Senaste kommentarerna i forumet

inte försöka med att få stöd på AA ? Och när du träffar nån från soc så be om hjälp med behandling och var hela tiden ärlig med hur du är. Sök på nätet efter behandlingsalternativ som kan passa dig och be att få komma dit.
Det här kan vara det du behöver för att ta ditt slutgiltiga beslut om att helt sluta dricka.

Kram !!

Tack så mycket Dompa!

Du måste lagt mycket tid på att läsa! Det har blivit många inlägg i denna tråden.

Just nu känns det som om jag har ett berg framför mig att bestiga. Egentligen är det inte det intejust det faktum att jag vill och måste sluta dricka, utan allt det dragit med sig. Psykisk och fysisk ohälsa, och att mina älskade pojkar fått se sin pappa onykter på helgerna.
Känner mig så liten och svag just nu. Känns som om jag inte orkar ta mig igenom detta själv!

Någon som har några råd att ge? Jag har aldrig mått såhär dåligt innan!

Mvh TP

Vi "känner"inte varandra här på forum, men jag har under de senaste dagarna läst hela din tråd. Vad folk som passerat här på tråden. Jag gillade också Nubaskemig. Kul tjej med underbart språk. Härligt att du är tillbaka här igen (håll dig kvar nu)och mycket bra beslut att berätta för familjen. Nu har du press på dig...men även ett stöd tänker jag mig. Håller tummarna för att det ska gå bra med tumören. /R

Betyder så mycket för mig att jag har er här inne.
Som jag berättade innan så har jag berättat för familjen om om mitt helgmissbruk. Tyvärr så har jag inte fått det stödetjag hoppades på av min familj. Min pappa ställer upp så mycket han kan. Men han är börjar komma till åren och sån det är inte så lätt för honom att hjälpa mig. Jag hoppades på min syster stöd, men har inte blivit så tyvärr.

Igår rasade mitt liv totalt. Jag har samlat mod så länge. att berätta detta för barnens mamma och kände mig redo att göra det nu. Men en av mina "vänner" ringde och berättade detta för henne innan jag hann att göra det.
Nu är socialen inkopplade i detta för att mina. barn har mått dåligt en längre tid. Nu tror jag inte att allt hänger på mitt drickande. Men givetvis så har det påverkat barnen.
Jag känner en sån oerhörd skam i detta så jag kan inte beskriva det med ord. Jag ÄLSKAR mina barn över allt annat på denna jord och gör vad som helst för att bli helnykter. Jag är rädd, har ångerst och känner mig så oerhört misslyckad.
.
Vad ska jag ta mig till?! Jag vill läka mina barn och få dem att må bra, åh jag vill INTE dricka mer. Känner mig så ensam i detta. Har ingen att luta mig emot. Är hela tiden ensam med mina tankar. Håll om mig någon! Snälla

Då ska jag ge den en chans..
Tack snälla!

Hej Lessenfrun!
Jag har läst i din tråd. Det är skönt att du verkar ha omtänksamma vänner omkring dig.
Får intrycket att du tar på dig mycket skuld för skilsmässan just nu. Att du är inne i ett förhandlande om-bara-stadium... I själva verket är ju relationer väldigt komplicerade och när man börjar nysta i dem är det inte så solklart längre vem som är stark eller svag, vem som lämnar eller bli lämnad. Jag skulle vilja tipsa om en självhjälpsbok som hjälpte mig mycket i min egen skilsmässa. Den beskriver olika stadier som man måste igenom. Vreden är förstås ett av dem :-)
Jag brukar annars ha svårt för hurtiga typiskt amerikanska självhjälpsböcker, men den här tog jag faktiskt till mig.

När ett förhållande tar slut : hur man utnyttjar krisens möjligheter för att bygga upp en ny tillvaro / Bruce Fisher ; översättning: Barbro Ahlström ISBN 91-37-10830-1
Ny, utök. och omarb. uppl.
Stockholm : Forum, 1996
Svenska 335, [1] s.

Hoppas du cyklar rätt för nu är du på helt rätt väg, så nu trampar vi vidare på resan//Kram Kalla

Ilska är skitbra. Helldre arg än ledsen. Hur går det med pappren? Tänker på dig och hoppas att du har kontroll över cykeln så ni hamnar rätt. Kramar/R

ja, det fanns visst lite ilska därinne. Idag vet jag inte riktigt hur många som fått ta skit..
Får be om ursäkt sen. Det är jag bra på..

Provar nåt örtté här nu istället för det rosa.. Funkar sådär. Känns lite- lamt. Stillar inte suget märkbart. Men jag kör stenhårt på att inte "råka" cykla förbi systemet. Hoppas inte jag cyklar fel på hela veckan.

Projekt dra ner från 25 till 15 cigg påbörjat.
Hur ska detta sluta ;)

Skönt att höra att det blir lite ilska, nu tar vi ett steg till mot målet där vi tar tillbaka kontrollen över våra liv. Skriv av dig din ilska och sorg för till slut finns det inget kvar att skriva och då vänder det.
Så nu tar vi ett steg till på vägen//Kramar, styrka ,ilska och stolthet Kalla

Om han nu vill komma "hem" , se till att det verkligen är på bådas villkor. Att vela skadar ju både dig och den nya - som jag förstår om du har har noll sympati för just nu- , jag blir också arg. Leka med folks känslor... Men förstår ju att han ÄR förvirrad. Vem vill mista.E?

Kalla har som vanligt rätt, tillåt dig själv att bli arg!
Du är inte hans snuttefilt...som han alltid kan återvända till/lukta på. Antingen skriver han under...eller börjar på att bygga/laga upp en ny relation med dig.

Tröttkram/R

Tack fina Kalla!
Jag bliir ju arg. Flera minuter ibland...
Ska jobba som satan på det nu. Mot argare, nyktrare tider!
Det låter lite som en miss-match men kan bli bra.

:) Kram!

Annelie!
Tack för din tröstkram Du har såklart rätt..
Så svårt att ta in det bara. Så dj..a fel årstid.

Kram till dej!

Men borde skicka lite ilska istället, för du borde bli arg. Du är en alldeles för bra människa för att han skall få lov att välja. Skickar stöd, ilska, en jäkla massa stolthet//Kram Kalla

Kände på mej att du inte var så galen... pustar ut lite nu :)

Det är lite darrigt nu känner jag. Tur att jag inte har nåt rosa skit hemma. Då skulle jag nog få för mej att drunkna lite.

Han har ju faktiskt en ny. Och har ruttnat. Kanske. Eventuellt. Troligtvis. ..suck.

Godnattkram till dej och alla andra därute.

Till och med ungarna är förbjudna att ha dom!! Kan vara fel av mig...men jag är alkoholist...inte galen. Inga foppatofflor in my house.

Kanske maken tvekar? Om jag har förstått det rätt så lämnar kvinnor för att de ruttnar...män för att de har en ny...svårt att se vem som skulle kunna "ersätta" dig.

Jo, jag mår bra. Konstant trött...men lycklig!

Sorg/vackert så det gör ont. Jag kan"se" din helg.

Jad stannade en dag till.. Det var så förbannat vackert att jag var tvungen. Ompysslad, servad mat. Lite mer än lagom rosévin kanske men ingen huvudvärk. Vaknade i en egen liten stuga av fågelkvitter och häggdoft. Sagoligt.

Och fullständigt vidrigt.
Saknaden var förlamande.
Men första utflykten är gjord och jag hoppas det går bättre och bättre.
Mannen har inte så bråttom att få iväg papperna och det stör mej. Sårbar och lätt att börja undra om det blir av.. eller inte..? Men inge vin idag. Det kan hans velande inte vara värt.

Du låter som du trivs nu Dompa och jag ber till han där uppe att du inte har Foppatofflor där du lufsar runt i din trädgård.. ;)

Hur var det att sova borta? Och framför allt; Hur mår du? Saknar dig...alla är så snälla här på forum ;-). Shortskram...ja, jag har shorts på mig! Men bara i min egen trädgård, aldrig på stan och ALDRIG med sandaler med strumpor i...fast jag har ju förstått att ni kvinnor går igång på det!

Det är ju helt underbart, så njut kär, vår och nykter kan det bli bättre :-)//Kram Kalla

Kära Dompa, kalla, Nynykter och STigsdotter!

Tänk så mycket lättare att se andras problem än sitt eget!!
TACK för hjälp till insikt!! NATURLIGTVIS måste det vara svårt att se mamma så förändrad!!
Ingen vinflaska längre men rödrosig av kärlek och glad så man kan spricka..

Antar att det beror på att det är så svårt se sitt eget värde, se att någon kan vara orolig att man försvinner..Att sonen är rädd för all förändring han står inför; sluta skolan, hitta plats i livet och sen en förälskad mamma..
Går det att lita på henne? SKa hon FLYTTA till honom nu? Ska man umgås med hela hans familj också?

Med er hjälp kan jag se det så klart!!

Underbara Ni!
TACK!!

Lilja som blommar som f...n!

Hej Tvåbarnspappan! Hur går det och hur mår du? Jag tänker på dig.
Kram från Nynykter

Jag tänker att sonen är lite fundersam inför förändringar överhuvudtaget, det kan vara en (kanske undermedveten) oro bara av att inte riktigt veta vad som händer. Precis som nynykter skriver, kan jag lite på mamma?

Kramis

Jag tänker att sonen är lite fundersam inför förändringar överhuvudtaget, det kan vara en (kanske undermedveten) oro bara av att inte riktigt veta vad som händer. Precis som nynykter skriver, kan jag lite på mamma?

Kramis

Det kommer att bli en fin skärgårdskväll med inte för mycket vin...du är ju inte ensam. Sova borta blir också en bra omväxling. Gott att du tycks ha goda vänner omkring dig. Glädjer mig att du kommer ifrån en stund.

Har inte ens tänkt på facebooks "goda" sidor. Givetvis finns de där. Hitta tillbaka till gamla vänner det behövs.

Jag vill nog INTE se nästa Outsiders, har sett trailern och det skrämmer mig. Förstår dock att man kan spara en slant på att välja bort kläder. Vi har ju även rätt klimat för det här i Sverige ;-) Men är det trevligt? Vill du bli bortbjuden till ngn där värdinnan sitter med råttan bar? Smaka på deras snittar? Sitta i soffan måste ju vara som att sitta i en säng som man ej bytt lakan i på åratal!

Ha det nu riktigt skönt ikväll...skratta och var riktigt elak! Påklädd Kram/R

sorgen över den förlorade maken, den kommer att gå över, även om det inte känns så nu. Så försök bara hålla ut, så ska du märka att en dag har du inte gråtit på hela dagen. Och sen kommer det att gå längre och längre mellan gråtstunderna tills de helt upphör. Till slut kommer du inte att känna sorg längre, kanske kommer du alltid känna saknad men sorgen, den går över. Så håll ut.

Många tröstekramar!