Ett ärligt försök!

1488 inlägg / 0 nya
Senaste inlägg
Vinäger
Hej hopp!

Tack för alla kommentarer! Ni är underbara! ♡

Min man ringde för en stund sedan. Han är fortfarande en ringa-hellre-än-att-skicka-sms-människa.

Dock är han inte dum...

"Jag älskar dig. Du är min fru, den finaste jag har, det här löser vi tillsammans." ❤

MondayMorning
Vinäger

Att säga: Jag ser att du behöver hjälp och jag står vi din sida är det vackraste man kan säga till en annan människa.
Ta hand om det.
Dig.
Er.
Ihop.
Tillsammans.

<3

Lim
Vad fint att du har din mans

Vad fint att du har din mans stöd. Och skönt. Ge inte upp ❤

Mirabelle
Naaawsie

Vad fint ni kommunicerar med varandra <3

anonym11208
Vad fint att du har din man

Upp och hoppa bara! Ibland manar man lite snett, men då tar man nya tag och idag är vi nyktra! Kram

Tragikomisk
Jag likaså!

Inte skrivit eller läst på ett tag.
Hittade en whisky att bara tulla liite på i Fredags, dock ej mycket, köpte 3,2 corona istället för non-A likaså i Fredags. Blev väl inget jätterus, men ett steg i fel riktning.
Nu tar vi Nya tag!
Kraum.

Vinäger
Pratar,

pratar, kramas, pratar, pratar, älskar ❤, pratar och pratar igen...

Så ser mitt liv ut just nu. Och jag njuter av varje sekund. Inte av situationen i sig, hur det kunde bli så här, men av hur vi försöker fixa det. ❤

Ännu en gång, tack alla fina! Ni skriver så tänkvärda saker. Självklart, eftersom ni vet vad det handlar om. Kram till alla rikssvenskar och kraum till er skeuningar! Åh, vad fantastiskt bra det här forumet är - och gör!! ❤

Manda
Härligt!

Härligt att du har så fint stöd av din man, och fint att du är på banan igen! 👍 Klokt av dej att minska ner med arbetsuppgifter på ditt jobb och ta det lite lugnare. Jag tror också, att stress och känsla av otillräcklighet kan vara ”triggers” (några av flera), till att dricka för mycket. Så har det ofta varit för min del. Men livet är egentligen kort och det gäller att vara på tiden som vi har. Inte stressa igenom livet, eller förstöra det med alkohol...
Sköt om dej ❤️ Kram

Vinäger
Är det inte det ena...

...så är det det andra, sa flickan som blödde näsblod.

Skämt åsido, jag är hemma p g a en förmodad matförgiftning. Alltså, inte bakis, men med samma symtom. Ja, förutom skammen och känslan av att jag inte borde ha druckit. Men att låta bli att äta helt och hållet är ju inte en särskilt bra säkerhetsåtgärd.

Har ännu en gång tänkt på forumets storhet - har nog nämnt det sisådär 711 gånger. Men när jag läste i en annan tråd slog det mig hur öppet vi diskuterar här och hur löjliga och fattiga våra samtal IRL ter sig.

Alltså, här är vi (förhoppningsvis) hundra procent anonyma. Vi lämnar ut oss totalt. Ärligt, naket, äkta och från djupet av våra hjärtan berättar vi allt - för helt okända människor. Dessutom känner vi en lättnad över att göra det.

Så kommer vi då till det vi kallar det riktiga livet. Så fyllt av lögner, skam, smusslanden, undanhållanden, fasader, förhoppningar... Jag skulle kunna fortsätta hur länge som helst. Den sårbara människan - vi - som törstar efter kärlek, bekräftelse, det är så vi fungerar.

Men när vi inte passar in i mallen, när vi inte träffar drömprinsen/-prinsessan, när sjukdomar tar över våra liv, vad gör vi då? Hur hanterar vi själva LIVET? För det är ju det livet handlar om. Det kommer med alla känslor, alla tillstånd. De är få som glider på en räkmacka utan att någonsin stöta på svårigheter och motgångar. Skillnaden är som sagt hur vi hanterar dem.

Jag är en känslomänniska, känner stor empati med många av er. Glömmer emellanåt mina egna problem, då andra har det jobbigare. Helt ok, det är också en överlevnadsfråga. Önskar av hela mitt hjärta att ni alla får känna den villkorslösa kärleken någon gång. Den som finns att hämta ny energi i, den som vaggar och vyssjar när det är som jobbigast, den som får dig att känna att du duger - inte för vad du gör, utan för den DU faktiskt är! Du är bra! ♡

Io
Kunde vara jag!

Hej Vinäger!
Det där var nästan som att titta sig i spegeln. Började också mitt nyktra liv exakt i tisdags! har heller inte känt nåt större sug men precis som du haft huvudvärk. har haft en rastlöshet som satt in så där på eftermiddagen / kvällen när jag brukar hälla upp mitt första glas. Sov ordentligt och vaknade utvilad i morse. Och glad! Börjar minnas den där pigga skojfriska personen som fanns en gång.
Precis som du är jag lyckligt gift, har vuxna barn och ett jobb jag gillar. Grunnar precis som du på svaret på frågan - varför?
Jag är helt säker på att jag inte har någon ärftlig benägenhet för alkoholism. Däremot har jag under lång tid druckit lite för ofta och för mycket. Fram tills i fjol har jag utan problem kunnat ta långa nyktra perioder liksom nyktra dagar i veckan. Plötsligt funkade det inte längre. Jag antar att man plötsligt går över en absolut gräns där kontrollen är förlorad.
Jag har tagit kontakt med en alkoholterapeut som jag kommer att träffa regelbundet, liksom en läkare som skickat mig på provtagning och skrivit ut antabus. Vi har gjort en överenskommelse att jag är helt nykter i sju månader, 1 februari - 1 september. Jag kommer att ta min antabusdos varje dag hela perioden.
Att sätta upp ett mål med en begränsad nykter period är för mig den enda möjligheten. Det är hanterbart. Hade det krävts att jag skulle deklarera total nykterhet resten av livet i detta skede hade jag nog stupat direkt.
Nu ska jag klara av de här sju månaderna. Sen tar jag ett nytt beslut. Det kan bli sju månader till, men det behöver jag inte bestämma idag.
Blev glad att läsa ditt inlägg där jag kände igen mig så starkt.
Vi får peppa varandra på den här resan!
Kram Io

Vinäger
Hej Io!

Kul att du känner dig inspirerad och får en viss igenkänning av min tråd. Tror dock att du har läst första inlägget och missat några emellan. Skrev det första i oktober, slutade dricka, men trillade dit igen. Från mitten av november har jag hållit mig så gott som nykter. I fredags var det kört, svepte minst 30-40 cl starksprit, men har nu återigen försökt ge mig på det nyktra livet. Följ gärna hela min tråd. Lycka till! ♡

Vinäger
Kampen är över!

Jag har, som ni som följt mig märkt, fått kämpa rejält mot alkoholen den senaste tiden. Det behövde jag - tvärtemot många andra - inte alls i början av nykterheten. Var så övertygad att det mest flöt på av sig själv.

Efter mitt återfall i helgen känns det som att kampen är över för den här gången. Behövde jag gå igenom detta? Farliga tankar, tror egentligen inte på att det är så. Eller - tankar är en sak, handling en annan.

I dag är jag nykter, helt klart! Tror att jag kommer att orka vara mera naturligt närvarande i vardagen ett tag framöver. Förhoppningsvis länge. Nu håller vi i! ♡

Mirabelle
Har du sett Simpsons?

Jag tänker på den där korta sekvensen där Bart petar på nåt som ger honom en elstöt... massvis med gånger. För han lär sig inte, utan är direkt på och petar igen. Bzzzzt-ouch bzzzzt-ouch bzzzzt-ouch bzzzt-ouch... Jag tänker mig att det är ett komiskt porträtt av ett rätt allmän-mänskligt beteende. Vi fortsätter peta. Länge. Innan vi litar på att konsekvensen blir den samma varje gång. Du petade. Kanske för sista gången. Det beror på hur länge du är säker.

Vinäger
Haha!

Ja du, Mirabelle, bara det inte är starkström där en dag! Jag menar att jag hoppas att jag låter bli att testa för att jag inser att jag inte vill peta och inte för att jag inte längre kan.

Nu blev det galghumor av det hela, men den brukar funka. Lite tragikomiskt, eller hur, vår skeunevän?

Vi håller i så länge vi kan och orkar kämpa, det vill säga på obestämd tid, förhoppningsvis för alltid! ♡

Vinäger
Mary!

Fina du! ♡ Jag önskar så att även du snart får känna stunderna när hjärnan inte jagar alkohol hela tiden. När du kan koppla från och bara vara. Det behöver du nu. ♡ Men tills dess håller vi i!

Vinäger
I dag...

... är det 80 dagar (-1,5) sedan jag bestämde mig på allvar för att sluta dricka.

Att räkna dagarna verkar vara viktigt för mig. Som jag skrev vid 70 dagar, siffran i sig är motiverande. För mig i första hand, men blir någon annan peppad av att se att det går - om än inte lätt - att vandra den nyktra vägen, är det förstås en bonus. ♡

Inte lätt, nej, emellanåt inte alls enkelt. Skitjobbigt och för jävligt för att tala klarspråk. Men det går! Det gör det! Det måste!

Har lärt mig mycket här på forumet, bland annat att inte vara så hård mot mig själv, något jag ofta tar upp. Mitt återfall i helgen har jag försökt se som... just ett återfall. När jag räknar en sjuherrans massa nyktra dagar där framme, spelar ju inte detta någon roll.

I dag är jag nykter och stolt! I morgon också! Kom igen, nu håller vi i! ♡

anonym11208
Så Himla Bra du är VinÄger!

Vilken resa! Fantastiskt!

Liten stor
Starkt!!

Bra inställning och grattis till så stor förändring!

Vinäger
Trött!

Tack för uppmuntrande ord och du, Mary, jag blir så glad över att du funderar när jag inte varit aktiv. ♡

Är trött, lite deppig och har känt av min panikångest. Håller på att trappa ner på jobbet, men tror att det hektiska tempot hunnit ifatt mig.

Eftersom jag vill finnas för andra tycker jag att det är jobbigt att gå in här och läsa när jag inte orkar kommentera i andras trådar. Vet förstås att jag inte behöver det, men misstänker att en del av er vet hur det är... Omhändertagande i alla lägen.

Nu försöker jag ta hand om mig själv i första hand. Svårt att försöka vara ego, men jobbar på det.

Håller nykterheten riktigt bra. Är så tacksam för det, nu när livet känns ganska jobbigt och ångesten knackar på.

Vill bara berätta att jag är ok. ♡ Skulle gärna läsa och kommentera mera, men det får bli senare. Tittade in snabbt hos er, Mary, Mirabelle och er andra som jag följt lite extra. Ser att ni kämpar vidare. Härligt! Det här blir mitt gemensamma hejarop till alla: Nu håller vi i! ♡ Kram

Mirabelle
Vi håller!

Jag är också inne och läser, men orkar inte formulera tankar riktigt. Och får skuldkänslor för bristande stöd. Hur i hela friden är man funtad??? Nu håller vi! Kram

Vinäger
90 dagar!

Japp, det är otroligt. 90 dagar sedan jag bestämde mig för ett nyktert liv. Har snubblat lite, men rest mig direkt, borstat av mig och gått vidare. Som jag skrivit tidigare, jag tänker inte låta ett snedsteg förstöra hela vandringen.

Vilken frihet det är att vara nykter! Kan inte sägas för många gånger: Vilken frihet!

Att må bättre är förstås den viktigaste sammanfatrande skillnaden. Att orka mera. Att kunna utnyttja helgen till annat än att ligga ångestbakis. Att finnas till för familjen på ett annat sätt. Att vara mer närvarande.

Ska i väg på galej i dag. Vet knappt om det är en prövning längre. Ok, tankarna försöker smyga sig på, men jag låter dem inte få något fäste. Tar vara på alla sådana tillfällen och njuter av att slippa kämpa. Vet att det andra gånger är betydligt tuffare.

Känner mig överhuvudtaget piggare nu. Kanske ännu inte tillräckligt för att orka finnas till för och peppa andra här på forumet i samma utsträckning som förr. Men den tiden kommer igen, jag vet att den gör det.

Jag börjar orka med mig själv! Det är stort. Jag är bra och duger som jag är!

Vill i alla fall önska alla nya och gamla medkämpar ett stort lycka till. Tänker ofta på er och hoppas att ni orkar genomföra det ni föresatt er. Faller ni är det ingen katastrof - upp och hoppa bara. Att gräma sig över det redan gjorda är meningslöst och leder till ännu mera ångest. Använd däremot erfarenheten till att ringa in vad det var som gjorde att återfallet valdes att ta. På det sättet kan det undvikas nästa gång. Och kom ihåg: Strategier is da shit!

Kom igen, nu håller vi i! ♡ Kram

miss lyckad
Starkt jobbat☺

Stund för stund, dag efter dag..Så bygger vi upp oss själva..Ibland måste vi enbart fokusera på eget mående, närr vi är starka kan vi ge stöd..Det är som med allt annat..Du kan inte ge bort något du inte har..Styrka, stöd, kärlek i sig själv..Fortsätt så..Vinterkram..

Mirabelle
Att orka med sig själv...

Underbart att du börjar komma dit, och att du ser så stor skillnad i hur du mår när du lever nyktert. Och du har så rätt. Självförebråelser gör bara skadan värre. Det kanske är därför vi hamnade snett från början, för att vi är alldeles för bra på att ta på oss skulden för allt och inget och vältra oss i vår otillräcklighet... Men nu sitter vi här och bara duger. Känslan är härlig :) Kram kära du

Vinäger
Bakis!

"Du kan inte ge bort något du inte har". Så bra sammanfattat. Brukar själv dra parallellen till flygplanets syrgasmask. Du måste först själv andas in innan du kan hjälpa någon annan.

Drack sammanlagt tre öl under gårdagens evenemang. Valde att göra det, ett medvetet beslut. Drack sakta och kände inget rus. Var alltså nykter egentligen. Men i morse blev jag verkligen påmind om att alkohol är ett gift. Jag är bakis! Inte så att jag kräks och måste ligga ner, men känner definitivt att jag drack de där ölen. Det är ju inte klokt!

Ser de tre glasen som en erfarenhet. En god sådan. Det är inte värt det. Speciellt inte om man inte får ruset som "belöning". Lärpengar heter det när det handlar om ekonomi. Vad det här skulle kunna kallas vet jag inte. Lärdroppar kanske. Det är i alla fall vad det blev.

I dag är jag nykter! ♡

anonym11208
Bara att ta nya tag och lära

sig av sina misstag. Rom byggdes inte på en dag :-) Ja, idag är vi nyktra!

Mirabelle
Giftiga lärdroppar

Det är inte klokt vad kroppen reagerar mot giftet när den fått ynnesten att vara utan tillräckligt länge för att få återhämtning. Vilken självmisshandel vi hållt på med... Det tillfälliga ruset är inte värt det. Och utan rus? Hell no! Nu håller vi! Kram

Vinäger
Pinsamt patetiskt!

Är botten nådd? Känns så nu. Trodde aldrig att jag skulle gå till en av småstadens pubar ensam och ta en öl. Men det är precis vad jag gjort just nu. Skäms som f-n. Känner mig gråtfärdig. "I dag är jag nykter" Hm, inte det minsta full iaf. Känner inte alls av ölen, men situationen är så hemsk. Vad hände?

anonym11208
Ta Mary i handen och hitta på något annat.

Baka lät ju mysigt! Jag skickar en kram till dig. Alla faller, det gäller bara att resa sig upp och dra lärdom.

Vinäger
Faran över!

Tack för stödet, snälla ni! ♡

Drack inte ens upp. Vet verkligen inte vad som hände. Gick en promenad och så - vips - satt jag där. Åt mat samtidigt för att förminska känslan av tragik. Tack och lov såg jag inte till några bekanta.

Gick hem till en kompis och drack - kaffe.

Men mår fortfarande skit. Antagligen är det stressen som spökar. Är i alla fall nykter och ska så förbli.

Kram till er från en tilltufsad och just nu lite liten Vinäger. ♡

anonym11208
Men det var väl superbra att du

reflekterade och stannade upp och inte drack A. Kaffe är gott! Allt gott till dig Vinäger!

Sidor