Senaste kommentarerna i forumet

Åh, tack jullian65 och Anna!
Även om man inte önskar detta på någon så känns det faktiskt skönt att höra att man inte är ensam i detta helvete.

Fick sådan jäkla ångest i dag när mannen kom hem snabbt innan han skulle iväg på AW. Jag mådde rätt bra innan (förutom att jag är sjuk i feber och ont i kroppen) men det var som att det bara sköljde över mig av ångest.

Jag förstod i alla fall direkt att jag kunde inte låta den flaska champagne som stod i skafferiet vara kvar, risken för att den skulle slukas blev för stor så jag bad karln ta med den ut till bilen -där fick den i alla fall ligga säkert.

Någon med något tips för ångestlindring?

Jag har under kvällen druckit en del te, bland annat johannesört -har dock ingen aning om det faktiskt fungerar.

Känns som att ångesten bara vill dra ner en igen just nu, långt långt ner men jag vet att det bara blir värre av att dricka... Men det har jag ju alltid vetat och gått detta till trots.

Är det någon som vet om man tenderar att få vitamin- eller ämnes brist vid för mycket alkoholintag?
Jag är så otroligt utmattad!
Positivt är att jag måste dra ner på kraven och mitt höga tempo!
Orkar helt enkelt inte köra på som jag brukar!
Kanske är det så att man är så fokuserad på sitt mående när man slutat med a, funderar känner efter på ett sätt som jag aldrig gjort tidigare!
Sover bra, äter bra, tränar varannan dag!
Nu är det dag 19!
Hihihi!
Kram på dig Jullan! Nu lever vi vidare i den vackra sommaren!

Jag är också ganska ny.
Du är här och jag antar att det betyder att du väljer livet.
Jag har redan, efter tre dagar, fått hjälp av alla kloka människor på Forum att stå emot suget efter vin och jag hoppas att du gör det samma!
Varma hälsningar

Välkommen till detta forum. Här är du inte ensam, har finns vi som gjort bort oss och har djupaste ångesten för vad vi ställt till med. Här finns människor inklusive mig själv som kämpar mot alkoholdjävulen och dess konsekvenser. Att bli som en annan person känner jag igen mig mycket i. Man kan för sitt liv inte förstå hur man kan säga, göra sådana saker man gjort. Försök tänk på att du är en bra person i nyktert tillstånd, och ta råd och hjälp så du kan stå emot alkoholen. Då byggs man upp igen till den person man egentligen är. Inte lätt, men väl värt ett försök , två försök tre.....lycka till

Håller med dig, det är väl inte bästa tiden nu på sommaren . Men det kommer nog ingen perfekt tid å andra sidan. Duktig är du och lycka till. Själv är jag inne på min 12 dag nykter. Kram

Träffade en kille som jag förlorade oskulden till... Vi hade det bra, tills han åkte in i militären. Jag visste inte vad eller hur jag skulle tänka, men aldrig att saknaden skulle bli så outhärdlig. Nu har vi träffats ett halvår senare, mitt drickande har varierat som tidvattnet. Förstår att det bästa är att vara ärlig, gå rakt på sak och definitivt inte dricka och skriva samtidigt...

Hej igen! Önska så att du hade funnits på en helt annan sida så vi kunnat fortsätta skriva.. vi ska nog bara hålla oss till alkohol problem nu. :#
Men kan ändå svara på din fråga för när jag ändå skriver, nej har inget jobb just nu, men har jobbat förut i ett kök med flera 100 kunder om dagen, så jepps kan laga mat, kan gå på "torg" tillochmed med riktiga människor där, tänka sig.. Nu lär de väl bli förbannade när de ser detta.. eller hur? :# Hur som helst, öhm.. nja jag ser nog mest tv tror jag, böcker ej varit något för mig, och gör vad som helst för att komma på andra tankar en stund.. jag känner mig som ett får trodde detta var seriös sida.. :#
Hade tänkt skriva mer men..
Önskar dig all lycka i hela världen.. massa kram på dig!

Hej Miss_Osynlig!

Jag har skrivit till dig förut och här kommer ytterligare en reflektion.
Det går tydligt att se ditt behov av stöd och förstå att du just nu har det kämpigt på flera olika sätt och stundtals kanske tom. kämpar för att över huvud taget orka vidare. Tufft och uttröttande tänker jag. Du verkar även ha gått med det här måendet så pass länge att du hamnat i tankar/känslor av att inte vara värdefull, även om din historia på många sätt varit utmanande så kan man få hjälp och stöd i att känna mindre sånt, även om det tycks långt borta just nu.

Du återkommer till att beskriva starka känningar av ångest, panik låter det nästan som. Och alkoholen finns med som ett stöd i stunden som gör att du kan få paus och lindring i det som är jobbigt, och på kort sikt orkar du stå ut lite till även om det sannolikt tyvärr gör det ännu mer tungrott för dig i längden.

Jag tror ändå att det är viktigt att påpeka syftet med det här forumet och det är ju just att skriva om alkoholrelaterade problem och då oftast med ambitionen att på sikt kunna förändra sitt drickande. Och det är ju självklart något helt frivilligt och något man själv behöver bestämma sig för att satsa mot. Du är varmt välkommen hit till oss och jag hoppas att du ska kunna ha nytta av ditt deltagande här, men det är viktigt att fokus just här är på alkoholrelaterade problem eftersom att det är det som Alkoholhjälpen handlar om.

Därför tänker jag, som jag nog skrev om även tidigare, att det skulle kunna vara mer hjälpsamt för dig att få rätt hjälp för exempelvis din ångestproblematik vid någon annan instans. Även om jag förstår att ditt förtroende för vården just nu är ganska omkullvällt. Jag skulle ändå vilja rekommendera dig att gå in på www.internetpsykiatri.se och läsa mer om deras ångestbehandlingar, och se om du kan känna igen dig i någon av dessa och i annat fall kunna få en bra hänvisning vidare därifrån. För även om alkohol och ångest hänger ihop kan det ibland vara bra med särskilda strategier just för att kunna ta hand om den typen av starka kroppsliga ångestsymtom du beskriver. Det finns även självhjälpsböcker jag kan rekommendera, du skulle kunna börja med att titta på en som heter Fri från oro ångest och fobier, jag tror att den skulle kunna vara en hjälp för dig.

Det här handlar inte på något vis om att du inte är välkommen här, utan snarare är vi måna om att du får rätt hjälp så att du ska kunna må bättre, och i det här forumet får man främst stöd för alkoholrelaterade problem.

Varma hälsningar,
Miriam Alkoholhjälpen

Du säger att du inte vet vilken musik du gillar osv, dina intressen och så. Helt förståeligt såklart, när man är deprimerad blir ju det allra enklaste så himla himla svårt. Men jag tänker att det kanske är en liten väg ut, att göra något som får dig att stänga av allt annat en stund? Det behöver ju inte vara något speciellt alls och du behöver inte ens tycka det är kul. Kanske läsa en bok eller lösa ett korsord eller baka något eller motionera, bara så du kanske kan koncentrera dig på något annat om ens för 5 minuter liksom. Det är verkligen sjukt svårt att försöka ge tips och det känns nästan löjligt när jag skriver, men det känns som att om du får en sak att "lossna" så kanske du iallafall hamnar på rätt spår. Det är så hemskt att läsa att du inte känner kärlek, och i vanliga fall skulle jag nog säga att du borde lämna din pojkvän. För mig är det svårt att förstå folk som är i ett förhållande men inte har känslor för personen. Men jag fattar ju att det nog är en annan sak i ditt fall om du har svårt för kärlekskänslor i övrigt liksom, och att du inte mår bra. Har du något jobb eller någon annan sysselsättning?

Tack för ditt meddelande!

Du beskriver på ett insiktsfullt sätt hur svårt det kan vara ibland med nära relationer och starka känslor kopplade till dessa. Alkoholen har på kort sikt i stunden haft en hjälpsam funktion och kunnat ge dig en paus från obehagliga känslor, samtidigt som drickandet på längre sikt blivit ett mer problematiskt beteende som kanske bidragit till att relationen inte höll och gjort att du fått mer ångest. Samtidigt tänker jag att det sällan bara är en faktor eller en person som gör att något inte fungerar, även om det kan kännas så. Kanske kan du prova att stanna i de här jobbiga tankarna/känslorna du har just nu utan att göra något åt dem, det jobbiga klingar till slut av. Försök gärna att prata med någon du litar på, det brukar vara hjälpsamt. Eller gör något du tycker om att göra!

Jag tror att många kan känna igen sig i det du skriver och du är långt ifrån ensam om din upplevelse.

Varma hälsningar,
Miriam Alkoholhjälpen.

Jag har sökt hjälp för många saker, men har ej hittat någon bra läkare osv
Jag gårnjust nu inte mer hos något sjukhus osv för de började bråka nu här och då blev de för mycket så tar en paus.
Jag fick sist piller för sova och för jag var deppig men det piller funkade inte.. nå han skulle säga allt är super bra osv jag själv är olycklig dock.
Han vet jag mår dåligt men kan som inget göra än köpa alkohol åt mig, i början hade han krav osv men han fatta de ej gick tex fick jag ej vara uppe länge, så stor lipade jag i sängen (får panik av killar som ska bestämma), så han insåg de ej funkar, nu mera får jag göra va jag vill bara jag ej tar mitt liv.. kär? Oj, skit.. jag har fått tabort alla känslor för kunna gå vidare, så jag vet inte, jag brukar säga jag tycker om han och han är snäll, när han ej är hemma saknar jag honom, men alla känslor med kärlek känner jag ej mer, varit tvungen tabort de för kunna leva.. fråga mig inte varför.. är för deppig för sånt idag.. men fråga gärna annat..

Det låter verkligen inte konstigt att du mår dåligt, med så mycket i ditt liv som är kaos. Men att du skriver här ger mig ändå känslan av att du vill förändra och må bra - supermodigt och fint tycker jag. För vet du, det kan faktiskt bli bra. Jag vet att det är sjukt lätt för mig att säga som sitter utanför och inte upplever det du känner, men jag undrar om du har sökt hjälp? Att prata av sig med någon som har erfarenhet tror jag verkligen kan vara till nytta. Sen med dina sömnproblem, det borde ju verkligen finnas någon medicin som hjälper (förutom alkohol) och som inte skadar, jag antar att du kanske har varit hos läkaren för det, men det kanske finns någon medicin du inte har provat än? Att ha sömnproblem måste ju förvärra dina andra problem väldigt mycket också, eftersom det är ett grundläggande behov och jag vet ju själv hur rent ut sagt förjävligt det blir om man inte får sova. Jag tänker att om den biten ordnar sig kanske du kan ha styrka och kraft att bearbeta all annan skit. Jag är ledsen att höra om din uppväxt och dina relationer. Är du och din pojkvän lyckliga tillsammans? (Hatar att använda ordet lycklig, men jag menar, är du kär i honom, eller betyder er relation någonting för dig?) Kan du prata med honom om hur du mår? Jag vet att jag bara öser ur mig klyschor, men livet kan faktiskt bli någonting värdefullt och vackert även för dig och jag vet att du kan hamna där, även om det krävs mycket styrka och mod. Hjälp finns att få och det förtjänar du. Jag är 24 år förresten

Nå.. killen är aldrig hemma, jag set han 2-3 timmar idag och nu sover han.. jag är alltid ensam nu för tiden.. har inte en ena vän... föräldrar är bara en mamma som bor 200 mil bort.. känner mig inte så värdeful.. är uppvuxen med fattig och våldsam familj, fattig.. idag så är kanske fattigdom något annat men jag var typ vi åt bara fisk ifrån sjö och med potatis och till skolan fick man gå med trasiga kläder, kunde aldrig vara med på något eller så.. man kan säga så här att mobbningen i skolan var rena avnjuttningen än att få komma hem, vela inte hem, försökte bli iväg till fosterhem men mamma min vägrade. Så egentligen ej konstigt jag mår dåligt för det är rätt mycket och tar aldrig slut... hur gammal jag är? Nå det är skämmigt jag säger så här att jag är något på 30 men ej 39.. men har ett liv som en 10 åring brukar jag säga... hur gammal är du?

Oj, vilken berg o dalbana det är att sluta dricka a.
Ena dagen frid och fröjd, den andra dagen oro, frustration och längtan av smaken på vin.
Jag är pigg ena dagen och trött den andra.
Upp och ner! Ner och upp!
Längtar efter veckor av sinnesro utan tankar på vin.
Tuff utmaning nu när semestern snart börjar med allt vad det innebär.
Trots allt är jag beslutsam att inte dricka en droppe och så ska det bli!!!!
Kram på er alla kämpar!

Jag är här som anhörig till en alkoholist och har inte själv befunnit mig i din situation, så jag har svårt att ge konkreta tips, men det gör ont i mig när jag läser hur du mår. En sak kan jag lova dig, och det är att du har någon som älskar dig, din pojkvän, dina föräldrar, någon vän. Du är värdefull och förtjänar att må bra. Hur gammal är du?

Ja det har blivit väldigt konstigt liv nu av allt.. jag vet inte om detta är rätt forumsida för mig, vet inte heller om jag är beroende av alkohol vet bara jag druckigt varje dag nu i över 1 år, kanske i 1 år och 4 månader något.
Ibland jag varit utan dricka, har som inte hänt något speciellt då mer än att jag sover bort hela dagen då, eftersom jag använder alkohol som sömnpiller speciellt på lördagar.. så utan alkohol jag kan ej somna eller de kan jag men då tar de som innan jag började dricka 2-3 timmar, alltid haft svårt att somna, så alkohol var lösningen.. har provat två olika sömnpiller men inga av de har gjort mig ens trött.. ena var beroende framkallande, men hur kan de vara de om det ej ens funkar..
Har sjukdom med som gjort så jag är mega pigg av mig och så, men de får jag medicin för nu, förut kunde jag vara vaken lätt 3 dagar, sova sen lite vara vaken 3 dagar igen..

Kram kram skriv gärna mer... och andra med som läser detta...

Det låter väldigt väldigt jobbigt inom dig nu. Att känna som du beskriver är inte lätt eller behagligt, det är också ett tecken på kanske depression? I alla fall ett tecken på att du behöver och förtjänar hjälp.

Att vara fast i alkohol och dricka gör en sårbar och ens tankar kan bli skeva, det vet jag.

Önskar att du hittar kraft att kanske ringa någonstans och be om hjälp. Det kan vara svårt men du förtjänar hjälp. Du är INTE en värdelös person men jag vet hur det känns att känna så.

Sök hjälp.
Bra att du har skrivit här.
Drick vatten, andas lugna andetag.
Skriv mer här om du tror att det kan hjälpa dig.

Var rädd om dig!
Det kan bli bra igen, jag vet många som har fått bra liv trots att allt en gång kändes omöjligt.

KRAM

Vilka härliga rader att läsa!
Grattis :)

Klokt med antabus också.
Håll i det här, det är det värt!

Jag vill börja med att säga att du är såväl modig som klok som söker flertalet för att må bättre. Du beskriver så tydligt det som många kan känna igen sig i. Att använda alkoholens effekter som strategi för att exempelvis förmå sig att bli mer social eller för att dämpa obehag. Alkohol är som bekant en beroendeframkallande substans som förändrar oss. Ofta leder alkohol till ökad nedstämdhet och även till ångest och ibland till livsleda. Du söker nu efter en ny strategi. Bra!

Då du skriver att du ibland har tankar på att "ta kål på dig" det gör att jag gärna vill klippa en in text från vårt faktablad, till dig och till andra som ibland kan uppleva intensiva negativa tankar och känslor.

"Det kan vara såväl yttre som inre påfrestningar som väcker ångest och känslor som hopplöshet och vanmakt. Det är smärtsamt att stå ut med. Särskilt om man känt så under en längre tid. Tankar på att avsluta sitt liv kan i stunder kännas befriande då det verkar vara det enda alternativet för att förändra sin situation. Det kan vara skillnad på ”Jag vill inte leva så här längre” och ”Jag vill dö”. Tankar och känslor skiftar över tid.

Att du läser detta är ett bra steg då det ger dig en chans att titta på din situation utifrån ytterligare perspektiv. Att vara ångestfylld och nedstämd kan vara del av ett sjukdomstillstånd, exempelvis depression som går att behandla, ofta med mycket god effekt. Det finns ett flertal behandlingar och en del personer kan behöva prova sig fram för hitta det som fungerar för just dem. Alkohol påverkar oss på många och ibland oberäkneliga sätt. Självmordstankar kan förstärkas av alkohol. En följd av detta är att personer skadar sig själva på sätt de inte skulle göra om de var nyktra.

Att använda forumet kan vara ett sätt att förmedla och tydliggöra dina tankar och känslor. Andra användare kan vara ett stöd. Samtidigt kan det också vara så att du inte får respons på dina inlägg. En vanlig rekommendation då man mår mycket dåligt är att dela sina tankar med andra. Om du inte har någon anhörig eller vän som du kan vända dig till just nu finns det andra människor som kan ge dig stöd. Vi hoppas att något av nedan förslag på kontakt kan kännas rimligt för dig.

Vill du prata med någon direkt kan du ringa 112 och be att få prata med jourhavande präst alla dagar mellan kl. 21:00-06:00.
Kl. 13-22 kan du ringa Nationella hjälplinjen 020-22 00 60, de har öppet alla dagar. /www.1177.se/hjalplinjen/
Ett annat alternativ är att maila eller chatta med självmordslinjen. Du hittar dem på mind.se/var-hjalp/sjalvmordsupplysningen/"

...som sagt Batterisyra du är mycket välkommen hit och jag hoppas att forumet kommer vara ett stöd för dig nu. Fint att du är här.

vänligen Li-Lo

låter jobbigt!! Jag har också dragit mig mig undan för att få dricka..döljt för närståeende... känner även igen det där med att se upp till personer..men som lämnat en..men brukar tänka att dom är stora egon som gillar när man hänger efter dom..det är dom det är fel på och inte oss. Lycka till!! Kram

Jag känner igen mig i din berättelse, har dock försökt stävja drickandet i perioder . I min släkt o familj vimlar det av alkoholister och jag har även utvecklat alkoholism. Eller , som jagvtror mer på, jag har alltid haft den i mig, men den har blivit värre med åren. Hoppas du kommer fram till vad som fungerar för dig och hur ditt liv ska se ut vad det gäller alkohol. För min egen del har dom negativa konsekvenserna tagit över helt, så för mig är det dags att börja kämpa mot alkoholen. Kram till dig.

Mitt rekord har jag kvar ifrån jag var 20-21år med 9 starköl på en kväll.. 20 är rätt mycket.. Sen är öl extremt beroendeframkallande..

Vad bra att du är observant på dig själv, välkommen hit. Hör finns mkt klokhet att ta del av.

Tack Adde!
Du har så rätt, dina deviser är så "mitt i prick".
Lev, och låt leva!
Det ska jag ta till mig!
Svårigheten är att bryta mönster som varat under väldigt lång tid!
Jag tänker framförallt på närmaste familjens förväntningar!
Jag har dock förstått att samtal och lugna, tydliga förklaringar är det enda sättet att få de att förstå att jag är inne i en förändringsprocess!
Jag känner så starkt att livet är dyrbart! Låt oss alla ta hand om det på bästa sätt!
Jag hoppas att ni njuter denna vackra midsommardag!
Nu kämpar vi vidare!

läsa dina förståndiga delningar Vilda !
Stresskänsligheten sitter tyvärr i låååång tid efter man blivit nykter. Jag har idag lärt mig att leva med det och ser till att styra mitt liv så jag, om möjligt, inte hamnar i såna situationer. Jag blev rätt mycket hjälpt i början av dessa deviser : Ta det lugnt, en sak i taget, det viktigaste först, gör det enkelt och lev och låt leva. Framförallt "Lev och låt leva" lärde mig att ta ett steg bakåt och titta på om situationen verkligen vann på att jag lade mig i. Oftast var svaret : Nej.

Jag njuter lite extra av att vara uppe tidigt på Midsommardagens morgon och känna mig helt fräsch :-)

Och kommer nu på att jag glömt hissa flaggan !! Bäst jag gör det :-)))