Senaste kommentarerna i forumet

I kväll tänkte jag gå på mitt första AA möte.
Känns jävligt konstigt , men rätt ändå.
Jag måste göra detta för mig.
Orkar inte med mera ångest att må dåligt.

@första steget hej är ny här hur gör jag med trådar ni pratar om?@hejhej38

@Sisyfos tack så mycket. Känner mig verkligen motiverad nu. Denna vecka bara några enstaka 3,5or, har inte alls varit svårt att gå från 5-6 enheter per dag i fem veckor, trodde det skulle vara jobbigare. Men det har ju egentligen alltid varit så att jag överkonsummerar på helgen. Jag är så tacksam att jag har ett stabilt arbete, det är till stor del vad som håller mig borta från alkoholen. Nästa vecka börjar jag med måttlig alkoholkonsumtion.

@BEATNGU tänkte mig inte heller för!

Ja förlåt! tänkte inte ens på vilken tråd jag var i när jag svarade! Vi kan använda våra egna om vi ska prata mer om allt eller inget.

@Kattskit Ja jag kör ofta gamla nintendospel på datorn via emulator. Brukar plöja igenom favoriterna ibland. Är inte mycket för nya spel och lägger ingen tid eller pengar på det.

Å nej, mitt långa svar försvann.

Men kortare versionen; kan relatera till fin sons intressen, tittar också på såna videos fast jag är över 30 och tvspel är nog den hobby jag har haha Verkar vara bra kids.

Förlåt trådstartare för att vi kapade din tråd!

Hej Mother

Använd adress-/sök-fältet i din webbläsare.
Om du t.ex. använder Google Chrome, så skriver du längst upp i adressfältet:

Alkoholhjälpen Trådnamnet

Det räcker oftast med något/några ord i trådnamnet för att det ska bli träffar.
Det går också att söka på nicknamnet som medlemmar/trådskapare använder.

Det här forumet ligger helt öppet på internet, så vem som helst kan gå in och läsa, utan inloggning och konto.

/Pi31415

@johl Anytime. Det finns massa fina människor här som man kan bolla med, läser själv massa poster i de olika forumen även om jag själv gör mina trådar i den för de som vill bli alkoholfria :)

@Kattskit Jag kan inte få några barn heller även om jag skulle vilja. "Fast det vill jag inte...." Jag är man, eller grabb som man kallas när man är så ung som jag. Så jag kan inte bli på smällen. Sen vill jag vara singel känns det som på lång sikt också. Så där är vi i samma sits. Får nöja mig med mina två en kille och en tjej. 9 och 13 år. Tjej på 13 får man nästan boka tid med om man ska träffa henne. Det är hästar och kompisar som gäller. Pojken däremot sitter mest vid sin dator. Han har ADHD och gillar inte att bra göra saker spontant om det inte är nåt han verkligen gillar. Han gillar gamla ruiner och slott och sånt som man inte har överflöd av i närheten. Så det har blivit samma några gånger. Förut var det bara sjukna båtar som gällde. Han kan allt om Estonia, titanic ,Costa concordia mm mm. Men hela flytande båtar eller skepp är inget roligt inte. Sen gillar han urban exploration samma som jag också gör lite. Typ utforska övergivna ställen, hus, bunkrar eller ställen där det har hänt nåt stort nån gång. För ett tag sen sa till mig - Pappa, det finns två ställen jag skulle vilja åka till innan jag dör. Jaha vad kan det vara då? Det kanske vi kan ordna. .. Borgholm och Kärnkraftverket i Tjernobyl. Han tittar på mycket sånt på Youtube från Prypjat. Staden som är öde nu en bit från kärnkraftverket. Folk smyger in med kameror och tar sig in i den avstängda zonen osv.. Det gillar han. Men vi kan inte stanna för länge pappa för då får vi för stor dos strålning och då får man inte flyga hem igen. Så det får vi tänka på då... :-) Han chattar och spelar mycket på nätet han skriver lika bra på engelska som jag gör redan och han är bara 9. Jag lärde mig engelsk från Nintendo och Die hard som jag såg 35 000 gånger på vhs.
Då hade man minsann ingen dator att surfa med eller skriva såna här helt onödiga saker som jag gör nu för att jag är övertrött och skrivglad. ♫ ♪

Tack snälla du för tipsen o råden.
Uppskattar det otroligt mycket @Kattskit

@BEATNGU Vad fint att ni hittade varandra igen och kan stötta varandra. Måste vara hemskt för både henne och dottern att leva med en sån grej, så förstår om dottern kanske är lite "strulig" ibland. Du har helt rätt i det där om vänner när det blåser hårt, jag hat varit där när hon var fast i ett mycket, mycket dåligt förhållande med en sociopat. Folk föll bort, precis som med droger orkar man inte alltid titta på när någon sakta tynar bort liksom. Men jag kände att lämnar jag henne nu så är hon själv med den manipulativa idioten och i efterhand tror jag att det var rätt väg att gå.

Jag har inte ens några karriärsambitioner haha Men alla har vi våra skäl, både för att skaffa barn och inte skaffa barn :) Vissa förstår ju verkligen inte att man aktivt väljer bort men upplever att attityden till att vara "barnlös" har blivit mer tillåtande de senaste åren. :)

@johl det finns hjälp att få. Du kan exempelvis söka dig till öppenvården, ringa din vårdcentral och boka ett möte. Då kan du få hjälpen du behöver för att bli fri och hitta fin väg bort från alkoholen. Det finns även ett självhjälpsprogram på 10 veckor här åå alkoholhjälpen och sådär. Beroendevården finns där för såna som oss.

Jag tror det viktigaste är att se sina begränsningar gällande A, erkänna att det inte fungerar och att om någonsin så har man iaf nu en dysfunktionell relation till A som måste förändras. Det är bara du som kan bestämma dig och du har tagit ett första steg nu. Det finns stöd, det finns hjälp.

Nä livet känns svårt ibland.
Lovat mig själv att inte dricka, ändå så gör man det. Det går ut över barnen och min flickvän som inte gillar alkohol över huvudtaget. Jag fuckar upp mitt liv , när jag vet att jag kan ha det så bra. Man sårar dom man älskar mest och säger eller skriver dumma o elaka saker på fyllan. Sedan är man så feg dagen efter o vågar inte stå för den skiten man skrivit. Måste börja med antabus eller något så jag inte kan dricka. Detta måste få ett slut, älskar mina barn och min flickvän som jag håller på att förlora pga alkoholen.

Nä livet känns svårt ibland.
Lovat mig själv att inte dricka, ändå så gör man det. Det går ut över barnen och min flickvän som inte gillar alkohol över huvudtaget. Jag fuckar upp mitt liv , när jag vet att jag kan ha det så bra. Man sårar dom man älskar mest och säger eller skriver dumma o elaka saker på fyllan. Sedan är man så feg dagen efter o vågar inte stå för den skiten man skrivit. Måste börja med antabus eller något så jag inte kan dricka. Detta måste få ett slut, älskar mina barn och min flickvän som jag håller på att förlora pga alkoholen.

@Kattskit Klart man inte måste skaffa barn. Kan ha det jäkligt bekvämt utan har jag märkt ibland när vi lånat ut dom förr till min mamma tex. Det där är helt olika. Jag har kompisar som inta har eller vill ha några. Dom vill satsa på jobb och annat istället. Men en som jag var bombsäker på att han och hans sambo aldrig skulle ha några är min 6 år äldre bror. Tror han var 35-36 eller nåt när dom berättade att vi ska ha barn. Och efter nåt år blev det ett till. Jag är42 snart.
ra att du finns där för henne. Vänner är just till för att kunna hålla fast vid när det blåser jobbiga vindar. Jag trodde inte att jag hade några vänner kvar efter all skit jag ställt till med. Men det är då dom hör av sig. Nu har ju dom flesta
egna familjer och barn, men jag har fått feedback från folk som jag inte ens umgås med i vanliga fall utan bara har på FB. Jag känner en tjej som brukade hänga mycket med sina tjejkompisar hos mig eller där det var fest, så vi sågs rätt ofta. Sen har vi inte haft kontakt på säkert snart 20 år. Helt plötsligt ringer hon via msn och undrar hur det är och att hon läst om vad jag gått igenom osv. Vi bestämmer oss för att träffas och prata lite gamla minnen. Då visar det sig att hon var ihop med en kille som missbrukade droger i ett antal år och dom har en snart 18 årig dotter ihop. Han körde ihjäl sig för några år sedan på mc. Jag kände honom för vi bodde i samma ort. Men jag hade inte träffat honom på många år. Det gjorde att hon drack, fick ångest oro social fobi mm. Idag dricker hon inte men mår inte alltid så bra. Så vi har varandra som stöttepelare när den ene inte mår bra eller den andre. Det är skönt att kunna prata med någon som varit med om hemskheter och inte vet hur man ska göra med sina tankar. Ödet kan man kalla det. Vi är bara kompisar som stöttar varandra än så länge. Men hon är stark. Jobbar tar hand om hemmet och sin dotter som inte alltid är så lätt att hantera i den åldern osv. Men hon finns alltid där och jag här om det skulle vara något. Inte särskilt långt bort heller om jag bilen så tar det 20 min ca.

@johl Jag kan inte minnas att jag nånsin bar har kunnat ta ett glas eller två till maten som ordnat folk kan.
För min del börjar ju det roliga hända i kroppen efter två öl eller två glas. Då ville jag ha mer. Ända gången var väl när man var nånstans där det inte bjöds på mer. Skittråkigt tyckte jag. Detta var längesen nu. Jag drack sällan tills jag däckade och höll mig nästan bara till öl. Då hade jag kontroll. På krogen blev det alltid nattamat och sen hem sen var det bra. När jag var i 20 årsåldern kunde jag vara vaken länge. Lite som ovanstående skriver. Men jag kom alltid i säng eller soffa eller vart man nu skulle sova. Jag drack också alltid mer än jag tänkt. Jag tror man har nån personlig gräns man behöver uppnå omedvetet. För min del när jag drack öl så blev jag mätt och skummig i magen så jag fick inte i mig mer. Det var när snapsar och spriten åkte fram det blev svårare att ha kontroll på sin gräns. Tror många här känner igen sig i det du skriver. När du börjar se tecknen på att alkoholen börjar bestämma över dig. Då ska du reagera. Jag vet inte hur gammal du är vad du dricker för det mesta eller bara helger mm. Du skriver att man förlorar förhållande p.ga det. Ja det stämmer jag har varit där. Man kan förlora så mycket mer om man inte tar tag i det i tid. Jobb, kroppsliga funktioner, levern tar stryk till en viss gräns, sen kan den säga upp sig. Bukspottkörteln kan bli inflammerad "ont" har jag hört, men klarat mig. Cancer, alkoholdemens. Nervskador. Så vitt jag vet så är alkohol ett nervgift om bryter ner kroppen sakta men säkert. Jag är ingen läkare men känner någon och flera som får ta hand om oss om vi inte slutar i tid. Finns inte mycket vinst med det förutom att man har lite kul i några timmar. Om du känner att det är ett stort problem så är det första du ska göra att söka hjälp. Finns alkoholprogram här du kan gå igenom för att se hur du ligger till. Dom ansvariga här är jättebra och kan svara på frågor om vart du kan vända dig. Kommer säkert massor med svar till dig i morgon när vi nattsuddare kanske somnat. Jag har en del förslag i min tråd hur jag gått tillväga. En sak jag kan lova dig att jag vet, är att det är aldrig för tidigt att göra något åt just detta med alkohol . Nu är du här. Ett steg avklarat. Ha det bra så länge! // B

@BEATNGU Jag har sagt till henne att jag är stolt över henne och att jag finns här om hon behöver mig. Inget i det här eller med hennes egna problem är enkelt för henne heller liksom. Ville vara säker på att hon verkligen vet att det finns noll hard feelings från mitt håll så jag var noga där.

Har också sett såna i baren/ute på krogen, men jag och mina vänner har nog alltid skojat bort tanken på att vi skulle hamna där.

Jag själv har inget intresse av att skaffa barn öht faktiskt och har aldrig haft. Är helt ärligt väldigt nöjd och trygg i mitt beslut. Var och en på sin fason. Sen är jag 33 nu och mina ägg är ju inte purfärska längre (om jag ens skulle vara fertil för den delen, har aldrig varit gravid öht liksom). Iofs, inte för att det påverkar mitt beslut öht.

Jag har tagit del av din historia och den är verkligen, gripande eller vad man ska säga. Uppskattar att du brinner för att hjälpa andra att inte hamna där och orkar skriva och svara så mycket som du gör.

@Kattskit Nä det låter inget kul. Men jag hoppas att det löser sig. Visa henne att du finns där 24-7 och ge inte upp. Jag var alltid på bra humör när jag drack. Ändå hamnade jag i fyllecell ett par gånger. Alla uppfattar tydligen inte ett skämt på fyllan. Särskilt inte nyktra poliser som tröttnat på att nån pratar i 110 db. Jag var ute på stan varenda helg. Det är en stor stad så när man fyllde 18 fanns det gott om ställen att komma in på. Fan vilka lirare man träffat där genom åren. Vi hade ett ställe där vi alltid började vår krogrunda. Inne i ett dunkelt rum med porrbelysning satt vin alkistanterna och samma pack varje helg. Ger mig fan på att dom som inte supit ihjäl sig eller anat sitter där på helgerna fortfarande. Samma trubadur var det också varje helg. Där borde man sakt något till sig själv. Är det så här jag kommer att bli i den åldern? Tjaaa. Inte mycket bättre, men nu är jag fri från alkoholen iaf och i den åldern är jag inte riktigt än. Att skaffa barn är skit läskigt och underbart på samma gång. Jag har aldrig gilat andras barn särskilt mycket. Därför trodde jag inte att jag kommer skaffa några egna. Men 2008 ploppade en liten tjej ut. Då blev man nån helt annan. Överbeskyddande och blödig. Stolt också såklart. Sen kom det en liten son 2013. Sen fick det vara bra. Det kom vi överens om. Jag är fortfarande överens fast vi inte är gifta eller ihop längre. Men om jag kunde spola tillbaka bandet och rätta till alla dom gångerna alkoholen gjort att vi missat nåt, jag och frugan bråkade, eller att jag låg bakfull och klarade inte att köra dom till nåt roligt dom ville göra på söndagen tex. Så skulle det vara skönt att kunna spola över det. Idag försöker jag kompensera för det jag missade, och dom gångerna dom blev besvikna genom att finnas där så mycket jag kan. Båda barnen vet att jag kommer att kämpa mot missbruk och det har jag talat om för dom. Finns inte på kartan att jag skulle dricka en alkoholfri öl ens. Äter inte ens godis som påminner om alkohol med punsch i och sånt. Inte för att det triggar, utan för att det påminner om hur jävla dåligt jag mådde sista gången. Kunde dra i mig en 35a på morgonen och sedan göra åt två 3 liter bag in box innan det blev ljust ute igen. Då sprang men inte ut och grejade i trädgården inte. Eller tog en uppfriskande morgonpromenan. Nä! Då låg jag på knä och pratade med ulrik en stund på toa för ett sedan undra varför alkoholen var slut. Jag köpte ju för fan 2 bag in box. Har jag hällt ut den andra i fyllan? Vilken dag är det? Ingen aning. Åkte in på sjukan 24 augusti 2020 efter 4-5-6 dagars drickande. Kommer inte ihåg. hade bunkrat upp med lådvin iaf. och annat. Då ringde jag efter hjälp när jag vaknade upp och kände att jag vågar inte somna igen. Tänk om jag inte vaknar mer. saker rörde sig på väggarna och folk pratade i köket fast ingen var där. Läkaren sa sen när jag blev inlagd att jag var nog uppe på 4 promille och nosade. För när dom tog blodprov hade det gått ett par timmar sedan jag drack nåt sist. Den baksmällan skojar man inte bort. Trots benzo mediciner mot kramper och dropp osv. Nåt annat som jag brydde mig om väldigt mycket fast jag var så nära att stryka med var att jag glömde få med mig snus. Tog ett tag innan nån kunde fixa det. Ett halvt smörgåsrån kunde jag äta dagen efter när jag låg på medicinakuten. Sen mådde jag illa. Fick bli kolsyrat vatten och lite tandkräm på tungan bara för att få bort smaken av allt man spytt osv. Detta har jag skrivit flera gånger här och i min tråd. Men jag vill verkligen inte att någon som inte redan gjort det hamnar där jag var. Längre ner kommer man nog inte. Men det var väl det jag behövde för att börja klättra uppåt istället för att börja igen när jag kom ut. Kom ihåg känslan av att njuta av en kopp kaffe på balkongen första gången efter det. Det hade jag som första mål. Att vakna utan baksmälla och kunna dricka kaffe. Sen laga något gott till middag. Drömmer fortfarande att jag druckit igen fast nu mer sällan än innan. Nu är jag bara glad att jag inte känner sug efter alkohol utan nöjer mig med saft eller något kolsyrat och en liten godis då och då. Det är väl så det ska vara. Men det är många år kvar och jag får kämpa för att hålla mig på den banan. Vissa dagar är det lätt. Andra dagar tycker man att -blir det inte roligare än så här? Bara en sån grej att kunna hålla handen helt still när man håller ett glas eller visar nåt i mobilen gick inte för 2 år sedan. Då fick nån hjälpa mig att dricka vatten till medicinen eller så fick jag använda sugrör. Att nåt som gör att folk mår så dåligt och ändå gör om det gång på gång är fan helt obegripligt. Slår jag tån i tröskeln till köket så går jag ju inte dit och gör det igen efter en stund. Men det går givetvis inte jämföra. Men iaf. -P

@johl Hej Johan, vad bra att du sökt dig hit.

Jag och många här känner definitivt igen oss. Personligen är jag en person som alltid varit på att gå ut så fort någon frågar (undantag när jag bara har två vakna timmar från att jag kommer hem till att jag måste lägga mig pga lång pendling och långa dagar vissa dagar i veckan), men mitt problem är också att det inte tar stopp efter första, andra eller ens tredje ölen. Jag är uppe tills krogen stänger eller alla däckar på efterfesten eller alkoholen är slut. Är jag på middag som slutar i tid för sånt ringer jag runt tills jag hittar någon som är ute eller vill ses och ta "en till öl" innan jag åker hem. Jag har ingen självkontroll gällande alkoholen och det har börjat bli värre senaste tiden vilket är ett av skälen till att jag själv sökt mig hit.

Hur ser det ut för dig? Hoppas att du mår okej. Kan intyga att alla här är hjälpsamma och stöttande och att man verkligen kan berätta, ventilera och resonera kring sina problem och önskningar, folk delar gärna med sig av sina egna problem och erfarenheter. Alla här är i olika stadier och det är verkligen ett otroligt fint klimat här inne. Jag hoppas att du kommer att känna dig lika trygg och sedd som jag här i forumet.

@BEATNGU ja där har du rätt. Idag har jag lyckats välja bort alkoholen fast tillfälle getts mig. Det var inte svårt att säga nej initialt men det triggade helt klart suget. Det som hjälpte mig utöver att skriva hör i forumet var att få tillbaka min bästa vän som också har problem men för sitt barn också slutat. Tyvärr bröt hon idag för ett tag med mig men jag vill inte förlora henne och hennes barn pga alkohol. Det är en resa vi måste göra själva, men jag vet att hon under andra förhållanden inte tagit en paus från mig. Jag är jättestolt över henne och mycket glad över att jag inte har egna barn att såra, jag vet ju hur ont det gör och tack och lov har det inte riktigt gått så långt gällande andra relationer heller (det är medberoendet som är det största problemet, jag är ett glatt fyllo när jag dricker varför jag tror att ingen direkt reagerat öppet tidigare iaf. Att bo i en studentstad hjälper inte direkt).

@Kattskit Minns ett av dom första mötena jag hade med öppenvården och min kontakt där. Han frågade lite om mina mål och vart jag vill komma när det gäller drickandet. Jag sa att jag vill kunna sluta dricka helt. Jag vill inte att det gick som för min pappa som var alkoholist när jag var liten. Han förlorade jobbet familjen, körkort och kunde inte träffa oss när han drack. Och vad har du precis förlorat frågade han. Tänkte mig inte för. Men jag förlorade samma saker som han förutom körkortet som är ett under att jag har kvar. Ja just det... Fick jag fram. Så långt har det gåt redan ja... Att jag klandrat honom så många gånger och gör precis samma sak själv. Där ser man vad lite makt man har över det där man häller i sig. Skillnaden idag är väl att jag har bra kontakt med mina barn. Han slutade höra av sig i mitten på 90 talet nån gång. Du kan ju skapa en förändring när du vill. Men det är du som måste göra den. Du har ärvt något som många av oss här har gjort. Plötsligt är det som att det aktiveras som hos dig. För mig har det tagit många år att kliva över den där gränsen. Jag minns inte när eller hur, men sen gick det fort. Du vet hur man gör här finns tips från massor med folk som gjort samma resa. Alkoholen kommer ju inte till dig. Börja där. Och vad pengar det kostar att förstöra sitt liv med skiten om man inte kan hantera den. :-/

@johl Jag skämdes när min son som gick lågstadiet då, berättade för en eller flera lärare att min pappa dricker öl som medicin hemma. Det var inte kul att hämta honom efter skolan då när jag inte visste vem han hade sagt det till han berättade det hemma bara. Idag sa till fröken/fröknar att det var det jag gjorde. Detta smygande och undanflykter funkar inte i längden. Tillslut ökar mängderna och då är det svårt att smyga mer.

@hejhej38 Hej! Förlåt att jag inte svarat innan nu. Har varit iväg en del. Jag sökte först hjälp ihop med min dåvarande fru på en mottagning och ett möte med en socionom. Där berättade hon över sin oro att jag drack som jag gjorde men att jag aldrig var arg eller elak när jag drack. Många resor senare har det varit avgiftning orosanmälningar pga barn under 18. men som jag skrivit till andra här. Om man dricker för mycket och samtidigt tar hand om hem och barn så är det ju inte ett skäl till någon oro. Jag drack så mycket det sista att jag inte ens kunde hämta på dagis ibland. Det fick exet göra. Jag blev aldrig elak, slog aldrig någon eller behandlade någon illa fysiskt. Bara jävligt frånvarande. Om du inte dricker framför dina barn och tar hand om dom precis som du ska så är du en fantastisk mamma. Nu vet jag inte vilken kontakt du har med vården nu, men ingen av alla kontakter jag har haft har lett till någon utredning från soss gällande om barnen far illa. Jag drack öppet framför dom när vi tittade på tv eller grillade och åt mat. Det var helt naturligt för dom. Det jag inte fattade är hur dåligt dom mådde när det gick för långt och pappa aldrig kunde vara med på nåt eller åka nånstans pga baksmälla eller att jag druckit. Om du väljer att ta hjälp för att du dricker för mycket så kommer din barn inte att bli inblandande i det. Du kan själv berätta precis det du skriver här. Om din oro för att det ska påverka barnen osv. Då kan du tacka nej om dom säger något annat. Du vill ju göra en insats för dig själv så du kan vara en ännu bättre mamma. Jag kan inte föreställa mig någon som skulle göra det svårare för dig för det. Det kan du ha som krav. Jag har provat allt. MEn öppenvården var det som fungerade för mig. Dom visste att jag hade två barn under arton och det går via soss. Men barnen hade aldrig nån aning om att jag gick där innan jag berättade för dom själv. Pappa tar hjälp på ett ställe där jag pratar med bra person en gång i veckan. Kolla med 1177 annars. Dom kan svara på alla såna frågor. Du kan vara anonym när du kontaktar dom. Fråga vad som kan hända och berätta precis hur du dricker, vad du vill ha hjälp med och oron för barnen. Det finns jättebra hjälp på många ställen. Du kan alltid byta om det inte känns bra.

Hej alla Johan heter jag.

Har ett problem med min alkohol konsumtion . Vet o tror inte att jag är ensam om detta . Tyvärr kan jag inte som ” vanliga ” människor ta ett glas eller två , utan blir så
otroligt mycket mera.
Någon som
Känner igen sig? Orkar inte o man förlorare förhållande o orkar inte vara.
Snälla tips o råd.