Första dagen på resten utav mitt liv

1151 inlägg / 0 nya
Senaste inlägg
mulletant
Kanske, kanske Femina att du håller på

att bli förkyld. Eller kanske du glider iväg mot ett återfall, du brukar säga att du inte räknar dagar. Låter bra att du noterar ditt mående och din känsla. Jag önskar dig insikt och kraft att göra goda val, val som gör dig gott.
Varm kram / mt

Femina
Sjukdomskänsla

Japp, även om det går sakta så är jag idag säker på att jag har nån bacill. Halsen känns lite sårig, lite rethosta och allmänt ur form. Jag skippade kvällens möte. Jag ska dock strax åka och hämta dottern från jobbet men då sitter jag ju i en varm bil så det ska jag väl orka. Det var länge sedan jag var sjuk men baciller finns ju överallt. Det känns bättre att veta att mitt mående varit lågt pga baciller (som är övergående) än att jag blivit deprimerad utav andra orsaker. Kram på er! 🤒

Se klart
Vilken energi

du har, otroligt.
Jag är ofta lat, och tänker, och villar,
Det behövs nog lite båda delarna.
Ha en fin kväll!

Femina
Sjuk

Ingen tvekan om att jag blivit sjuk. Imorse åkte dottern själv till jobbet så jag fick sova ut. Allt känns jobbigt. Jag får skippa Livsstegen ikväll.

Att bli sjuk är ju inget konstigt eller ovanligt. Det händer oss alla med jämna mellanrum. Det jobbiga är att jag faller ned i negativa tankar, oro, meningslöshet, allt sådant jag försöker förtränga när jag springer på yoga/möten/kyrkan. Och jag väljer ju att inte ta till vinet som plåster på såren eftersom det bara skapar nya sår. Ok, jobbigt. En dag i taget, en timme i taget... 😪

Femina
Mera sjuk

Jag mår verkligen inte bra. Ont i halsen, lätt febrig, trött och matt i både huvudet och kroppen. Det blir ingen Fredagsfrid idag, inte. Jag får mejla AH och tala om att jag inte kan komma på forumträffen imorgon... Men ni som ska dit önskar jag en trevlig träff! 🤗

FinaLisa
Synd..🙁

Femina, så tråkigt att vara sjuk🤒
Men jag sänder en stor kryapådigkram! 🤗🧡

Femina
Tack

#Finalisa
Tack för det! Nu har jag dessutom fått en besvärlig torrhosta så jag försöker prata så lite som möjligt.

Jag blir tvungen att avboka morgondagens retreat. Typiskt.

Vilken otrolig skillnad på mig när jag mår "bra" och inte, inte bara fysiskt. När jag inte kan fly undan fysiskt så flyr jag in i läsning eller TV-program. Allt för att slippa känna efter. Så fort jag stannar upp kommer ångesten farande! En slags generell livsångest som känns oöverstiglig och genomsyrar hela mitt liv. Det är hemskt! Jag känner mig rädd och ensam, maktlös. Jag får absolut inte dricka A. Inte! 🙏

Femina
På väg...

På väg mot ett återfall... Extremt låg. Ingen motivation alls. Att jag lyckats undvika det idag är bara för att jag inte kunnat bestämma mig för hur jag ska göra. Nu är det "för sent" för suget är som störst innan och till middagen. Nu har vi redan ätit. Men jag känner igen mina tankar... 😒

Andrahalvlek
Åh, så jobbigt

Känner så väl igen den känslan - att allt är trist och meningslöst och ångesten kommer ikapp så fort man inte distraherar sig med tv eller fysiska aktiviteter. SÅ jobbigt! Känner precis likadant nu, pga stress, alkohol och sannolikt hormonkaos pga klimakteriet.

Men ingenting blir bättre av att jag dricker - tvärtom! Den läxan hoppas jag verkligen att jag har lärt mig nu.

Och det vet du också ❤️ Kram 🤗

Femina
Tusen inlägg

#1000
Gud, jag har visst hängt här på forumet ett tag... 🎉

mulletant
Det är bra Femina

att du skriver och hänger kvar här. Det hör ju till, för om inte alla så åtminstone de allra flesta, att suget gör sig påmint efter en tids nykterhet. Det är väl därför det sägs att konsten är inte att sluta utan att inte börja om igen.
Jag önskar dig styrka att motstå suget och hitta annat som får tankarna på ’bättre vägar’. Jag vet inte om du lyssnat på Alkispodden - det gör jag och tycker de är jättebra.
Allra varmaste kramar till dig! Jag önskar dig en fin och nykter dag! / mt

Femina
Mina steg...

"Mina steg" är den senaste boken jag läst utav pastor Larsåke W Persson. Han blandar sin pilgrimsvandring till Santiago med reflektioner från sin livs pilgrimsgång. 📚

Uppe imorse och skjutsade dottern igen. Mår lite bättre nu. Bakat ingefärsmuffins. Dock är vinsuget högt och motivationen låg. Jättelåg...😒

Jag kanske borde testa Alkispodden? Jag får fråga dottern hur jag gör...

Femina
44 dagar

Det blev totalt 44 nyktra dagar denna gång. Nu har jag sällskap utav ett glas rose.
Kram till er alla kämpar! 🧡

Femina
Vem bryr sig...

Vem bryr sig...?

Andrahalvlek
Jag bryr mig!

Det är svårt att veta hur du själv känner inför detta. Det framgår inte av ditt inlägg alls. Och då är det svårt att ge respons också.

Ledsamt är det i alla fall 😔

Femina
Förlåt...

Jag är här och tycker bara synd om mig själv. Förlåt. 🙏

LillaVideung74
Styrkekram

Har inte hunnit igenom din tråd men ser du varit med ett tag och att februari inneburit jobbiga prövningar. Vi är många här som bryr oss och gärna stöttar så gott vi kan. Är det ett återfall som blivit svårt hantera? Styrka, kraft och mod till dig.

Andrahalvlek
Ser du något mönster?

Finns det en speciell anledning, eller många olika anledningar?

Det jag själv kan relatera till är att när jag väl tänker tanken ”varför skulle inte jag vara värd lite vin som avkoppling?” så är det bara en tidsfråga.

Man ger sig själv tillåtelse att dricka liksom. Man tror att man tar makten över sina egna beslut.

Men det är inte ens sanna jag som ”talar” tror jag. Det är alkoholdjävulen 😡

Och just nu ska du nog skriva mer i din tråd tror jag. Tvinga dig att sätta ord på vad du faktiskt tänker och känner. För din egen skull, för andras skull i samma situation, och för att få positiv respons.

Kram ❤️

Femina
Ångest

Vaknar med ångest.

Femina
Stark ångest

Varför lurar jag mig själv att tro att jag visst ska kunna dricka "lagom"? Att det plötsligt ska fungera? Att jag bara ska få må lite bra ett tag? Det går ju inte! Nu mår jag riktigt dåligt och har stark ångest över allting, hela mitt liv och hela min framtid. Jag ska inte dricka mer... 😪

Andrahalvlek
Been there done that

Många hundra gånger har jag gjort likadant. Lurat mig själv att tro ”nu kan jag nog dricka normalt som alla andra.”

Jag tror att processen är ungefär så här:

1) Inse och acceptera att man har problem med alkohol.
2) Bestämma sig för och verkligen vilja sluta dricka alkohol.
3) Inse och acceptera att man aldrig mer kan dricka alkohol.

Steg 3 är nog väldigt svårt att komma till. Jag är inte där än, jag är på steg 2.

Torn
Håller med

Har också lurat mig själv massor av gånger. Men har nu insett att det funkar inte att dricka normalt för mig. Tanken på aldrig mer är tuff, är inte heller där ännu, men känns som jag kommer närmare och närmare.
Tänker att, vad är det för fördel med att kunna dricka normalt? Mår ju mycket bättre när jag inte dricker alls.
Sedan har jag ju, än så länge ska tilläggas, inte drabbats av någon större ångest/depression. Du klarade ju 44 dagar, grymt starkt! Förstår att det känns tungt nu, men kämpa på, du fixar det!

Kram

Femina
Livsstegen är slut

Ikväll var det sista träffen på Livsstegen. Lite vemodigt men samtidigt har vi, i vår grupp, en sådan tur att vår engagerade präst äskat pengar så vi får åka en fredag till lördag till Sigtunastiftelsen utan kostnad om tre veckor. Där ska vi vandra, yoga och ha workshop om "write to self", ett slags eget skrivande som terapi. Är inte vi lyckligt lottade, så säg? Vilken fantastisk förmån! Jag mår redan lite bättre.

Det jag lärt mig under denna period med Livsstegen är att jag mår bra utav liknande sammanhang. Att delande berikar oss och vad mycket kärlek och acceptans man upplever i det äkta mötet med varandra. Hur olika liv vi än har så liknar vi alla varandra inuti. Våra rädslor, våra känslomässiga sår, våra förhoppningar. Jag är oerhört tacksam att ha fått tillhöra den här gruppen. 🙏

Andrahalvlek
Låter underbart ❤️

Att dela en gemenskap är det finaste som finns 🤗

Och att skriva är väldigt bra självterapi. I mina svåraste stunder har jag alltid skrivit dagbok för min egen skull eller bloggat, och genom bloggen har jag haft möjlighet att interagera med andra.

På samma sätt funkar det här forumet för mig. Jag tvingas sätta ord på mina känslor och tankar, och genom att läsa vad andra skriver väcks nya tankar och känslor hos mig.

Det känns som vi tar oss igenom det här svåra gående hand i hand 🤗

Femina
Alla ❤️ dag

Idag är en dag när vi uppmärksammar kärleken lite extra. Jag tänker att kärleken kan få sträcka sig lite längre än bara till sin käresta. Varför inte uppmärksamma dina vänner med ett sms, din gamla förälder med ett besök eller telefonsamtal, dina kollegor med en ask hjärtan i fikarummet med en liten hälsning eller tom din granne som du vet är ensam. Sprid något litet till någon. Det kan betyda mycket för hen.

Jag önskar er alla en fin dag! 💞

Andrahalvlek
Fin tanke ❤️

Jag ska fundera på vem jag ska överraska på Alla Hjärtans Dag ❤️ Barnen, min mamma och ex-svärföräldrarna känns givna. Och några kompisar. Vem mer 🤔

Lennis
Vilken fin tanke Femina ❤️

Ja varför inte sprida lite kärlek omkring sig längre än utanför den vanliga familjen 💕💕 inte för att det ska behövas en speciell dag för det men kanske mer att man tänker till lite extra för att det är Alla hjärtans dag ❤️ Fin tanke ska tänka till på den! Ha en riktigt skön helg! 🌸🌸

Femina
Lördagsfrid

Idag är jag på retreat igen med mediyoga och taize-sång. Tacksam🙏

mulletant
Så gott att läsa Femina

att du har lördagsfrid🙏 Vila i den!
Kram / mt

Femina
Skitfull - snart

Hej alla!
Någon som har ett konkret tips som hjälper?

Finnes: Desperat medelålders kvinna utan hopp. Arbetslös. Om vi skiljer oss finns inte pengar kvar nog för att köpa två nya boenden. Även om pengar finns går det inte att få hyreslägenheter utan fast inkomst.

Hur gör kvinnor som lever i misshandel/våldtäkt beroende? Jag bara undrar? När jag som "bara" lever i medberoende/alkoholism inte ser någon utväg?

Det här man läser om att fysiskt misshandlade kvinnor ska "gå vid första slaget"? Vad är det för jävla dumheter? Det finns INGEN som gör! Därför att vi lever i förnekelse, förhoppningar och blir totalt jävla paralyserade!

Jag är bara så ledsen och uppgiven... Orkar inte ens förklara för er... Ser ingen utväg... Vet inte ens vart jag ska vända mig för att få hjälp...

Allt är inte en fråga om tro på Gud och gemenskap. Många saker är mycket mer jordnära än så. T ex pengar, jobb, fast anställning, bostad...

Ibland hatar jag min man... Trots att jag älskar honom. Han förstör och har förstört "allt" i så många år... Svårt att förklara. Alla gånger, som bara ikväll, hans humör förstör för oss alla! Han är för full för att laga mat men för full att tåla minsta kritik! Han är alltså skitfull redan klockan 16.30 när jag kommer hem efter retreaten med min mamma för att vi ska äta middag och se Mello tillsammans!

Det lustiga är att jag får kritik även utav min mamma om jag uttrycker minsta missnöje över min man (när han är ute och röker). Man kunde ju tycka att hon borde fatta VEM det är som framkallar min irritation! Jag får skit från alla håll!

Igår hämtade jag dottern kl 20 från jobbet. Vi hade en konversation när jag fick höra att hon "hatade" sin balklänning från åk 9. Hatade! Den som var så vacker i gammelrosa rosor... Som gav mig huvudvärk i flera veckor och skulle lämnas in till skräddare för att sys om...

Jag orkar inte... Jag får skit från min mamma och från min dotter... Jag har väl gjort mitt bästa efter omständigheterna, även om det inte varit tillräckligt...

Gud, hjälp mig! Jag kämpar nästan dagligen med varför jag ska leva vidare. Ingen förstår vilken ångest jag bråttas med. Ingen ser. Jag gör allt jag förmår för att dölja det. För vad händer annars?
Förlåt. 🙏

Sidor