Hamnade här då jag bestämde mig igår för att nu får det vara nog. Jag som alltid varit målfokuserad, social, en glad förälder och partner. Vad hände? Jag vet exakt vad som hände, jag fick nej på en bukplastik, jag fick inte ett jobb som jag så gärna ville ha, jag hade många kämpiga år ensam med mina barn.
Ensamheten på kvällarna då jag kämpade med diverse jobb och hushållsarbeten och ledsamheten över att inte få den op jag tränat och kämpat för så länge behövde fyllas med något och vin funkade ju, socker funkade inte längre.
Karriärsbakslag - vinet hjälpte mig ännu mer och ja hela karusellen var igång. Nu föraktar jag mig själv, känner mig som en dålig förälder till mina barn, går upp i vikt, ja allt det där. Skammen och misslyckandet sitter som fastnålad i bröstet. Trots att vinandet eskalerade efter karriärsbedslaget så har jag lyckats klättra uppåt jobbmässigt. Arbetet är min tillflyktplats. Där mår jag bra, är högpresterande och får alltid högsta lönepåslagen. Tänker aldrig på alkohol när jag jobbar, bara när jag sätter mig i bilen hem. Först mat, sen mitt älskade vin, min allra bästa vän!
Nu har jag bestämt mig och jag kommer behöva skriva mycket, fråga massor och jag har läst massor med trådar idag! Ni inspirerar! För mig är det dag 2 utan vinet och huvudvärken är hemsk! Ungefär som bör man detoxar sig från kolhydrater i stort. Hur länge brukar den hålla i sig och vad kan jag förvänta mig mer?
Kram från mig!

... Emma! Är är ju våra barns stöttepelare och vi kam inte rasa ihop för då bister hela konstruktionen!

En mamma som är glad mår bra och har energi vill jag att mina barn ska gå och tittar jag på mig själv i spegeln och ställer frågan om vad vill du med ditt liv, så talar den om detsamma för mig!

Vad har jag hållit på med? Det är detta som man får tampas med nu tror jag, denna ångest, skammen och sitt dåliga samvete för vad man i så många år förvärrat mer och mer! Usch den PimPim gillar jag inte alls ?

Kram ?

Ansa

Jag känner igen mig exakt; vad fan har jag hållit på med? Jag har också en tonåring, och nu får jag (med all rätt), så som du skriver så bra, tampas med ångesten och det dåliga samvetet.
Men vi får blicka framåt. Det kan bara bli bättre, och det bästa vi kan göra för barnen är att hålla oss nyktra??.
Fjärde dagen här med, vi klarar det här?!
Kram!

....hjälp vad ledsen jag är! Skriver i gråtande stund... ???
Har precis avslutat ett samtal med FK, där jag återigen fått gå igenom allt jag gör för mina barn, vilka svårigheter de har, olika situationer som händer i vår lilla familj som många gånger inte händer i en vanlig Svenssonfamilj.

Så jäkla tufft det varit!
Vad jag har fått kämpa för dem!
Och allt detta har jag gjort själv, utan stöttning från barnens far och nu är mitt samvete åt helvete.... usch, tänk om jag förstört massor för dem genom mitt drickande? Tänk om jag skulle fortsätta dricka och de får klara sig ensamma utan mig? Då har de ju ingen!!!
Med vin i kroppen har jag klarat av låg-affektivt bemötande gentemot mina barn. Kommer jag klara det utan? Var det den här NPF-karusellen som en gång triggade igång min kärlek till Kikkifestisen?

Fy fan vad jag både vill och inte vill ha vin nu!
#ståremot #gråterut #villbarakramaminabarn

Kämpa! Jag är nykter nu och kommer somna nykter ikväll! ??✨

Emma79

Är det bästa du kan göra.

Jag vet inte vad som hänt med FK och NPF vet jag inte vad det är MEN att konfrontera nykter måste vara det bästa.

Klart du klarar det lugna bemötandet! Ett tag yogade jag och mediterade varje dag för att klara av trotsåldrar och annat. Men nu utan alkohol tycker jag det är lättare. När jag insett att det är JAG som måste fixa grejer det finns ingen annan som kan dra vissa lass. Tycker att jag bemöter problem med ett högre huvud och känner att jag kommer ut på andra sidan med ett ”det där var väl inte så farligt?”

Gråta är skitbra tycker jag, fram och ut med känslorna! Vi finns här o stöttar ?

Jag tog ett saftigt äpple! ☺️?

Ser möjligheterna ?➡️

FK - försäkringskassan
NPF - neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som ADHD, Austism och liknande.
De är mitt andra jobb här hemma är att få allt att fungera kring dem kan man säga.

Kram ❤️

AL

Ett saftigt äpple funkar alltid. En Stark kvinna som DU reder ut röran. NPF är knepigt speciellt i kombination. Många parametrar att ta hänsyn till och ändå kan det gå käpprätt åt skogen.
Tänker att du vet vilken väg som blir rätt denna gång också.

Nej det hat gått fantastiskt bra!
Jag behövde få gråta ut lite och hon på FK var så ödmjuk och sympatisk och förstod att det jag pratar om gör ont. Jag fick gråta för henne också! ☺️
Att ständigt befinna sig bland människor med NPF tycker jag är jätteintressant för det har fått hela mitt förhållningssätt till människor att förändras rejält. Mina barn har lärt mig så mycket och genom dem har jag också fått lära känna mig själv ännu mer ❤️

Sen jag passerade 40 har jag nära till gråten mest hela tiden oavsett sinnesstämning ? och när väl tårarna kommer i överflöd släpper jag på trycker och värsta Niagarafallen strömmar ner för mina kinder. En skön känsla att få tömma sig på det sättet ❤️

Dag 4 är snart passé och jag kommer vakna nykter imorgon! Bästa fredagen på intåg! Jag är inte ett dugg orolig över hur det kommer gå! Ser bara fram att få spendera helgen med min partner. Kanske kommer jag berätta, kanske inte... vi får se...

Kram PimPim ❤️

Så skönt och välbehövligt att lätta lite på trycket ibland. Att gråta är underskattat och dessutom inte förbehållet alla. Gråter sällan, men när jag gör det brukar mycket släppa.

Du har haft och har fortfarande en jobbig livssituation, det du kan göra är att hantera den på det sätt ni alla mår hyfsat bra på. (Tänker man att alla ska må bäst kommer prestationskraven ofta och förstör.)

Du är så insiktsfull och det viktigaste nu är inte vad du HAR gjort eller inte gjort, utan vad du väljer att glra framåt. Analysera det gamla en liten stund så du vet vad du inte vill göra. Släpp det sedan, ältandet tillför sällan något gott.

Tror starkt på dig, PimPim! ♡ Kram

På FB flödar nu ramsan Mora Träsk leker, och jag gör om den, som en liknelse till mitt liv, så stämmer den så bra! Jag ser inte hindren, utan möjligheterna!
Bara det att när jag möter tigern nästa gång så kommer jag fightas med den och inte springa tillbaks ??✨?
Hemma är alltid hemma och jag vet att mitt största hinder är just den där tigern och det är bara den jag ska övervinna för mitt hem kommer inte försvinna då.
Skulle jag springa tillbaks om och om igen ja då kanske ”mitt hem” redan är förlorat?

Nya dag - nya möjligheter!
Solen skiner och katten har tagit plats på köksbordet och lapar vårsolens strålar som om det är det sista han gör ❤️

Idag lever jag - luften jag andas är frisk - utandningsluften ångar endast kaffe! Imorgon likaså! Dag 5 är här och jag mår bättre i själen, lite euofori i känslan! ❤️

☀️Kram från en strålande PimPim ☀️

anonym11208

Visst får man lite huvudvärk första dagarna, men jag tycker på något sätt att det är skönt, som om kroppen verkligen vilar från alkoholen.

Mirabelle

Alla sådana samtal om barnens svårigheter är fruktansvärt jobbiga. Man blir helt sänkt. Annars är jag rätt bra på att inte låta mig överväldigas av NPF-karusellen. Man fokuserar på det man har framför näsan och ignorerar allt annat. Men de där samtalen, med tex FK, då man måste redogöra för helhetsbilden... Det stjäl allt syre ur kroppen. Det är ju då man inser själv just hur kämpigt det är, och att man egentligen har helt totalt slut på ork, och att det aldrig tar slut... Turligt nog har jag blivit välsignad med ett osedvanligt dåligt minne. Efter ett par dagar är helhetsbilden glömd, och fokus tillbaka på det som finns framför näsan. Om du bara orkar kämpa och hålla dig nykter ikväll så ska du se att karusellen slutar snurra och du kan fokusera blicken igen. Oroa dig inte för lågaffektivt bemötande. Jag hanterar även NPF i mitt yrke, med bl.a. LAB. Alldeles nykter. Det går så bra så. Det är a-hjärnan som lockar på dig nu, och försöker få dig att tro att vinet hjälper dig. Sanningen är att din förmåga har inget med vin att göra. It's all you baby! Kram

Halvligger här i min ”gubbes” säng med ett stort fönster som vätter ut mot ett vackert vatten och stadens alla ljus! Sen är det vatten i mitt glas också och jag är tacksam! En perfekt lugn kväll, bara han och jag i hemmets lugna vrå.
Han som vet att jag vill tillbaka till träningen köpte att jag inte ville ha vin. Så därför delar vi på en bubblande kall flaska Loka! ❤️
Jag har fortfarande lite ont i huvudet vet ej om det är av abstinens eller bihålorna för det trycker rejält runt ögonen och jag är ju ff täppt i näsan.

Mirabelle - i mitt yrke använder jag mig också av lågaffeltivt bemötande och där känns det helt naturligt. Hemma får man trippa på tå för ena barnet och välja sina strider och ord hela tiden då barnets koncentrerat sig i skolan hela dan så får man ta den smällen hemma. Och då är jag tacksam att det funkat i skolan och att mitt barn varit artigt och trevligt mot lärare och kamrater. Det har varit mycket värre men man är rädd att helvetet ska bryta loss för man vet aldrig när...
Att vara förälder är det svåraste jobb som finns! ?❤️

Ha en fin kväll!
Kram ?

Mirabelle

Just för att man vet hur förbannat illa det kan bli, väldigt snabbt, så lever man med den där oron... På helspänn. Det är lättare med LAB i yrkeslivet. Man kan ju iaf dagdrömma om att sjukskriva sig eller säga upp sig när det är riktigt illa. Den möjligheten finns inte på kartan som förälder. Ha en fin kväll du med! Kraaaam

OT
Bo Hejlskov Elvén har skrivit bok om och föreläser om hur man bemöter människor som lätt hamnar i affekt om man är intresserad av ta del av vad det handlar mer ingående om.

Mirabelle

Det är en förkortning av Lågaffektivt bemötande. Kort och gott så handlar det om att stå stadig och lugn. Affekt smittar. Genom att bibehålla ditt lugn och förhålla dig neutral i ett skarpt läge så hjälper du den som har tappar fattningen att bemästra sitt känsloläge. Det kräver rätt mycket förarbete, som kartläggning, struktur kring individen för att skapa en känsla av sammanhang och kravanpassning. Det viktigaste är egentligen filosofin och människosynen metoden bygger på... Att ingen någonsin reagerar och agerar "för att vara besvärlig". Alla människor vill lyckas i samspelet, men vi (eller situationer och miljöer) ställer ofta orimliga krav som individen helt enkelt inte klarar av. Följden blir affekt, över vilken individen inte har kontroll. Miljö, situationer och krav måste därför anpassas så att individen har möjlighet att lyckas, växa och blomstra.