Väldigt ny nykter alkoholist

Hej,

Jag vet inte om jag skriver i rätt forum men jag känner bara att jag måste skriva av mig.
Jag är en 30 år gammal kvinna och gick igår på mitt livs första AA möte.
Jag har druckit halva mitt liv och de sista 3 åren så har det verkligen eskalerat. Jag har skåpsupit konstant i 3 års tid och har helt och hållet börjat tappa kontrollen.
Jag har förlorat oändligt många vänner, jag har sårat, ljugit, svikit mina närmaste, jag har förstört 2 möhippor och jag har gjort bort mig så mycket. Jag har hamnat på akuten pga att jag druckit mig medvetslös, jag har nästan blivit våldtagen för att jag har varit för full för att ta mig hem själv och har bara hoppat in i random taxibilar med okända människor. Jag har vaknat upp på ställen som jag inte anar varför jag har befunnit mig på... Listan på alla dumheter och tragiska händelser som jag har utsatt mig och mina närmaste för kan göras oändligt lång och trots detta så har jag inte klarat att sluta dricka. Inte förrän nu.

Jag gick som sagt på AA igår. Till frukost drack jag 1 flaska vin för att våga gå på mötet/för att döva ångesten efter mitt beteende på nyår (hade nyårsmiddag hemma hos mig och min sambo och blev givetvis fullast av alla och minns ingenting av kvällen.. Jag däckade runt 0100 och vaknade 1a januari och var så ångestfylld och bakis att jag var tvungen att ta 2 återställare med en gång.

Nu har jag varit nykter i 24h. Jag har inte sovit inatt. Har bara legat och skakat och spytt och mått fruktansvärt dåligt. Har sån ångest och dåligt samvete mot alla mina nära och kära och inte minst mot mig själv. Hur kunde det bli så här? Är det normalt att ha en sån "avtändning" från alkohol??

I övrigt så har jag akademikerbakgrund och ett väldigt bra jobb (att jag klarar att hantera mitt jobb såpass bra som jag gör är ett mysterium), jag har en underbar familj och världens finaste sambo sedan 7 år. Jag har fina vänner som alla vet att jag gick på AA igår - dom är alla införstådda i allvaret och stöttar mig 100 %. Trots allt detta så är jag helt maktlös inför alkoholen!!!

Jag tar tacksamt emot alla råd jag kan få för att klara av att bli nykter alkoholist. Jag kommer aldrig kunna dricka 2 glas vin och sedan stanna där - det är omöjligt. Om jag tar en klunk alkohol då fortsätter jag dricka tills barskåpet är tomt eller tills jag däckar.

Jag har så sjukt dåligt samvete och fattar inte hur jag ska kunna leva med dessa skuldkänslor... Ni som blivit nyktra - hur har ni hanterat ångesten och det dåliga samvetet? Hur klarar man att förlåta sig själv?
En annan sak som jag också är livrädd för det är hur min kropp egentligen mår.. Mina levervärden är säkert skyhöga och jag vågar inte gå till doktorn för att få detta bekräftat... Hur lång tid tar det för min kropp att reparera skadorna??

Jag är som sagt helt ny i den här kampen och jag tar tacksamt emot alla goda tips och råd som kan hjälpa mig i min kamp mot alkoholen.

Tack för er tid och tack på förhand!

Mvh,
AA

Profile picture for user Rosette

Alkoholen har tagit för stor plats och haft många negativa konsekvenser för dig. Samtidigt är du nu igång, skriver och läser här. Finns något mer du tänker kan bli hjälpsamt för dig?

Varma hälsningar
Rosette
Alkoholhjälpen

Profile picture for user Alkoholist Javisst

Ville bara titta in och säga att jag nu den 3e augusti har 1 år och 7 månader.
Helt otroligt. 19 månader!

Sedan jag slutade dricka så har jag:
* Blivit gravid (vår son väntas komma om 2 veckor)
* Förlovat mig
* Köpt drömlägenheten
* Blivit befordrad på jobbet
* Rensat i vännergänget - ut med skiten och in med äkta kvalitetsmänniskor
* Fått ordning på ekonomin

Alkoholhjälpen har utan tvekan hjälpt mig under min resa.
Det här är givetvis en livslång resa - jag kommer aldrig sluta gå på AA möten och varje dag kämar jag mot suget. Men det positiva som det nyktra livet ger mig väger så extremt mycket mer än alkohol.

Att vakna klar i huvudet, att slippa ha ångest, att inte ljuga längre, såra och svika de man älskar.. Att kunna vara sig själv och inte leva i en bubbla och gå runt med konstant panik och törst och hela tiden jaga efter nästa glas/öl/drink... Det är så skönt!

Ville inte kika in här för att skryta - men tänker att det kanske kan vara skönt för någon/några att se och höra att det finns hopp för unga alkoholister som mig. Det går att ta sig ur skiten och det nyktra livet är verkligen en dröm!

Kram på er och fortsatt Glad Sommar! Till er nynyktra: Hang in there! Så snart gifterna släpper hjärnan så blir allt så mycket lättare och bättre.

PS. Råder er alla att kontakta AA. Life saver!

Profile picture for user Alkoholist Javisst

Ville bara titta in och säga att jag nu den 3e augusti har 1 år och 7 månader.
Helt otroligt. 19 månader!

Sedan jag slutade dricka så har jag:
* Blivit gravid (vår son väntas komma om 2 veckor)
* Förlovat mig
* Köpt drömlägenheten
* Blivit befordrad på jobbet
* Rensat i vännergänget - ut med skiten och in med äkta kvalitetsmänniskor
* Fått ordning på ekonomin

Alkoholhjälpen har utan tvekan hjälpt mig under min resa.
Det här är givetvis en livslång resa - jag kommer aldrig sluta gå på AA möten och varje dag kämar jag mot suget. Men det positiva som det nyktra livet ger mig väger så extremt mycket mer än alkohol.

Att vakna klar i huvudet, att slippa ha ångest, att inte ljuga längre, såra och svika de man älskar.. Att kunna vara sig själv och inte leva i en bubbla och gå runt med konstant panik och törst och hela tiden jaga efter nästa glas/öl/drink... Det är så skönt!

Ville inte kika in här för att skryta - men tänker att det kanske kan vara skönt för någon/några att se och höra att det finns hopp för unga alkoholister som mig. Det går att ta sig ur skiten och det nyktra livet är verkligen en dröm!

Kram på er och fortsatt Glad Sommar! Till er nynyktra: Hang in there! Så snart gifterna släpper hjärnan så blir allt så mycket lättare och bättre.

PS. Råder er alla att kontakta AA. Life saver!

Profile picture for user MåBättre

Så himla underbart AJ!! High five på din update! :) :)

En tanke bara, nu händer det himla mkt positivt i ditt liv vilket är toppen och du ska njuta, glädjas och vara stolt över det till tusen!! Men, förbered dig lite mentalt för att det kan komma en lugnare period och tillåt dig då att landa mjukt. Jag skriver nog lite luddigt men det jag syftar på är nog att det positiva du upplever nog ger lite "kickar" och när du hamnar mer i vardag så tillåt dig själv att bara ha vardag, njuut. Det gör du säkert redan men bara en liten tanke som sagt.. :)

Grymt bra att du tar dig på AA och att du har valt livet före spriten,så himla duktig du är och vilken helomvändning du har gjort!!

All lycka till dig och din familj! <3

Profile picture for user Alkoholist Javisst

Tack MåBättre för din kommentar :) Uppskattas verkligen <3!!

Absolut! Jag är förberedd - vet att det kan komma en brutal landning, vet också att det kan komma längre perioder där det inte är så lätt. Just nu går allt som på räls - har ett extremt flyt nu - och det kommer inte vara för evigt.
Har haft tunga perioder. Speciellt förra sommaren var en mardröm och jul/nyår 2015/2016 var väldigt påfrestande. Då var jag långt nede. Trodde inte jag skulle orka hålla mig nykter längre.
Men i det stora hela så går det så mycket bättre nu som alkohol inte styr mitt liv längre.
Men jag sitter och saknar A med jämna mellanrum. Känner mig tråkig, utanför och som om jag missar "meningen med livet". Då hjälper det att gå på ett möte eller att läsa här på forumet och se hur det var/är när man dricker/drack - också får man nya krafter. Jag brukar också göra något som kanske inte är så snällt.... Men det hjälper mig. Det är en alkispark i närheten - brukar gå och sätta mig på en bänk och se på alkisarna en stund. Ser inte ner på de, föraktar de inte och jag gör det inte för att vara elak. Jag gör det för att påminna mig själv om vart jag kommer hamna om jag börjar igen.

Tack för goda råd och tusen tack för fin kommentar. Kramar! <3

Profile picture for user Sisyfos

Vilket skönt inlägg. Imponerad av alla dina strategier att klara av ett nyktert liv. Och imponerad av dina framsteg. Tack för att du delar med dig.

Profile picture for user Heddali

Har läst hela din tråd och blev både rörd och stolt fast jag inte känner dig! Du har verkligen gjort en resa, och du är superstark!
Jag kämpar på med att börja sluta, tror varje dag att jag ska göra just det men har inte lyckats än...men hjulet är i snurrning och dina inlägg en inspiration att det går!

Profile picture for user Alkoholist Javisst

Tack snälla Sisyfos & Heddali! Så himla glad jag blir!
Så kul att höra att man kan inspirera. Jag hade ALDRIG trott att någon skulle finna mig som inspirerande - speciellt inte i såna här sammanhang.
Är bara så skönt att äntligen ha livslust igen och så otroligt befriande att slippa det eviga jaget efter nästa möjlighet att dricka.

Idag tänkte jag på ett vidrigt minne jag knappt vågat tänka på sedan incidenten hände - att ta upp såna hemska minnen och damma av de ibland motiverar mig att hålla mig nykter en dag till. En dag i taget.
Minnet jag pratar om är då jag på min 10 år yngre brors student för några år sedan.
Jag bodde hos mina föräldrar som bor i en annan stad (och land än mig) och min bror bodde fortfarande hemma.
På den här tiden hade jag ljugit att jag slutat dricka och min familj trodde på mig (naiva? önsketänkande?) så de hade köpt alkoholfri öl till mig till min brors studentmottagning.
Sanningen var att jag hade en mindre bar i min resväska. Jag startade morgonen med att svepa en halv vinare och sedan drack jag i smyg varje gång jag skulle gå på toaletten. När mottagningen började lida mot sitt slut var jag inne på tredje flaskan och då bad mina föräldrar mig att köra min bror till festen han skulle på.......... Jag var ju nykter....

Att jag faktiskt körde honom och hans vänner den gången... Blir helt kallsvettig av att tänka på det. Jag var ju allt utom nykter och körde på 110km/h-vägar... Tänk om något hade hänt... Kan inte begripa hur jag hade mage att sätta mig bakom ratten. Men jag vågade inte berätta att jag hade druckit varmt rödvin som låg i min resväska dagen igenom.. Ville hellre hålla masken/fasaden uppe och riskera att köra ihjäl min älskade bror än att berätta om mitt skåpsupande.

Äckligt!

Profile picture for user Alkoholist Javisst

Tack snälla Sisyfos & Heddali! Så himla glad jag blir!
Så kul att höra att man kan inspirera. Jag hade ALDRIG trott att någon skulle finna mig som inspirerande - speciellt inte i såna här sammanhang.
Är bara så skönt att äntligen ha livslust igen och så otroligt befriande att slippa det eviga jaget efter nästa möjlighet att dricka.

Idag tänkte jag på ett vidrigt minne jag knappt vågat tänka på sedan incidenten hände - att ta upp såna hemska minnen och damma av de ibland motiverar mig att hålla mig nykter en dag till. En dag i taget.
Minnet jag pratar om är då jag på min 10 år yngre brors student för några år sedan.
Jag bodde hos mina föräldrar som bor i en annan stad (och land än mig) och min bror bodde fortfarande hemma.
På den här tiden hade jag ljugit att jag slutat dricka och min familj trodde på mig (naiva? önsketänkande?) så de hade köpt alkoholfri öl till mig till min brors studentmottagning.
Sanningen var att jag hade en mindre bar i min resväska. Jag startade morgonen med att svepa en halv vinare och sedan drack jag i smyg varje gång jag skulle gå på toaletten. När mottagningen började lida mot sitt slut var jag inne på tredje flaskan och då bad mina föräldrar mig att köra min bror till festen han skulle på.......... Jag var ju nykter....

Att jag faktiskt körde honom och hans vänner den gången... Blir helt kallsvettig av att tänka på det. Jag var ju allt utom nykter och körde på 110km/h-vägar... Tänk om något hade hänt... Kan inte begripa hur jag hade mage att sätta mig bakom ratten. Men jag vågade inte berätta att jag hade druckit varmt rödvin som låg i min resväska dagen igenom.. Ville hellre hålla masken/fasaden uppe och riskera att köra ihjäl min älskade bror än att berätta om mitt skåpsupande.

Äckligt!

Profile picture for user Nyttan

Att damma av dessa gamla minnen är modigt. Att dela dem här är starkt. Det är viktigt att få veta att det faktiskt går att förändra sitt alkoholintag och må bra. Stor kram till dig!

Profile picture for user Heddali

Det är verkligen att närma sig det som gör ont och allt tok som alkoholen bidragit med. Jag har en period med fler vita dgr nu än dgr jag dricker alkohol på, och det är mkt minnen som hinner ifatt, känslor som bubblar upp. För mig är insikten att det är så många dgr jag suddat ut med vindrickande och så många positivs saker/intressen jag gradvis slutat med och ersatt med vinkvällar

Profile picture for user Sisyfos

Ja, himmel! Hade kunnat hända mig också i ett försök att hålla skenet uppe. Man blir så jäkla omdömeslös av alkohol.
Har kört full en gång när jag först i efterhand fattat att jag måste ha varit det. Med sonen i bilen, bedrövligt! fattade dock inte då att jag måste varit full, drack kanske på natten eller tidig morgon, men när jag kom hem efter bilturen på em, drack jag 1/2 flaska vin och blev fullare än jag varit i hela mitt liv. Så jag kan ju inte ha varit nykter när jag körde. Får fortfarande inte ihop den dagen märker jag när jag skriver. Men det är också mitt värsta minne. Skulle träffa en kompis på kvällen och var rejält berusad när jag gick. Helt borta, visste inte riktigt vart jag skulle, ramlade och hade svårt att resa mig upp. Mötte min kompis som aldrig tidigare sett mig sån. Det var oerhört pinsamt och jag kan fortfarande inte förstå hur det blev sån effekt. Blir fortfarande generad och funderar över om jag träffade nån annan i detta tillstånd. Är ju aldrig jättefull ute. Och bilturen, blir så rädd när jag tänker på det. Och än mer rädd för att jag verkligen var helt borta den där dagen och omöjlig att stoppa från att gå ut på kvällen. Sambon tyckte att jag skulle stanna hemma. Aldrig mer känner jag! Aldrig mer dricka så att jag riskerar att hamna i ett sånt där omdömeslöst tillstånd.

Profile picture for user Dean Martin

Hej alla

Dag 17 i det som skall bli mitt nya nyktra liv. Saknar alkoholen enormt som varit min stora kärlek sedan första mötet 1990.
numera frånskild 40+ helt utan en gnutta livslust. Antabuset har hjälpt men hur i hela helvetet skall det här hålla?

Det enda man inte saknar är baksmällorna.

Profile picture for user Självklart

Hej

Läst hela tråden, så himla fin och ger massa hopp!
Jag är själv 25, dricker alldeles för mycket från och till.. blir gråtfärdig bara när jag skriver det.
Har länge tyckt om att dricka, men det har nu under året blivit mer och mer. Med mer och mer såklart mer ångest och helvete.
Haft ett rätt jobbigt liv med en mor som var alkoholist större delen av mitt liv, som jag fått hålla upp, konfrontera, skydda osv.
Året började med att hon dog, av alkoholskador.

Efter allt med hennes död kom svek från vänner, kom på min (dåvarande) notoriskt otrogna pojkvän i vår lägenhet med en tjej in action, då jjag kom hem från att jag hade besökt min bästa vän i Berlin, som totalt svek mig och iprincip ilsket vägrat ge mig mista lilla stöd i mammas död (1 månad efter)
Allt skit är såklart inte slut där men strunt i allt det.. jag har helt enkelt haft alkoholen som flykt.

Lyckats vara nykter till och från, är nykter nu sen några dagar, har inte varit störtfull på ett tag, men vill fan inte dricka..

Är så sjukt less på kampen, jag vet ju att jag inte vill, men den där jävla rösten som talar om hur skönt det är att bli lite "bomull" i kropp och knopp har ju lätt att ta över.. ofta när jag klarat av en vecka...

Profile picture for user Självklart

för att tillägga blir det ju inte alltid bara "bomull" ...

Profile picture for user Anony

Hej vill vara anonym till en början. Är en tjej på 27 år som har hållt på supa i perioder i några år.. men nu till slut förstod jag allvaret i det hela. Sover äter inget drack från mogon kväll natt till nästa morgon... sov vakna spydde sov, i början var det bara en vin. Tilk slut blev det sprit! Har en fråga? Nu har jag varit ren 22 dagar men har fruktansvärd ångest hjärtklappningar och svettas från och till och darrig varit så en vecka nu. Kan man få abstinens fortfarande. Mvh

Profile picture for user Studenten

Den kroppsliga abstinensen från alkohol bör vara borta nu. Har du något samtalsstöd för att bearbeta din ångest?

Kram från studenten (oxå en 27årig tösabit:))

Profile picture for user Anony

Som svar på av Studenten

Men lider av kraftig ångest, gjort sen jag var 15. Det kan oxå ge en skakningar och känna sig svag i kroppen. Det var det som fick mig börja dricka från första början.. döva den jävla ångesten, jag går hos en kbt.

Profile picture for user Anony

Som svar på av Studenten

Men lider av kraftig ångest, gjort sen jag var 15. Det kan oxå ge en skakningar och känna sig svag i kroppen. Det var det som fick mig börja dricka från första början.. döva den jävla ångesten, jag går hos en kbt.

Profile picture for user Rosette

Du är ung och känner att du vill sätta stopp för den plats alkoholen hitintills tagit i ditt liv. Du har redan tagit massor med steg och varit nykter i 22 dagar när du skrev här. Du hade frågor om abstinens, har du fått svar på dem? Hur går det för dig nu?

Fortsätt gärna skriv och läs här!

Vänliga hälsningar,
Rosette
Alkoholhjälpen

Profile picture for user Krumelur2016

Det är en sjukdom! Du har en känsligare hjärna än de som kan dricka "normalt" och det är inget du ska behöva skämmas för. Vi lever i ett samhälle som har ett galet förhållande till allt det där som stimulerar vårt belöningssystem. Det ska firas med alkohol, socker och annan kolhydratrik mat. Var snäll mot dig! Det tar tid att läka sin hjärna men det går. Som någon annan skrev, var försiktig med socker och kolhydratrik mat också. Och det är bra att komma ihåg det som blev galet med alkohol i systemet. Otäckt men bra.

Profile picture for user Tombor

Som svar på av Anony

Jag jobbar som kurator med bl.a. människor med ångest och jag har alkoholproblem själv. Men! Det jag vet är att ångest inte är farligt! Väldigt obehagligt men inte farligt på något sätt! Det är lätt och skönt att dricka om man är ångestfylld för man blir lugn! Jag gör det fastän jag har den kunskap jag har! Gör inte om samma misstag! Gå till vårdcentralen och be att få träffa läkare och få medicin och terapi! Önskar dig lycka till!

Profile picture for user prussi

Som svar på av Tombor

Jag är utbildad socionom, 53 år, uppväxt långt uppe i norr men är bosatt i södra Sverige sedan drygt 20 år. Nykter sedan nio dagar tillbaka. Är på ett privat behandlingshem nu, ca hundra mil ifrån där jag har min familj boendes. Detta stället jag är på skulle jag vilja kalla "frihet under ansvar". Jag var aldrig på någon avvänjning. Jag skulle vilja skriva mer om ångest men känner att jag "kanske" får sova nu. Jisses kl. är snart tre på natten. Socionom och alkoholist - ja, det kan man undra???

Profile picture for user Alkoholist Javisst

Hej alla, hur går det? Är ett tag sedan jag skrev.
Jag Har varit nykter i 2 år och 8 månader snart och jag är mamma till världens coolaste lilla charmtroll till son <3
Livet utan alkohol är det som är ett liv! Jag levde inte när jag drack.
Jag minns hur jag vaknade med hjärtklappning och var kallsvettig/full varje natt runt 03 tiden. Jag flög upp ur sängen och var livrädd varje natt. Det kändes som att satan satt vid fotändan.
Jag minns det där planerandet... hur jag alltid planerade nästa tillfälle/ursäkt att få dricka. Hur Jag ansträngde mig för att hålla samma (långsamma) drickatempo som andra människor då jag var på middagar. Jag minns det eviga smusslandet och gömmandet av alkohol.
Hur jag gömde öl, minibarflaskor och på slutet sprit i garderoben, handväskan, badrummet, gummistövlarna, soffan och tom bakom soporna.
Är det ett liv som är värdigt att få kalla ett liv?
Ensam. Sliten. Förtvivlad. Rädd. Evigt dåligt samvete. Självförakt.

Är så glad och evigt tacksam över att jag är fri från det helvetet.
En dag i taget.

Kram på er

Profile picture for user Nyktert eller inte

Hej. Har varit nykter i över 3 månader men mitt psykiska mående har successivt förvärrats till det sämre mot när jag drack. Är det en normal utveckling? Läser överallt att det psykiska måendet förbättras av nykterhet. För mig är det tvärtom. Så nu vet jag varken som är upp eller ner. Har ni något vettigt svar på detta? /Förvirrad

Profile picture for user Brummelisa

Hej
Du har ju blivit av med en "kompis" så det kanske kan blir som en liten depr.
Så upplevde jag det när jag slutade röka inget var roligt längre. Kvällarna var katastrof kunde lika gärna gå och lägga mej. Så var det i några månader.
Lite likadant när man inte bestämt sej för att nu är det slutdruckigt på vardagsvinet. Altså guldkanten på kvällen försvinner lite det blir lite gråare.
Drack du mot ångest oro så är det inte konstigt heller för vad dämpar nu?
Men det sitter ju i huvudet förståss.
Så kämpa på det blir bättre ?

Profile picture for user tina moberg

Känns som att jag mest...,av...allt.., vill vara ...IFRED...:(((
Tycks som att jag måste tänka på ALLT.....,hur jag ser ut....,hur jag pratar....,är jag för glad,,,,för nere....,för tyst/pratsam...etc..???.Jag förstår att det är jag själv som har skapat detta...,när jag har varit aktiv...!..Familjen letar efter "signaler"....på mitt drickande....,(typisk egenpsykologi)...De vet inte vem jag är längre....,MEN.....,DET VET INTE JAG HELLER?????? HJÄLP ..., FINNS det NÅGON.... som känner något liknande....,eller ska jag söka psyk -hjälp!?

Tack på förhand!
P.s. skrev ett långt mail.....,som jag hoppas att hitta och kunna klistra in...., Jag är jättedålig på "datorn"...., men hälften kom med...,i alla fall...!!Det är första gången som jag skriver i "en tråd"......så jag behöver nog lite "övning" helt enkelt;:))
Trevlig kväll!Tina!

Profile picture for user Ellan

Hej och välkommen,
Det är förvirrande för många när vi släpper taget om alkoholen. Vem är vi utan den liksom. Jag såg det som att jag behövde lära känna mitt nyktra jag och det tog tid innan det landade. Tror inte jag är i mål med det heller fast det gått 20 månader. En fundering; har du någon hjälp utifrån? Dvs går du på några AA-möten, träffar någon terapeut etc. Det kan vara en hjälp på vägen.
Stort grattis till din nyktra tid. Det är stort.
Kram
Ellan

Profile picture for user Afrodite

Hej/ jag är alkoholist
Har haft en extremt stressig period med jobb barn och särboförhållande. Har även haft en tuff resa genom livet som kantats av konstigheter. I måndags tog allt slut. Körde in i ett räcke av trötthet plus alkohol i kroppen. På väg till min särbo.
Polis ambulans kom till plats och jag fick blåsa. Jag skadade ingen, och klara mig utan fysiska skador. Jag klara mig utan anmälan pga omständigheter och fina ambulansmän och poliser, som förhörde mig på ett otroligt proffsigt sätt. Det här blir min början till att bli nykter alkoholist. Har berättat för anhöriga och dem få vänner som står mig nära, min pojkvän är ledsen och uppriven. Så jag tror nog inte på en fortsättning där, vi älskar varann men detta tog han hårt. Dagar av ångest illamående och skuld har jag kämpat med. Jag bara föll ner i ett svart hål. En rädd å ledsen själ

Profile picture for user Carina

Oj vilken skrämmande händelse! Men du vänder på det här nu. Du är stort välkommen hit, här finns många kloka människor som precis som du har kommit till en punkt där det finns stora vinster med en förändring. Hoppas du hittar mycket inspiration här!

Ett tips är att du startar en egen tråd så det blir lättare att följa din resa. Det gör du genom att klicka högst upp till höger där det står "starta ny forumtråd". Ibland får man ha tålamod innan tråden kommer igång, men under tiden kan man läsa och skriva hos andra.

Starkt av dig att du är här och bestämt dig för en förändring!
/Carina
Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Profile picture for user Mirabelle

Som svar på av Afrodite

Vilken otäck upplevelse! Men kanske leder den till något gott. Tur att ingen, inklusive dig själv, blev skadad. Livet är skört... Du har fått en andra chans! Rädslan är hälsosam och bra just nu, tror jag. Du blir tillräckligt omskakad för att byta bana innan katastrofen är ett faktum. Välkommen hit till forumet. Det är en bra hjälp på vägen :)

Profile picture for user Alkoholist Javisst fortfarande

Hej,

Försökte logga in på min gamla användare "Alkoholist Javisst" men den verkar ha blivit deaktiverad. Så fick göra en ny. :)

Imorgon är det 4 år sedan jag blev nykter. Det är så stort!
Det har inte varit 4 år som har varit rosenröda och lätta - tvärtom, men wow vilket rikt liv jag har fått!

Att slippa den där besattheten, jaget, det eviga suget och det eviga planerandet efter nästa tillfälle att dricka. Att vakna med ångest och ha som första tanke "Yes jag överlevde igår" för att så få nästa tanke "Har jag gjort något dumt?" och så börja leta efter mobil för att se om man fylle SMS:at/ringt nån och paniskt börja leta efter eventuella tappade kort, väska, smink etc.. Och alla människor man har sårat. Ljugit för, bedragit och påverkat pga sitt drickande..

Det är så skönt att alltid vara klar i knoppen! Veta vad man gjort och gör och att man äntligen har fått ett konsekvenstänkande.

För 4 år sedan hyrde jag en lägenhet, gjorde det okej (men inte mer) på jobbet, var djupt olycklig och deprimerad och vilsen. Jag hade tvivelaktiga vänner och jag var olycklig med min sambo.

Idag har jag och min sambo 1 (snart 2) barn tillsammans, vi har köpt hus, min karriär har gått över all förväntan och jag är Partner i ett stort företag. Jag mår (för det mesta) bra, jag vaknar inte 03.00 varje natt (för att då börjar jag nyktra till) och tror att Satan sitter på sängkanten och har ångest och panik. Jag har bra vänner jag har funnit som nykter, jag har balans, jag har lärt mig sätta gränser och jag är stark, trygg och stolt över mig själv.

Jag hoppas att alla andra här på Alkoholhjälpen får ett fint, givande och utvecklande nyktert 2019! Och till alla er som är nynyktra - bit ihop - det blir verkligen lättare! Idag har jag inget sug alls längre. Ingenting. Det är som om jag aldrig drack (och jag var en fullblodsalkis som drack vodka till frukost). Livet som nykter är vackert!

Gott Nytt År!

Kram,
från Alkoholist Javisst fortfarande

Profile picture for user Li-Lo

Tack för ditt inspirerande och hoppingivande inlägg. Oavsett vart en är eller vart en är på väg i sin relation till alkohol så är det fint att få ta del en solskenshistoria som din.

Varma hälsningar Li-Lo
Alkoholhjälpen

Profile picture for user Småland

Hej!
Här är jag ännu en alkoholist som fått nog av alkohol.Var gräsänkling i helgen och söp skallen av mig fram till 0330.
Hoppas jag kan hämta inspiration och styrka hos er andra med samma problem.
Då jag vill bli helt nykter och slippa ljuga och planera vara orolig slippa ångest det är ju inget liv.
Förstår inte hur jag tänker när jag svänger förbi bolaget.
På något sätt så ljuger för mig själv också.
Men det känns stärkande att jag inte är ensam om att ha alkohol problem.
Och hoppas få hjälp här kanske även kan hjälpa någon annan.
Känns bra att läsa era berättelser.
Mvh

Profile picture for user Mrx

Som svar på av Småland

Småland, den här sidan är kanon bra om du vill ändra ditt förhållande till A. Jag har varit här sedan sep i fjol. Har fått inspiration och stöd genom att läsa och kommentera andras inlägg här. Vi är inte ensam om kämpa med alkohol djävulen. För mig har insikten av detta varit guld värt. Jag TROR att jag i framtiden ska kunna bli normal drickare. Har haft några fyllor sedan började skriva här inne. Blir mer och mer säker på att jag väljer bort alkoholen helt och hållet. Jag mår dåligt av skiten. Mådde jag lika dåligt av att käka fisk skulle jag sluta äta det. Har liksom utvecklat alkohol allergi.

Profile picture for user Småland

Hej och tack för att du svarade mig!
Känner att detta ska bli bra.
Efter tidigare försök att bli helnykter så vet jag att jag inte kan bli normal drickare utan måste bli helnykter väldigt lätt alltså men dessa tankar suddas ju ut när veckorna går.
Måste ju ha kvar tankarna när man har jobbat och ska ta helg det är då mina ursäkter och lögner tar form i huvudet har givetvis druckit i veckorna med men värst på helger och långledigt.
Tror och hoppas om jag är här så blir det lättare.