Senaste kommentarerna i forumet

Den värsta ångesten börjar gå över från sista fyllan, blir lite orolig att det ska bli som för att man glömmer hur illa det var och provar igen med A, samtidigt så känner jag mig stark i det jag har sagt att nu får det vara nog. Träffade en barndomsvän idag som jag hjälper med ett bygge, som alltid annars kom frågan om vi inte skulle ta en öl under tiden vi jobba är hemma bygge alltså inte mitt riktiga jobb. Men jag svarade nej sa även att jag har fått nog av A. Och han frågade givetvis varför så jag förklarade hur det ligger till, och han förstår precis vad jag menar så skönt :) funderar lite på hur det ska bli när man är på fest hos vänner och dom dricker vill inte säga att dom inte får dricka när jag är med. Känns konstigt. Jaja jag bara spånar lite.

Med dom som har varit med om samma sak, är knepigt att prata med min sambo ibland hon är fantastiskt men förstår inte riktigt när jag berättar hur jag känner. Tror som du säger Ulf jag börja dricka vid 15 typ och det har aldrig funnits någon gräns när jag var 18 drack jag mig så full att jag hamnade på sjukhuset efter ett hjärtstillestånd, har skämta om det flera gånger men i själva verket så mår jag skit över det. Har hänt en hel del på fyllan för mig. Och tror att det kommer sluta riktigt illa om jag fortsätter. Har inte druckit på 2 dagar så är inte något rekord men tänker att jag ska fortsätta nykter. Tack för att ni delar med er.

Hejsan Pappan, oj vad lika har också två pojkar i samma ålder ja de är ju inte kul när man har barn blir som än värre.

Avslutade ett halvår nykter nu i somras och ja tycker inte folk frågade så jätte mycket när ja avstod alkoholen, för mina närmaste vänner berättade ja typ sanningen att det vart för mycket och att ja inte mådde bra av det får oftast ångest osv, sa även att ja inte vill bli som min far osv lider av samma sak som jag. Till andra sa ja bara att ja vill prova o vara nykter se hur de känns osv skojade mycket om det de var egentligen inte så mycket frågor!! Tror många egentligen vet hur det ligger till så dom kanske inte kommer att fråga dig så mycket.

Tror inte på att berätta för alla i världen att du ska bli nykterist om du då börjar dricka igen finns risken att ångesten blir än värre och du kanske drar dig undan o börjar dricka i ensamhet, tror mer att om man varit nykter i ett år kanske att man berättar att jag är nykter punkt slut.

Du behöver absolut inte skämmas tycker jag den första tiden om du ljuger om din nykterhet skylla på medicin eller vad som helst använd fantasin gör de som känns bra de viktiga är ju att du inte dricker.
Och som många skriver de är faktiskt världgt enkelt att sluta de svåra är att inte börja om, själv vet ja inte längre var på nykterheten ja är gå tillbaka till total avhållsamhet eller försöka med måttlighet.
Men även precis som du skriver så har även jag alltid druckit för mycket, vet inte hur tänker? Men för egen del tänker ja att man var nog rökt redan första tonårsfyllan.

Lycka till med din kamp.

Är också här av samma anledning. Dricker så länge det finns alkohol.
Dock så "klarar jag mig" bra om jag sitter och tar några glas hemma hos mina föräldrar eller på en restaurang. Hemmafester, barer och pubar blir det katastrofalt och jag häller i mig alkohol.
Det jag bestämt mig för senaste veckorna är att endast dricka under lugna och ordnade former samt hemma någon helgkväll men att då inte ha mer alkohol hemma än jag anser måttligt.
Vill kunna dricka under städade former så därför provar jag nu detta. Fungerar det inte så får jag sluta helt. Tar nu ett tillfälle i taget och har inte varit berusad på två veckor.

Att man inte är ensam det trodde jag nog inte att jag skulle vara. Men att kanske är som du säger folk tänker inte så mycket på det för en själv känns det liksom självklart att vissa inte dricker. Men att inte jag själv ska göra det är en jobbig tanke men det måste bli så. Jag försöker läsa mycket på den här sidan tycker den är jätte bra man känner igen sig i många trådar. Tack för att du ville dela med dig av dina tankar.

Mitt problem är som ditt. Så fort det är fest så går jag all in vare sig jag vill eller inte.

Jag slutade dricka på fest 5/6 eller ja 3,5 kan jag dricka. Jag trodde många skulle fråga varför jag inte drack. Men de flesta brydde sig inte. De kanske trodde min cola var rom och cola? Vad vet jag? Vissa människor kommer tjata dom finns alltid. Men faktiskt de flesta i min omgivning har inte ens nämnt att jag har tackat nej till alkohol.

Jag däremot har inte helt förlikat mig med denna sanning. Jag vill tro att en dag kan jag dricka som alla andra, trots jag snart fyller 30. Skumt att alkohol ens har denna betydelse för oss?

Kvällstankar :)
Tycker detta forum är så bra! Jag läser ofta allas tankar och känslor. Får mig att tänka på livet på ett annat sätt. Alkoholist är ett sådant bredare ord än vad jag trodde från början. Hoppas du finner stöd här precis jag gjorde

Hej Jonna. Hur går det? Jag har varit här inne ett år ungefär och när jag läser dig är du en spegel av mig själv. 3-4 glas för att få lugn och ro och slappna av. Först bara ibland, sen fredagar, sen lördagar och sen vardagar. Små barn, heltidsjobb och det går helt klart åt fel håll. Stress är min trigger och rastlösheten. Jag har inte lyckats slut helt men har mycket mer insikt och balans. Använder forumet för att motivera mig och få påminnare.
Om du vill så följer jag dig gärna och vi kan peppa varann. Fantastiskt fint kämpat av dig. Du verkar så klok och insiktsfull.
Kramar

Ja d e svårt att veta hur man ska göra med allt tycker jag. Hoppas din man ser det positiva i att du har tagit tag i det hela nu och stöttar dig.Det är starkt gjort av dig att lägga av helt. Själv har jag börjat fundera på vad man ska hitta på att göra fredag och lördagar ist för att sitta hemma och dra i sig allt man har. Börja gå på bio igen kanske? Åka till simhallen/bowla. Äsch jag vet inte. Det svåraste blir nog att bryta vanan att hälla upp nåt "gott" och dricka. Hoppas nattpasset går bra för dig! Kram

Ja ytterligare ett natt pass men kanske bra för att skingra tankarna. Jag tycker du är fantastiskt duktig som "gått och lagt dig" men är det så här det kommer bli nu? Man drar sig undan och ljuger om nya saker istället? Min man har alltid sett snett på mitt drickande och nu när jag äntligen gör något positivt ser han närmast orolig ut?! Det är ju inte lätt att vara full jämt men det verkar ju inte vara lättare att vara nykter. Hur ska vi göra nu och med alla dessa nya timmar om dygnet??? Glädjer mig att du inte gråtit lika mycket idag...... Kram

Det går något bättre idag. Inte gråtit lika mkt som igår. Känns skönt att jag klarade mig bra idag med. Fortfarande nykter trots besök hemma som dricker just nu. Jag skyllde på trötthet och har lagt mig. Trött e jag då min kl ringer 02.45 så kvällen känns lyckad så sett. Så jobbigt bara att spela som vanligt när jag helst vill vara själv. Skönt att det går hyfsat för dig och hoppas tabletterna hjälper till.!Jobbar du inatt med? Kram så länge

Godkväll i stugan, 3:e nyktra dagen! Undrar om de där pillerna inte hjälper till?! Ett nytt arbetspass och mår ganska hyfsat faktiskt. Hur går det för dig Anbe?

Sov gott MA lin och hoppas dagen blir bra! /Kram

Tack för att du suddade. Tror inte man kan skicka nåt privat här tyvärr. Verkar inte så.

......snart dags att stämpla ut! Zzzzzz snart kram

.

-

Skönt att du mår bättre.

Suddar lite jag med!

Betyder så oehört mkt för mig just nu att inse att man inte är ensam. Bra att du reggat dig här och hoppas att vi kan hjälpa varandra. Kram

Herregud vad jag känner igen mig, har levt med min "hemlighet" i 6 år och ingen vet hur illa ställt det är.
Har skött jobb exemplariskt är noga med mitt utseende men i fredags var jag tvungen att gå till vc då jag har ett katastrofalt högt blodtryck, träffade en läkare igår och ljög henne upp i ansiktet när hon frågade om alkohol, nu väntar jag in provsvaren och få min dom ( fy h-e vilken ångest) jag skäms och vill inte svara på samtalstiden jag har med läkaren, hade redan för 4 år sedan lite höga levervärden så nu har jag minst skrumplever (enligt mig själv) har ju druckit i snitt en flaska vin om dagen dessa år.
Problemet är att jag vill inte sluta helt med A utan kunna helgdricka måttligt, är det verkligen möjligt.... Nu trappar jag ner med "bara" 3,75 på vardagar.
Jag vet verkligen inte hur jag ska ta mig ur detta och det är stort steg att bara regga mig och skriva här, tack för att ni alla delar med er. <3

Känns skönt att det finns folk som förstår här inne och jag hoppas verkligen jag får distans till helgens blackout och sårade familjemedlemmarJust nu e allt bara jättejobbigt och jag gråter mest hela tiden. Har dock lyckats hålla mig ifrån alkoholen även ikväll. Hoppas snart somna ifrån allt för idag och hoppas på en bättre morgondag

Det är inte konstigt att må piss när man svikit någon och kanske själv inte kan stå för sitt beteende. Du kommer få distans till känslorna och är det övermäktigt kan du få hjälp att få distans.
Jag vill inte vara glättig eller förminska dina känslor på något sätt, men om du har en bättre dag någon dag kan du tänka att det faktum att du får sådan brutal ångest över det du gjort är ett hälsotecken. Det betyder att du inte är psykopat, vilket är positivt. Och får du bort alkoholen ur livet så kommer du få det bra igen. Lycka till!

Vad härligt att höra, och även om en helg "bara" är en helg så tror jag känslor av det slaget är ett tydligt tecken på att något hänt. Vad skönt det låter! Hoppas det fortsätter gå bra :)

Tråkigt att höra att du mått sämre idag. Hoppas du snart mår bättre. Du fixar detta. Vi fixar detta! Har själv brottats med gråten hela dagen. Vet inte hur många ggr jag rusat in på toa på jobbet. Baddat ögonen m kallt vatten gått ut och låtsas som ingenting. Hoppas på en bättre morgondag för oss båda! Kram

Hej igen Anbe, får väl erkänna att verkligheten kom ikapp mig idag. Vilken vidrig dag. Har skakat och svettats som en gris. Har försökt att vila en timma på eftermiddagen för jag arbetar 3 nätter på raken. hoppas du mår bättre..... Ngn som har erfarenhet av de första dagarna utan alkohol efter lång tids missbruk? ?