skrev Morgondag i Funderingar kring mitt drickande

..., bra att du inte vanemässigt bara tog ett glas och att du verkar bli mer medveten om din inre "A-röst" som är specialist på att hitta anledningar att dricka. Man kan hitta en anledning att dricka på nästan vad som helst. Ta en dag i sänder och se hur du vill framåt. Många i detta forum (och även jag) rekommenderar gärna att man tar en period utan alkohol och utvärderar efter det. Ett par saker som hjälpt mig mycket är att identifiera risksituationer och förbereda mig på hur jag ska svara/hantera dessa. Ett annat viktigt verktyg är att ha koll på basala saker som hunger, törst och sömn. D v s se till att jag inte dricker p g a av dessa saker. Ofta har jag märkt tidigare att jag druckit p g a av att jag är hungrig eller törstig och när jag släckt hungern/törsten blir det så mkt lättare. Motion är en annan superviktig nyckel för mig. På återhörande!


skrev Bolla i Funderingar kring mitt drickande

...hoppade jag alkohol idag också. Är hos mina föräldrar så kontexten är inte så festlig, dvs det är betydligt lättare att avstå alkohol här än på, låt oss säga, en AW i Stockholm med vänner. Jag är ändå stolt över att jag inte hittar anledningar att ta det där glaset vin (de andra dricker ju, ett glas skadar inte, mamma har ju lagat så god middag, det skulle sitta fint med ett glas nu, jag är rastlös/uttråkad/less). Jag har fortfarande inte för avsikt att ha en nykter period, utan tar en dag i taget och sparar mig tills jag är i ett sammanhang där det känns viktigare för mig att få dricka. När jag väl gör det vill jag inte behöva ha dåligt samvete eller ifrågasätta mig själv. Jag ville bara dela detta här, då detta forum hjälper mig att säga nej.


skrev skogsfrun i Vem vet

Välkommen hit och jag håller med Morgondag, sök hjälp innan du gör något du verkligen får ångra. En depression går att behandla. Alkohol är bara en självmedicinering som drar dig ännu längre ner i djupet. Läs och skriv gärna här också om det kan hjälpa dig.


skrev Morgondag i Funderingar kring mitt drickande

..., det är en rätt vanlig "sanning" att många av oss som haft a som en naturlig och central del i livet och umgänget med andra o s v tror att livet ska bli tråkigt och enahanda. MEN så behöver det inte vara märker jag nu när jag inte haft med alkohol i mitt liv ett tag. Det blir vad man gör det till. Visst kan vissa "kompisar/vänner" undra lite varför man inte vill dricka. Det jag märker är vinster för mig nu är jag valt bort alkohol är; friare, mer närvarande, mer avslappnad, bättre självkänsla, roligare titta sig själv i spegeln, kommer ihåg saker, trivs med mig själv, bättre ekonomi, bättre sömn, mer tålamod med mina barn, orkar mera. Visst kanske man förlorar en del saker och kanske också "vänner", men då får man se till att hitta nya! På återhörande!


skrev Bolla i Funderingar kring mitt drickande

Jag läser dina kloka tankar och funderar kring det du skriver. Jag inser att åtminstone här och nu är jag inte beredd att avstå alkohol helt. Det kanske kommer en dag då det blir min väg framåt, men där är jag inte än. Däremot vill jag gärna hitta nya äventyr och låta annat än alkohol och fest få utrymme i mitt liv, vilket både du och Skogsfrun är inne på.

Tack för din input, jag är glad att jag har hittat hit!


skrev Bolla i Funderingar kring mitt drickande

Jag har många gånger testat att avstå från alkohol. Inte en hel månad, men en vecka, en helg eller bara en fest. Jag vet att jag klarar det - har jag väl bestämt mig så genomför jag det. Problemet är att det inte lockar för att jag tycker att det är tråkigare att vara nykter i festliga sammanhang. Jag brukar istället försöka planera min vecka så att det inteblir för många tillfällen med alkohol.

Jag tror mycket på det Skogsfrun skriver, att jag bör göra vissa justeringar i min livsstil. På så sätt lägger jag ju till något positivt istället för att "ta bort" vilket jag tror skulle funka bra för mig psykologiskt. Min inre röst säger saker som att det är klart att jag kan unna mig ett glas vin, det gäller att njuta av livet, man lever bara en gång osv - så det här med att begränsa mitt alkoholintag upplever jag som lite tråkigt och pekpinneaktigt. Men om jag istället skulle hitta andra intressen som skulle ta bort fokus från festandet skulle det ju inte kännas som en uppoffring att avstå. Och jag skulle tom kunna slå två flugor i en smäll genom att skapa nya sammanhang utanför krogen där jag kan träffa män.

Nåväl, jakten på hobbies. Den har pågått länge. Tyvärr har jag inte riktigt hittat något som jag är intresserad av. Jag är inte sportig eller atletisk (jag tränar regelbundet men det är inget jag tycker är särskilt roligt, och när det kommer till exempelvis lagsporter eller dans suger jag) - annars hade ju detta varit något som jag hade kunnat ägna mig åt istället för att festa.

Jag tar med mig denna input så får vi se var jag landar.

P.S. Till följd av att jag hittade till detta forum tackade jag nej till både öl och snaps till maten idag (sill och potatis i solen) och spang en runda efteråt istället. Det känns bra!


skrev Morgondag i Vem vet

Hej och välkommen! Ja, många är vi som gjort knasiga saker med alkohol i oss, och det verkar som du är rätt less och också motiverad att göra något åt detta. Ibland behöver man ju göra bort sig rätt rejält för att verkligen inse att detta "skit" (som detta j-a nervgift enligt mig är) inte gör mig gott i mitt liv. Det finns hjälp att få via vårdcentral, bara att kontakta dem. Kanske gå på något AA-möte? Fortsätt och läs och skriv, du är långtifrån den enda som har problem med denna drog. Lycka till!


skrev Morgondag i Funderingar kring mitt drickande

Bra att du hittat hit och börjat reflektera över dina vanor och ovanor kring alkohol. Många är vi som sugits med/ner i den romantiska bilden av alkohol under åren, men också sett dess baksidor mer eller mindre mycket. Jag bor också i Sthlm och det finns ju precis som du skriver massor med möjligheter och ställen där man lätt och anonymt kan slinka in och dricka. Jag tror att det i grunden handlar om motivation till att vilja förändra en livssituation och kanske ge sig ut på ett spännande äventyr som ett nyktert och fritt liv kan innebära. Ett sätt att komma vidare i tänket kan vara att skriva upp för och nackdelar med att ha med alkohol i sitt liv. Det man behöver veta är också att om man väljer att fortsätta att ha alkohol behöver man successivt mer för att uppleva samma rus/avslappning och att detta i såklart ger mer och mer baksmälla/biverkningar. Kroppen och dess organ slits ju också rätt hårt av detta nervgift. SÅ fortsätt och skriv och också läs, här finns många stöttande och förstående själar som kan mycket i ämnet. Välkommen!


skrev skogsfrun i Funderingar kring mitt drickande

Jag känner igen mig i din beskrivning. Bor också i storstad och när jag var strax under din ålder så var jag ute och festade en hel del. Eller åtminstone träffade jag kompisar på barer och tog "ett glas vin" som ofta blev tre. På helgerna kanske det blev dans någonstans och då köpte jag ofta hem något att ta "innan". Ibland köpte jag hem mer än jag behövde och drack upp det under resten av veckan. Det tar tid att etablera ett beroende. Mitt tips är att du gradvis börjar skifta fokus från festande till något annat. Kanske nån sport? Eller något som innebär att du behöver köra bil? Föreningslivet är roligt det finns tex dansföreningar där det knappt dricks överhuvudtaget men man ändå har möjligheten att lära sig något nytt eller om man vill träffa en partner. Något sådant kan vara en frizon.

Eller om du hade drömmar som barn (resa, ta flygcert, börja rida, dansa balett et c) kan det vara idé att förverkliga dom nu när du har råd att göra det?

En vit period som Sannah och solgatan föreslog är ju en jättebra temperaturmätare, men jag tror också att du behöver ändra livsstil och kanske byta umgänge nu innan du fastnar ännu mer i festandet och riskbruket.

Varmt lycka till och berätta gärna hur det går!


skrev Solgatan i Funderingar kring mitt drickande

Som sannah.. testa en vit vecka eller 2.. eller varför inte en månad? Så ser du hur du reagerar:)


skrev Sannah i Funderingar kring mitt drickande

Fundera och reflektera över hur och när du dricker. Kanske en vit vecka? Eller pröva att dricka något alkoholfritt någon av dagarna? Bara för att prova.
Kram


skrev Li-Lo i Rädd otrygg vilsen

Du beskriver tydligt hur tungt det kan vara och samtidigt skiner hopp igenom mörkret. Du nämner "idag" som en möjlig vändpunkt. Hur går det för dig? Stanna gärna här och berätta. Du nämner att du vill göra dina nära gott genom att vara nykter och ge dig själv en möjlighet att vara någon att lita på. "Ingen mer besvikelse". Så uppriktigt och fint skrivet.

Hur ser det ut med stöd i din omgivning just nu?

Vi är här,

vänligen Li-Lo
Alkoholhjälpen


skrev Bedrövadsambo i Gastric bypass, någon?

Under "Förändra sitt drickande". Så ska vi stötta och peppa allt vi orkar! Välkommen hit ?


skrev Fjant77 i Gastric bypass, någon?

Ny här, har insett att jag har problem.. och det är just på grund av min GBP 2010.. Visst fick jag varningar om att det var risk för beroende vad gäller A.. Men jag trodde att jag var stark och har sagt till mig själv att jag inte ville bli som min mamma som var alkoholist eller är rättare sagt men det är betydligt bättre nu än när jag var liten.
.. Men nu.. minnesluckor, blir elak ena gången och blir överdrivet snäll andra gången. Det går i vågor och det kan jag inte styra. Beror nog mest på humör tror jag. Har en snäll sambo, tyvärr egentligen, han är nykterist. Hade önskat att han gett mig ett ultimatum när det spårade ur första gången vi var tillsammans. Har märkt att om jag VERKLIGEN bestämmer mig för att dricka måttligt när jag är ute så gör jag det. Men finns det fri tillgång eller mer än en öl/flaska hemma. Ja då är det kört. Inte kul att inte minnas vad man har gjort.
Nu är jag inne på min 4½ dag utan ngt. Känns rätt okej. Men har svårt att sova. Drack inte varje dag innan, men säkert varannan eller var tredje.
Läser trådar här och är väldigt imponerad av Er alla!! :)


skrev Lisen33 i Rädd otrygg vilsen

Fn, fixar inte riktigt det här.
Dricker mer än någonsin, det är ju semester !?!!
Vad jag pysslade med häromnatten vet jag inte, men blev väldigt förvånad över att jag vaknade , kl 17 och i min säng!
Hade raderat allt i min telefon, skrivit förlåt , men till vilken nytta??
Söka hjälp genom vårdcentralen !!!! Hahahaha ja visst !
Aldrig mer....
Den centralen är världens skämt !
- ta en alvedon eller två...
( jag tog 10)
Vet inte om det Skulle va lättare att sätta ett datum? Detta datum ska jag va nykter och Det i 2 v...
Vinner jag den striden, kanske man kan öka , en v i taget?
Eller är det dag för dag som gäller?
Vill bara skrika rätt ut!!!!
Jag har problem!!!! Jag har stora problem med alkohol, tabletter, samlivet, familjelivet, sociala problem som fn, !!!!
Men vem lyssnar? Vem kan och vågar hjälpa en j-a idiot som mig?
Jag är slut! Utpumpad på allt!
En j-a ego trippad , bitter, tråkig, jobbig, sur , ledsen , oansvarig och dålig " människa"
Jag vet att jag är sönder, att valen jag hela tiden gör är fel!
Vill va glad , vill va lycklig! Men mest av allt göra de som är mig närmast lyckliga, !!!
Ingen mer besvikelse!
Det där glaset hatar jag att älska! Och det räcker inte med ett glas längre!
Vet att allt kommer ordna sig till slut, men den vägen framför mig med min stora feta tunga väska får mig att bara sätta mig ner och påbörja tömningen av bagaget för att sen vakna upp och inse att man fortfarande är kvar där i början på vägen , och med en ännu större och tyngre väska!


skrev Kidnappad i Nu är det slut

Mitt bästa tips till dig är att gå på ett AA-möte. Kolla upp via deras hemsida vart närmsta ställe är för dig. Kan ju kännas skitläskigt första gången, men man blir verkligen otroligt väl bemött. När du väl gjort det kommer det kännas helt naturligt att gå dit igen. Krasst att säga, men man klarar inte av att sluta med alkoholen på egen hand. Du måste träffa andra i samma situation för att det ska fungera. Jag har haft problem med alkoholen i drygt 20 år och det är inte förrän nu som jag känner att jag är på rätt väg i livet. Mot ett liv utan alkhohol. Vägen dit har varit väldigt lång och krokig och ju snabbare man kan komma på rätt spår desto bättre. Alkoholen är så jävla listig och falsk. Den tar över din hjärna och låter dig tro att den är din bäste vän, när den i själva verket är din värsta ovän. Så säg adjö till flaskan och se fram emot en ny spännande del i ditt liv där alkoholen inte längre finns. Tro mig, så viktig är den inte. Undrar du över något vad gäller AA så är det bara att fråga.


skrev OutOfControl i Nu är det slut

Hej! Jag har märkt det, har varit medlem här ett tag men inte kommit för mig att skriva något. Dels för jag visste inte hur jag riktigt skulle börja berätta.
Det känns som om det är både psykologist och biologiskt. Fast har funderat mycket på hur det kommer sig, nu på senare tid. Har ja inte haft tid att läka såren som uppstod för flera år sedan? Kanske inte. Sen är det mycket oro över saker som gör att så fort jag får ledig tid dricker jag. Efter jobbet , på helger osv. Jag vet inte om det har trappats upp efter hennes död, jag försöker minnas mig tillbaka till den tiden, men ibland är allt bara svart. Det känns så långt borta samtidigt. Ja ångesten dagen efter är fruktansvärd. Och man blir så jävla trött, i kroppen och på sig själv att man gång på gång utsätter sig för samma sak. Glad att höra att du fick hjälp :) Dricker du idag, eller är du nykter? Det låter starkt av dig att du fixade att släppa det med alkoholen !! Nej jag vet, det flesta behöver hjälp på vägen.
Är lite nervös för det dock :/
/OutOfControl


skrev OutOfControl i Nu är det slut

Jag det är väldigt tungt/tufft stundtals. Jag måste nog kontakta AA , lär inte bli lätt att klara av det själv annars.
Jag är glad att höra att de kunnat hjälpa dig , det ger mig också hopp om samma sak.
Bra gjort :) ett år är en lång tid, när man druckit mycket innan. Kan nog inte föreställa mig vilken resa du har gjort.
Ja, jag behöver nog det också, hjälp med sorgen! Tack för svar
/ OutOfControl


skrev Juha i Nu är det slut

Hej!

Jag är alldeles nynykter själv och förstår din svåra situation. Jag kan bara säga en sak och det är att det faktiskt känns bättre nu (efter bara 2 veckor). Självförtroendet har växt och hjärnan fungerar igen. Vissa dagar är dock tyngre än andra, men ändå. Jag trodde aldrig att det skulle gå...
vad gäller din fruktansvärda upplevelse med din tjej, så är det ju en anledning så god som någon att gräva ner sig i sorg och missbruk, men jag lovar dig - hur otroligt det än låter - att en dag sitter du där med en ny käresta, förälskad och glad att du inte förstörde ditt liv i förtvivlan. Lev för henne! Hon finns!


skrev Sara1212 i Nu är det slut

Hej! Det är verkligen vanligt här bland oss att man inte kan sluta även om man vill. Det är något som gör att du fortsätter dricka antagligen är det psykologiskt och biologiskt..ja det kan bero på allt möjligt! Går kanske inte att säga bara en sak. Låter verkligen hemskt att du förlorade din flickvän på det sättet och det är säkert en orsak, men har det trappats upp efter hennes död? Ångesten dagen efter är fan det värsta någonsin, har själv fortsatt dricka för att jag inte kunnat hantera vad man har gjort under gårdagen, och det är en ond cirkel men jag fick hjälp att sluta skämmas, släppa skammen, besvikelsen och allt jag har gjort. Bara släpp det och tänk att jätte många har varit i din sits och att du är värd att få gå vidare med ditt liv. Vet att det är svårt men försök ? Är själv 21 år och mina päron tröttnade på mitt supande också och dom tvingade mig att ta tag i mitt liv genom att säga att jag fick flytta. I början gick det rent åt helvete, haha om det var illa innan jag flytta så var det inget jämfört med vad som hände då! Men efter några veckor började jag fatta.. att jag inte ska skämmas och bara försöka gå vidare med mitt liv ? Men de flesta klara inte det själva (som jag) så försök att skaffa hjälp, ring en beroendeklinik och fråga vart du ska vända dig.


skrev Ellan i Alkoholist eller missbrukare?!

Till dina insikter och till en enorm vändning av livet. Jag är oxå en av dem som tillhör AA:s varma gemenskap. Det är en naturlig del i mitt liv och jag har nu varit nykter i 15 månader.
Ett tips är att du lägger ut din fina och inspirerande berättelse i en egen och ny tråd under ex Att förändra sitt drickande eller Det vidare livet. Det är inspirerande att läsa!!!
En dag i taget!
Kram
Ellan!?


skrev AArules i Nu är det slut

Det är tuffa/tunga känslor som du beskriver.
Jag känner igen mig i det du skriver hur jag kände när jag drack.
AA har hjälpt mig att få ordning på mitt liv, både drickande och spelande.
Inte druckit på över ett år och inte spelat nätpoker etc på ca 8 månader.
Har inte mått så här bra så långt jag kan minnas.
Ta kontakt med närmast AA grupp, det är där jag fått hjälp.
Låter även som om du behöver få hjälp professionell hjälp med sorgebearbetning.


skrev AArules i Alkoholist eller missbrukare?!

Hej alla.

Känner igen mig i alla era berättelser... vill inte låta som nyfrälst men AA har gett mig ett nytt liv.
Jag är Alkoholist och spelmissbrukare (oddset, nätpoker mm). Jag har missbrukat sex och träning. Varit arbetsnarkoman och väldigt duktig inom mitt jobb. Jag har inte supit eller spelat bort hus och hem ÄNNU, det var bara en tidsfråga innan det skulle ske. Jag inser att om jag fortsatt med alkohol och spel så hade det bara varit en tidsfråga innan det blivit stora konsekvenser för mig.

Periodvis har jag varit nykter några månader.... men när tillfället gavs då small det. Jag kan inte sluta dricka efter 2 glas, eller 1 kvarting. Det är gasar till det rasar som gäller. Har druckit mig tillsjukhus 3 ggr. Nu vet jag att jag måste vara nykter för att må bra och ha ett liv som är mig värdigt.

Jag hällde ut sista whisky flaskan valborgs -16 och slutade spela i samband med att min fru sparkade iväg mig till AA i början av nov-16.
Det jag förstår nu, efter efter drygt 8 månader med regelbundna möten 2 ggr per vecka är att jag INTE skulle kunna må bra opch hålla mig nykter utan det stöd och den gemenskap som AA ger.

Mitt liv har blivit så mycket bättre, det känns som om jag har fått möjligheten att börja om ett friskt liv. Visst det är jobbigt ibland men ångesten är betydligt mindre nu än när jag drack. Det är väldigt skrämmande med för nu måste jag möta mig själv och lösa problem, inte fly. Vilket jag alltid har gjort genom alkohol, spel, överdriven träning mm. Har varit sjukskriven i 3,5 år för utmattning och håller på att bli utköpt från jobbet. Kan ändå inte minnas att jag mått så bra någon gång de senaste 25 åren.

Att gå till AA första gången var jävulskt jobbigt, skämdes som tusan. Tänkte att om nån ser mig så dör jag.... Med tanke på hur mycket jag skämt ut mig i fyllan utan att bry mig det minsta så är det rent skrattretande att jag kände sån skam för att söka hjälp för en sjukdom som orsakat mig så mycket lidande.

Tack för mig önskar er alla lycka till i livet. Det jag skrivit ovan är min berättelse väldigt kort och den väg som jag går för att hålla mig borta från spel och alkohol.
/TACK


skrev Carina i I want to know who is wrong?

Hope you find some answers and inspiration here on the forum though its in Swedish!
I would like to ask you not to link to commercial webpages since that is not allowed on this site.

Thank you so much for your help and I wish you all the best!

/Carina
Alkoholhjälpen & Anhörigforumet


skrev Thongkon007 i Alkoholen förstör förhållandet och släktskap

Effects of Alcohol on the Embryo.

Currently, it is one of the two most common causes. Of mental retardation in many developed countries.

The IQ of children who are affected by alcohol is 70 and there will be no increase in intellectual development by age.

Abnormalities found of heart have many.
*** The link is deleted as it linked to advertising ***

Family and interpersonal relationships.

Lose friends.

Lost of relationship with spouse And relationships with other close ones.

Separation Or divorce.