Jag vill inte mer.

Då var det dags. Insikten. Det är dags att erkänna att alkoholen är ett problem.

Insikten har nog kommit många gånger, speciellt då man legat där och våndats med huvudvärk och torr mun, när bakfyllan gjort sitt bästa för att tala om för en det man sedan länge borde veta. Alkoholen är inte bra för dig, du ska inte dricka. Tyvärr verkar den där insikten försvinna i takt med att huvudvärkens släpper och efter ett par nyktra dagar tycker jag mig förtjäna ännu ett glas vin, det har ju varit så stressigt och det är ju det effektivaste sättet att slappna av på kvällen. Öl är ju så gott, jag förtjänar en öl nu när jag slutat äta godis.

Den där bakfyllan är sällsynt, nu för tiden. Jag försöker verkligen dricka med måtta. Sen att de blir varje helg, ett par glas på söndag (man kan ju inte låta en halvtom flaska stå…) några öl på tisdag efter en extra stressig dag, kanske ett glas vin till maten på onsdag och oj, där rök halva flaskan igen, bäst att dricka upp den på torsdag och se man på då var det fredag igen! Trots allt försöker jag dricka med måtta, försöker lägga mig innan jag blir för full så jag inte blir bakis dagen efter. För det är ju då, när man vaknar upp bakfull varje morgon, som man verkligen har alkoholproblem.
Det blir svårare och svårare att inte ta ett glas till när det första (eller andra eller tredje) väl är urdrucket. Kvällarna utan alkohol är så sällsynt få nu för tiden. Ångesten är ständigt närvarande. Rädslan.

Jag vill inte mer. Jag vill bara vara nykter.

Profile picture for user Vaniljsmak

Jag är påväg in i PMS-fasen och har börjat äta tabletter för det. Jag känner mig tom på något sätt, precis så som PMS-fasen brukar börja. Hoppas bara tabletterna tar udden av allt det mörka och all ilska. Även om jag ogillar tabletter så känns det som ett mycket bättre jämfört med självmedicinering med alkohol!

En veckas jobb kvar och sedan börjar semestern. Det är nästan lite nervöst, hur ska jag hantera all ledighet? Tidigare har det varit gå givet att dricka öl/vin i princip varje kväll då man inte behövt stiga upp nästa dag. Jag har inte behövt planera för kvällens aktiviteter för drickandet har haft en så given plats. En öl och lite spel. En öl och lite tv. En öl och häng i soffan. Hur kommer det kännas nykter nu när det är så många lediga dagar efter varandra? Jag ska erkänna att jag är lite nervös men mest förväntansfull!

Tack SM18! Egentligen är det fel att säga att jag är på dag 36 nu, den här resan har pågått väldigt länge. Jag blev medlem här i början av 2017, blev nykter ett tag och trodde jag hade kontroll. Började dricka lite igen, sedan blev det mer och mer och nu är jag här igen. Så egentligen har resan pågått sedan början av 2017 men det känns likväl symboliskt att börja räkna från den dagen jag ”kom tillbaka” och verkligen accepterade att jag, återigen, hade ett problem.

Studenten: Ja de finns ju i flera smaker, kommer bli ruinerad om jag fortsätter dricka Loka i den här takten! haha

Profile picture for user IronWill

Tyvärr ser semestern ut som du beskrev dina tidigare för alla jag känner. Vare sig de anser sig ha problem eller inte. En bib runt halsen med sugrör eller på droppställning. Verkar vara mer eller mindre Svensk standard att dricka nästan vare dag på semestern. Jag hoppas kunna springa ifrån saknaden. Det blir ju så klart kämpigt/ovant att göra som man brukar men nykter om kvällarna.

Profile picture for user Vaniljsmak

Dagarna flyter på. Jag är trött. Igår ville jag inte motionera. Var sträng mot mig själv och tog mig ut i alla fall. 8 km stod på schemat. Var snäll mot mig själv av avbröt efter tre. Orken fanns inte där. Det gick inte. Jag kan inte trycka på för hårt från alla håll samtidigt, tillslut brister det någonstans och jag är rädd för att de ska brista på alkoholfronten. Det enda stället där det verkligen inte får brista!

Just nu är livet lite sådär som jag inte vill att det ska vara. En vänta, en transportsträcka. Jag väntar på semestern och tid med familjen. Samtidigt får jag ångest för att livet är här och nu, den här dagen kommer aldrig åter. Gör något av den, slösa inte bort den genom att vänta! Såhär blir det varje månad och den här gången har jag stenkoll på att de är pms:en som talar. Och att ingenting blir bättre av alkohol. Man fångar inte dagen genom att dricka rosé en tisdagskväll!

IronWill: vad tragiskt ändå, att det är så för nästan alla. Vilket grepp alkoholen har om oss, om samhället!

Profile picture for user IronWill

Tror män har lågperioder också ganska regelbundet. Iaf jag. Vill inte på något sätt förringa PMS som jag gissar är mycket värre. Men då blir det lite extra tomt utan alkohol. Som att belöningen för all möda inte finns där längre. Livet känns lite mer transportsträcka utan att man kan fånga den. Men jag väljer att tro att det ”bara” är vana och att med tiden blir den delen lättare och lättare att inte sakna. Också som nu i semesterperioden så blir det så tydligt, ”bara” ett gäng lediga dagar men inget speciellt (inga öl varje kväll). Bara ledigt. Men håll ut och bra att du bröt, träningen ska ju nu fylla fler funktioner så det är dumt att pressa så att glädjen över den försvinner.

Profile picture for user Vinäger

Tänkte på att vara snäll mot sig själv. Det är skillnad på om man av ren bekvämlighet hoppar än den ena, än den andra aktiviteten och så blir det ingenting. Du är så medveten om hur du bör och vill leva ditt liv, men tänker att du håller på att hitta en bra balans. Att bara våga vara är också viktigt. Jag fortsätter att följa dina kloka inlägg. Hoppas att du får må lite bättre snart. Kram

Profile picture for user Vaniljsmak

Ännu en dag som nykter. Idag är jag inte ett dugg orolig för att falla. Jag är inte påväg mot stan eller mot affären så det finns ingen risk för att jag skulle ”råka” köpa med mig något hem.

Jag funderar på om tabletterna mot PMS:en hjälper. Jag känner mig inte så låg och irriterad idag som jag brukar vara vid den här tiden på månaden. Kanske är det placebo, kanske kommer de känslorna senare. Vi får väl se, tills vidare njuter jag av ett inre lugn. Ett inre lugn som finns där fastän jag har en hel del att göra. Det är en speciell känsla som jag inte upplevt ofta. Jag tror jag börjar lära känna mig själv på ett helt nytt sätt. Det är som att JAG får komma fram nu när alkoholen står tillbaka.

IronWill: Jag tror också män får sådana perioder med jämna mellanrum. Har inga vetenskapliga belägg för det men de skulle kännas konstigt om ”ni” inte fick det. Funderar en del på vad det där ”speciella” skulle vara på kvällarna. Det känns som att jag vill ha det, speciellt under semestern. Kanske blir det att blanda alkoholfria drinkar eller köra fruktfat?

Vinäger: Jag tänker att jag måste träna på att lyssna på kroppen och förstå när det är lathet och när det bara inte går. För mig som knappt rört mig som barn och mest festat runt som ungdom är allt sådant här med kropp och träning nytt. Det är en spännande men svår resa, att lära känna kroppen och använda den för fysisk aktivitet! Det är som jag skrev här ovan som att det är nu (i 30-års åldern!!) jag börjar lära känna mig själv! Och vet du vad? Jag tror jag gillar henne, denna nyktra Vaniljsmak.

Profile picture for user IronWill

Jag funderade på det och hittade några svar.

Alkoholens funktioner på semestern för mig (enbart semestern).

1. Som ett tydligt bryt mellan dagens aktiva fas och avslappningsfasen. Aktiv menar jag utflykter, snickrande, badande etc.
2. Hjälpmedel att slappna av och underlätta konversationer med svärföräldrar och andra sekundärfamiljemedlemmar samt vänner.

Punkt 1 motverkar jag hyggligt med att ta en springtur eller annan träning. Den får symbolisera brytet och ge i alla fall en viss tillfredställelse efteråt. Är det endorfiner eller dopaminer, serotoniner eller eller vad? Hur som helst. Ääänyway.

2. Här blir det värre. Men man måste ju ha något att dricka för rörelsen och vanan. (Trocadero Zero, Check). Sen bör man då och då (när man vill, man har ju tränat) ha något onyttigt för att få en liten känsla av ”lyx”. Jag äter ju inte ostbågar varje dag, men jag skulle vilja så extra ostbågar hela semestern. Slutligen så funderar jag kring att jag kanske inte måste prata med alla och ta emot alla besökare och vice verca, om det nu är så att det mest är kul med alkohol med i spelet. Då kanske man kan prata ett tag sen, ursäka sig till rummet, dra hem, kolla netflix, läsa en bok eller nått.

Kommentarer, bättre idéer, påbyggnadsförslag?

Det är inte hela lösningen men jag startar så iaf.

Profile picture for user Vaniljsmak

Jag går på semester nu. Kanske blir kag mindre aktiv under en tid.

IronWill: jag gillar att läsa de du skriver! punkt 1 är det jag har mest problem med. Där behövs en del arbete för mig. Kontraster är viktiga för mig, att gör skillnad på jobb och ledig tid.
Måste helt klart fundera mer över båda punkterna när jag får tid över.

Studenten: det går bra! Jag mår bra, har mått bra rätt länge nu vilket nästan är lite skrämmande. Väntar på mörkret som brukar komma men än så länge håller de sig borta.

Profile picture for user Vaniljsmak

Ännu en nykter dag. En början på en nykter semester! Jag hittar inte orden för att förklara hur bra det känns! Jag är så nöjd över min nykterhet. Allt är mer verkligt. Ingenting är avtrubbat. Ingenting är dimmigt.

Ja, det betyder att tjafs och bråk också känns mer men de är det värt när sol, bad och glada barn verkligen ses, upplevs av nyktra föräldrar. Å ljuva sommar, å ljuva nykterhet. Jag är lyrisk.

Vart kommer all denna lycka ifrån? Hur länge får den stanna? Jag vet inte, men tillsvidare njuter jag av den!

Profile picture for user Vinäger

Just nu är allt perfekt. Det är bara att passa på att njuta och samla alla positiva känslor djupt inom dig. Gläds med dig. Vilken underbar känsla. ♡

Profile picture for user Sommarflickan2018

Det är så skönt att vara nykter och du har kommit långt, dag 43 idag antar jag? Snart sex veckor. Det är härlig läsning för oss som följer dig och blir uppmuntrade.

Ha en härlig semester fina du!

Profile picture for user Vaniljsmak

Då var jag tillbaka. Skakande, med huvudvärk och torr i munnen. Bakfull nå djävulskt.

Jag tar det från början. Det gick så bra där ett tag, de nyktra dagarna samlades på hög och livet var underbart.. Så mot slutet av semestern tog jag beslutet att dricka en festkväll. Det gick bra. Allt var under kontroll. Så det blev en gång till och en gång till. Jag hade det under kontroll, skönt känsla. Någonstanns inom mig visste jag vart det hela skulle leda men skönt upp den tanken, vill inte ta tag i det och erkänna mig besegrad, igen. Likväl är det som det är med oss som har alkoholproblem och självklart tappade jag kontrollen. Några folköl mitt i veckan, ett glas vin på en onsdag, mer och mer under helgerna och igår blev det alldeles för mycket. IGEN. Jag är glad att jag inte gjorde någonting dumt, inte fylleringde folk eller så men likväl, denna känsla jag har idag ... ångesten och bakfyllan ... Nej. Det får vara nog nu. Dags att ta tillbaka kontrollen.

Pratade med min man imorse. Han höll med om att jag borde hålla upp ett tag. Vi sa inte så mycket mer om saken, jag behövde sova. Grejen är den att jag inte tror jag kan hålla upp ett tag. Bevisligen kan jag inte kontrollera alkoholen, det är alkoholen som kontrollerar mig.

Så jag är tillbaka. Jag vet vad jag måste göra, det är bara att göra det. Min tanke är att kika in hit dagligen, om inte för att skriva så för att läsa. Det hjälpte väldigt mycket sist och jag tror det är rätt väg att gå igen. Jag börjar inte om, jag fortsätter och lär mig av mina misstag.

Profile picture for user Vaniljsmak

Jag antar att detta blir dag ett. Det känns lite konstigt att räkna nu, nu när målet är att vara nykter livet ut. Samtidigt hjälpte det mig förra gången, att se siffrorna samlas på hög sådär. Dag 1 betyder inte att jag börjat om, inte egentligen. Jag har alla mina nyktra dagar med mig, precis som jag bär med mig de onyktra. I duschen nyss började hjärnan mala på "varför, varför gör jag såhär mot mig själv?". Då svarade jag högt och tydligt "För att jag inte kan dricka normalt, jag har ingen kontroll över alkoholen. Därför, därför gör jag såhär". Jag tar med mig den här erfarenheten och försöker lära mig av det. Likväl blir det dag 1, första dagen på nystarten.

Ångesten sitter i och det är ok. En förståelig känsla med tanke på hur full jag var igår. Jag kommer tillåta mig själv att ha den här ångesten idag, den behövs. Det är en sådant tydlig signal på att drickandet inte fungerar. Jag antar att jag är alkoholist. Jag har inte känt behov av att sätta en etikett på det tidigare, nöjt mig med insikten om att jag inte kan dricka "som alla andra". Har inte studerat definitionen på alkoholist men jag tror det är det jag är. En alkoholist som har som mål att bli NYKTER alkoholist. För det här fungerar inte, jag kan inte hålla på såhär. Det är bara en tidsfråga innan jag gör något riktigt dumt.

Hällde ut de sista av alkoholen idag. Vinet och ölen. Det kändes så dumt att öppna upp ölburkarna och låta de rinna rätt ner i avloppet, så slösaktigt! Men det var nödvändigt. Jag kan inte ha sådant hemma. De där ölen hade varit borta innan nästa vecka var slut om de fått stå kvar i kylen. Nu behöver jag inte fundera mer på det. Nu är det bara att undvika bolaget och ölhyllorna på affären.

Rent fysiskt börjar jag må bättre nu. Har kräkts större delen av dagen, de vatten jag försökt få i mig har kommit upp lika fort igen. De senaste timmarna har jag äntligen fått behålla vattnet och dessutom fått i mig några russin och lite is-kaffe (ett pulver man blandar i mjölk, sliskigt och sött nå djävulskt). Snart kanske jag vågar prova en banan.

Så skönt det är att vara tillbaka här. Har saknat det här stället!

Profile picture for user Vaniljsmak

Det blev aldrig någon banan igår, kunde inte få ner den. Det blev rätt många timmars sömn och nu mår jag mycket bättre, fastän jag vaknade väldigt tidigt. Har kunnat få i mig en halv smoothie och lite te. I skrivandets stund smuttar jag på en kaffe.

Jag har ett Excel ark där jag fyller i lite olika saker, bland annat alkoholintag. I oktober hade jag 19 onyktra dagar ... Alla dagar innebar inte SUPANDE men ändå. Jag drack alkohol fler dagar än jag var utan. Jag är så tacksam för att jag bromsar nu innan det blev 30-31 onyktra dagar per månad.

Just nu kan jag se fördelarna med att det blev som det blev i fredags. Det behövdes visst för att jag skulle kunna hitta tillbaka till nykterheten och inse att "ibland" inte är för mig. Synd bara att jag ska behöva ramla flera gånger om för den insikten. Tråkigt att den påminnelsen ska behövas med jämna mellanrum. Hur som helst så har ångesten dämpats och ett lugn infunnit sig. En känsla av acceptans. Det känns som att jag tagit rätt beslut. Nykterheten är den väg jag ska vandra, det är där jag hör hemma. Det känns bra. Det känns tryggt.

Jag ser att alkoholen hittade tillbaka till mig på ett skrämmande effektivt sätt. Helt plötsligt längtade jag inte efter helgen för ledighetens skull utan för att kunna få dricka "ett glas vin" (mmm, ett - eller hur?!) och att det skulle vara helt ok, för alla andra dricker också under helgerna! Helt plötsligt var det ok att dricka en öl mitt i veckan och eftersom det var folköl så var det ok att dricka ett 6-pack och när det tog slut så fanns det ju ett till 6-pack ... Det är sjukt hur jag fort jag gick tillbaka till gamla vanor.

Nu är jag inte rädd för att bli nykter. Jag vet att jag klarar det, det har jag ju gjort förr! Oron finns i att behålla nykterheten efter en längre tid, men det vill jag inte tänka på just nu. Nu ligger all fokus på att samla nyktra dagar samtidigt som jag har i bakhuvudet att min största kamp börjar efter ett par månader.

Profile picture for user Adde

för att du påminner mig om hur en bakfylledag kändes när jag var aktiv ! Du beskriver precis mina känslor !!

Och välkommen tillbaka !! Njut av dagen idag och ta en en dag i taget så knallar det på !

Morgonkramen !

Profile picture for user Jasmine

Nu hjälps vi åt att lägg nyktra dagar i lååång rad! Fint att du mår bättre idag. Vi alla här vet nog hur det känns en sådan där bakfylleångestdag... det är inte alls roligt. Skönt att du kommer att slippa det framöver.

Kram?

Profile picture for user Vaniljsmak

Tack Adde! Just nu känns det så bra, jag är verkligen på rätt spår igen. Jag vet att det är lite som att vara nykär när jag bli nynykter. Övertygelsen är så stor och jag går in i det till 100%, arbetar aktivt med suget , skriver och reflekterar. Efter en tid släpper jag lite på det och det är så återfallen kommer. Nåväl, just nu ska jag njuta av känslan av att ha tagit rätt beslut!

Ja visst för vi det Jasmine! Det här forumet betyder så mycket för mig, utan det skulle jag inte klara det. Hade tänkt att förra månaden skulle bli nykter och att jag klarade det "själv". Sen blev det 19 onyktra dagar, fastän jag bestämt mig för att vara nykter ... Nej, att bestämma sig räcker inte. Jag behöver arbeta aktivt på det. Ta beslut varje dag, varje timme om de så behövs nu i början, och reflektera kring jobbiga tankar. Det är därför det går bättre när jag är här. Här känner jag mig dessutom inte ensam i kampen.

Profile picture for user Vaniljsmak

Jag har en känsla av att jag kommer hänga här hela dagen idag. Eftersom jag är helt själv idag så är det ok, då kan jag göra det. Allt jag behöver just nu är att få tiden att gå. Inte för att jag är sugen utan för att jag behöver lite mer distans, distans som kommer med tiden. Jag behöver stänga inne och stänga ute. Vara i min bubbla, en bubbla som handlar om nykterhet.

Kroppen är fortfarande sliten, att bakfyllan kan bli så hård och brutal ... det blir värre för varje gång. Kanske för att jag bli äldre? Kanske för att kroppen helt enkelt inte orkar mer? Jag vet inte.

Har äntligen fått i mig lite fast föda och druckit ett glas julmust. Bara för att jag kan. Alldeles för tidigt att börja med det i oktober (!!!) men just nu är det ok. Just nu är jag snäll mot mig själv. Allt är ok så länge det inte är alkohol. Ligger dessutom i sängen mitt på ljusa dagen och skriver det här. Kroppen behöver vila, läka.

Tankarna är spretiga. Det finns många tankar om hur jag ska tackla kommande problem. Hur blir det nästa helg? Då kommer jag ha några vita dagar i ryggen och då kommer A-rösten börja viska. Det vet jag, jag har varit där förr! Tankar om att jag borde befinna mig här och nu istället konkurrerar med tankar om eventuella lösningar på eventuella problem. Tankar på hur lycklig jag är om några månader när jag varit vit ett tag och insett att jag kan. Tankar på hur jag tackar nej till alkohol som om det vore väldigt mest självklara sak. Tankar på att jag inte borde tänka så långt fram och inte ska ta ut någon seger i förskott.

Profile picture for user Tomen

Som svar på av Vaniljsmak

Hej.
Lider ned dig och tror alla här inne känner likadant. Vi vet alla hur det känns, och som självutnämnd expert på fall, så vet jag precis hur du känner dig. Men det viktigaste av allt är att du hittar tillbaka hit igen och börjar om från början med vita dagar.
Kämpa på !

Profile picture for user Vaniljsmak

Hej Tomten, vad fint att du kikat in här. Det är ju den här gemenskapen, att kunna få dela alla jobbiga tankar med er andra som förstår som gör den här platsen så fantastisk! Ibland blir jag så leds på mig själv, hur svårt ska det vara att inse att jag INTE KAN dricka en öl?! Samtidigt vet jag att det inte hjälper att rikta elakheter mot mig själv. Man sparkar inte på någon som redan ligger. Man försöker inte putta ner någon som är påväg att resa sig upp igen. Jag skulle aldrig gå in i någon annans tråd och skriva " men vad f*n" när denna bekänner ett återfall och därför kommer jag inte göra så mot mig själv. Självrespekt och kärlek är rätt väg att gå nu känner jag. Så länge jag nu är på den nyktra vägen kan jag förlåta idiotin i att jag började dricka igen där vid slutet av semestern. Jag lär och går vidare. Känner fortfarande en del ångest men vet att den kommer ge med sig så småningom.

Kvällen närmar sig och snart är dag två avslutad. Det får bli en tidig kväll, jag orkar inte så mycket mer idag, har inte lust att göra så mycket mer idag. Det jag behöver mest just nu är att få tiden att gå så jag kan få lite distans till det här. Lika bra att passa på att sova när jag känner att jag kan det tänker jag.

En lite kort sammanfattning av dag två lyder som följande: Började lyssna på beroendepodden. Stör mig helt sjuk mkt på hur dålig ljudkvalité de är på de första avsnitten. Störde mig lite på att de människor hon pratade med hade gått så långt i sitt beroende till en början men efter några avsnitt började det dyka upp människor jag kände att jag kunde relatera till. Hoppas det dyker upp fler som tagit sig ur sitt missbruk utan AA och 12-stegsprogrammet, känner att de börjar bli lite tjatigt då det inte känns rätt för mig. I övrigt har jag ätit pizza och druckit julmust, lite knasig kombination men det var de jag var sugen på och idag är jag snäll mot mig själv. Köpte hem glass också men den står orörd i kylen. Har fortfarande lite ont i magen efter allt kräkande igår... Det blev en rätt bra dag med tanke på att ångesten hänger sig kvar, skönt att jag kunnat spendera den i ensamhet. Det har behövts. Har kunnat hålla ångesten på lagom avstånd utan alkoholen. Har kunnat tycka synd om mig själv sådär alldeles lagom mycket. Har kunnat lägga all fokus på mig själv och min nykterhet. Jag har några veckor kvar av den här jobbperioden då jag kommer vara helt själv och den perioden ska få handla om mig och mitt tillfrisknande/min nykterhet.

Kommande vecka kommer nog gå bra. Jag kommer få anfall av sug men de kommer jag kunna ta mig igenom. Helgen känns lite jobbigare men det tar jag när det närmar sig.

Profile picture for user Tomen

Som svar på av Vaniljsmak

Vaniljsmak.
Så bra att du tog dig igenom Söndagen också . Starkt jobbat! Pizza o Julmust? Tjaa nog inget jag skulle beställa in på restaurang. Men hemma i soffan hade jag nog klippt det :)
Jag åt ryggbiff och drack grape tonic igår, oxå en märklig kombo. Men var vad jag ville dricka, och både must o tonic är ju böttre än vin o öl .
Hoppas du Kan finna lite godbitar i 12 stegsprogramnet. Jag testade AA för ca 1,5 år tillbaka och gick som vanligt all-in . Men kände efter ett tag att jag inte alls passade in där. Till slut så kände jag mig bara otroligt deprimerad av att lyssna på de jag kände hade ett helt annat värre livsöde än jag själv. Men AA gav mig 4 vita månader vilket jag är oerhört tacksam för idag. Men var ju självklart inte AA som fick mig att falla igen. Utan enbart mig själv. Jag tycker denna sidan ger mer och mer. Man kan stötta och hjälpa. Man kan få ett berömmande ord. Men framförallt så känns det som att det alltid finns en utsträckande hand när man fallit.
Nu tar vi nästa dag också, med eller utan must och tonic :-)
Kämpa på Vaniljsmak .

Profile picture for user Vaniljsmak

Min autocorrect kan inte med ditt nick, de blir tomten hela tiden! Haha

Jag känner nog att jag också skulle bli lite nedstämd om jag lyssnade på allt för många livsöden som gått alldeles för långt. Framförallt skulle A-rösten fullkomligt jubla åt att höra att de finns de som är värre än mig, "jag har ju aldrig förlorat vårdnaden, blivit av med jobbet eller kört rattfull, klart jag inte har några problem!". Därtill kollade jag upp AA när jag började fundera på mina problem. Där jag huvudsakligen bor träffas de en gång varannan vecka. Då känns de bättre här. Här kan jag komma in dagligen och skriva av mig samtidigt som jag kan välja hur mycket jag orkar engagera mig hos andra. I perioder orkar man bara hålla sig själv flytande. Ibland får man energi av att vara hos andra. Här är det helt ok att vara så. Det kanske de är på andra ställen också men kag trivs bra här.

Och du, idag är vi nykter!

Profile picture for user Vaniljsmak

Det känns rätt. Det känns tryggt. Jag är trygg i mitt beslut. Kanhända var jag det förra gången också, och det gick ju bra fram tills jag fick för mig att jag kunde ta ett par öl. Jag tänker leva på denna trygghetskänsla så länge det går, så länge den finns här samtidigt som jag försöker bära med mig att jag helt enkelt inte kan dricka ett par öl. Eller jo, första gången kan jag ju det. De är andra, tredje och fjärde gången som blir värre. Det ligger i det faktum att det inte bara blir EN gång. Kanske har jag lärt mig det nu.

Idag känner jag inte av något som helst behov av alkohol. Måndagar brukar överlag vara lätta att avstå. Kring onsdag räknar jag med att det gamla vanliga suget ska sätta in. Det är skönt att veta, skönt att ha hittat mönstret.

Profile picture for user Vaniljsmak

Efter att ha lyssnat på några avsnitt av Beroendepodden kan jag se att många missbrukare verkar söka efter något när de hittar sin drog (t.ex alkohol). Det finns en stor önskan om att passa in i en grupp och man provar många musikstilar, sporter och olika fritidsaktiviteter, allt för att hitta en samhörighet. Det och dålig självkänsla eller tidiga depressioner verkar vara vanligt bland alkoholister (och drogmissbrukare). Där kan jag känna igen mig själv lite. Min man brukar säga på skoj att jag nog skulle kunna gå med i en sekt om jag stötte på rätt människa vid rätt tidpunkt (eller fel människa vid fel tidpunkt, jag vill ju inte bli hjärntvättad i en sekt!). Det finns något inom mig som är lite ... tomt? Det är som att det ... fattas. Nu i äldre dar (strax över 30 år) börjar jag landa mer i mig själv och jag känner mig rätt hemma i mig själv, men min familj och med min nystartade karriär. Saker och ting börjar falla på plats men visst märker jag att jag fortfarande letar efter ... något. Jag vet bara inte riktigt vad det är. Är det samhörigheten? Är det gemenskapen? Är det något jag behöver fylla mitt liv med? Vad det än är så kan jag inte tillåta att alkoholen är svaret på den frågan, det kan inte vara det jag söker efter. Jag har provat, mixtrat och laborerat nog med det nu, det fungerar inte.

Idag har jag en väldigt fin känsla i mig. Jag reflekterade lite över det tidigare, hur kommer det sig att jag mår så bra just nu, just i denna stund? Dels tror jag det har lite att göra med vädret, solen sken och höstlöven var väldigt vackra. Jag tillbringade en del arbetstid utomhus och har fått röra på mig rätt mkt under arbetsdagen. Jag har haft lite olika arbetsuppgifter i en lagom mängd. Inte så att jag behövt stressa men inte heller så att jag fått sitta och rulla tummarna. Dagen har flutit på bra och jag har känt mig duktig som löst en del (för mig) svåra problem. Jag tror att en stor del av min identitet och mitt värde som människa ligger i vad jag gör på jobbet. Därmed inte sagt att jobbet behöver vara jätte avancerat och coolt. Jag har mått rätt bra någon sommar när jag städat på ett sjukhus. Då hade jag att göra hela dagen och jag kände att det jag gjorde endå var viktigt. Jag behöver helt enkelt känna att det jag gör på jobbet fyller min dag och att arbetsuppgifterna är meningsfulla. Nu ska jag alldeles snart byta jobba (och slipper äntligen veckopendla!) så det ska bli spännande att se hur det kommer kännas.

Jag har också tagit fasta på vikten av att vara snäll mot sig själv, kanske är det det man menar när man säger att man arbetar på sin självkänsla? Liksom när man säger åt sig själv att man duger precis som man är och även om det var dumt att börja dricka igen så är jag ändå värd att älskas, och det är helt fantastiskt bra att jag tar tag i problemet igen! Typ något sånt. Jag har överöst mig själv med positiva och varma tankar de två senaste dagarna och jag tror de fungerar.

En annan viktig del är nog att jag börjar reflektera över saker och ting igen. Jag verkar helt enkelt behöva spendera en lite del av dagen till att fundera på hur jag mår, varför jag mår som jag mår och skriva av mig/prata med någon om det. Här kan jag dessutom skriva helt öppet och ärligt, här finns inga filter för att skydda mig från skamkänslor! Här behövs inga sådan filter för här känner jag väldigt sällan skam.

Därtill Sov jag helt ok inatt. Inga mardrömmar (har drabbats av mardrömmar de senaste året, de kommer och går med en månadsmellanrum ungefär).

Ja det finns väl många saker som gör att jag mår bra idag. Den där nykära känslan i ny-nykterheten är helt klart en av dem. Hur som helst väljer jag att NJUTA av att må bra, och fira det med lite kaffe och glass ;) Sådant får man äta efter en måndagsmiddag när man är själv!

Profile picture for user Vaniljsmak

Tisdag idag, känns väl ok? Länge kvar till helgen -> länge kvar till den riktiga utmaningen.

Sovit ok inatt. Hoppas på att det ska lägga grunden till ännu en fin dag med positiva känslor. Om inte så hoppas jag på att kunna hantera de negativa känslorna på ett bra sätt.

Profile picture for user Vaniljsmak

Nej hörrni, de här blev inte alls en lika bra dag som igår. Det dök upp en massa saker på jobbet som skulle fixas nu (helst nyss), lunchlådan var riktigt äcklig, fick veta att lägenhetsuppsägningen som måste skickas via posten inte kommit fram (tur att jag haft mail kontakt med dem och de lovat att uppsägningen skulle börja gälla från de och inte från när brevet kommer fram) och maken har blivit väldigt förtjust i träning och gym och pratade massvis om att han kan köpa ett gymkort till mig med nu när jag ska sluta veckopendla och jag känner bara Nej. Jag orkar inte.

Jag ska ju sluta på det här jobbet snart. Varför dyker alla de här problemen upp nu? Jag vill ju hinna avsluta alla andra projekt på ett snyggt sätt innan jag drar.

Jag känner att jag bli mäkta irriterad över att jag kan ha skypeintervjuer och får jobb på en helt annan ort och kan skriva antsällningsavtal via e-signing men inte kan får skriva ut ett uppsägningsavtal för lägenheten som jag skriver på och snacnnar in och sedan skickar till dem via mail. Nej det måste göras via post. Och det måste jag göra om igen då det förra inte kommit fram. Så nu måste jag till affären och köpa ETT frimätke igen.

Angående träning och min mans långa utläggning om gymmet då ... Jag vet att jag borde börja ta tag i kost och träning igen, speciellt med tanke på hur mkt fysiken gått ner sig under de här två månaderna då jag druckit så mkt men ... inte nu. Jag orkar inte nu. Jag ska alldeles snart sluta på ett jobb, flytta allt ur min övernattningslägenhet genom halva Sverige och dessutom börja ett helt nytt jobb på ett helt nytt företag med helt nya arbetsuppgifter. Därtill ska jag hålla mig nykter. Det räcker så just nu! Till min mans försvar vet jag att han babblar på om träningen för att han är så förtjust i den själv och vill dela det med mig, inte för att han tycker jag måste gå ner en massa i vikt (även om jag borde de). Jag vet själv att jag mår väldigt bra av att rör på mig, vilket jag ska börja göra, så fort jag kan tänka tanken utan att bli superstressad.

Det känns redan lite bättre. Promenaden hem rensade bort de mesta jobbtankar. Att dricka en kopp kaffe och bara skriv av sig här om resten hjälper. Jag känner som tur är inget behov av A, men jag är uppmärksam på att det är den här typen av stress som brukar leda till mitt vardagsdrickande. Istället för att hantera stressen och alla tusen saker jag "måste" göra slänger jag upp fötterna på en pall och sitter här ett litet tag till. Andas. Tar det lugnt. Njuter av att vara nykter, nykter och lite irriterad. Senare kanske jag drar ner till affären och köper de där jädra frimärket så jag kan posta brevet. Kanske passar på att panta lite brukar också, de finns rätt många sådana nu ... hatar att se dem ligga där. Det är en sådan jobbig påminnelse.

Hur som helst: Idag är jag nykter

Profile picture for user Vaniljsmak

Imorse fick jag syn på tvättkorgen och kom på att jag har tvättstuga på fredag. På mindre än en millisekund kom tanken på alkohol. En bild av alkohol och mig i ett halvberusat tillstånd dök upp tillsammans med en obehagskänsla. Det är sjuk hur invand jag är i fredag och alkohol, hur fort de gått att hitta tillbaka till gamla mönster.

Turligt nog är det bara onsdag och jag vet att jag inte behöver agera på tankar. Tanken får finnas och känslan får finnas. De är inte farliga, jag slår inte bort dem utan låter de komma ut i ljuset. Då ser jag hur befängda de är. Genom att snabbt trycka tillbaka bjuder jag samtidigt in till att dyka upp en annan gång, en gång då jag kanske är sårbar och inte kan stå.

Profile picture for user FinaLisa

Har läst ikapp mig i din tråd.
Du skriver av dig tankar och känslor på ett medryckande och intressant sätt.
Själv orkar jag inte skriva så mycket just nu, alla nya trådar som startats har jag inte ens läst.
Min ork är inte så stark men min vilja att vara nykter är det!
Vi kämpar på så mycket vi orkar??
Kramar
???

Profile picture for user Vaniljsmak

Vi får aldrig glömma bort att vi ör här för oss själva och vår nykterhet. Just nu mår jag bra av att skriva massvis, då gör jag det. En stund senare mår jag bra av att läsa inne hos andra och då gör jag det. Än senare kanske jag bara orkar vara nykter och då får de vara så. Vi måste göra det som är bra för oss och vår nykterhet helt enkelt. Med andra ord: du är inne på helt rätt spår!

Kämpa ?

Profile picture for user Vaniljsmak

Idag är jag trött. Nu vill jag att det ska bli helg så fort som möjligt så jag får SOVA. Vet inte riktigt varför jag är så trött nu, kan de bero på nykterheten? Ser i mitt Exceldokument att det är länge sedan jag har haft fem dagars nykterhet ... Samtidigt vill jag ju ha MER energi nu när kroppen inte behöver jobba med alkoholen. Kanske förväntar jag mig för mycket på en gång? Jag är ju trots allt bara på dag fem.

Känner också att jag har svårt att fokusera ordentlige, kan inte samla tankarna på ett vettigt sätt. Man ser nog det när jag skriver också, att det bara blir ett enda virrvarr av tankar, att jag hoppar från det ena till det andra. Det blir så i perioder. Jag får vara nöjd så länge jag kan samla mig kring min nykterhet.

Idag känner jag inget behov av alkohol. Det är så skönt att inte vara sugen! Jag tror det delvis beror på att det INTE ÄR ETT ALTERNATIV. För en vecka sedan var det ju de, då fick jag ta ställning till det dag för dag, för varje dag var det möjligt, det var tillåtet. Nu är det inte det, då är de ingenting att fundera på. Det är väl lite som den där glassen jag köpte hem för någon dag sedan. Byttan står i frysen, det är ett alternativ, så jag äter av den varje dag efter jobbet. Snacka om att byta ut ett beroende mot ett annat... Ska äta upp de sista idag och sedan får vi se. Tänker inte vara för sträng mot mig själv men nog hade det varit bra att skära ner på sockret nu.Jag vet att jag kan vara utan när jag väl bestämt mig, det tar ett par veckor men sedan är det ute ur systemet.

Skönt att jag verkar komma in i nykterheten och dess rutiner lika snabbt som jag kom in i drickandet och det mönstret. Ok, det kanske är att ta ut segern i förskott men jag känner verkligen att de är så, att jag är tillbaka i min nykterhet och att hjärnan har ställt om. Kanske blir det tyngre sen men tills dess ska jag njuta av denna känsla!

Profile picture for user Vaniljsmak

Ja då börjar kvällen vara kommen. Eftermiddagen och kvällen spenderade jag med att påbörja ett pussel och lyssna på podcasts. Det var trevligt att stänga av alla tankar på det sättet. Det kommer jag nog ägna några kvällar åt nu. Lagom sysselsättning.

Haft en del teknikstrul nu på kvällskanten. Får nästan all min post till min folkbokföringsadress (såklart) vilket är lite jobbigt när de är papper som ska skrivas under och skickas tillbaka inom en viss tid. Var tvungen att be mannen skanna in det och skicka det till mig men det lyckas han inte riktigt med. Vet inte riktigt vad som strular, det är svårt att vägleda via telefon, speciellt då min hjärna är inställd på att varva ned inför läggdags. Känner att jag bli oproportionerligt irriterad över en sådan lite grej, var tvungen att säga god natt och hej då tillslut då jag kände att jag bara skulle bli sur på honom fastän han försökte sitt bästa. Det är inte bra. Kanske är det för att det kom efter att jag haft en sådan trevlig stund av att stänga av alla tankar och hade velat behålla det mode:et tills det är dags att lägga sig. Jag vet inte men jag vet att jag måste vara uppmärksam på det här beteendet och de här känslorna så jag inte blir lurad av a-hjärnan som kommer vilja släta över med en öl, som jag "förtjänar nu när allt bara går emot mig". Jag säger det igen: Tanken är inte farlig, jag behöver inte agera på tanken. Istället lyfter jag fram den (genom att skriva om den här) och inser hur befängd den är.

Profile picture for user Luddrigt

Jag har läst igenom din tråd och känner verkligen igen mig i det du skriver. Du skriver också väldigt bra och genomtänkt tycker jag. Många visa ord. Jag har druckit från och till i många år men framförallt sista året har de blivit dagligen. En vinare eller lite till per dag i veckan och mera därtill till helgen. I förra veckan kändes det som jag nått botten när jag hade druckit mängder varje dag i 5 dagar och sjukskrivit mig från jobbet bara för att kunna vara hemma och dricka. Jag bad min fru köra in mig till sjukhuset där jag blev kvar en natt. Sedan 7 dagar går jag på antabus och tycker att det fungerar. I alla fall som en väldigt bra krycka som gör att jag inte kan dricka på 2 veckor om jag nu skulle besluta mig för att avbryta kuren. 7 dagar är ju naturligtvis alldeles för kort tid för att kunna skriva att det gjort mig till en nykter alkoholist, men i alla fall.
Ser inte att det skrivs så mycket om antabus i de trådar jag varit inne på. Varför? Tror att det skulle hjälpa många att i alla fall starta upp en längre vit period för att under den tiden försöka komma på varför man alltid faller tillbaka igen.

Profile picture for user Vaniljsmak

Hej, kul att du tittade in här och bra jobbat med att ta dig igenom tråden, det har blivit några sidor nu!

Jag vet inte riktigt varför det inte pratas/skrivs mer om antabus. Jag vet att de finns folk som tar det och har för mig att jag läst om de i trådar men de kanske var för ett tag sedan, jag har hängt här här ett tag nu. För egen del låg de alldeles för mycket skam och skuld o drickandet till en början. Kag hade aldrig kunnat ta mig till någon som kunde skriva ut det och erkänna problemet. Det gick bara inte där i början. Nu på senare tid tycker jag att jag klara mig ändå. Har arbetat så mycket med mig själv och det hjälper. Ibland ifrågasätter A-rösten om jag har problem (som nu sist jag började dricka, klart jag Ian ta EN öl vid ETT tillfälle) eftersom jag har kunnat sluta utan medicinering och möten. Sedan inser jag att det bara är struntprat. Man har inte fler onyktra dagar än nyktra i månaden om man inte har problem.

Hur som helst så är jag glad över att du har hittat något som hjälper dig! Håll fast vid det, sluta inte för tidigt!

Profile picture for user Vaniljsmak

natt sov jag nog sju timmar i sträck! Det har inte hänt på flera månader. Jag har haft svårt med sömnen sedan jag började veckopendla, även under den nyktra perioden. Därför känns de så otroligt skönt att få sova på de sättet! Speciellt med tanke på hur trött jag var under hela dagen igår. Förhoppningsvis har det lagt grunden för en fin dag.

Just nu ser jag fram emot helgen! För mig kan det gärna få bli fredag så snart som möjligt. Jag är inte rädd för sugen. Inte för att jag tror jag ska klara mig undan det men för att jag känner att jag kan hantera det. Igår lyckades jag stänga av hjärnan på ett väldigt behagligt sätt, vilket är något jag söker rätt ofta genom att dricka.

Profile picture for user Vaniljsmak

Ja jag är tillbaka, tyvärr inte efter en lång nykter period men men ... de är som de är. Bara att fortsätta framåt, in i nykterheten! Har för mig att jag kokade in i din tråd och såg att du varit nykter rött länge nu, kan de stämma?

Profile picture for user Vaniljsmak

Här och nu känner jag mig väldigt trygg i min nykterhet. Jag känner att de är helt rätt för mig. När jag tänker framåt blir jag rädd. Jag ser mig själv i situationer jag vet kommer uppstå och vet inte riktigt hur jag ska hantera dem. En grej som inte ligger så långt bort är årgångsglöggen, "ska det inte bli någon sådan nu, det är ju tradition!" ropar a-rösten. Nej, det ska inte bli någon sådan nu tänker jag, men känner ändå någonting skava vid tanken. "Men det är ju jul, du kan ju göra ett undantag" förklarar a-rösten. Nej, jag vill vara nykter över jul. för mig och mina barns skull säger jag och det känns lite bättre. Nu ska jag bara komma ihåg det hela vägen fram till december.

Att tänka att jag ska vara nykter FÖR RESTEN AV MITT LIV blev helt plötsligt skrämmande. Jag vet inte varför, jag vill inte dricka, jag är inte ett dugg sugen på det. Ändå ser jag vissa stunder längre fram i tiden då jag tänker att de kommer vara svårt och då jag är rädd att falla igen. Är det därför så många säger att man ska ta en dag i taget? Idag är jag nykter. Nykter och nöjd.

Jag grubblar över annat nu också, sådant som har med förändringar att göra. Förändringar som kommer leda till någonting bra men som jag ändå vet att kommer vara lite svåra att anpassa sig till. Jag har vant mig vid att leva på ett visst sätt, hittat en rutin som passar mig rätt bra fastän helheten inte är det. Snart kommer helheten bli bra men jag är lite rädd för att de ska vara svårt att hitta en ny rutin utan att falla tillbaka på "ett glas vin på kvällen" grejen.

Ibland blir jag leds på mig själv för att jag grubblar så mkt på framtiden. Jag försöker göra upp planer för allt och vet att det inte kommer gå, jag är för ambitiös och det håller aldrig i längden. Det är då jag faller tillbaka till det där med ett glas framför tv:n på kvällen, en trygg invand rutin som har fungerat (fast nu var det ett tag sedan det fungerade bra... ). Jag vill bara släppa allt och leva här och nu. Känna den där tryggheten över min nykterhet här och nu. Vara nöjd över att jag ändå mår rätt bra HÄR OCH NU istället för att få ångest för att det KANSKE bli lite jobbigt sen. GAAAH!

Profile picture for user John-Erik

Som svar på av Vaniljsmak

Du har samma frågeställningar som u.t. haft och säkert många med mig.
Man gruvar sig för framtiden samtidigt som man utfäster långa nyktra perioder.
Gjorde det själv och skulle ha 3 veckor först för att sedan efter en vecka nykter
och euforisk i tänket utlova 90 dagars nykterhet. Det fungerade inte så bra kan jag säga.
Körde i diket direkt. Numera är jag mer i visshet om vad som kommer och
är mer förberedd. Tycker kanske att du tänker lite för ambitiöst även om det kanske
skulle funka för dig ändå.Många som sätter för höga mål ramlar av hästen snabbare
och ramlar hårdare än de som sätter rimliga mål.
Därmed inte sagt att en hög målbild är sämre. Det är ju olika från individ till individ.
Om man faller från en hög ambitionsnivå så är det lättare att man i sin ångest över misslyckandet
drar i sig mer av kompisen a och ger upp.
Fantastiskt att du tagit tag i detta på att bra sätt. Grubblerier hör till och är helt normalt.
När nykterheten tar plats så börjar ju hjärnan att fungera igen.
Sätt rimliga mål är grundtipset från mig och som du nämner att ta en dag i taget.

Hoppas att du fixar det hur du än gör

Styrkekram

John

Profile picture for user John-Erik

Som svar på av John-Erik

"ett track record" 39 dagar var bra ju..:-)
Du har det som krävs..Vaniljsmak..
Såg också att du varit här ett tag.
Jag är bara nybörjare jämfört med dig :-)

Kör på så är du snart på g igen, lite pepp
från en sign. till en annan ;-)

//John

Profile picture for user IronWill

159 dagar säger appen. Funkar ganska bra.
Jag har ingen tråd längre eg. tänker att jag gått över till att integrera nykterheten i vardagen och pusha andra här och där i deras trådar, när jag har något vettigt att säga. Och ibland när jag inte har det, men något måste sägas ändå.
Har inget direkt sug nu för tiden men saknar avslappningen och det sociala smörjmedlet till och från, så jag hoppar över mer tillställningar nu. Men mest de som saknar mening utan alkohol.
Du försvann lite hastigt så jag anade att du kanske hade provat att släppa på tyglarna. Synd att det inte funkade, men välkommen tillbaka.
Jag är väl inte heller redo att helt ta in ”aldrig”. Försöker att inte tänka på det så mkt. Kanske är lite mindfullness att leva mer för dagen och inte tänka så mkt på framtiden. Tycker jag är bättre nu på att se fram emot saker för deras egen skull och inte för att det är ett tillfälle att släcka begäret. Ledighet och helger för att man kan vara just ledig, inte ledig och småfull.
Det är ju lurigt det där med att tankarna kommer på traditioner och tillfällen då man brukar dricka, och att man ”borde” kunna ta ”en”(till sju) av något. Händer mig med. Kanske ska träffa en polare på stan och ”bara idag skulle jag ju faktiskt kunna ta typ två och sen lägga ner igen, what’s the harm?”. Men jag väljer att se det som en tävling där jag måste börja om helt om jag ens tar en folköl. Funkar för mig.
Men som jag skrev i nån annan tråd tror jag en del av vårt problem är att vi har väldigt aktiva hjärnor. De tar in för mkt och bearbetar för mkt och håller aldrig käften. Men om man waterboardar dem med öl eller vin får man ju i alla fall en paus.
Anyhoo jag hoppar in och hejar på titt som tätt. Du fixar det.

Profile picture for user Vaniljsmak

John-Erik: ja jag har hängt här ett tag och gjort några riktiga försök. Just därför är jag så leds på att gå tillbaka efter en kort eller lång nykter tid. De hjälper mig inte, det blir bara med skam och skuld i drickandet när jag vet hur bra jag mår nykter och när jag får bevis på bevis att jag inte klarar det själv. Likväl är nog "en dag i taget" tänker vettigt. Det är nog föer än jag som blir vettskrämd av tanken på Evigheten och även om det inte gäller resten av mitt liv så är det likväl en stor tidsrymd som kräver respekt.

IronWill: ja jag försvann rätt fort där när semester började. Ville vara mer närvarande IRL och det gick bra till en början. Sedan hälsade en kompis på och det gick som det gick. Jag skyller absolut inte på honom, det var mitt beslut och det var ett aktivt, genomtänkt beslut. Nu i efterhand ser jag att jag borde valt annorlunda.
Det är fint att se att du fortfarande hänger kvar, om än inte så aktivt. All lycka!

Profile picture for user Vaniljsmak

Inatt sov jag sådär dåligt igen. Tur det är fredag så jag kan sova ordentligt imorgon! Är hursomhelst rätt pigg och fräsch, trots den dåliga sömnen. Känner inget sug efter alkohol, fast tanken slog mig imorse när jag konstaterade "nu är det fredag". Då kom även tanken "jag ska inte glömma bort att köpa öl efter jobbet". Jo, jo det ska jag. Eller nej, jag ska inte glömma bort det, jag ska VÄLJA bort det.

Profile picture for user Vaniljsmak

För en vecka sedan drack jag så mycket att jag kom att kräkas en hel dag efteråt. Det betyder att den sjunde dagens kväll är kommen. Denna firar jag in med nykterhet! Då är första veckan gjord, bra jobbat! En lite reflektion över den gångna veckan kan vara på sin plats. För det första tycker jag att tiden har gått väldigt fort. För det andra har känslorna varit under rätt bra kontroll, speciellt med tanke på att jag inte ätit tabletterna under denna PMS period. För det tredje är jag glad att vara tillbaka här igen. Att ägna några minuter varje dag åt att vända tankarna inåt och verkligen fundera över hur jag mår för att sedan skriva ner de hjälper mig väldigt mycket. Allt som oftast blir det obegriplig (kanske till och med onödig) text men vad spelar det egentligen för roll? Det hjälper mig, jag mår bra av att reflektera över vad det är jag känner och varför jag känner så.

Jag har haft en rätt trevlig fredag. Tvättstuga, podd, pussel och ljudbok får nog sammanfatta det hela. Inga tankar på alkohol från det att jag kom hem efter jobbet.

Profile picture for user Vaniljsmak

Inatt sova jag dåligt men vaknade nykter och utan baksmälla! Jag har vaknat ett flertal gånger och drömt många konstiga drömmar. En gång när jag vaknade trodde jag att jag var berusad, de kändes så i huvudet. Turligt nog var jag inte det och kan därför njuta av min kaffekopp utan ångest. jag hoppas det är fler än jag som kan det!

Profile picture for user Luddrigt

Visst är det en härlig känsla att vakna utan bakfyllan! Jag har också vaknat utan bakfylla men efter en natt med många konstiga drömmar. Alla har haft något med alkohol att göra. Tänk vilket grepp det har över mig! Õnskar dig en bra och nykter dag!

Profile picture for user Vaniljsmak

Vad glad jag blir över att ni, gamlahäst och Luddrigt, också fick avnjuta lördagsmorgonen nyktra!

Här har lördagen rullat på bra. Jag gjorde färdigt pusslet och fastnade i en ljudbok. Nu när pusslet är klart vet jag inte riktigt vad jag ska hitta på. Hjärnan är lite jobbigt och tankarna far omkring ÖVERALLT och jag kan inte fokusera, inte lugna ner. Tur att systemet är stängt för annars hade väl tanken på ett vin så sakta börjat komma för att lugna ner de. Med alkohol i handen hade jag inte behövt fundera över vad jag skulle göra, så hade jag bara suttit här och slagit igång en serie på datorn och druckit. Då handlade det om vad som gav en ursäkt till att dricka, eller vad jag tyckte om att göra när jag drack. Nu handlar det om att utforska vad JAG gillar att göra. Antagligen räcker de jag gjorde när jag var full inte till när jag är nykter. Det gör ingenting, jag vet att jag kan leva nykter.

Just nu är en lång väntan på att få resa hem, för sista gången. Snart ska jag äntligen får sluta detta veckopendlande men tills dess kommer jag stanna kvar här nere på arbetsorten. Det betyder att jag är ensam hela långa helgen och ... ja jag har inte så mycket ideér om vad jag ska hitta på. Utbudet av saker att göra är något begränsat i denna lägenhet då jag mest sover här. Nåväl, något ska jag väll komma på tillslut.

Profile picture for user Vaniljsmak

Jag hoppas det är fler än jag som får vakna upp pigga och kan njuta av morgonkaffet utan bakfylleångest. Det är helt klart värt att hoppa över alkoholen för att få känna såhär under den tidiga morgonen!

Gårdagskvällen blev en helt ok dag. Jag ringde upp maken på skype och pratade med barnen. Sedan satt jag och maken och såg på en serie tillsammans (älskar "dela skärm" funktionen!). Det hann bli rätt sent innan jag kom i sängs men vad gör väl det när man får sova ut dagen efter? Jag är så glad över att jag hällde ute de där ölen och vinet jag hade kvar efter min senaste fylla, annars hade det nog funnits en risk för att jag satt mig med en burk när hjärnan blev jobbig och tankarna for runt, runt, runt. Istället fick jag koncentrera mig och insåg att jag skulle ringa hem och umgås med familjen via skärmen. Det är väl bättre än inget umgänge och helt klart bättre än bakfylla idag!

Då är väl den största risktiden på väg att avta. Jag har klarat mig första helg (förra veckans lördag räknas inte riktigt, då var jag trots allt bakfull), en helg som spenderats i ensamhet då jag hade kunnat dricka utan att någon vetat om det. Nu väntar en jobbvecka där den största risken ligger i att jag tar med mig några folköl hem från affären när jag handlar. Folköl kanske inte låter så farligt men det är där det börjar för mig och jag har ingen som helst lust eller tanke på att dra igång den karusellen igen. Nej jag får vara extra uppmärksam innan och medan jag handlar så autopiloten inte går igång inne på affären.

Profile picture for user Mimmi54

Gomorron Vaniljsmak, har både skummat och läst din tråd. Fint och ärligt skriven. Fortsätter följa dig. Känner igen mycket som vi är många som gör. Är själv inne på dag 6 utan A. Också trött på att vakta autopiloten, den tar över så j-la snabbt. Har själv vuxit upp med en alkoholiserad mamma som blev nykter, alkoholterapeut och satt igång igen efter 21-års nykterhet. Har under långliga år intalat mig att jag har koll, men inte. Idag har jag en terapeutiskt dag, följer och läser på detta forum för att hämta kraft och styrka.
Skön söndag önskar jag dig!
Kram Mimmi

Profile picture for user Vaniljsmak

Luddrigt: Ja nu får vi memorera hur gott kaffe är på morgonen när man vaknar upp utan att kroppen behöver gå på högvarv för att rensa bort allt gift man hällt i sig kvällen före! Hoppas din söndag varit bra :)

Mimmi54: Ja den där jädra autopiloten ... Jag förstår att det är nödvändigt, att vi aldrig skulle klara av att ta MEDVETNA beslut hela tiden och fortfarande fungera i det vardagliga livet men när det kommer till alkohol så måste sådana som du och jag verkligen passa oss, där måste vi vara medvetna hela tiden. Kul att du hittat hit till forumet, det är ett fantastiskt ställe. Hoppas du haft en bra dag!

Profile picture for user Vaniljsmak

Dagen kom och gick, nästan. Än är den inte över men snart så, det blir nog tidig läggning för mig idag så jag orkar upp på jobbet imorgon.

Det har gått riktigt bra idag måste jag säga. Inga sug och inga allvarliga tankar på att dricka. På affären var jag påväg att gå rätt in i ett "berg" av 3,5:or (favoritmärket såklart...). De var ställda på en oväntad plats och när jag tittade upp var jag bara några cm ifrån dem.Vände bort blicken fort som sjutton och var livrädd för vad jag skulle känna. Insåg att jag inte kände något speciellt, mer än att jag var lite generad över att ha haft näsa i mobilen (handligslistan) och över min överdrivna reaktion. Skönt!

Jag var ute på promenad idag. Gick förbi en affär som gör reklam för folköl. Fyra stora skyltar står utspridda på parkeringen men reklam för drycken. Blir frustrerad. Inte för att jag blev så sugen just där och då men det känns så onödigt. Varför? Varför denna frestelse? En vacker dag går jag där i ett svagt ögonblick... Jag antar att det är sådant här jag måste lära mig leva med. Eller jag vet att det är sådant här jag måste lära mig leva med. Jag kan inte skylla på andra, jag kan inte skylla på reklamen eller på filmer, bilder på instagram eller facebookuppdateringar. I slutändan är det JAG som VÄLJER. Önskar bara att frestelsen inte fanns där den dag jag känner mig svag. Idag känner jag mig turligt nog stark. Stark och nykter!

Profile picture for user Vaniljsmak

Tvåsiffrigt, woop! Det känns riktigt bra att vara inne på tvåsiffrigt, redan. Det känns som om tiden bara springer iväg och den där distansen jag pratade om i början börjar komma nu. Allt känns bra, allt känns lugnt, jag har valt rätt.

När jag gör en sådan här drastisk ändring i mitt liv så blir det lätt så att jag börjar se över allt det andra också. Jag vet att jag har skrivit om att jag vill ta tag i hälsan när det gäller kost och träning tidigare och det gäller fortfarande. Nu gäller det bara att skynda långsamt. Det är så lätt att jag blir överambitiös när motivationen är hög i början! Så istället för att förbjuda allt socker och hoppa på ett träningsprogram med 6 pass/vecka har jag satt upp tre enkla mål för denna vecka

1) Ingen alkohol (stående grej nu!)
2) Inget godis (fika hemma hos en kompis är fortfarande ok om jag vill, men inget godis)
3) Välplanerade mellanmål (inget fika en måndag eftermiddag när jag är ensam)

Känns lagom att börja så. Nummer ett kommer alltid vara att avstå alkoholen.

Pratade med maken om det där med alkohol under helgen. Nämnde att jag kommer köra nyktert och att jag gärna såg att vi inte köpte hem glögg och annat till jul. Han var helt ok med det och skulle stötta mig hela vägen sa han. Det känns fint. Han tycker nog inte riktigt att jag har så stora problem och så får det vara just nu. Det spelar egentligen ingen roll så länge jag har hans stöd och det verkar jag ha. Han håller ju också på att ta ett krafttag i sin hälsa så han välkomnar nog ett avbrott i alkoholen han med.

Profile picture for user IronWill

när man har en närstående som inte tycker att man har problem. (Förutsatt att du själv tycker det, eller annat pekar åt det hållet.) Då finns dels kanske en röst närvarande i ditt huvud som tvivlar, och dels ingen som påminner dig om varför du slutar om du börjar vackla. Det går bra i alla fall men om du verkligen vill lägga av får du nog inte lyssna på honom i det avseendet :)
Men en partner som stöttar oavsett sin egen åsikt är ju ett stort plus.
Edit:(Menar att han gör det, om det inte framgick.)

Profile picture for user Pianisten

Grattis till dina framsteg Vaniljsmak! Själv gjorde jag ju ett bakslag i helgen.. funderar nu eftersom jag fortfarande känner mig väldigt stabil att de kanske kan gå att dricka måttligt och sällan.. kan gå åt helvete.
Visst pratade vi om att gå från 0 till 100? Får jag ge lite råd som jag börjat med nu som känns väldigt bra. Har ju velat fram och tillbaka med kost och träning i oändlighet. Prova att strunta lite i kraven på maten. Om du kommer igång med träningen så kommer motivationen och suget efter skräpmat att minska automatiskt och dessutom är det ju inte hela världen att fuska nån gång om du nu skulle råka göra det nån dag för det gör ju inte så mycket om du tränar! Jag tror ändå på att göra träningen till en stark vana för "såna som oss" det behöver inte alls vara fel att "träna" 6 dgr/veckan, det är nivån som avgör om det inte kommer gå. Du kanske också precis som jag har några störiga extra kilon man bara vill bli av snabbt och lätt. Men låt det ta tid, man vet ju innerst inne att det bara är de långsiktiga som fungerar! Nu varvar jag varannan dag med lite styrka och kondition och har en vilodag i veckan. Nivån är minimal men regelbundenheten gör under för huvudet och humöret och man har något mål med eftermiddagen som jag tror är superbra för det inte ska kännas tomt. Sätt en plan hur du sakta sakta kan öka nivån så har du ett mål som är motiverande och roligt. Hoppas du får en bra vecka! Kram

Profile picture for user Vaniljsmak

IronWill: Ja tack för att du lyfter det problemet! Det är nog lätt för A-rösten att så tvivel när någon i närheten inte håller med. Det är något jag måste vara uppmärksam på, ännu en anledning till att komma in här med jämna mellanrum och påminna sig själv! Nu vet jag inte helt säkert vad han tycker och tänker, vi har inte träffats på länge då jag jobbar borta och det är ett samtal jag inte vill ha över telefon. Däremot känner jag att jag har hans stöd och det är väl huvudsaken.

Pianisten: I omgångar har jag tränat och vet att det hjälper en att hålla igen på maten/äta bättre. Just nu har jag lite svårt med tid då jag är på g att byta jobb och flytta ifrån min övernattningslägenhet. Det är lite jobbiga arbetstider och flyttkartonger som ska packas och en massa andra ursäkter som gör att jag inte riktigt orkar ta tag i det. Jag är en sådan där jobbig människa som vill planera det jag ska göra ordentligt och sedan ska planen följas! Nu vet jag ju att livet inte riktigt fungerar så men ... ja .. man får planera för oväntade händelser helt enkelt. Så fort jag landat hemma vill jag däremot ta upp träningen igen och då ska jag nog köra som du säger, ofta men lagom hårt. Att nöta in en rutin för det är nog bra. Med det sagt så är jag inte helt stillasittande idag, snittar 13 000 steg/ dag (inte ovanligt att jag har över 20 000 steg när det är mkt spring ute i fabrikerna).

Studenten: Finaste du <3

Profile picture for user Vaniljsmak

Dag elva flutit på bra hittills. Det är grått och regnigt men vad gör väl det när man jobbar hela dagen lång? Efter jobbet väntar ljudbok eller podd och så kanske jag skulle orka börja fundera på det där med att packa. Nästa vecka lämnar jag södra Sverige och kommer inte återkomma på läääänge! Inte för att de är (så mycket) fel på det här stället men nu är jag sjukt leds på att jobba borta!

Just det, noterade att de bytt reklamskyltarna vid den där affären som jag skrev om för några inlägg sedan. Kommer inte ihåg vad de är för reklam nu men öl var det inte! Skönt att kunna gå förbi där utan att bli irriterad.

Jo, just det, jag dricka stora mängder kaffe, och vatten. Inte för att kaffe är så bra men bättre än alkohol. Har dock infört en tidsgräns på 17.00, efter det är det inte ok.

Till helgen ska jag träffa vänner ute på stan. Planen är mat och vin. Mat tänker jag. Det här är ett gäng där man kan tacka nej till alkohol utan att de ifrågasätts på något sätt vilket är skönt, men det känns ändå konstigt för mig. För MIG känns det konstigt att inte dricka när "alla andra" gör det. För MIG känns det konstigt att tacka nej när de erbjuds. Eller konstigt och konstigt ... ovant är nog rätt ord.

Jag tänker att jag ska börja bearbeta det här redan nu, då är jag helt inställd på vad som gäller under helgens utemiddag.

Profile picture for user Pianisten

Vaniljsmak.. jag känner nästan att jag vill be om ursäkt när jag hör hur du har det nu. Här kommer jag med klämkäcka idéer och får det att låta så lätt att bara träna varje dag. Hade jag varit i din sits hade jag suttit som en barn med napp(whisky)flaksan och inte klarat av någonting. Har det just nu äntligen ganska stabilt omkring mig med fungerade rutiner för vardagen och 8 minuters väg till jobbet. Jag är extremt rutinberoende för att saker skall fungera så du är verkligen otroligt stark som klarar att hålla ihop detta så här pass med så mycket förändringar på gång!

Profile picture for user Vaniljsmak

Nej det behöver du inte göra!
Träning och rörelse är bra, det får oss att må bra och må bra är precis vad vi behöver. Tyvärr finns en startsträcka till rörelsen som är lite motig att ta sig förbi, i vartfall för mig just nu.

Profile picture for user Vaniljsmak

Mitt i allt dyker en massa tankar på EN öl upp. Ett glas vin. Bara en burk medan jag packar flyttkartonger. Bara ett glas när jag är ute och äter med vänner. Varför? Vart kommer dessa tankar ifrån? Jag försöker tänka steget längre och se vart det där första glaset leder och för tillfället känns det bra, men jag antar att det här är tankar jag kommer få brottas med framöver.

Jag vet att det här är tankar som kommer återkomma. Turligt nog har jag lite verktyg för att hantera dem. Dels försöker jag, som jag skrev tidigare, tänka steget längre (spela hela filmen) och se vart det första glaset leder mig. Mest troligt kommer jag kunna hålla mig till ett eller två glas vid det första tillfället men helt ärligt, varför dricka ett eller två glas? När jag dricker vill jag bli berusad, de hjälper inte ett glas vin till middagen. Dessutom kommer det där första tillfället leda till jag dricker en gång till och sedan en gång till och sedan är vi tillbaka i eländet igen. Mitt andra verktyg är att komma hit. Att läsa och skriva. Att påminnas om vart jag började och varför jag gör det här. Det är ett av mina viktigaste verktyg just nu!

Profile picture for user Vaniljsmak

Även idag snurrar tankarna på alkohol och på att bara ta en en öl... Affären känns lagom kul när tanken på en 3,5:a lockar så otroligt mycket. Turligt nog kommer jag ihåg att det bara slutar illa och när tankarna på "jag vill ju varar nykter" börjar kännas uttjatade kör jag på "jag ska ju hålla igen på det jag stoppar i mig och alkohol har ingen plats på den listan". Sedan växlar jag mellan dem. Nykterhet och viktnedgångstänk.

Ett kort inlägg för att vara mig men just nu har jag inte så mycket mer att säga.

Profile picture for user Luddrigt

Känner igen tankarna så väl. De bara ploppar upp rätt vad det är. Just nu är jag tacksam att jag går på antabus så tanken att verkligen köpa nåt a finns inte där. Drömmer nästan varje natt att jag dricker, känns så jäkla bra att vakna upp och inse att det var en dröm.
Kämpa på det är det värt!

Profile picture for user Vinäger

Bra att du är här, även om anledningen är mindre rolig. Men men... Du är så medveten och vet precis vad som krävs. Det viktigaste är förstås att inte ge upp - och det gör du ju inte.

Tänker att det måste bli lugnare för dig att slippa veckopendla. Alltså, att du klarat att vara ensam och låta bli A är verkligen en bedrift. I alla fall hade det varit det för mig som fortfarande har svårt med tillgängligheten.

Är som vanligt givande att läsa dina inlägg, beskrivningarna och reflektionerna. Du kommer att fixa det här, det är jag övertygad om. ♡

Kram

Profile picture for user nydag2018

Har du funderat på att lägga energin på viktnedgång på is och ta tag i det senare istället, när du blivit kvitt alkoholen?

Jag försökte ett tag att sluta med onyttiga måltider, godis och alkohol samtidigt. Det funkade inte alls. Men när jag hade lyckats sluta med alkoholen så gick det betydligt enklare att sluta med det andra också iom att man har mer energi så man orkar träna, man mår bättre psykiskt också vilket i mitt fall bidrog till att jag kunde sluta med utemat och sötsaker nu i "efterhand". Kanske passar det bättre för dig att sluta med allt på en gång, ville bara flika in med lite av min erfarenhet ?

Profile picture for user Vaniljsmak

Luddrigt: vad jobbigt med sådana drömmar! Själv drömmer jag väldigt lite just nu vilket är otroligt skönt.

Vinäger: hej kära du? Ja det här veckopendlandet har tärt hårt på mig och ör nog en av anledningarna till att de gick som de gick nu senast. De är så lätt att säga "jag ska bara ta en öl" och så blir det som de blir när ingen ser. Samtidigt känns det skönt att ta tag i problemet innan jag avslutar det kapitel, JAG bör ansvaret och behöver ta rätt beslut oavsett vem som är i närheten.

Nydag: jag kör inte så hårt på viktnedgång just nu, försöker mest komma in i rätt mindset. Just nu följer jag tre enkla regler: ingen alkohol, inget godis (fika är ok, det kommer de bli idag) och planerade mellanmål så jag får i mig lite mer fruk. Tids nog ska jag planera in träning och ändra mer på kostintaget men först ska jag få en stabil tillvaro. För det är precis som du säger lättare när man väl fått bort alkoholen ut bilden! ?

Profile picture for user IronWill

Mitt godisintag gick upp, men samtidigt fick jag mer energi till att träna. Viktnedgången kom på köpet och är stabil även när jag inte tränar så mkt och äter godis.

Profile picture for user Vaniljsmak

Godis är fantastiskt gott, tyvärr kan jag inte äta på ett kontrollerat sätt. De där med lagom är rätt svårt för mig. Kan möjligtvis ha att göra med att jag är en beroende människa, haha!

Profile picture for user Vaniljsmak

Tankarna följer samma gamla hjulspår. Bara ett glas ... bara ett glas ... nej, inte det ... äh, skit samma ett glas går bra ... NEJ! Börjar bli leds på mig själv, nog för att jag gillar rutiner men den här upprepningen börjar bli löjlig. Helgen som sådan känns inte allt för svår. Ett av mina stora problem är att jag gärna "smådricker" var och varannan dag, bara så pass att jag uppnår berusning. Den typen av drickande brukade jag vara ganska bra på tidigare, den där riktiga fyllan kunde jag spara på till helger eller andra lämpliga tillfällen. Så när hjärnan börjar mala på om ETT glas spelar det ingen roll om det är tisdag eller lördag.

Kampen just nu är att ändra tankesättet. Att se att livet går vidare utan alkohol, att se att vardagen och helgerna fungerar utan ett glas, att se att njutningen finns i andra saker. Jag, denna extrema rutinmänniska, måste alltså ändra på en rutin som nötts in under flera, flera år. Ibland känns det nästan lika svårhanterligt som om man skulle sluta borsta tänderna ... Vanans makt att försköna och romantisera alkoholen är gigantisk. Inte hjälps denna vana av att samhället i stort går i samma spår.

Kampen finns där, den är på riktigt och krävande. Likväl vet jag att jag kan klara det. Jag måste bara fokusera. Jag måste vara ihärdig. Jag får inte släppa garden. Därför kom jag in här idag och skrev det här inlägget. Jag hade egentligen inte lust, eller tid. Likväl gjorde jag det för att inte glömma, för att jag vet att det är så otroligt viktigt att jag är "aktiv i min nykterhet" (hur det nu går till?) nu när a-rösten viskar så vackert.

Profile picture for user John-Erik

Som svar på av Vaniljsmak

Du tänker på ett bra sätt.. Exakt så försöker jag tänka...att ändra tankesättet..
Mycket tänk är det..
Men du för ditt ekipage framåt på ett bra sätt.

Fortsätt så ... Då går det bra..

Håller på dig.. Har läst mycket av dig och du kämpar..

Trevlig Helg

John

Profile picture for user Vaniljsmak

God morgon!

Nu är det total ärlighet som gäller. Jag drack vin igår. Jag skulle möta vänner ute på stan för middag men först samlades vi hemma hos en väninnan. Där serverades vin. Det var av en sort jag aldrig provat och efter en del debatterande med mig själv bestämde jag mig för att ta lite. Drack mindre än ett halvt glas. Ute på stan blev det inget men när vi återsamlades hemma hos väninnan blev det ett halvt glas till. I ärlighetens namn ångrar jag det inte så mycket. Jag blev aldrig berusad och känner att jag kan återgå till den tilltänkta planen idag. Onödigt? Ja, kanske. Jag lurar inte mig själv till att tro att jag kan dricka normalt nu. Jag är fullt medveten om att jag kan göra sådär ibland, ta lite och sedan vara nöjd, problemet är att de där lite aldrig håller i längden. Samtidigt som jag känner att det var onödigt så kändes det inte så just där och då ... Svårt att förklara.

Jag tror framförallt att det var den sociala situationen som fick mig att ta beslutet, skyller absolut inte på någon annan här, JAG valde! Det fanns inget fysiskt begär i den stunden, bara en nyfikenhet och en vilja att "passa in" och av att följa ett invant mönster - nytt vin -> måste prova i goda vänners sällskap. Det fanns egentligen ingen press från vännerna och även om det hade funnits det är det i slutändan upp till mig att bestämma. Det är som jag skrev i det tidigare inlägget en av mina svagaste sidor, jag måste arbeta hårt på tankesättet. Ändra hela min syn på alkohol. Detta, har jag märkt, görs inte på ett par veckor. Nu i efterhand skulle jag kanske inte gått på den där middagen om jag velat vara säker, tankarna har funnits där rätt länge ... samtidigt kommer jag inte träffa det här gänget på länge nu när jag flyttar hem igen.

Så dag 15 idag, trots mitt snedsteg igår. Detta är ett maraton, ett ULTRAmaraton, ingen sprint. Jag måste få tillåta mig själv att ta snedsteg utan att börja om från början. På de sättet kommer man aldrig framåt. Dricker jag ikväll igen så är det tillbaks till dag 1. Öser kärlek över mig själv i hopp om att inte låta skuld och skam ta över, de känslorna har en tendens att leda rätt ner i A-träsket. (också något jag måste jobba på).

J-E: Tack för dina rader. Känns lite dumt nu när jag valde som jag valde igår men men ... tankesättet ändras som sagt var inte över en natt. Jag fortsätter kämpa!

Profile picture for user IronWill

1. Huvudsaken är ju att du är ok med det. Det är ditt liv och du som bestämmer.
2. En tanke jag har är kring ”valde”. Är du säker på att du valde och inte ”valde”.? Jag kan aldrig vara säker på om det är ett rationellt beslut eller kroppen som vill ha. Att du höll mängden nere tyder ju på ett mått av kontroll i alla fall. Men som sagt bara du är nöjd så är det rätt. Känns det fel så var det fel.
Kämpa på.

Profile picture for user AlkoDHyperD

Ofta kommer frågan upp om fysiskt kontra psykiskt beroende.
Vad som är vad ör svårt för allt hänger ihop och hjärnan är både fysisk och psykisk kan man säga. Belöningssystemet styrs av nivåer på olika neurotransmittorer (fysiskt alltså) och upplevelsen av dessa är psykisk.
Ett rent fysiskt beroende skulle kunna vara återställarbehovet mitt i en aktiv dryckesperiod. De flesta av oss här skulle inte beskriva ett sug på det viset. Då handlar det mer om tankar och känslor.

Om man bestämt sig för att vara nykter och får i sig alkohol av någon anledning sker en direktkoppling till känslominnet. Det jag kallar ”väcka demonen”.
De egna tankarna efteråt spelar också roll här.
Skam, tankar om att ha misslyckats kan leda till uppgivenhet och större risk för att återfalla.
Lättnad om det gick bra eller en positiv upplevelse av smak eller berusning kan leda till att man vill prova igen.
Dessa undantagstillfällen riskerar att öka. Ibland funkar det länge.

Jag är definitivt alkoholist sedan tjugoårsåldern. Har ett mycket destruktivt drickande - när mindset är ”alkis mood”
Men drack helt kontrollerat och sällan under många år. Tills något triggade den gamla demonen och jag blev periodare.
Vågar alltså inte dricka en droppe. Efter megaracet jan -17 vågade jag knappt tvätta händerna i handsprit för att inte bli triggad.
Mindset, ja.
När jag förra julen, som nykter alkoholist och medveten om faran med ens en droppe alkohol, råkade ta fel glas på köksbordet och svepa en dl av min sons grogg isället för mitt eget bubbelvatten blev jag förstås rädd.
Men, det var ju en olyckshändelse, så mindset var ju på nykter. Och jag triggades inte!
Jag raderade helt enkelt händelsen.
Det fanns ingen uppbyggd förväntan innan jag drack det som jag trodde var vatten. (faktum är att jag blev så förvånad att jag först inte kunde känna vad det var jag fått i mig)
Jag drack inte i syfte att få någon effekt.
Och det var en olyckshändelse.

Nu vet jag inte riktigt hur man ska kunna tillämpa det här på ett planerat sk snedsteg eftersom kärnan i resonemanget hänger på ofrivilligt drickande. Men, kanske finns fler idéer här bland oss

Kram

Profile picture for user Vaniljsmak

Ja du IronWill, var det ett val eller ett "val"? Svårt att säga. Jag tänker att det kan vara ett resultat av att jag inte lyckades bryta tankemönstret som satt igång. Jag vet att jag har mycket att jobba på när det gäller den biten. Såhär i efterhand hade jag lika gärna kunnat avstå. Det gav mig egentligen ingenting mer än att jag fick "passa in" i en roll som jag målat upp för mig själv, att jag fick agera på ett invant sätt. Nu när jag tänker på det känns det bara dumt. Det var ett felaktigt beslut.

Adhd det är alltid givande att läsa det du skriver, det finns alltid något att hämta i dina texter. Denna gång fastnar jag extra mycket vid "Skam, tankar om att ha misslyckats kan leda till uppgivenhet och större risk för att återfalla.
Lättnad om det gick bra eller en positiv upplevelse av smak eller berusning kan leda till att man vill prova igen.". Du sätter ord på mina tankar. Nu får jag fokusera på att detta var en engångsföreteelse som inte ska upprepas.

Profile picture for user Sigge69

Hejsan alla kloka & goa.
Gällande snedsteg, har läst era tankar och könslor, funderingar. Det kan ju finnas 1000 olika skäl varför man väljer att snedsegla. Jag var spiknykter i 5 månader. Kände inte ngt sug överhuvudtaget. Dock kände jag tristess, nedstämdhet, liksom fan vad fucking tråkigt mitt liv är. Så jag planerade att börja snedsegla. Först i min ensamhet, tog en kvarting Whiskey på ett hotellrum... kände mig direkt distansierad och ett stort jövla lugn.
Ingen visstte: men jag svek mig själv å det grövsta. Iom att alla vet (alla som betyder ngt flr mig) att jag valt den vita vägen pga av min alkoholism, det innebar ju att det var ett jövla bestyr flr mig att återigen börja dricka ... jag skulle förändra mitt drickande ... bara dricka öl på helger...visst det ficka bra alla ggr utom en gång. Hade en jövla tur bara den gången att det inte hände ngt allvarligt.
Precis så är det flr mig. Löste ovan drack ett halvt glas vin, och sedan ett till och jag vart inte berusad...
så är det för mig också...
När kag dricker så fixar jag det oftast, men det ör som rysk roulette. Ibland är magasinet tomt, ibland är det fyllt med 3 kulor. Det är inte värt det. Jag tror att vi vill vara som alla andra. Vi vill delta på sociala event, vi vill kunna njuta och umgås med alkohol, för den är så förknippad med fest och tjo och stim.
Spretigt och rörigt inlägg!
Kram

Profile picture for user John-Erik

Som svar på av Vaniljsmak

Man ska inte döma sig själv för hårt. Du har ju ingen att plikta för s.a.s bara dig själv. Klart att om man bestämt sig
för en strategi och då fallerar kan man ju känna att man misslyckats i den meningen men mängden som du drack gör ju att iaf jag skulle
räkna dagen som halvnykter iaf om man ska räkna nyktra dagar. Ärlighet är av största vikt och är viktigt allra främst för sig själv.
Bra att du berättade som det var här, det inger i sig förtroende och hopp inför din framtida nykterhet och förhållningsätt inför alkoholen.
Om snedsteget triggar för mer och mer frekvent intag, då är det bättre att inte ta steget eftersom det kan öppna för missbruk
igen och att man åter hamnar i den jobbiga situationen som den såg ut före uppehållet.
Själv har jag svårt att sluta och kanske skippa återställaren dagen efter i det fall alkoholen inte gått ur kroppen när man vaknar.
Man vill "dricka upp sig" så att man har näsan över vattenytan igen. Ofta kan de bli så för mig om jag t.ex. festar flera dagar i rad typ
tillsammans med vänner eller släkt där alla är festvilliga.
Om man lär sig sin gräns och kan hålla den som du gjorde Vaniljsmak igår så har du grejat det men bara om det inte triggar för att dricka
idag också och om det idag blir mer än igår o.s.v.
Vet också att ifall jag och min fru träffar vissa vänner som gillar att festa så är hjärnan omöjlig att bearbeta till nyktert tänk inför
detta tillfälle. Kapitulerar inför faktum således och dricker då. Härav känner jag att jag måste välja bort vissa event och tillfällen tyvärr
tills jag återfått kontrollen över mitt intag och kan vidmakthålla min strategi med måttligt intag utan att gå över min gräns.
Konstigt nog triggar inte A för mig om jag tex. äter ute under ordnade former och något glas vin till. Dricker mer ceremoniniellt.
Värre är det om jag dricker på någon känsla själv i min ensamhet i hemmet. Negativ som positiv känsla kan trigga. Och faktum
att jag sitter ifred och häller upp själv gör att jag kan förlora kontrollen totalt. Ensam hemma är inte bra för mig således ;-)
Intressant tråd att följa... Hoppas att du fixar det trots stressig tillvaro..

Trevlig Lördagkväll

//John

Profile picture for user Nurture

Precis så är det för mig John. Blir aldrig full i sociala sammanhang men kan dricka tills jag stupar hemma. Därav har jag aldrig alkohol hemma utom när jag ska ha gäster...

? N

Profile picture for user John-Erik

Som svar på av Nurture

Nurture
Jag har mitt barskåp 3 meter från näsan där jag sitter nu och tyvärr är det glasdörrar. Se men inte röra gäller nu, lite diciplinträning ungefär som
man gör med hundvalpar i början. Chivas Regal är det som står främst..:-)Ser snyggt ut iofs..

<3 John

Profile picture for user Vaniljsmak

Till att börja med vill jag säga att jag inte trodde händelsen i fredags skulle ge så stor respons! Jag är självklart tacksam över det, en sådan "liten" händelse kan ha stor betydelse för ens fortsatta nykterhet. Tack för att ni delar med er av era tankar, ger råd och berättar om egna erfarenheter!

Igår kom maken äntligen hit. Han ska hjälpa mig packa och städa nu under de sista dagarna. Vi ska även köpa julklappar och spendera tid på tumanhand. Nu känns det inte ett dugg svårt att hålla sig till nykterheten när han är här, han är inne på samma spår och har inte alls samma problem som mig. För honom är det inte svårt att avstå och jag har sagt att han ska påminna mig ifall jag ta upp ämnet.

Hoppas alla får vakna upp nyktra och kan njuta av morgonkaffet ?

Profile picture for user Vaniljsmak

igår spenderade jag och maken en stor del av dagen ute bland gator och torg, i jakt på julklappar. Många, många steg blev det. När vi väl kom hem var vi rätt hungriga. Han föreslog att vi skulle äte ute på en omtyckt restaurang men den är rätt starkt förknippad med "att ta en öl till maten" så jag sa nej. Istället blev det färdiggrillat från affären.

La mig nykter och vaknade nykter. Nu är det dags att jobbat!

Profile picture for user Vaniljsmak

Jobbat, packat, handlat advetsgrejer, packat, försökte organisera, umgicks med maken. Ingen tid för tankar på alkohol. Väldigt lite tid för nätet. Mår bra och är nykter!

Tack Luddrigt!

Profile picture for user Vaniljsmak

Tisdag kom och gick. Den liknade måndagen i mångt och mycket. Lägenheten är kaos med en massa flyttkartonger överallt.

Just nu känns det naturligt att bara nykter. Det är lättare när kag inte är själv, när jag har sällskap. Forfarande ställs kag inför "vad ska jag göra nu då?" tankarna på kvällen, sisådär en timme innan det är dags att lägga sig. Turligt nog för sent för bolaget och för mörkt, kallt och regnigt ute för att springa på affären för den svagare sorten. Dessutom hade maken inte gått med på de. Skönt!

Profile picture for user Vaniljsmak

Igår eftermiddag skulle jag packa och stöda. Kom hem efter sista dagen på jobbet, trött som bara den efter en natt med väldigt dålig sömn, och kände vara "nej, jag orkar inte". Där var tanken på a nära. En öl i handen så skulle allt så mycket lättare.

Jag tog mig igenom eftermiddagen och kvällen utan. La mig i sängen och blundade ett tag. Åt en halv pizza. Var tacksam för att maken är här och hjälper till med allt.

Nykter igår. Nykter idag. Ingen tid för längre reflektioner.

Profile picture for user Luddrigt

Vad bra att du var stark nog att klara dig utan. Det är i sådana lägen det är lätt att ta till lite a för stunden. Ha en bra dag!

Profile picture for user Pianisten

Snart är flytten klar och du har tagit dig igenom en tid utan rutiner och ordning då relationen till alkohol brukar vara nära.. Heja dig, du kommer fixa detta

Kram

Profile picture for user Vaniljsmak

Till att börja med: tack Luddrig och Pianisten!

Nu ör jag hemma igen. Barnen är glada, jag ör glad och maken är glad. Glad och trött. 80 km/h i över 100 mil är ingen barnlek, speciellt inte när stora delar av resan sker i mörker. Vi var framme efter kl 01.00 och fick stiga upp tidigt för att tömma släpet och lämna tillbaka det.

Mycket av möblerna är hos svärföräldrarna men de finns en hel del flyttkartonger som ska packad upp här hemma. Tankarna har kretsat kring alkoholen HELA dagen. En öl gör det roligare att packa upp. Ett glas vin gör tvättandet trevligare. En drink gör att jag faktiskt orkar hålla mig vaken efter allt för få timmars sömn. Men nej. Ingen alkohol idag inte. Jag har kommit för långt för att ta ett glas nu.

Jag försöker fokusera på nyktert umgänge med familjen. Jag försöker slå undan tankarna, orkar inte konfrontera dem och tänka klart nu. Jag vet att de vore bra, bra att spela hela filmen men jag orkar inte. Nåväl, idag är jag nykter!

Profile picture for user Vinäger

Nu är du verkligen på gång och förutsättningarna är de bästa. Vi har tur som har en partner som stöttar, det underlättar. Det gäller bara att ta tillvara den förmån och övertyga sig själv i beslutet.

Du fixar det här! ♡ Kram

Profile picture for user Vaniljsmak

Nu är jag hemma och omgiven av folk som älskar och stöttar mig. Det stödet betyder så mycket.

Samtidigt finns en massa jobbiga rutiner och ritualer som är bundna till just det här hemmet. Dessa kommer sakta men säkert att brytas, en dag i taget.

Profile picture for user Vaniljsmak

Igår var det riktigt, riktigt svårt. Jag var trött och hade en massa saker att göra men allt jag ville var att ligga på soffan. Kände mig rätt nedstämd också. Trötthet verkar vara en grej som triggar alkoholsuget. Bröt mot min ingen godis regel istället för ingen alkohol, på de sättet tog kag mig igenom de tyngsta timmarna där mellan 16-18. Är så nöjd över det beslutet nu, ingen bakfylla denna söndag!

Profile picture for user Vaniljsmak

Och här sitter jag och är nykter!

Jag är otroligt nöjd över att jag avstod alkohol igår. Det var helt rätt beslut. Tack Vaniljsmak, för att du valde så klokt! Jag samlar styrka från det beslutet och idag är det inte ett dugg svårt att vara nykter. Så skönt, började bli orolig för hur den nyktra framtiden skulle fungera om alkoholtankarna aldrig ville lämna mig i fred.

Det är fortfarande mycket att göra här hemma. Jag kikar bara in som fortast för att skriva några rader i min egen tråd, det känns viktigt att hålla igång tankarna på nykterheten genom att göra det. Hinner inte in och läsa hos alla andra. Kanske när saker och ting lugnt ner sig, när alla saker och möbler söderifrån är integrerat i hemmet här, när det nya jobbet inte är sprillans nytt och när rutinerna börjar ta vid.

Profile picture for user Pianisten

Känslan är så underbar när man besegrat ännu en helg! Jag klarade också helgen, eller ja ok.. jag drack en ynklig öl i lördags. Låter tramsigt att säga ofrivilligt men det var faktiskt efter massa tjat på en middag. Jag tog den tillslut, men den var helt meningslös och verkningslös. Var ändå ganska irriterad efteråt. Något jag skall fundera över hur jag skall stå upp för min nykterhet, då när andra tycker "du kan väl ta en i alla fall" Men som sagt den var så obefintlig så jag tänker inte på den faktiskt.
Jag hoppas att du snart kommer in i hjulspåren Vaniljsmak och jag tror verkligen på att försöka hitta något att göra på fritiden som ger lugn och ro för själen men samtidigt kan ta upp lite tankar på ett positivt sätt utan att det stressar. Något som går att utveckla och ha framtida mål inom. Så man känner att livet får en ny mening när ens tidigare sysselsättning försvunnit!

Vi hörs när du är i fas :) Kram

Profile picture for user John-Erik

Som svar på av Vaniljsmak

Märkligt detta med olika tider då det triggas.. 16-18 är fasicken lättast tycker jag...
20-22 är värre. Men huvudsaken är att man vet..
Finns inget sug men vanan att njuta av A är förenat med de tider man tidigare bokat av för A.
Lite så...Kan vara en trigger...Hjärnans kraft..

Önskar dig en fin vecka..

John

Profile picture for user Vaniljsmak

Men väldigt upptagen med att lära mig det nya jobbet och hitta fungerande rutiner här hemma. Det blir strax över en timmes pendlingstid (enkel väg) vilket ställer till det en del.

Hittills har jag varit för trött för att tänka på alkohol. Hoppas tankarna håller sig borta när rutinerna börjar ta form!