Senaste kommentarerna i forumet

Välkommen, skulle vilja krama dig och ta bort din smärta. Här finns många kloka medmänniskor. Hoppas du söker profetionell hjälp för dina trauman också ❤️

Vi alla har snubblat på vägen nån gång, det är bökigt att ta sig fram, huvudsaken är att du inte fortsätter dagen efter.
Det är inte svårt att sluta dricka, det verkligt svåra är att inte börja igen.
Upp i spåret igen så stöttar vi ?

Kämpa på <3 ett snesteg är mindre än en hel vit månad!

Hej fina människor ❤️ Jag är här, mår lite dåligt. Har druckit lite, ej ensam så det är inte så illa, men lite skam har jag,, men som sagt. Mer nyktra än onyktra dagar.. En dag i taget

Prata med din terapeut, känns det inte bra så byt terapeut. Vad had du att förlora? Vad kan du vinna?
Jag erkände till min terapeut om mina alkoholproblem och nu efteråt känns det jätte bra.
Jag tvekade länge innan jag vågade säga det, jag ville vara den perfekta patienten och jag skämdes så mycket. Hon dömde mig aldrig, hon kritiserade mig aldrig utan var oberört saklig, rak och hjälpsam. Hon dömde inte mig trots att jag drack och gjorde illa mig själv (bröt handen, slog ihuvudet osv.)
Idag har jag varit nycker en vecka! ??
Lycka till!

Hej junkyyard

Våga! Det kommer att vara en lättnad. Så många som fått hjälp via jobbet för beroendeproblem. Inget konstigt och då får du rätt hjälp. Håll nye inne med det längre. Låt dig själv slippa att vara ensam med bördan längre.

Kram och lycka till!

Ja man skäms ju så mycket över det..
Jag ska verkligen försöka! Bara svårt att veta hur man ska lägga fram det liksom. Känns extra känsligt eftersom jag går där pga hög sjukfrånvaro från jobbet. Man blir ju extremt bra på att dölja sanningen.. Jag vet att psykologen har tystnadsplikt. Men det är väl just det där med att bli dömd på förhand..
Men nått måste ju hända.

Tack för era ord, dom betyder oerhört mycket!

för att du berättar sanningen för din psykolog på onsdag.

Du är liksom värd det.
Värd att få rätt hjälp så att du inte fortsätter skada dig själv med öl.

KRAM

aqua, hur går det för dig? Ledsen att jag sista tiden varit här mest lite sporadiskt, men jag följer både dig och Leverjag. Har bara haft så mycket i mitt liv som tagit både kraft och tid sista tiden,
/Z

Du är inte den enda som har fastnat i en ond spiral av alkohol.
Absolut inte.
Tyvärr är vi många.

Du skriver att du har ADD och drag av asperger och det innebär ju många gånger att man har extra lätt att drabbas av oro, ångest och panikattacker och jag tänker att ölen du dricker för att koppla av och kunna sova är så elak mot dig...

För det är ju så att man (i alla fall jag) mår ännu sämre och har ännu mera ångest när man vaknar bakfull och yr.

Känns hela livet jobbigt?
Har du något som helst stöd?
Det har man ju rätt till om man har de diagnoser du har.

Även om det känns mörkt nu så lovar jag dig att det kommer kunna vända om du tar hjälp och slutar med den dumma ölen.
Det finns andra mycket bättre sätt att slappna av och koppla av med hjälp av och det borde du få bra hjälp med.
Du är värd att må bra.
Livet ska inte bara vara en enda kamp.
Men ibland måste man kämpa för att ta sig ur ett destruktivt leverne och då behöver man ofta bra hjälp på vägen.

Du kan ringa alkohollinjen eller AA om du vill ha stöd och råd.
Såg att du undrade om det inte finns någonstans att vända sig.

Fortsätt gärna att skriva här också så ska du se att det finns många fina och kloka människor här som gärna stöttar och delar med sig av tips och råd.

Kram!

tror du vet själv hur du ska får stopp på detta. AA elr VC verkar inte särskilt bra för dig, låter mer som om du skulle behöva privat behandling. du är inte ensam. jag är också där.

Själv gick jag nästan 3 år hos en psykolog utan att erkänna att alkoholen var mitt "problem". när jag väl gjorde det hittade hon "roten" till mitt problem vilket var mina diagnoser. Jag tror vi skäms för mycket för att ens säga sanningen till de som ska hjälpa oss (psykologer, vänner, medmänniskor) för att vi är så rädda för att dömas på förhand. jag säger inte att varenda människa som är beroende av alkohol elr annat har en diagnos utan att vi inte vill se våra problem, hur tydliga dom än är. våga säga som det är. lita på ngn. hur hemskt det än må vara.

Tack!

Ja jag ska till min psykolog på Onsdag så ska försöka samla mod och bar berätta.
För jag klarar uppenbarligen inte av att hantera det längre.

Oerhört skönt att veta att man inte är ensam, vilket man vet ändå men det ger mer att verkligen få ett personligt svar.

Så TACK!

Jag vet vad jag önskar att du gör.
Jag önskar att du vågar vara ärlig och får hjälp att vinna över ölen så att den inte vinner över dig.

Jag förstår att det känns väldigt jobbigt och svårt men det vore en sådan hemskt onödig förlust om den skulle få dig att hamna i en sådan jobbig situation att du säger upp dig.

Jag känner många människor som har varit i din situation och idag mår de bra tack vare att de fick och tog hjälp och blev fria från alkoholen.

Det var inte lätt alla gånger men idag ångrar de inte att de vågade vara ärliga och ta emot hjälp.

Du är inte dålig.
Du har egentligen ingenting att skämmas över som dricker för många öl och inte kan gå till jobbet.

Du har problem med alkohol och det är vi jättemånga som har.
Du är inte ensam.

Jag har varit alkoholfri (nykter) i 1,5 år nu snart.
Den första tiden var tuff.
Mitt självförtroende var i botten.
Idag mår jag bra.

Din psykolog borde bli glad om du vågar vara ärlig för då kan hon ju äntligen hjälpa dig på riktigt och ge dig rätt råd och stöd.

Jag berättade för en läkare att jag drack för mycket och när jag väl hade gjort det kände jag mig så fruktansvärt lättad.
Det är faktiskt ofta så att det inte är så farligt som vi föreställer oss att det är, att vara ärliga och berätta hur det ligger till.

Ge dig själv hjälp att bryta det här med ölen, du förtjänar verkligen ett bättre liv än att må dåligt, ha ångest och få problem med jobbet.

Stor stor kram.

P.s har du hört talas om alkohollinjen? Dit kan man ringa anonymt och få stöd och råd.
Tror numret finns här på Alkoholhjälpens startsida annars kan du bara googla och läsa mer.

Det går att vända elände och komma ur det starkare och ännu klokare.
Ha tålamod och våga göra det du tror krävs.
Två små råd som jag lika gärna skulle kunna ge mig själv... varje dag.

:)

Tack för alla konstruktiva svar,

Det värmer och hjälper lite även fast det idag blivit några glas. På en relativt OK nivå dock.
Jag tror jag sakta börjar förstå varför jag lever så här. Är två orsaker. Nummer 1 är att jag alltid haft kul när det varit fest. Så tror jag det är för många och inte det egentliga problemet. Men värt att ha i bakhuvudet. När man är lite nere tänker man lätt tillbaka på roliga stunder och då finns dessa i miljöer där man mått bra.

Det egentliga problemet är jobbigare att ta till sig. Ordet är "lycka". Lycka för många är att tjäna mkt pengar, att få beröm av sina föräldrar, familj osv.
Ja. Jag borde vara lycklig men inser nu vad som är felet. Under min ungdom ville jag gå min egen väg och göra saker jag gillade. Det blev mer som alla andra ville och jag gled in på akademiska studier i många år och sedan jobb, jobb och jobb. Träffade sedan min fru som jag älskat över allt annat. men inser även här att det var fel. Hon är det vackraste som finns men med en personlighet som kanske inte är den just jag behöver.

Två exempel. När jag gick i gymnasiet försökte jag göra uppror och hoppa av till Bygg! Blev ramaskri att jag var nere och jag fortsatte mina ekonomistudier.

För sex år sedan träffade jag en person som var varm. En värme som jag faktiskt inte känt i mitt liv (har alltid dragits till lite hårdare kvinnor av någon anledning). Jag gjorde då något helt förkastligt men jag var lycklig i sex månader. Tränade och var i mitt livs bästa form. Sen kom domedagen. Mina barn var små så jag kände att jag hade inget val. Sedan dessa har det gått utför.

Alla jag träffar säger till mig att "du har den vackraste fru en man kan ha". På varje fest kommer någon fram och talar om för mig hur lycklig jag skall vara. Klart det påverkar mig. Problemet är ju att jag inte är lycklig. Jag tänker ofta på vad som hade hänt om jag gjort ett annat val för sex år sedan. Hade jag varit lyckligare och i bättre form nu? Hade mina barn kanske haft det bättre än nu?

Jag skall absolut inte skylla på andra. Mina val är det jag som skall stå för men när man reflekterar är det inte alltid helt enkelt.

Träffade en person från The Drawing Room i veckan. Ett desperat försök från min sida att kanske hitta ett halmstrå att ta tag i.
Ju mer jag tänker på det är det inte ett "Betty Ford hem" jag behöver. Det är någon som rättar till mina tankar.

Blev ett djupt inlägg idag. Ta det för vad det är. Vill dock säga att jag blir stärkt och uppriktigt glad för era positiva kommentarer.

På ett eller annat sätt skall jag vända detta elände. Just nu vet jag bara inte riktigt hur...

//C

Hej o välkommen!

Det är inte en dag för sent att ta itu med alkoholkonsumtionen nör den gått över styr. Bra att ni båda verkar vara på samma linje. Det ä verkligen vört att göra sig av med giftet som bara förminskar och förfular det liv vi har.
Lycka till!

Skriver sen

Bästa Leverjag. Jag hoppas verkligen också att vi får följas åt länge. Tipsa varandra om faror på vägen, ge hopp styrka när det är kämpigt, goda och inspirerande ord när det blåser medvind. Jag är "sprint" dvs går ut hårt, även i detta sammanhang, det är sedan..när euforin och "det nya tillståndet" lagt sig som min utmaning börjar. Du är bra att hålla i och jag tycker vi fortsätter. Kram :)

Id..ten. Kom igen, ge ett livstecken i alla fall...

Om du börjat dricka, hoppas jag verkligen inte att du ger upp allt och känner dig misslyckad och gräver ner dig i eländiga tankar. Du har fortfarande din vita månad att falla tillbaka på. Läs din tråd från början. Och du vi saknar dig oavsett status!

Hoppas ❤️

Aqua, visst är det häftigt att se detta som en spännande resa!

Har tänkt så flera gånger att jag ger mig något nytt, en chans att upptäcka ett annat liv och det är positivt och spännande! Vad kommer att hända om man håller ut länge, tänker jag. Jag blir så inspirerad av att läsa hur de som varit nyktra lååååång tid resonerar och har upptäckt i sina liv.
Vad ska man inte kunna lära sig i längden när vi redan lärt oss massor i förändringen på några veckor? Det sker inte över en natt och jag ber verkligen om att ha tålamod, för det har jag ofta ont om. Låter som du är mer harmonisk redan aqua. Det är två bra veckor att börja med. :-)

Du behövs här och bidrar så fint i forumet. Hoppas du stannar länge, länge med mig och de andra guldklimparna här!
?

Håller med ovanstående talare ;-)

Välkommen. Testa att reflektera över din vanor, triggers, stunder du trillar dit, vilka känslor och situationer är de? Kan du hitta andra strategier? Kan du hitta din inre motivation och lära om din hjärna med nya vanor så släpper det en hel del. Är det stress, prestation, ensamhet, tomhet eller något annat som ligger och skvar som gör att det känns bra med alkohol. Kan du jobba med känslorna och lära dig känna igen dem, hantera dem och agera förebyggande, tror jag på som en mer långsiktig strategi.

Vi hejar på och stöttar så bra vi kan härifrån! :-)

Håller helt med Zorro här, detta forum och människorna här är ett mycket bra stöd, jag hade aldrig fixat detta utan dom.
Läs och skriv här varje dag, jag lovar att kampen mot alkoholen blir lite lättare då.

Hej Carl73
Lyssna på Li-Lo, men se detta forum som ett fantastiskt bra komplement. Många här lever utåt sett "normala" liv och väldigt ofta syns det inte på ytan.
Du skriver ett utlämnande och bra inlägg. Starkt! Det är uppenbart att du vill förändra och vi är många här som vill stötta och finnas där på vägen. Det jag upplever här är framförallt att det är helt förbehålls- och kravlöst och ingen dömer.
Vi står beredda att hjälpa stötta, och dra varandra framåt och finnas där om det går åt skogen någon gång!
Jag är inne på dag 24 nykter och hade ALDRIG fixat det utan mina nyfunna och underbara vänner här!
Välkommen hit Carl73.
/Z

Tack för att du finns :)