Äntligen träffade jag honom med stort H. Så fin, snäll, känslig, talar om för mig att jag är fin, bryr sig om mig, frågar hur jag mår, stöttar mig, och älskar med mig som ingen annan någonsin gjort. Efter att ha levt med en narcissist,separerat och sedan byggt upp mig själv igen från grunden så är det som balsam för min stukade själ. Då berättar han det - han är alkoholist, inte nykter alkoholist utan alkoholist på riktigt och han får frekvent återfall då ha lever runt och inte går att leva med. Kan jag leva med detta? Hur ska jag veta om min sköra själ klarar detta? Kan man älska och leva med en alkoholist utan att själv gå under? Hur gör man? Jag har ju lyckats bygga upp mig själv igen efter ett annat medberoende som stukade mig så. Hur kan jag klara detta?

Var rädd om dig själv! Har du precis byggt upp dig själv och känner att din själ är stukad är en alkoholist det absolut sista Du behöver! Ursäkta att jag är väldigt rak på sak! Likväl som en alkoholist är sjuk och måste avhålla sig från spriten för att vara symptomfri så måste nog en person som en gång varit medberoende avhålla sig från personer som kan utveckla detta igen! Förstår att det är svårt att använda förnuftet när hjärtat säger nåt annat! Är själv medberoende från barndomen (psykiskt sjuk mamma) och har precis avslutat en relation med en alkoholist! Hade också lyckats bygga upp mig själv och så träffade jag honom som tog mig med storm! Snacka om att man lätt faller in i gamla väl invanda mönster! Det som gör det så svår är ju att det är en person med så många bra egenskaper som har en sjukdom han inte riktigt kan rå för! Hans sjukdom kommer att drabba dig med full kraft! Tänk dig för noga!

Ullacarin

Gå inte in i ett sådant förhållande!
Det positiva är att han varit ärlig och talat om hur det är. Har han sökt hjälp? Vill han göra något åt saken PÅ ALLVAR??

UtanVingar

Ja det är ju det här jag är så rädd för, tankarna bara snurrar och snurrar och redan nu brister jag ut i gråt titt som tätt. Hur ska det då bli när det blir allvar? Första gången han får ett återfall? Jag är så rädd att jag inte ska fixa det. Känner mig så himla ledsen.

om det du har byggt upp! Det som troligtvis tagit dig år att bygga upp kan raseras på ett kvartal! Fortsätt bygga upp och stärka dig själv! Det är kanske heller inte av en händelse att du har blivit intresserad/kär i någon med svåra problem! Eller rättare sagt att intresset inte svalnar när man får reda på problematiken! Så känner jag när det gäller mig själv! Självbevarelsedriften är inte på topp eller hur man skall uttrycka det! Man tror man kan "rädda" andra och att kärlek övervinner allt! Nej en problemfri man är vad du skall ha! Mitt ex erkände och insåg också att han är alkoholist! Har lärt mig (dyrköpt) att det är två varv runt gjordklotet minst mellan att erkänna sitt missbruk och att verkligen vilja göra något åt det! Vet också att goda råd du får från andra (fick själv många) kanske inte får dig att fatta något beslut (gjorde inte jag)! Så mitt råd till dig är läs det du själv har skrivit, låtsas att det är någon annan som skrivit det, vad skulle du säga till den personen då? Fundera över varför du överhuvudtaget har behovet att skriva här när du är nykär! Lita på dig själv för du vet egentligen vad som är bäst för dig och vad du måste göra!

CeCe

Jag avråder vänligt men bestämt. Det kan aldrig komma något gott ur ett förhållande med en alkoholist. Rädda dig medan du har chansen. Detta är min åsikt. Du förtjänar bättre.

Triangul

...herregud vad jag önskade att någon hade stoppat mig. Jag levde ihop med en i lite över ett år och "bara" den "korta" tiden gjorde mycket mer skada på mig själv än vad jag insåg då. "De" är ofta suuupercharmiga, känsliga, fina och gulliga etc i början - jag vill inte låta cynisk men köpt det inte. Det är säkert så att han vill vara den personen, men ofta är det en fasad som trillar ner efter ett tag. Ta hand om dig själv!

Ofta hundra % charm i nyktert tillstånd, försöker väl väga upp vågskålen! Därför blir det så fruktansvärt svårt att ta sig ur också! Man saknar den nyktre personen! Håller inte i längden att åka den berg-och dalbana som supandet orsakar! Man bryts ner psykiskt! Känner mig helt utmattad!

Myran 91

Hej
Jag säger dra så fort du kan.
Jag är uppvuxen i ett alkolist hem.
Har även haft ett förhållande med en alkolist.