Senaste kommentarerna i forumet

Hittade detta forum igår, och det verkar vara till stor hjälp att läsa om andras erfarenheter samt dela med sig av sina egna.
Tänker inte ge dig nått lycka till Borjan, detta handlar inte om tur utan om en kamp med sina inre demoner och alkoholdjävulen som ständigt lurpassar.
Utan du får köra stenhårt nu!

Kämpa! Själv börjar jag nu med dag ett o har en liknande historia, som du. Helt nyktra dar ett fåtal o sen bär det av igen till A träsket.

Mot en ny tid. Dag 7
Mot en ny tid! Dag 7.
Personer i min omgivning pratar om deras vita månader. För mig har dessa aldrig existerat, fattar inte vad dessa människor pratar om.. Jag vet inte ens vad en vit vecka är. Senast jag var med om en sådan var ca 7-8 år sedan.
Har senaste tiden länge funderat på vad de som sitter nyktra på kvällarna gör? Sitter dom bara där och stirrar rätt fram?
Sedan ruskar jag på huvudet och häller i mig av mina bästa kompisar Bellman 6,0.

Senaste seriösa försöket jag gjorde med att lägga ner drickandet var 31 december 2014, då skulle jag hålla upp i ett halvår.
3 dagar senare vaknar jag upp i soffan med 10 lik på rumsbordet..

Kan skriva om mitt drickande genom åren hur länge som helst. Men för att göra en lång historia kort dricker jag varenda lediga tid jag kommer åt. Morgon, eftermiddag kväll.
Även valt ett liv i ensamhet, förutom Bellman och hans vänner! Valt bort relationer så fort det börjar bli seriöst osv.

Jobbar skift också, vilket inte gör saker enklare. Efter ett nattskift måste minst 3 burkar öl sväljas innan jag får ro till att sova.
Men börjat känna psyket får mer och mer stryk, ångesten blir värre och värre. Och med en Av mina polare (Bellman) så är ångesten som bortblåst.

Förra måndagen orkade jag inget mer och kände mig som ett vrak när jag kom till jobbet, Bakfull givetvis.
Tog då kontakt med Företagshälsovården, vilket jag hellre skulle skjutit mig än att göra 2 dagar tidigare.
Har erkänt för de närmaste om mina problem och hur länge jag druckit.

Imorgon börjar jag med Antabus och har ätit Campral sedan i Fredags. Kämpat mig igenom en vecka nykter nu. Har aldrig fått så mycket gjort som nu.

Denna starka vilja skulle nog ge sig om en vecka. Eller denna vecka, då jag nu är ledig i 7 dagar ?

....efter förra veckans fyllegrej, med att spy ner min vän mitt i en restaurang så bestämde jag mig för (inte första gången) att testa om jag kunde avvara alkohol under minst ett par veckor.... Kände mig taggad inför det under hela veckan och jag drack inget på vardagarna...fredagen kom och jag skippade vin till maten likaså på lördagen. Jag var supernöjd med mig själv... Ända tills ett par vänner till min sambo dök upp spontant i lördags för att fira hans födeledag. Plötsligt hamnade jag i dilemma, ska jag dricka eller ska jag sitta som en tråkig typ och se sur ut. Jag valde att ta en och en halv cider för "den sociala bitens skull". Hällde faktiskt ut en halv cider då sambon med vänner gick ut på stan. Ena delen av mig känner misslyckande eftersom jag inser att jag låter mitt drickande styras av andra och vad andra gör. En annan del av mig (den som väger tyngst) är superglad och fortsatt taggad inför min kommande nyktra period. För att dricka endast en och en halv cider och att tom hälla ut en halv hör inte till vanligheterna hos mig. Låter banalt hela mitt resonemang jag vet... Men jag har varit närmare det där hemmadrickandet som du Erik beskriver ovan, än vad jag själv egentligen vill erkänna för mej själv. Kommer säkert att återkomma till det men just nu är jag jättenöjd med veckan som gick. Å lyckligtvis har jag inga festligheter inplanerade i det närmsta så kanske kan jag fixa denna vecka också ?

Jo det verkar vara en bra sida det här där man kan hitta Likasinnade och få tips om hur man kanske kan lösa sina problem. Ska absolut kika runt mer och kanske skriva mer också ?. Mvh Nilla

Riktigt bra gjort käre Rocky.
Läste din tråd och är djupt imponerad. Själv har jag varit medlem i över tre år och kämpar fortsatt med mina demoner. Missbrukar själv träning och alkohol.
Har nog samma problematik med bipolär sjukdom men är riktigt dålig på att be om hjälp.
Spännande att följa din resa, min har just börjat, igen. Många resor blir det.
LP

vad bryr jag mig om det orkar inte tänka så vad som varit! jag lever nu i nuet :) lever bara en gång oc det e nu :)
nyktert oc städat men jisses vad pengar jag bränt i allt drickande av cider öl vin starksprit känns bra nu med en stabil nykterhet
utsätter mig inte för risker som tex att gå in på systembolaget längre heller oc handla åt andra :)

Är som jag läser om mig, både då och nu fast den förste blev inte nykter.
Funderar mycket på om jag druckit för jag inte orkar ta tag i livet.
Skall lyssna på djävulsdansen och måla en stol.
Många kramar till dig

Vaknade i morse och insåg att jag kommer att gå in i min nionde nyktra vecka. Läste någonstans att det i snitt tar 66 dagar att ändra ett beteende eller som i mitt fall en ovana. Fantastisk känsla att för varje dag känna sig starkare och med ett bättre självförtroende ta sig an livets utmaningar. Det som innan var omöjligheter har idag förvandlats till möjligheter. Min medicinering funkar bra och jag känner mig stark och vågar utmana livet på riktigt . Men som sagt .... en dag i sänder. Till er alla därute , kämpa på för allting kan bli till det bättre!!

@ Aldrig mer tänk att vi redan kommit till att vara nyktra 3 helger på raken, f-n va vi är bra!! Nu fortsätter vi såhär så kan vi fylla på bagaget med mer bra dagar och friska helger =)

På tal om bagage så läste jag en annan tråd och fick en flashback, det handlade om förhållandet till sin partner och att man kanske inte har så mycket att säga varann längre iom ett nyktert liv.

För ungefär 15 år sen levde jag med en alkoholist/narkoman (jag drack ingenting själv på den tiden), han genomgick behandling och blev nykter. Det var allt jag hade längtat efter. Men vi hade inte mycket gemensamt, vi hade inget att säga varann, inte så mycket gemensamma intressen, han var en främmande person för mig i sitt nyktra liv, jag kände inte den personen. Jag var så medberoende, hela mitt liv hade kretsat runt honom, kontrollera, ta hand om, leta, skydda, gömma ja allt det där...... Jag valde att lämna honom när jag upptäckte att han klarar sig fint utan mig i sitt nyktra liv, konstigt men det var så, och han klarade sig bra 10 år tills han tog sitt första återfall, vi är fortfarande goda vänner.

Det får mig att tänka på min egen situation idag, har nu varit nykter 3 helger tillsammans med min man vilket är fantastiskt och vi båda är överens om att det ger bara positiva effekter i många avseenden, men vi pratar inte så värst mycket. Det är känsligt. Har rannsakat mig själv och kommit på att jag agerat medberoende i min man och hans drickande samtidigt som jag själv varit/är beroende......Å nu ska vi leva det där "svenssonlivet" och jag vet inte om jag kan klara det i långa loppet.
Sista halvåret av mitt drickande blev jag en värre ragata än de värsta betedde mig fruktansvärt illa och elakt, bråkade och hittade massa anledningar till bråk, det var väl mest för att kunna stanna kvar i soffan och vakta boxen. Nu helt plötsligt finns inte de där bråken (såklart skönt) men det finns inte så mycket annat heller. Vi fastnar i varsitt soffhörn och ser på tv. Vi har inte så många gemensamma nämnare längre, för det har vi valt bort. Jag önskar vi kunde vara ett lika bra team utan alkohol som med, jag ska ge det en chans iaf......

Dag 17 som nykter det känns bra för min skull. "Små steg är bättre än inga alls"

Hej Pärla! Jag har precis hittat hit sedan en vecka tillbaka. Känner igen mig så mkt i det du beskriver. Samma okontrollerade vindrickande har jag hållit på med nu i säkert tre år och även under perioder tidigare i mitt liv (är 45 år nu). Jag har länge insett att jag har ett osunt förhållande till alkohol, men har inte velat (eller klarat?) att se det på riktigt, acceptera att detta är läget nu. Dels är känns tanken på att inte dricka vin igen nästan omöjlig samtidigt inser jag att jag omöjligt kan fortsätta så här. Finns vin eller starkare drycker hemma så kan jag inte låta bli att dricka. Så, jag köper ett par flaskor vin på fredagen och dricker det mesta själv. Min man dricker mkt måttfullt. Ofta är jag jättebakis under lördagen och köper ibland en flaska till på lördagen. Idag vaknade jag och var väldigt bakis efter att ha druckit drygt en flaska rött vin. Svettig, yr, illamående, huvudvärk, äcklig smak i munnen, ångest. Och ångrar mig. Känner att jag slösar bort min lediga tid. Samma med mina semestrar då jag ofta dricker vin ca fyra kvällar i veckan. Och jag får en ångest som river i kroppen och själen av att dricka. Har drabbats av utmattningssyndrom under några perioder de senaste 8 åren (jobbar heltid idag på ett kul och samtidigt stressigt jobb) och även varit sjukskriven pga väldigt stressiga arbetssituationer. Här har alkoholen varit min avkoppling, tröst och belöning. Och samtidigt förvärrat mitt mående. Kanske har den bidragit till mitt mående och den utmattningsdepression som jag än idag håller på att läka ut. När jagläser runt lite här i forumet inser jag mer och mer att jag behöver ha en längre vit period för att få perspektiv och för att bryta detta beteende hos mig. Därefter kommer jag nog att behöva fatta ett större beslut om jag kanske måste avstå helt i framtiden. Imin uppväxtmiljö har det nästan inte förekommit ngn alkohol alls, men i min mans uppväxtmiljö är alkoholen ofta en del av ett flitigt och glatt umgänge dels i ha s familj och dels i hans släkt. Jag ser att jag haft svårt att hantera denna alkoholkultur. Mitt destruktiva sätt att dricka fanns redan innan etablerat, men har kunnat "frodas" och bli fördjupat i denna kontext. Alkohol, bastu-öl och alkohol som en del av samvaron är självklart när denna släkt ses. Vi har en sommarstuga på en plats där flera hans släktingar är bofasta eller också har stuga. Jag förknippar denna plats så mkt med alkohol att jag inte vet hur jag ska kunna hålla mig vit där. Jag tror även släkten kommer att pika mig för att jag är trist o jag inte är med och skålar och sjunger. Jag märker att en del av dem nog egentligen är alkoholberoende. Hur ska jag klara att bryta detta drickande hos mig??? Jag känner en sådan skam för att det blivit på detta sätt. Har öppnat upp för min man som märkt tendensen, men inte tidigare insett hur allvarligt läget är för mig. Jag vet inte om jag kommer att klara att sluta helt eller hur jag ska svara på omgivningens reaktioner om jag lyckas med detta. Tanken på ett liv utan den belöning och förväntan som vin betyder för mig, är nästan omöjlig att tänka och än mindre förstå hur den ska bli verklighet. Jag tror det nog är så det behöver bli. Min man vill stötta mig i detta och det känns skönt. Men jag är full av tvivel. I dagsläget är det så passat jag ser fram mer emot att dricka rött vin än att ha sex eller att göra sånt som jag tidigare tyckt varit roligt. Hur ska jag klara detta...jag vill ju ha det på ett bättre sätt, leva ett liv med livslust. Tack alla här i forumet som bidrar med hopp, erfarenheter, kraft, klokskap, värme. Pärla, det var igenkänningen i hur du beskrev hur du druckit som gjorde att jag vågade ta steget och våga skriva själv. Tack?.

För mig var det likadant, helgerna på Stureplan med krypa hem.. Var det fest så var det och hade inga betänkligheter över att man vaknade med någon okänd eller hade spytt i köket. För mig blev det så att jag tillslut tog hem samma beteende.
där man tidigare haft så bra kontroll och bara tog ett-två glas vin satt man helt plötsligt och drack samma mängder, sen varje dag.

Det jag försöker säga, okontrollen du känner när du är på klubb och festar, är närmare än du tror och fick jag chansen skulle jag ge ett finger på att få åka tillbaka i tiden och säga samma till min "yngre-mig".
Hoppas detta inte lät "drygt", ville bara påvisa vad det kan resultera i.. Tycker du är grym som insett problemet redan nu, jag gjorde det inte..

Lycka till!!!

Sitter och äter lunch efter ett mördarpass på gymmet. Mår prima. Tredje nyktra helgen ? Sitter också och undrar när jag ska trilla dit igen. Men det finns en del trådar här som handlar just om återfall och hur riktigt åt h-e det kan gå. Det är så bra att de delar med sig. Läs tex "vill vara fri"s tråd. Dessa "varningar" hjälper mig att inte ens tänka tanken på att dricka vin....men hoppas att det håller i sig. Jag är rädd att A-jävulen kommer att ge mig en käftsmäll framöver. Knock out. Jag hoppas så innerligt att jag kan hålla detta!

Du är jätteduktig wicca! Sån positiv anda!!! Du kommer att fixa detta!!
Nu håller vi oss från vinet ikväll och är pigga och fräscha imorrn också. ??

16:e dagen......mår oförskämt bra. Känslan att vakna upp tidigt en lördagmorgon, dricka sitt kaffe, kika in här på forumet.....ja det har blivit som en vana, en bra vana. Jag är förundrad över att det känns för bra.....när kommer bakslaget liksom. Igår fick jag någon tanke om att det hade ju varit gott med ett glas rödtjut till maten och senare till ostbrickan, men det gick lika bra med smaksatt bubbelvatten =) Såhär vill jag alltid ha det!

Ha en fin lördag därute =)

Jag känner igen mig i dig,på hemmaplan funkar det men när man kommer ut på fest så är det en annan stämning och man dricker bara mer och mer och sen kommer man inte ihåg saker och ting och har världens ångest?

Ser att du är ny i forumet och du beskriver att det var ett stort steg att ta för dig att bli medlem här, varmt välkommen och starkt gjort. Du har påbörjat en förändring av dina alkoholvanor då du känt att du har svårt att sätta stopp vid en lagom mängd, hållit upp ett par veckor helt, wow! och en väldigt klok idé, Många är väldigt hjälpta av det för att få perspektiv, tid att reflektera och känna efter hur man vill ha det med alkoholen. Det stort steg det med och du har även reflekterat massor kring vilken plats alkoholen tagit, som du berättar om här många kan säkert känna igen sig i det du berättar och det är fint av dig att du delar med dig. Att läsa de andra skriver verkar också vara ett bra stöd för dig, va fint att du berättar det.
Ibland kan man behöva skriva många gånger för att få svar, vill du kan du också skapa en egen tråd, då är det i startfliken och uppe till vänster "ny tråd".

Fortsätt gärna skriva och läsa här!

Varma hälsningar
Rosette/Alkoholhjälpen

Du berättar att det är fester som blir problematiska för dig när det gäller alkoholen, att det drar iväg och blir för mycket. Det tar mycket från dig både fysiskt och psykiskt och du känner inte att det passar dig som person att ha det såhär. Du känner att du har kontroll över alkoholen på hemmaplan och önskar ha detsamma när du är på fest eller ute på krogen. Har funderingar på om du kan det. Ett steg för att ta reda på det var att hitta detta forum och starta en tråd, bra idé! Det finns många som klarar att komma till ett kontrollerat måttligt drickande, det kan kräva olika mycket planering och individuellt vad som kan vara vägen dit.
Läs gärna runt och skriv här på forumet, kanske ser du något någon annan gjort som blir hjälpsamt för dig.
Ibland behöver man skriva flera gånger innan man får svar, du är igång nu.

Varma hälsningar,
Rosette /Alkoholhjälpen

Ringde du någon vän?

Du berättar att alkoholen alltid haft en ganska stor plats i ditt liv, men inte på det sätt som det kommit in nu på senare tid. Efter en skilsmässa förra sommaren har det eskalerat och alkoholen verkar ta mer och mer från dig. Du vill verkligen få en förändring i ditt liv nu och börja ta han dom dig själv. Starkt att du tar steget att skriva här, då ger du alla här chansen att ge dig stöd. Ibland kan man behöva skriva flera gånger innan man får svar.
Du har flera frågor kring hur det skulle vara om du slutade med alkohol, en del av dem kanske du kan få svar på från andra här på forumet eller om du läser under faktaflikarna som finns här. Samtidigt funderar jag på om du skulle vara hjälpt av att kanske ta kontakt med någon inom vården eftersom du också tar medicin, hur tänker du kring det? Alkohollinjen finns också som ett anonymt alternativ om du vill prata med någon, 020-84 44 48.

Fortsätt gärna skriva och läsa här. Hoppas att det på något vis blir hjälpsamt för dig.

Varma hälsningar
Rosette/Alkoholhjälpen

Det är klokt av dig att inse konsekvenserna av en kväll i dimman, det gör det lättare att skrämma iväg spöket.
Bra jobbat och nu tar vi en dag till/ kram

För varje dag som går så känns det liksom mer lättsamt, mitt fokus kretsar inte hela tiden runt A. Jag ser till att ha saker att göra. Det är väl mest i negativa situationer som jag märkt att jag vill fly, men jag känner att än så länge kan jag handskas och möta dåliga saker på ett klokt och smart sätt, det är inte värt att glömma och skjuta undan för en dimmig kväll och vakna upp må skit och ha dubbel ångest och en negativ situation kvar på det.
Tur än så länge så finns där min man vid min sida och vi stöttar varandra, och vi har upptäckt flera fördelar med att inte ha A innanför dörren, ingen av oss kan komma på något negativt.
Trist nog är huvudvärk något som drabbat mig, och jag vaknar oftast med spränghuvudvärk, ingen aning om vad det beror på men hoppas det ger sig.
Funderar på att skaffa ett gymkort......träna är inte min grej trots att jag skulle behöva.....mmm fnular vidare på den ett tag till.

Ha en superfin onsdag alla tappra kämpare =)

Hej!
Jag fick Naltrexon utskrivet utan större krusiduller. De ska minska suget och ta bort själva udden av ruset dom alkohol ger. Jag sa bara till läkaren att jag ville minska mitt alkoholintag. Behövdes inga större undersökningar eller längre och utlämnande samtal för att få dem utskrivna. Jag tycker att de hjälper. Synd att du inte får fler svar här. Måste ju finnas många med erfarenhet. Så klart att all medicinering är individuell och det är ju just därför det är intressant med olika erfarenheter. Har själv ställt frågor här utan större gehör. (lägger inte till några hjärtan så det är nog därför ;)
Lycka till!

Jag tror det är ett flyktbeteende som man tar till. Jag blir paranoid när jag har druckit för mycket i flera dagar. Får ångest vart jag än är. Hemma är allt skit och då vill jag fly till något annat ställe, men oftast är det blir det inte så mycket bättre där heller.
Mina kompisar tyckte nog att jag mest var rolig att festa med och, de flesta var ju själva väldigt glada i alkoholen. Det var mest det att när de låg hemma bakis efter en blöt kväll, så började jag att ta återställare och dricka i flera dagar i sträck.
Jag bad till slut en mottagning om hjälp och skickade iväg några vänner på anhörigskola. Det finns en stor okompetens kring alkoholberoende och man kan lätt uppfattas som att man har dålig karaktär, vilket absolut inte stämmer. Fundera därför noga över en vän att berätta för. Det är alltid bra med någon som stöttar en och som man kan ringa till när det är svårt.
Ingen orsak Carl! Jag vet hur vilsen som man är i allt.
Hoppas att du kan sova gott!
/M

Tack Martin,

Förra veckan bodde jag på tre hotell och njöt av härliga vinkvällar. Trodde jag var den enda i världen som var så.
Nu vet jag att vi är fler. Gör ett försök. Går och lägger mig. Ringer imorgon till "någon" som kan hjälpa mig ur denna skit. Skall kulura ut vem den bästa kompisen är.

Hur gjorde du Martin? Vem av sina vänner väljer man. Mina har nog inte riktigt koll på hur illa det är.

Tack igen

C

Hej Carl, jag förstår exakt hur du känner dig nu. Har varit i exakt samma sits känslomässigt den senaste veckan. Jag har "gömt" mig i och checkat in på olika hotell för att ingen skulle kunna störa mitt drickande. Till slut gick det dock inte utan all min energi och livslust var totalt borta. Jag har ett litet kontaktnät som som jag kontaktade och nu är jag i tillnyktring. Ångesten är brutal och det enda jag vill göra är att checka på hotell igen och länsa minibarerna. Vill liksom ta semester från mig själv.
Lyckligtvis är jag under "övervakning" av nära och kära, men annars hade jag dragit för länge sen.
Jag tror att du skulle må jättebra av att berätta för någon vän som du litar på. Det är jobbigt som sjutton, men man har igen det. Säkert vet de redan om det, men inte tagit upp det för att det är ett sånt jobbigt ämne.
Jag skaffade denna sida idag och det kan nog vara bra att skriva av sig lite när det känns jobbigt. det flesta här delar ju samma problematik och förstår vad man går igenom.
Så behåll din inloggning och skriv!!