin. Känns som om jag gjort så i evigheters tid. Hur gör man nu då? Jag har nu ett glas mineralvatten och dricker av under tiden men tänker samtidigt på om det inte är bra heller? Är det också ett felaktigt beteende som upprätthålls? Känns om jag MÅSTE ha ett glas med något att dricka. Kanske man då bara är en millimeter från att det snart är vin däri igen?..

Hade också en sån episod som du beskrev att jag kände doften av vin. Riktigt starkt. Kunde känna hur det skulle smaka och dofta där och då.

Sen det här med det roliga då. Jag har ingen aning om hur man ska hitta det igen. Vad tyckte du var roligt förr? Kanske innan studier. Innan barn. Eller har du något som du i hemlighet drömt om att prova på men något har alltid kommit i vägen?

Profile picture for user Vaniljsmak

Jag drack också mineralvatten idag. Funderade över om de var bra eller inte. Bättre än läsk, mycket bättre än vin! Men kommer det här i slutändan leda till ett matmissbruk? Har jag en missbrukspersonlighet?

Jag tycker om att vara ute i naturen. Det har blivit mindre och mindre av de nu, tiden med skolan och de små räcker inte riktigt till. Kanske ska man försöka komma ut lite mer nu när de blivit så pass stora. De tycker ju också om att vara ute!

Profile picture for user Bofaste

Som svar på av Sarsaparilla

Känner igen mig sååå väl!!!

Känns tomt att inte hitta något att fylla den "luckan" med....

Jag tror att mineralvatten är bra!
Provade alkoholfri öl, men det var inte gott alls.

Något som "funkar" utan att trigga mig är att göra det festligt, med isbitar och citron. till filmen på kvällen vanlig tonic.
Beskheten gillar jag och syran... Förstår hur du tänker att det kan vara fel steg....jag provar olika och ser hur det går.
Det är väl som att sluta röka eller snusa, vad ska man göra med händerna och munnen?
Ska man stå med händerna på sidan eller ha dem i knät`?

Rastlös---.....

Laga mat är kul och stimulerande så jag förstår verkligen, om det känns ok för dig så ta mineralvatten, det gör jag med, en tonic med is till filmen på fredagen. Utan att känna skam eller skuld och utan att fundera på det :-)

Profile picture for user Bofaste

Som svar på av Vaniljsmak

Känner igen det där med, min hjärna är som en radar som direkt söker av och hittar vinglas, whiskey, anledningar att dricka, slappnar av efer ett löst fall, fira att skurken är inlåst eller vad som helst. Såg det nog inte innan, då hade jag mitt glas i handen i stället....hittade på anledningar att fylla , det var spännande, sorgset eller vad som helst! Per automatik gick det.

Nu, studsar jag upp ur soffan varje gång jag ser det eller får ett infall. Tur det finns paus! :-) Men studsarna blir färre och färre och jag hoppar mera till mentalt än på riktigt. Men fortsatt är rastlösheten min mörke härskare som rider med min under eftermiddagar och kvällar.

Ca 30 dagar nu, går det inte över?

VAD är en hobby? VAD ska jag fylla tiden med??
Förstår att jag inte är ensam! Kämpa på Vaniljsmak och alla andra!!

Profile picture for user Vaniljsmak

Jag drack mycket folköl på veckodagarna, för det är ju "okej" men det är (var) inte alls lika gott som en vanlig starköl så jag antar att en helt alkoholfri öl inte fungerar alls för mig heller. Det känns bra att du också har samma tankar som jag, även om det såklart är tråkigt att du hamnat här! Jag hoppas du förstår vad jag menar, det är skönt att ha någon att dela problematiken med.

Helgen har gått ok. Jag har tagit upp träningen och kan knappt gå då mina ben gör så ONT! Jag har också återupptäckt ljudböcker och lyssnat på Sagan om is och eld (game of thrones). Däremellan har jag färglagt en del bilder, gått på bio med barnen och varit helt sjukt sugen på alkohol för det har ju faktiskt varit HELG och då SKA man dricka vin och öl! Shit vad jag har saknat forumet när hemsidan legat nere...

Profile picture for user Vaniljsmak

Medan hemsidan låg nere dokumenterade jag på datorn. Jag slänger hit de så allt finns samlat på ett och samma ställe, så jag kan gå tillbaka sen om det behövs. Det känns viktigt, så jag inte glömmer sådär som jag alltid brukar göra.
--------------------------
Jaha, dag fyra idag då. Blev lite ledsen när jag såg att hemsida låg nere, har väntat på att den ska komma upp hela dagen. Det känns viktig att skriva just nu, så jag inte glömmer bort senare! Får skriva på datorn tills vidare antar jag.
Igår gick jag och la mig tidigt. Huvudvärken som förföljt mig de senaste dagarna gjorde sig påmind så det var lika bra att sova bort den. Vaknade idag och allt kändes ok. Tog mig tyvärr inte till jobbet (exjobb) då jag känner att jag behöver ”isolera” mig ett litet tag till. Jag ger mig själv den här veckan, den är jag värd, den är mitt välmående värd!

Som tur är kan jag göra en hel del arbete hemifrån, i den mån jag nu överhuvudtaget får någonting gjort. Skrev upp fyra punkter som skulle fullföljas idag. Två av dem handlade om de som ska stå i rapporten (läs gamla rapporter typ) och två hade med hushållssysslor att göra. Kunde stryka samtliga punkter redan före lunch vilket känns underbart! Det gav mig mer energi, så pass mycket så att jag tog mig ner till föreningens gym. En tråkig källarlokal med lite lösa vikter och ett löpband men man är garanterat själv där då man bokar en timme åt gången. Skönt! Jag vet att alla är olika och orkar olika mycket men efter de här senaste åren så är min kropp verkligen inte i form. Den är så förfallen så det inte finns och just nu känns det inte bekvämt att utöva allt för mycket kroppsarbete inför andra ”atleter”. Förhoppningsvis får viktminskningen en rejäl skjuts av alkoholstoppet. Hur som helst så småjogga jag 20 min (ok, jogga 2 gå 3 upprepa 4 gånger) för att sedan köra bröst och triceps med de lättaste vikterna som fanns. Bäst att starta lugnt tänker jag. Det känns bra nu. Det känns riktigt, riktigt bra nu.

Till sommaren ska jag må bra. Min kropp ska må bra. Jag ska orka göra det jag vill kunna göra! Gå, långt och länge. I skogen, i fjällen och överallt. Cykla, simma och bara vara ute en hel dag. Hänga på stranden men barnen, sola och äta lite vattenmelon. Leka i lekparken, klättra och gunga med dem. Och köpa kläder!!! Köpa kläder i den storlek jag tycker jag borde ha men uppenbarligen inte ryms i någon mer. Det ska jag göra i sommar! Att sluta med alkoholen kanske inte gör att jag helt plötslig kan göra allt det där, men de kan vara en hjälp på vägen. Nu kanske jag orkar upp på lördagsmorgonen för en riktigt lång promenad istället för att vara bakfull. Jag ska inte ”belöna” mig själv med en öl efter ett träningspass och tänka ”de är jag värd”. Hur dumt är inte de? Allt de där arbetet man la ner blir som bortblåst!

Profile picture for user Vaniljsmak

Hemsidan fungerar fortfarande inte. Skrivandet fortsätter i ett word dokument. Det känns fortsatt viktigt att dokumentera, speciellt då tankarna på att ett glas vin faktiskt inte är så farligt, att en öl är helt normalt att dricka, en lite ofarlig folköl.

Så igår då… Dagen kom och dagen gick. Förmiddagen kändes bra. Eftermiddagen/kvällen var lite jobbigare, det är ju då jag brukar ta mig ett glas för att lätta lite på tristessen, på vardagen. Jag lyckades slå bort tankarna på alkohol rätt bra men de ersattes av ett enormt sug på glass och fika. Istället för en massa onödiga kalorier tittade vi på tv (varför dricker alla på tv?!) och sedan lyssnade jag på ljudbok. Det blev tidig läggning, som vanligt.
Idag inleder vi dag fem och fastän jag tränade med lätta vikter igår känner jag av det i musklerna idag. Barnen är sjuka och därmed hemma (liksom jag) och tankarna på gymmet måste släppas. Kanske att jag kör något här hemma. Jag och maken pratade om att köpa hem fika som fredagsmys. Vi har helt skippat godis och fika över januari så det känns lite lyxigt.

Profile picture for user Sarsaparilla

Bra gjort av dig att komma igång med träning. Själv är jag en bit därifrån men hoppas komma dit så småningom och orka med mer än att bara promenera med hundarna. Får upp härliga bilder i huvudet när du beskriver hur du ska orka leka och klättra med barnen. Köpa nya fina kläder. Håll kvar dom tankarna om det känns motigt.

Mycket smart att skriva "dagbok" på annat sätt när forumet låg nere. Vi var säkert många som tyckte det blev en extra jobbig helg pga det.

Hur mår du idag?

Profile picture for user Vaniljsmak

Helgen hade nog varit lite lättare om forumet inte legat nere. Sugen kom och gick i vågor, speciellt under lördagen. Den dagen är så starkt förknippat med "några glas" för mig. Nåväl, jag tog mig igenom den helt nykter. Min första vita helg på jag vet inte hur länge! Dessutom lyckade jag klämma in två träningspass. Lördagens ben, rygg och biceps pass tog precis där det skulle och sedan lite till. Mina ben har sådan träningsvärk så jag nästan önskar att de skulle falla av!

Dag 8 har gått bra. Steg upp rätt tidigt och drog till (ex)jobbet. Dagen där gick fort, 9 timmar flög förbi. När jag slutat hämtade jag barnen, handlade, hjälpte till med läxorna, lagade mat, diskade, tvättade, hjälpte de små med duschen och småplockade hemma. Nu är jag så sjukt trött så jag vet inte vad! Maken slutar om en timme och då tror jag faktiskt jag ska lägga mig i sängen för att se på en serie! Så Sarsaparilla idag mår jag bra och är alldeles för trött för att vara sugen på alkohol! Imorgon ska jag försöka klämma in ett träningspass efter jobbet och innan min syster kommer på besök. Hur har din helg varit?

Profile picture for user Vaniljsmak

Idag inleds dag 9. Det här är en sådan dag då jag hade köpt mig några 3,5:or på affären till lunch och antagligen druckit vin ikväll. Varför? Dels är det alla hjärtans dag (alla ursäkter är bra, läs med ironi) men framförallt sov jag väldigt dåligt, steg upp tidigt och ska arbeta hemifrån. Hela dagen är som upplagd för berusning. Ingen kommer se, ingen kommer veta, jag är trött, det är synd om mig, maken jobbar eftermiddag/kväll och jag måste spendera alla hjärtas dag själv. Oj så många ursäkter det finns!

Nu är jag fullt medveten om att det är såhär vilket hjälper mig att förebygga och förhindra att allt för stora sug sätter in. Min syster kommer över på middag vilket är bra, kan ju inte dricka mitt i veckan när hon är här! Jag ska ge mig själv en timmes "friskvård" (jogga eller gå på gymmet) och räkna in det i min studietid. Friskvård är viktigt och kan man få en timme per vecka på arbetsplatser så kan jag gott få de när jag studerar. Dessutom har jag köpt hem choklad.

Hur jag ska tackla den dåliga nattsömnen vet jag inte. Jag kommer antagligen somna på soffan redan vid lunch!

Profile picture for user Sisyfos

Hej och välkommen hit!
Skönt att forumet fungerar igen. Du beskriver din trötthet och jag undrar om du har kollat upp dina värden? Främst tänker jag på järn och på sköldkörtelvärden?
Jag hade låga, låga järnvärden när jag började dricka. Jobb,pendling, tidiga morgnar, sena kvällar , ladda om , laga mat göra läxor... och så trötthet på det. Blev säkert ännu värre med alkohol. Men jag vet inte om jag hade börjat dricka alls om jag inte varit så trött.
Sen låter ju ditt liv rätt hektiskt, och det är väl normalt att bli trött, men kolla upp tycker jag om du inte gjort det tidigare. Bara så att det inte finns nån annan orsak. Det är lätt tycker jag att vandra vilse och tappa intressen när barnen är små. Det är så mycket man ska hinna. Hoppas du kan hitta ro i en vuxenmålarbok eller nåt annat.

Profile picture for user Vaniljsmak

Sisyfos det är ett tag sedan jag kollade upp mina värden. Jag lämnar blod och då tas det prover men det är ett tag sedan jag hade möjlighet att gå dit. Kanske borde jag kolla upp det. I december tyckte jag min trötthet var under kontroll, då tog jag D-vitaminer men de tog slut och jag har inte kommit mig för att köpa nya. Det borde jag göra.

Jag känner igen mig i det du skriver om med jobb, pendling och så vidare (även om det är skola för min del då) och visst suger det musten ur en! Det är som att det inte finns tid för egna intressen och drickandet blev en så enkelt väg ut ur det, det blev en belöning för att man tagit sig igenom ännu en dag och ännu en vecka. Jag inser att det är ett problem men vet inte riktigt hur jag ska tackla det. Mitt liv ser ut såhär just nu och jag vill egentligen inte ha det på något annat sätt, tids nog blir det annorlunda allteftersom barnen växer och jag slipper pendla 1,5 h enkelväg till skolan. Tills dess måste jag hitta ett vettigt sätt att hantera kvällar och helger på, utan att dricka.

Profile picture for user Hjärnklar

Som svar på av Vaniljsmak

När du studerar ska du absolut ha en timmes friskvård PER DAG eftersom det stimulerar inlärningen och gör hjärnan så mycket smartare!

Smart är du redan, på många sätt och vis! Så ut med dig och njut av luft, rörelse och ljus! (Läs boken Hjärnsmart om du inte redan gjort det. Jag lyssnade på halva men tror jag fick in budskapet tydligt och klart. Motion gör en smartare. )

Profile picture for user Vaniljsmak

Tack för påminnelsen Hjärnklar! Det blev en lite runda ute i dagsljuset. Fy vad skönt!

Jag har inte läsa boken men kanske ger jag mig i kast med den efter att jag lyssnat klart Sagan om is och eld (game of thrones).

Profile picture for user Hjärnklar

Som svar på av Vaniljsmak

Solens återkomst och begynnande värme gör våra frusna vintersjälar extra gott! Vad skönt att du tog vara på friskvårdstimmen ?

Profile picture for user Vaniljsmak

Ja Hjärnklart, så är det verkligen! Här hos mig är det isbana men jag har mina icebuggs som jag köpte för ett par år sedan då jag faktiskt började jogga regelbundet och tog tag i löpningen på riktigt. Hoppas på att komma tillbaka dit, både mentalt och fysiskt. Då mådde jag riktigt bra i kroppen.

Idag är en lite svår dag, märker jag. Tankarna vandrar iväg mot ölen mest hela tiden. Jag vet inte om det är för att det är en "speciell" dag (=anledning att dricka") eller om det är för att jag vart vit i över en vecka och tankar som "det där var ju inga problem, en öl kan du gott unna dig!" kommer smygandes. Det är nog nu det riktiga kämpandet börjar, kampen om att inte halka dit igen när man väl tagit sig så långt.

Jag märker att kvällarna då jag är själv och barnen är lagda är problematiska. Vad ska jag göra nu? Egentligen borde jag diska lite mer men det får vänta. För ett par veckor sedan hade jag satt mig framför datorn med ett glas alkohol men det är INTE ett alternativ idag. Kanske ska jag slå igång ljudboken, hälla upp lite mineralvatten och plocka fram pennorna.

Profile picture for user Vaniljsmak

Jag föll. På det som skulle blivit min tionde nyktra dag föll jag.

Jag skäms. Jag skäms inför mig själv för att jag inte klarade av att hantera dagen och kvällen på ett bättre sätt. Jag skäms för att jag visste att det skulle bli såhär, att de här stunderna skulle komma och trots det föll jag. Jag gav efter för frestelsen och tog den lätta vägen.

Igår var ingen bra dag för mig. Fast egentligen var den precis som vilken annan dag som helst. Nattsömnen var halvdålig, det blev lite för få timmar i vanlig ordning. Vaknade tidig med lätt huvudvärk. Huvudvärken skulle visa sig följa mig hela dagen. Att arbeta framför ritningar och dator en hela dagen hjälper inte. Jag kände mig lat, ville inte träna fastän jag vet att det hjälper när jag mår sådär i kropp och knopp. Mot eftermiddagen dök pms-besvären upp. Humöret gick inte att hålla i schack. Jag snäste, fick dåligt samvete och började nästan gråta. Om och om igen. Hushållet var i oordning, diskhögen växte liksom tröttheten och huvudvärken. Ett barn skulle på träning men kunde inte hitta kläderna, inte hitta skorna, inte hitta vattenflaskan och ville inte äta, det andra ville bara sitta framför en skärm eller lägga pussel men bara om mamma är med. Och mitt i allt det där så visste jag att vi hade öl i förrådet! Jag var svag. Jag föll för frestelsen.

Nu skulle jag kunna skriva en massa fint om hur det kändes vid första klunken och vartenda ord skulle vara sant. Jag skulle kunna romantisera över det i mening efter mening, hölja in det i ett rosa skimmer och aldrig sluta för så var det. Vid de första klunkarna. Så var det under det första glaset. Efter andra och tredje glaset kändes det inte så bra. Där satte vi stopp. Min man sa att jag fick bestämma om jag ville ha någon mer och jag velade lite men valde tillslut att gå och lägga mig. Det var inte värt det.

Vaknade på natten och var torr i munnen. Huvudvärken var tillbaka, eller hade den aldrig försvunnit? Nu på morgonen känner jag mig seg och jag vet inte om det beror på alkoholen eller på att jag helt enkelt inte är helt 100 just nu. Jag hatar den ovissheten. Samtidigt är jag glad över att jag kunde sätta stopp där och då, att det bara blev 2,5 brukar öl. Suget har släppt, helt och hållet. Jag vet att de kommer tillbaka men till dess ska jag njuta av att inte känna begäret.

Profile picture for user Hjärnklar

Som svar på av Vaniljsmak

Vad bra du är som satte stopp när du kände att det inte smakade längre!
Som sagt, då är du och jag två sega människor idag. Jag har varit trött i kroppen några dagar, har mens och det hänger ihop. Jag behöver inte den här extra fysiska nedsaktningen också!
Jag lovade visst barnet att skjutsa in till stan senare idag, det minns jag inte alls.
Vi drack inte mycket igår sa maken. Förut hade jag hållt med, men en flaska på egen hand ÄR mycket.
Men som sagt, ny dag och nya tag!
Kom ihåg friskvården idag! ?

Profile picture for user Vaniljsmak

Sarsaparilla vad fint att se de! Tyvärr mår jag inte så bra. Jag har haft flera onyktra dagar och skämt för mycket för att komma in hit. Flera av dagarna har jag varit övertygad om att jag kunnat kontrollera mitt drickande men jag vet ju att den känslan försvinner efter ett par dagar och igår blev det för mycket. Ångest, skam, berusning som övergår i en oskön känsla, dålig nattsömn och ännu mera ångest.

Livet är för mycket och jag vet inte hur jag ska hantera det.

Profile picture for user Vaniljsmak

Jag har då, som jag skrev ovan, inte varit in på några dagar. När jag kommer in hit blir jag påmind om att vara nykter, om varför jag vill vara nykter och om att jag måste kämpa för min nykterhet. De senaste dagarna har jag inte velat vara nykter. Livets alla krav och måsten i kombination med en jobbig pms har dränkt mig i ångest och jag ville dränka den ångesten utan att addera ”dåligt samvete för att jag dricker då jag egentligen borde vara nykter”. Jag kände att ”det inte var några problem” då jag haft över en vit vecka och dessutom haft en vit helg. Då gör det ju inget om man ”bara tar några glas”. Det blir alltid bara några glas. I början. Det gick ett par dagar med bara några glas och de fungerade fint. Sen blev det några glas för mycket och idag är jag bakfull och har ännu mera ångest.

Jag känner mig så misslyckad i allt det här. Varför skapade jag en tråd här när jag ändå tar till giftet när allt blir jobbigt? Varför kom jag inte in hit istället? Varför kan jag se problemen när de kommer och ändå inte hantera dem på ett bra sätt?

Profile picture for user Kinna

Som svar på av Vaniljsmak

Det blir hela tiden en ond cirkel!
Dricker du känner man en stunds lugn! Samtidigt känner man sig hela tiden jagad för att bli upptäckt! Sen kommer den där jäkla ångesten son gör att man knappt kan andas! Tydligen är det alkoholen som ger ångesten, varför vill vi då ha den?
Ta en dags vila! Läs mycket här! Gör en plan och försök följa fen! Någon skrev hör inne att ta timme för timme ibland 10 min itaget! Själv har jag haft en ångestfri natt! Är så skönt att vakna utan dessa demoner! Tänker försöka klara 30 dagar utan alkohol! Vi kan göra det tillsammans! Jag vill inte ta livet av mig! Vill leva länge

Profile picture for user Vaniljsmak

Ja, en dag i taget eller till och med en timme åt gången. Det är som du säger; en ond cirkel. Tillfällig lättnad med efterföljande ångest och ändå är man (jag) dum nog att välja den vägen om och om igen...

Idag ska jag tillåta mig att bara arbeta 4 timmar om det känns som att det är de jag klarar av (även om jag har en del jag borde ta igen). Hade verkligen velat minska ner på alla måsten men att hjälpa barnen med läxorna, matlagning och utvecklingssamtal är inte förhandlingsbart. Kanske får det bli en tidig kväll med serier i sängen sen, det kan vara skönt och något att se fram emot!

Profile picture for user kaktusen

Ja onda cirklar förgör och förgör. Så lätt att ta till a som sällskap. För att minska stressen. För att dämpa ångesten. Men nu tänker jag som du när suget är som värst, tio minuter i taget som blir en halvtimme, sen en timme osv. Ha en fin dag!

Profile picture for user Kinna

Som svar på av Vaniljsmak

Vi går den här vägen tillsammans! Vi tar hjälp av varandra! Faller vi hjälper vi varandra upp! Har ledigt några dagar och känner ett lugn i kroppen! Skönt att få reflektera över sig själv! Vet hur det är när livet är i full fart! Ibland svårt att bromsa! Ge dig själv åtminstone en kvart att reflektera! Jag har blivit bättre på det här! Har verktyg när jag behöver annars famlar man i luften! För mig handlar det om att hitta andrum för att orka! Kör på som ett ångvält!
Jag har ljudbok, spikmatta, mindfullnessövningar!
Sen är det ju som någon skrev här! Ta kommandot över sitt liv! Inte låta ngn annan bestämma! Jag tänker göra det här nu!

Profile picture for user Norrlandsbrud

Känner mig så igen mig i dina texter.
Dethär med att man drar sig för att gå in här, för att man är så jäkla sugen på alkohol och då vill man inte se denna sida och allt folk skriver om när man vet att man sitter med ett glas vin i handen. Men man måste misslyckas för att lyckas. Tycker det låter som att du har en jävligt stark vilja, att kunna känna att du ska lägga dig i sängen och se serier utan detdär vinglaset tycker jag är så starkt!! Själv gömmer jag mig i badkaret! Går jag in i köket och ser all alkohol är det kört. Varför utsätter man sig då för att ha alkohol i hemmet? Jooo men vadå; kan ju komma en helg vi ska ut på krogen exempelvis, onödigt att ha slängt allt då.... frågan är om det är rätt sätt? Hmm..
ha det bäst fina! Sovgott!

Profile picture for user Vaniljsmak

God morgon forumet! Jag har ytterligare en bekännelse att göra... Vi hade några öl kvar i kylen igår. De är inte kvar idag. Jag kan inte med att ha hemma. Redan under eftermiddagen kom tanken om att dricka bort det som fanns. Sen gick det inte att släppa. Det blev en fixering vid att bara dricka bort det sista, för att säga hej då på obestämd framtid. Hur dumt är inte det? Nåväl, gjort är gjort.

Det står en halv flaska vin där i kylen men den ska jag hälla ut! Egentligen är jag emot att kasta mat och dryck som är funktionsduglig men i det här fallet kan jag bara inte med att ha den hemma, jag är för svag för det just nu. Jag vet precis vad som kommer hända där kring 15 tiden om jag inte undanröjer frestelsen.

kaktusen: 10 minuter i taget ... så får det nog bli!

Kinna: Att reflektera är något jag borde blir bättre på att göra. Jag vet ju att jag mår bra över det men när livet går i 110 är det svårt att stanna och hitta tid. Hoppas du vill göra det här tillsammans fast jag klantat mig igen.

Norrlandsbrud: Det är så dumt att ha de hemma. Jag kan, som sagt, inte motstå frestelsen när den finns i kylen.

Hoppas eran kväll var bättre än min!

Profile picture for user Sisyfos

Det är steg 1 tror jag, rensa bort all möjlighet att dricka. Jag blir också helt fixerad. När det inte finns möjlighet är jag lugn. Suget avklingar efter ett tag och du kommer nog snart att sluta tänka på a. Det är skönt, när det inte upptar för mycket tid.
För övrigt är vi lika. Jag drar mig för att skriva härinne om jag har druckit. Låter det gå några dagar tills jag har kontroll. Det är oerhört dumt, dels för att jag har en tendens att bagatellisera, dels för att jag inte heller får nån ordning på när och varför. Du verkar smartare än jag där. Fortsätt med det.

Profile picture for user Vaniljsmak

Jag känner mig alltid så elak när jag säger det här men: Vad skönt att det inte bara är jag som drar mig för att komma tillbaka efter ett misslyckande! Självklart hade jag önskat att du inte kände så, eller att du inte tog återfall överhuvudtaget men någonstans i mitt egocentriska jag är det skönt att veta att jag inte är så onormal i alla fall.

Jag vill också till att bagatellisera mitt drickande, speciellt om jag inte blivit så jätte full. Det fungerar ju aldrig i längden, ju mer jag dricker desto mindre kontroll har jag över det. Jag kan inte sluta när jag väl börjat.

Det är så skönt att komma in här och se att de finns så fina människor, så mycket kärlek och så lite näthat! Det betyder mycket för mig som kämpar med allt de mörka.

Profile picture for user Norrlandsbrud

Som svar på av Vaniljsmak

Åter igen känner jag igen mig. Detta med att veta att man har, man bestämmer sig redan efter lunch att "ikväll!"!. Också är man glad och positiv hela dagen ocu ser framemot detdär glaset.
Jag förstår kampen med att stå emot frestelsen... tycker du gör ett vettigt beslut att hälla ut vinet, har du gjort det? Eller tar det emot? Om du får bort allt ur hemmet, kommer det förbli så då, ellr har du ex en sambo som ibland vill ta något glas någon helg, också vips är kylen full nästa vecka också..?
Tänker på dig!

Profile picture for user Kinna

Klart jag vill reflektera tillsammans med dig! Vi hjälper varandra när vi faller! Var en hårsmån från att åka till bolaget idag efter en skitdag på jobbet! Besviken, trött och arg!
Kämpa på nu och ta nya tag!!!

Profile picture for user Vaniljsmak

Min dag har vart rätt bra. Tiden har sprungit iväg och jag har inte haft tid att tänka på alkoholen. Men nu, just efter 17 (som vanligt) börjar tankarna smyga iväg mot att de vore skönt att slappna av med en öl eller ett glas vin ikväll. Det ska jag inte göra. Jag har ett sudoku, en film, flera serier, en ljudbok, en målarbok och ett badkar jag kan sysselsätta mig med istället efter att barnen lagt sig. Dessutom har jag någon tanke på att köra ett lättare träningspass. Ja och så har jag en massa smaksatt bubbelvatten hemma, så vanan med att gå med glaset i handen inte behöver rubbas!

Norrlandsbruden: Jag har inte hällt ut det ännu, maken min ville smaka på det ikväll. Jag sa att de var äckligt och att han skulle hälla ut det om han inte dricker upp det. Han gillar både öl och vin och dricker det gärna varenda helg och ibland på vardagarna, precis som jag. Ber jag honom så hämtar han från bolaget på en gång men nu har jag sagt att jag vill ha en vit period och han verkar vara med på noterna. Hur är det med din sambo?

Kinna: Åh vad jobbigt när man har dåliga dagar och inte får "trösta" sig själv på kvällen. Hur ser dina kvällsvanor ut, vad ska du hitta på?

Profile picture for user Kinna

Jag vet nog inte riktigt än! Måste landa! Har varit en jobbig dag på jobbet! Så känslig, så ledsen! Men har trots det tagit över tröskeln att undvika alkohol! Hade lätt kunnat ta till det idag, men vet ju att det inte blir bättre!
Jag har som du ljudbok,tv och lite god mat! Sedan blir det spikmatta och förhoppningsvis god sömn! I morgon en ny dag!

Profile picture for user Vaniljsmak

Vad skönt att du har kunnat ta beslutet att avstå giftet ikväll! Det känns så mycket bättre, när man verkligen känner att "Nej, inte ikväll. Ikväll vill jag inte dricka".

Profile picture for user Kinna

Skönt att du har en plan för kvällen! För mig är jag mest sugen när jag är hungrig! Äter jag och dricker mycket vatten försvinner udden av suget! Är mycket en dålig ovana att ta till oxå!

Profile picture for user Norrlandsbrud

Håller tummarna för att det går bra för dig ikväll! Själv ligger jag i badkaret nu! Alltid denna tiden ;) haha! Testade du badet? Isf; Hjälpte det något? Åh okej.. men han vet om ditt "problem" ? Stöttande i det? Är han med på att också ta en nykter period eller gäller det bara dig?
Ja alltså min sambo är ju anledningen till att jag lagt av ett tag. Visst gör jag det för min skull också, är ju inte sunt att dricka såna mängder varje kväll. Men slutar jag inte så tar det slut mellan oss, så jag var rätt tydlig med att säga att isf måste du också vara ifrån alkohol!
Det är inga problem för henne, hon tycker inte ens om det (om det inte handlar om att man ska festa och ex ut på krogen)... var det som hände förra fredagen, hon var sugen på att gå ut och då är hon ju lite medberoende. För då är det helt plötsligt inte lika viktigt att jag ska vara nykter just då. Men då hon inte vill dricka ska jag vara nykter. På hennes vilkor alltså, vilket kan göra mig extremt förbannad. Men det är ju jag själv som satt mig i denna situation tänker jag! Tror på dig ikväll! ??

Profile picture for user Vaniljsmak

Det slog mig på kvällen, när jag skulle lägga mig, att jag var nykter. Alla mina tankar var så klara. Det fanns en skärpa i allt som vanligtvis inte finns där. Jag sov hela natten och vaknade utan ångest. Vilken känsla!

Norrlansbrud: Han verkar vara med på att det blivit för mycket och på att jag vill ta några vita veckor men förstår nog inte vidden av problematiken och jag har inte kommit till den punkt då jag vill diskutera det heller. Jag behöver tid på mig att nöta och stöta det själv och med stöd från alla här inne.
Det blev inget bad. Det blev tv och ett totalt meningslöst spel på mobilen, extra mys med maken och sedan tidig läggning. Jätte skönt, jag har några timmars sömn att ta igen!

Profile picture for user Norrlandsbrud

Det låter ju jättebra! Vad skönt att du fick en sån positiv feeling av att somna nykter!

Okej jag förstår, nej men som sagt, man får ta det i den takt man själv känner passar. Skönt med en tidig kväll, skulle jag också behöva! Ha det fint!

Profile picture for user Vaniljsmak

Ibland behöver jag tid då jag bara stänger in mig och existerar utanför allting annat. Jag behöver tid helt på egen hand, helt själv och utan krav på saker som ska presteras under den här tiden. Ensamtid är nog viktigt för alla men redan under min tonårstid kunde jag reflektera över att jag värdesatte den där ensamheten mer än gemene man. På den tiden hade jag aldrig kunnat sätt ord på det, dels för att jag inte förstod känslan fullt och dels för att det var ”konstigt”. Alla andra verkade ju söka sällskap och fylla alla tomma luckor så gott det gick. Hur som helst så var det inte så svårt att få de där ensamma stunderna, jag flyttade hemifrån redan som 16-åring och hade en hel etta för mig själv. På den tiden fanns heller inte internet i var mans ficka så som idag. Jag var nog 19 år innan jag och min pojkvän (nuvarande man) skaffade en dator och det tog ännu längre tid innan jag fick min första smartphone.

När väl internet gjort sin entré i mitt vardagsliv och vi i samma veva fick barn blev det mycket. Mycket internet. Mycket tid med barnet, sedan med barnen. Mycket intryck över att ensamheten är någonting konstigt som ska undvikas till varje pris. Speciellt nu när man kunde ring, sms:a, chatta online och jag vet inte vad. Att jag dessutom levde med tre personer, varav två var helt beroende av mig, gjorde att jag aldrig hade möjligheten till den där totala ensamheten. Kontaktbar 24 timmar om dygnet och skulle lite tid för stilla reflektion dyka upp dödas den lätt med facebook, instagram eller något liknande. Samtidigt har jag nog aldrig känt mig så ensam. Vårt första barn föddes strax efter att jag gick ut gymnasiet och alla min vänner flyttade. Jag blev kvar, livrädd för att släppa in någon i rädsla för att jag skulle bli dömd som en dålig mor. Det fanns så mycket osäkerhet där i början av moderskapet.

Åren gick och jag lärde mig leva med det. Barnen blev större (och oj vilka fina barn vi har lyckats uppfostra!), maken började jobba regelbundet och jag som studerar har möjlighet att vara hemma medan alla andra är borta. Perfekt. Dags för ensamtid. Dags att bara existera, bara vara, reflektera och finnas till. Idag tänkte jag ta mig en sådan dag. Jag bestämde mig för att jag förtjänar det. Jag längtar efter de där dagarna i min lilla etta då jag kunde sitta vid köksbordet och skriva dagbok, plocka ihop det som såg rörigt ut, diska, måla naglarna och dagdrömma. Allt det där enkla. Så, efter att ha lämnat av barnen på skolan gick en timme åt att brottas med mitt dåliga samvete, ”du missar så mkt plugg och bla bla bla”. Sen var det något idiotiskt mobilspel som plingade till och jag hamnade där. Sen hittade jag en intressant tråd här på forumet. Vips så var klockan närmare två och barnen kom hem igen.

Visst har jag haft tid för mig själv. Men den har på intet sätt spenderats på det sätt jag hade velat. Inga stilla reflektioner, inget dagdrömmande, ingen möjlighet till att slå av hjärnan och bara flyta runt i stilla ro. Har jag tappat den förmågan helt? I perioder tror jag att alla de förväntningar och krav jag har på mig själv gör att jag inte ens kan tillåta mig 5 minuters eftertanke för om jag gör det går jag sönder. Det är då jag kommer inse att det här inte fungerar och jag vill inte det, jag vill inte det. Då är det bättre att vara i ständig rörelse, att ständigt utsätta sinnet för något, från morgon till kväll. På kvällen kan man ta sig ett glas eller tre för att varva ner och somna. Eller slockna.

Eller är det så enkelt att jag som är ensam mest hela tiden (undantaget min man och mina barn) inte kan uppskatta ensamheten idag? Är det för att jag nästan aldrig umgås med vänner (på riktigt) som jag inte värdesätter eller vågar utforska ensamheten i stillhet utan känner ett behov av att fylla ut den med digital stimulans?

Kanske blev den här tiden framför tangenterna en del av de där jag saknade. Istället för att skriva med papper och penna så blev det på en skärm. Kanske är det okej. Kanske blev det rörigt och kanske orkar ingen läsa men nu har jag fått skriva av mig lite. Jag har fått börja bena i allt det där jobbiga och jag känner inte ens något behov av att dricka för att döva det. Inte just nu. Ikväll får vi se.

Profile picture for user Vaniljsmak

Jag är en människa som älskar listor. Det snurrar så många tankar i mitt huvud och alla måsten byggs upp så till den grad att jag inte kan tänka en enda ren tanke. När jag skriver ner alla de tankarna, alla ”måsten”, på ett papper blir det lättare och varje gång jag får stryka en punkt blir jag lättad, glad och nästan lite stolt över mig själv.

Igår var en dag då jag försökte existera utanför det där. Det resulterade i att inget skolarbete blev gjort och hemmet ser ut som ett bombnedslag. Därför tänkte jag att jag skulle lägga i en högre växel nu. Listan för idag blev lång. Väldigt lång. Skriven i olika färger för att representera skolsaker, hushållssysslor och övriga saker som behöver göras. När den var klar fick jag en lite klump i magen. Hur ska jag hinna? Det slutade med att jag highlightade två punkter på skollistan och tre på den övriga listan. Resten gör jag i mån av tid och lust. Stressen är en stor trigger och jag misstänker att jag undermedvetet håller på att planera ett återfall.

Vi är bjudna på fest idag, jag och min man. Till folk som inte spottar i glaset om man säger som så. Till och från har jag velat ut i den här festen men nu lutar det åt att jag vill gå. Jag nämnde i mitt tidigare inlägg att jag inte har så många vänner och att jag knappt umgås med någon (bortsett familjen) och det här vore ju ett bra tillfälle att komma ut och vara social. Men så var det ju det där med alkoholen. Igår eftermiddag/kväll funderade jag väldigt mycket över det. Jag tänkte att jag kunde köpa en eller två riktigt mörka IPA som jag vet att jag tycker om men inte kan dricka fort, de är alldeles för mäktiga för de, och sedan gå hem tidigt. Vi har ändå ingen barnvakt så det skulle bara vara jag som går dit och då kanske maken kan hämta mig med bil på en förutbestämd tid. Lite så tänkte jag igår. Idag vet jag inte alls hur jag ska tänka. Finns det risk för att jag tar ett ordentligt återfall efter det? Antagligen. Kommer jag ångra om jag står över den här festen? Det tror jag, det var så länge sedan jag var iväg... Kan jag gå nykter, utan medtagen dryck? Ja, kanske men då vet jag att jag kommer bli bjuden på än det ena och än det andra. Hmm...

Profile picture for user AlkoDHyperD

Jag som är motvalls i alla lägen tycker det är lätt att vara den enda som inte dricker i ett sällskap som inte spottar i glaset. Jag slipper dricka själv men kan ryckas med i de andras stämning. Blir lika berusad som sällskapet fast utan baksmälla dagen efter ?
Fast jag vet ju att det är lite ovanligt, hur jag själv funkar, många skriver ju att det är lätt att blir sugen, eller har svårt att säga nej om någon bjuder. Du känner dig själv bäst och kan förmodligen räkna ut hur det kommer att bli för dig.
Klarsynt reflektion, det du beskriver om omedvetet planerat återfall. Först "se till" att få en anledning, stress (genom att samla uppgifter på hög) sedan tillfälle (bjudningen). Snyggt inramat...kan det vara så att dina farhågor är besannade? Vad skulle de där två mörka IPA ge dig egentligen? Mer än risken att trigga återfall, antingen direkt genom att du blir bjuden på plats, eller indirekt om allt går bra genom att det ger signaler om att du kan dricka socialt och gör om det vid nästa tillfälle. Vem vet vilket kommande tillfälle som i så fall urartar.
Visst är det bra att börja umgås med vänner om du upplever att det varit lite för lite sådant, men, är det verkligen den här typen av sociala sammanhang du behöver? Om det är personer som "inte spottar i glaset", hur är de att umgås med till vardags? För om det alltid är alkohol inblandat - det vet jag ju ingenting alls om utan spekulerar bara - behöver du dem då?
Det låter annars jättebra att få andra intryck och komma ut bland folk. Klarar du att säga nej om man bjuder, hjälper det om du ser det som en utmaning och säkrar upp genom att ta bilen dit? Tar du bilen behöver du ju heller inte förklara närmare om någon undrar varför du inte dricker.
Ha en go fredag, hur du än beslutar!

Profile picture for user Vaniljsmak

Tack för att du kommer in och ställer alla de rätta frågorna!
Vad skulle jag få ut av de där två ölen? Jag skulle känna att jag passar in utifrån normer jag skapat helt på egen hand. Känslan av att passa in och vara som alla andra har varit så viktig för mig under min uppväxt. Det låg mycket problematik i det då jag gång på gång blev bortvald av en förälder som hade grova alkoholproblem. Det gjorde ont i den lilla flickans hjärta att känna att den där människan valde alkoholen före dennes egen dotter och det är ett problem jag vet att jag har och som jag arbetat med en hel del. Tidvis tycker jag att jag ”löst” det men tydligen kommer den där impulsen att passa in tillbaka lite då och då. Jag får vara på min vakt och hitta sätt att bekräfta att jag duger precis som jag är, att jag inte behöver passa in i någon mall!

Jag tyckte nog att jag var smart som kom på att jag kunde välja just den där ölen för att förhindra ett för stort alkoholintag. Jag tyckte jag löst ett problem på ett rätt elegant sätt. Hur tänkte jag där egentligen? Jag har ingenting att göra med alkohol så länge jag inte kan dricka med måtta oavsett vilken dryck det än må vara. Kanske kommer jag aldrig till den punkter och då får det vara så (fast så långt in i framtiden vill jag inte tänka just nu). Nej, blir det fest ikväll så blir det nykter. Kvinnan jag ska träffa har jag träffat både nykter och full och hon verkar helt ok i båda tillstånden. Visst dricker hon en del när hon väl dricker men hon kan också gå på fest nykter. Resten av gänget är jag osäker på men så länge jag håller mig på min kant och går hem tidigt ska det nog inte vara några problem. Jag kan alltid skylla på huvudvärk och fly fältet om det blir för jobbigt.

Tack igen AlkoDHyperD. Den här reflektionen gav mycket!

Profile picture for user Vaniljsmak

I alla fall när man försöker bryta vanan att fira in helgen med alkohol. Länge har jag haft som rutin att ta ett ordentligt tag om hushållet på fredagar. Städar, tvättar och renbädda sängarna. Fixar och donar så allt ska kännas fint och fräscht inför helgen. Problemet är att jag inte tycker det är kul att städa, inte alls! Lösningen har alltid varit öl (eller vin). Alkoholen har alltid gjort det lite roligare, det har varit min belöning för att jag är så duktig och tar hand om hemmet. Nu, när jag pluggat färdig för idag och det är dags att börja dammsuga och skura, hade jag lugnt kunnat hämta mig ett sexpack folköl och börjat med det. Senare, kanske kring 17 när jag börjar med middagen, hade jag korkat upp vinflaskan.

Suget kommer i vågor och idag har det kommit väldigt ofta. Alldeles för ofta och jag vet inte hur jag ska hantera det! Eller ja, det är klart jag vet; Drick inte! Köp inte hem! Men vad sjutton ska jag göra av den här fredagen? Hur ”firar man in helgen” utan alkohol på ett naturligt sätt? Jag vill inte köpa hem något sött då det är kalas både lördag och söndag. Jag vill hitta ett vettigt sätt att förhålla mig till helgen utan att involvera ohälsosam mat och dryck.
Det är tur att forumet finns. Så fort tankarna glider in på alkohol försöker jag styra om dem hit. När tankarna envisas kvar sätter jag mig och skriver. Kanske blir det överdrivet många inlägg idag.

AlkoDHyperD: Jag ska uppdatera er om hur det gick. Bara jag kommer iväg.

Profile picture for user rabbitgirl

fira helgen med rena, väldoftande sängkläder :) Förut hade jag rean sängkläder också, men jag stupade vid 21-tiden och hade ingen aning hur sängkläderna doftade.
Jag är snäll mot mig själv och säger: idag är det fredag kväll du ska villa, du får absolut inte jobba.
Jag köper blommor och tänder doftljus, köper ofta frukt som är färgglada, lyxfrukt ibland, definitiv för dyra för att köpa på vintern.
På lördag morgon måste jag ha färsk bakad bröd (förut orkade jag inte ta mig upp och till affären, illamående) löskokta ägg och färskpressad juice.
Dessutom tränar jag och på söndag morgon är det min favoritdans pass, efteråt badar jag bastu.
Jag har tid med att läsa och brodera.
Egentligen har jag det hemskt lyxigt ;)

Profile picture for user Vaniljsmak

Det låter helt fantastiskt! Rena sängkläder på fredag är ett måste, och de njuter man nog av lite bättre som nykter, precis som du säger. Det får bli en ordentlig skrubbning i duschen också, med ansiktsmask, fotfil och hårinpackning. Om jag hinner. Beror på om jag ska iväg på den där festen ikväll.

Profile picture for user rabbitgirl

inte med bastu för att sonen ringde: jag kommer hem till helgen om du hämtar mig, 15 mil enkel väg... Jag är glad att han kommer, och ännu mer glad att jag kan köra. Om det hade hänt för 4 månader sedan, vad skulle jag ha svarat? Stanna där du är för att jag har redan druckit halv flaska vin?
Det är fredagskänsla, träna och sedan få honom hem :) Bastun blir på söndag ;)
Bastu ger mig en lyxkänsla och hjälper otroligt mycket.

Profile picture for user Vaniljsmak

Åkte iväg kring åtta, kom hem alldeles nyss. Det blev bara ett par timmar och jag är spiknykter. Festen hann aldrig riktigt bli en fest då resten av folket kom när jag gick och det kändes ok. Tjejerna jag umgicks med var trevliga men lite högljudda vilket inte fungerade med min huvudvärk. Jag var nog inte riktigt på humör för att vara social idag men det känns bra att jag kom iväg hemifrån.

Att hålla sig ifrån alkoholen var inga problem. Tjejen som bjöd in mig frågade om jag inte drack idag när jag tog ett glas vatten och ja sa nej och sedan var det ingenting mer med det. Inga följdfrågor och inga påträngande erbjudande om vinglas eller öl. Det kändes toppen!

Nu ska jag mysa ner mig i soffan med mannen och se tv.

Profile picture for user Vaniljsmak

I natt har jag vaknat flera gånger med torr mun, huvudvärk och ångest. Det har tagit några sekunder att inse att jag inte kan vara bakis för jag drack inte igår! Likväl vaknade jag upp med lätt huvudvärk och känner mig allmän seg nu på morgonen. Har jag druckit så många fredagskvällar så min kropp per automatik är bakfull en lördagsmorgon? Hemska tanke!

Från och med att jag anlände på festen igår kändes det inte svårt att vara nykter. Varken där eller hemma. Det kändes riktigt bra att sitta i soffan och glo på tv:n och att komma i sängs i tid. Berättade om det här forumet för maken också, eller jag sa aldrig vad det hette utan vi pratade om vilken funktion den här platsen fyller för mig. Han har ju märkt att jag sitter och skriver en del och börjat undra över vad det är jag håller på med. Han tog det hela med ro (vilket jag visste att han skulle göra) och visade ingen ror över mina dryckesvanor utan tyckte det var bra att jag gör det som känns bra för mig. Han sa också uttryckligen att han skulle låta bli alkoholen själv så länge jag vill vara nykter, för att inte fresta mig. Det känns bra, jag behöver det stödet. En del av min problematik ligger i att jag, helt plötsligt och från ingenstans, står där med glaset i hand och har börjat dricka utan att förstår hur det egentligen gick till. Det har blivit en så stark rutin att det skrämmer mig.

Det känns fint att sätta sig här en stund på morgonen, med mitt morgonkaffe och reflektera. Egentligen har jag väldigt mycket att göra nu på morgonen och förmiddagen då vi ska ha kalas men vet ni vad? En halvtimme här behöver jag. Jag både behöver och förtjänar det. Jag tror helt ärligt att kalasbarnet skulle välja en nykter och välmående mamma framför en kliniskt ren och kalaspyntad lägenhet fylld med fika.

Profile picture for user Sisyfos

Tror att vi är många härinne som måste bli bättre på att ta hand om oss själva. Välja den där halvtimmen av ro och reflektion. Och "kliniskt ren" varar så kort stund ändå. Ha en trevlig födelsedag.

Profile picture for user AlkoDHyperD

Jag kommer också ha en helt nykter helg och vecka. Återkommer inför nästa helg som är en jätterisk. Tänkte börja jobba med den redan nu i min egen tråd.

Profile picture for user Vaniljsmak

God morgon forumet!

Gårdagen gick bra, bättre än väntat. Helgerna brukar vara svåra då det är så starkt förknippade med alkohol för mig men de visade sig att gårdagen enbart bjöd på kalasgäster. Eller ja... när jag stökade runt på morgonen för att få iordning allt kom tankar som ”Vad skönt det ska bli en öl ikväll” och ”Pust! Efter det här förtjänar jag verkligen ett glas vin på soffan!”. De tankarna försvann fort när de första gästerna anlände. Gästerna avlöste varandra under hela dagen, så som de brukar göra, och när sista man gått hade jag en otrolig huvudvärk och noll alkoholsug. Det fick bli tidig läggning för hela familjen.

Idag blir det ännu fler gäster! Denna gång i den lite yngre varianten och något säger mig att jag kommer vara totalt slutkörd ikväll, igen. Jag har en del att göra innan de första barnen anländer men vill ändå ta mig tid att sitta här ett tag, med mitt morgonkaffe.

Sisyfos: Ja, jag tror det är jätte viktigt att vi tar hand om oss själva. För mig blir det lättare att göra det när jag inte dricker. Nu när jag vaknar upp utan bakfylla och ångest känner jag inte att jag måste kompensera för en massa och kan istället göra det jag känner att jag vill (ok, ibland måste) göra. Det är en fin känsla.

AlkoDHyperD: Jag vill läsa din tråd! Jag hittade den ena igår men har inte haft tid. Kanske ikväll, om jag orkar. Annars får det bli till veckan.

Profile picture for user Norrlandsbrud

Gud vad glad jag blir!! Så jäkla starkt!! Stolt!
Varje gång jag kommer in här kollar jag mitt forum, sedan ditt! Spänd på vad du skrivit och hur det gått! Låter som att du haft en helt fantastisk helg utan alkohol! Superbra gjort!!
Jag fuskade med mina två vinglas i lördags, men kunde iaf sätta stopp, så misslyckades inte helt!
Hoppas dagen varit bra, du sover väl nu efter massa gäster! Barnkalas, kan vara energitagande! ? Ser gram emot att höra från dig imorgon. Sovgott! Kram

Profile picture for user Vaniljsmak

Igår var vi ute i sex timmar. De tre första grävde vi fram en grillplats, grävde fram stigar och fixade bra åkspår i igensnöade backar. De tre sista med ett gäng lågstadiebarn. Vi hade nämligen utomhuskalas och grillade, åkte backe, hade tävlingar i vems om kunde springa fortast i djupsnö och lite annat bus. När de sista barnen gått hem kom några släktingar som inte hunnit besöka oss igår, men de fick kaffe och fika inomhus. Vi hade gäster fram tills barnen skulle äta kvällsmat och lägga sig. Efter att de lagt sig la jag mig själv för jag var totalt slutkörd!

I morse när jag vaknade hade jag ont i kroppen. Det tog några sekunder att inse att ömmandet kom från en aktiv dag igår och inte från en bakfylla. Idag är jag trött men inte lika seg som jag brukar vara efter en helg full av ”belöningar”. Huvudet är med, tanken är klar trots den tidiga timmen.

Norrlandsbrud: Skönt att se dig här igen och att helgen gått bra. Ska kika in hos dig lite senare.

Profile picture for user AlkoDHyperD

Satt och läste tråden och slås av förändringarna du gjort, Vaniljsmak, och norrlandsbrud också. Från att ha druckit så regelbundet till att bryta vanorna. Starkt! Det lyser igenom hur positiva de nyktra dagarna är. Bio var smart. Humörsvängningarna kan nog sitta i ett tag, men jag tror träningen kommer att hjälpa där. Jag lägger in träningspass på morgonen lördag och söndag om jag tror att det kan bli en riskhelg, helst något som kräver hög puls för då vet jag hur mycket det skulle sabba om jag var alkoseg.
Man kan ju sätta sig och skriva ett inlägg precis när suget kommer, då är ju fokus visserligen på samma sak, alko, men tiden går och tankarna kan ledas på rätt spår.
Lev väl!

Profile picture for user Vaniljsmak

Kul att du tittar in här Studenten och hoppas livet lever väl med dig. Helgen var bra, trots gäster som ockuperade (så gott som) alla vakna timmar. Intensiv tror jag det rätt ordet är. Bra men intensiv.

Jag känner att jag genomgår en förändring AlkoDHyperD. Det känns som att min nykterhet har fått en bra start nu men samtidigt är jag lite rädd. Dels har jag svårt för förändringar, eller jag har svårt för sådant jag inte kan kontrollera. Dels har jag läst en hel del om att det är i sådana här lägen, då man känner sig säker, som återfallen blir vanligare. Jag läste att nykterheten kräver aktivt arbete, år efter år, och det har skrämt mig lite. Som tur är har jag hittat hit och en del i mitt arbete för att upprätthålla min nykterhet är att skriva här. Det hjälper, det är skönt att reflektera och här kan jag stöta och nöta samma saker om och om igen så att mina när och kära slipper få blödande öron. Orkar ni inte läsa är det bara att hoppa över de bitarna!

Profile picture for user AlkoDHyperD

Att nykterheten behöver vara en kamp. Kanske är det tvärtom. Att bara låta livet flyta på och släppa kampen. Det där arbetet, vad skulle det konkret bestå av? Innebär inte vaksamheten och att vara beredd att du samtidigt måste ha hotet i dina tankar för att kunna avvärja det om det skulle attackera. A - som ju är hotet i det här fallet, ständigt närvarande i dina tankar. Låt annat ta upp fokus istället. Livet som det är, din vardag som den ser ut nykter.
Dyker suget upp, ja då är det ju bra att sätta ner foten och dra åt andra hållet. Men däremellan?
Känslan av säkerhet låter skön. Vad är det som hindrar dig från att bara vila i den. "Idag känner jag mig stark och säker i min nykterhet". Låter inte det mindre hotfullt?
Min helg flöt på och jag var nykter. Många inlägg här på forumet, men däremellan fokus på annat. Ingen kamp. Ingen gard uppe.
Kommer det så kommer det och jag får ta det då. Vi är värda att få glädjas åt idag. Känns det bra så bara njut!
?

Profile picture for user Vaniljsmak

Jag är rädd för att, när jag väl landar i känslan av trygghet, falla tillbaka. Rädslan kommer sig nog av att jag är lite som ett tomtebloss. Jag brinner intensivt för varje ny sak jag tar för mig men har svårt att ro det i hamn, att faktiskt avsluta någonting. En del av det ligger återigen i problematiken från barndomen, jag tyckte längt att det var bättre att själv avsluta ett projekt, att av egen fri vilja ”misslyckas” än att faktiskt ge mig in i det helhjärtat och misslyckas. Att misslyckas för att jag inte kan, för att jag inte kunde. Det skulle då, i min skeva hjärna, vara ett bevis på att jag inte är värdig och ett bevis på att min alkoholiserade förälder gjorde rätt i att välja bort mig. Det skrämmer mig än idag, även om jag arbetat hårt med den biten. En del av det här tomteblossbeteendet kommer sig, nog, utav att jag helt enkelt är sådan. Alla är vi olika.

Två gånger i mitt liv har jag tagit mig an någonting jag verkligen velat göra och faktiskt avslutat det. Den första gången blev jag mor. Det kanske låter lite konstigt, man blir ju inte klar med att vara förälder men jag gav mig in i det, helhjärtat, och tycker att jag gör det bra. Visst finns det dagar då jag knappt orkar med men att välja bort barnen har aldrig varit ett alternativ. Den andra gången var när jag, som knappt klarade grundmatten på gymnasiet, bestämde mig för att bli civilingenjör. Eller ja, studierna är inte riktigt avslutade ännu men nu är det bara exjobbet kvar och det går bra så jag borde bli klar i år. Det har tagit mig närmare sju år med högskoleprov, basår och sedan 5 år på universitetet men snart har jag står jag med mitt examensbevis i handen.

Sammanfattningsvis: jag är rädd för att min nykterhet är ännu ett tomtebloss som brinner så starkt och klart nu i början. Att jag tar reda på allt jag kan om alkohol, nykterhet och hur jag fungerar i relation till det men att jag tids nog ledsnar och påbörjar en ny aktivitet. Sedan sitter jag där med vinglaset i hand utan att riktigt förstå hur det gick till.

Profile picture for user AlkoDHyperD

...medans det lyser då! Alltid hittar du något i skenet från det, hur kortvarigt det än är. Kanske sprider det sig...tänd ett nytt om det slocknar. Ett tomtebloss är starkt och vackert. Bättre än en liten fjuttig tändsticka. Fin metafor. Den ska jag ta med mig.?

Profile picture for user Vaniljsmak

Jag arbetar hemifrån de flesta dagar vilket tillåter mig att lägga upp dagen precis som jag vill. Perfekt då jag kan anpassa tiderna så att barnen inte behöver vara på fritids mer än nödvändigt men det ställer också stora krav på mig och min förmåga att fokusera på det som ska göras. Såhär har det sett ut i flera år och det är kanske en av anledningarna till att alkoholkonsumtionen under vardagskvällarna inte varit ett problem. Jag har kunnat gå upp, sliten och trött men fortfarande göra det jag ska. Ingen har sett mig, ingen har kunnat känna lukten, ingen har märkt något och jag har dövt det dåliga samvetet genom att producera skolresultat och ta hand om hemmet.

Igår var en ovanligt oproduktiv dag. Kanske beror det på att jag inte känner mig så jagad, jag behöver inte döva det dåliga samvetet över att jag drack dagen innan. Kanske beror det på att allt skrivande här har fått mig att gå in på djupet och att det, rent känslomässigt, tagit hårade på mig än jag trott. Hur som helst så känns det ... ok. Jag känner mig ren och klar på ett sätt som jag inte riktigt kan beskriva. Tankarna är ... tydliga. När jag känner mig trött vet jag att tröttheten beror på att jag inte sovit nog och inte på bakfylla.

AlkoDHyperD: Ja, tomteblosset få lysa nu och skulle börja falna så tänder jag ett nytt. Kanske är det onödigt att oroa sig för någonting som kanske kan hända någon gång i framtiden. Det enda jag vet är att jag var nykter igår, jag är nykter just nu och jag har för avsikt att hålla mig nykter idag. Forumet är fantastiskt, både för min nykterhet men också för att få gräva lite djupare i mig själv och förstår hur jag fungerar både i alkoholrelaterade sammanhang men också i livet som så. Vissa inlägg jag skriver har krävt timmar av tankeverksamhet. Jag skriver inte ner allt jag tänker men delar av det, det blir små sammanfattningar som jag kan gå tillbaka till när jag fastnar i en tankeloop.

Det blev ett lite osammanhängande och svamlig inlägg idag men så får det blir. Nu måste jag återgå till arbetet!

Profile picture for user Vaniljsmak

Jag fick en hel del gjort med skolarbetet. Fixat med min modell och läst ett par vetenskapliga artiklar. Det känns bra, jag har kommit igång igen.

Tankarna på alkohol började när familjen kom hem. Barnen var på dåligt humör. Vägrade hänga upp blöta kläde, skorna låg överallt i hallen och det blev allmän oordning. Vi hade fixat semlor, jag och mannen, och trodde de skulle bli glada. Nej de blev de inte, ”nää, jag tycker inte om de här”. Nähä.. nej men bra då, ät något annat, ät något nyttigt. Det är okej, alla kan inte tycka om allt.

Fick ”dåliga” nyheter från utvecklingssamtalet på äldsta barnets skola, utvecklingen går inte framåt trots extra insatser både där och hemma. Jag känner mig hjälplös, vet inte hur mycket mer jag kan göra. Jag försöker hjälpa och stötta men jag räcker uppenbarligen inte till! Äldsta vill inte göra läxorna och stretar emot. Känner mig ännu mer hjälplös, det är ju viktigt, äldsta behöver träna! Yngsta har inte fått hem några läxor, igen. Trodde jag hade pratat med läraren om det där. Ena veckan får yngsta hem läxor i fyra olika ämneskategorier som ska lämnas in inom fem dagar och sedan kan de gå ett par – tre veckor innan nästa läxbunt kommer. Det gör mig irriterad, jag vill ha ett jämnt flöde på det där. Jag märket att yngsta har problem med läsningen och försöker arbeta lite med det på egen hand här hemma, men det vill inte yngsta. ”Nej, jag har inga läxor, jag behöver inte göra det där!”.

Barnens rum är upp och ned. Jag försöker få dem att städa, vägrar göra det åt dem. De vill inte. ”Det är tråkigt” säger de, som om jag inte visst... Dottern försöker, börjar och försöker få med sig sin bror. Sonen vägrar, stretar emot och tjurar. Jag säger att han kan duscha istället men de ska han inte heller göra. Ingenting är bra. Allt är dåligt. Middagen blir sen för jag hinner inte med maten och självklart ska det bli såhär när maken är på kvällskurs!

Tankarna springer iväg till alkoholen HELA TIDEN! Å vad skönt de skulle vara med ett glas vin på soffan ikväll. Å vad jag förtjänar en öl efter att ha tagit mig igenom det här utan att gapa och skrika. Å vad jag behöver ett glas för att slappna. Jag har ju varit så duktigt, jag har ju gjort en massa skolarbete och varit så pedagogisk med barnen och fått dem att göra allt som ska göras utan att tappa humöret (allt för mycket).

Jag hoppas på att avleda suget, på att skjuta upp beslutet, genom att skriva här medan barnen äter kvällsmat. Det går sådär. Kanske försvinner det när de små ligger till sängs och jag kan andas ut. Kanske...

Profile picture for user Pärlan

Om inte skriv mera! Vi kan lyssna! :) Jag har länge varvat ned med nån folköl när barnen somnat. Inte mkt men tillräckligt och jag kunde inte låta bli. Hade någon vetat hade denna kunnat peppa mig till det men jag yttrade inget om det.. Därför tänker jag att det kanske kan vara ett stöd? :)

Profile picture for user Vaniljsmak

Det hjälper att skriva här Pärlan. När jag gör det ställer jag mig själv till svars för de val jag gör. Jag tvingar mig själv att tänka igenom beslutet. Allt för många kvällar har jag hamnat där i soffan med glaset utan att tänka. Nu får det vara slut med det! Om jag dricker kommer det vara efter att jag noggrant tänkt igenom det hela.

Genom att skriva här skjuter jag upp beslutet. Det var någon som skrev att man skulle göra någonting annat innan man svängde in på bolaget eller hur det nu var. Typ ”jag vill handla vin men först ska jag besöka gymmet”. Lite så tänker jag nu. Först skriva här, sen besluta om jag ska springa på affären och handla folköl. Just nu lutar det mot att jag låter bli. Barnen ligger i sängarna och jag vill inte lämna dem själv. Jag har pratat med min man och han är med på att vara nykter så det är ingen idé att be honom svänga förbi affären när han är klar på kursen. Skönt. Nu ska jag bara hålla fast vid den här känslan.

Profile picture for user Pärlan

Strongt och klokt! Har du hållit i känslan? Jag brukade bli så glad om jag tog mig förbi 22..då visste jag ju att det inte var möjligt längre.. Jag tittar in här lite nu som då nu under kvällen, behöver det eftersom jag är så nynykter, så jag kan uppehålla dig om det skulle kännas tufft ?

Profile picture for user AlkoDHyperD

Nu är ju klockan snart 22, så jag kan nog inte påverka någonting ikväll. Tror att du är nykter ändå...
Här kommer några tankar jag får när jag läser, utan att göra anspråk på att veta hur just du upplever och känner.
Situationen med missnöjda barn, att inte bli lyssnad på, ensam med ansvar, tidspress, maktlöshet (tänker på läxorna du pratat med skolan om utan att det blivit ändring) den upplevelse av otillräcklighet du beskriver. Känner igen triggern. Vilka känslor får du?
Jag kan läsa frustration i texten. Dina ansträngningar ger inte förväntat resultat. De märks inte.
Lätt att tänka "jag är dålig som inte fixar detta" vilket leder till skam, en svår känsla som ofta mörkas av ilska. Du inser att det är bättre att vara pedagogisk och lugn med barnen för att inte förvärra situationen, men känslorna finns kvar och leder till spänning. Pang! Vilken är den inlärda spänningsreduceraren?

Profile picture for user Sisyfos

Jag känner igen det där med bekymren och oron över barnen. Men som vanligt löser inte a de bekymren mer än en liten, liten stund. Och så har man ångesten och skammen som ett brev på posten. Det är trist, vore ju lite enklare så.
Funderar lite på ditt utvecklingssamtal. Det är inte ditt ansvar det där. Hoppas att skolan var tydlig med det och att de har en plan B om plan A inte funkar. Du kan vara ett stöd, men skolans personal är experterna. Tycker ibland att skolan lämnar oerhört mycket till föräldrarna. Det skiljer sig säkert, men jag tycker det är alltför vanligt. Sen finns det givetvis många, många undantag. Förstår så väl din önskan att vilja fly eller vilja koppla av. Har en sån önskan själv idag när jag inte alls hann det jag tänkt eftersom jag var tvungen att fixa nåt akut, så nu är det en röra här hemma.
Tycker att du ska fokusera på allt bra du gjort istället, skolarbete, Myste till det med hembakta semlor, pedagogisk med barnen.., du kanske inte är värd en drink men ge dig själv lite beröm!

Profile picture for user Vaniljsmak

Vad fint att se att ni skriver. Det värmer!

Jag var nykter igår och pigg idag. Precis som ni var inne på behövde jag bli av med lite negativa känslor; frustration, ilska och skam. Jag behövde en ventil för det och den ventilen fick bli det här forumet. I vanliga fall byggs allt sådant där upp inom mig. Jag har så svårt att släppa ut och berätta för andra, vill inte verka misslyckad, vill vara "perfekt". Det går nog att härleda till barndomen igen. Den där föräldern jag skrivit om tidigare har jag kontakt med idag och den människan brukar berömma mig för hur "duktig" och "bra" jag blivit såhär på äldre dagar, "med tanke på hur du var som tonåring". Människan menar väl, det vet jag, men det blir lite bakvänt och fel. Det ger mig signaler om att jag duger idag bara för att jag "bevisat att jag är duktig". Nu börjar jag bli medveten om det och kan försöka arbeta med de känslorna.

Efter att jag skrivit sista inlägget för igår kom maken hem. Vi talades vid ett tag och sedan gick jag faktiskt i sängs. Jag lägger mig allt som oftast tidigt, dels hjälper det mot suget, dels har jag en massa sömn att tag igen och dels stiger jag upp 05.00 de flesta dagar.

Tack för att ni finns!

Profile picture for user Hjärnklar

Som svar på av Vaniljsmak

...att du använder forumet! Som tidigare sagt, intensiv livsperiod. Usch, skulle aldrig orka igen! Men för guds skull inte vara utan! När det gäller din mamma hoppas jag att hon bara är otänkt. Har du berättat för henne hur hennes kommentarer landar hos dig?
Jag funderar nu på vad jag själv säger till min vuxna dotter som jag var så orolig för i tonåren; psykiskt mående. Tror inte jag kommenterar men ska absolut hålla koll på mig. Jag är ju så glad och lättad över hur hon handskas med sitt liv idag.
Ha en bra dag nu Vaniljsmak! Glöm inte friskvårdstimmen ☺