Senaste kommentarerna i forumet

Tack 🌸❤ vad tycker du om uppdateringen...? Bättre version? Lite som vi själva 🤪😆💚

Blir nästan lite kall när jag läser ditt inlägg. Jag önskar att jag faktiskt hade tagit tag i det ordentligt när det var ungefär som du beskriver. Jag önskar att jag hade tagit i tu med det jag medicinerade då istället för att ”köra på”. Jag glorifierade också helgvinet, jag kan verkligen inte fatta varför nu. Det var nog vilan jag ville åt, men den fanns nästan aldrig, vin eller ej.
Att kasta liken är en fin symbol. Min sambo hittade mina några gånger... hur pinsamt är det på en skala? Att släppa sin prestige kan vara befriande. Så att förlika sig med sig själv och fatta att det där bara är en liten del av ens jag är viktigt. Du bestämmer och du kan välja från nu. Var gärna lite klokare än jag också.

Jag behöver inte kommentera mer än så hos dig i dag! 😍

Kram

Ja, faktiskt, just nu känner jag mig nyfiken!

Har precis avslutat förmiddagens möten. Bara ett möte kvar sedan är det HELG 😍🥳!
Alltså, så här kan jag ju inte ha det!
Måste göra något åt jobbet...
Det är inte vettigt att jag blivit en som längtar sååå till helgen.

Tänker också på morgonen.
Jag går omkring med en massa obehagliga känslor. Att faktiskt tillåta mig att erkänna dem, formulera vilka de är och vad de beror på, se dem för vad de är.
Varför bär jag runt på dem?
Och, varför kånkar jag vidare på den där tunga ryggsäcken?

Är det inte dags att bara kasta allt det där överbord?

Jag börjar bli lite nyfiken på hur livet skulle kunna vara?
Jag vill inte gå omkring och vara orolig och rädd. Jag vill göra roliga saker, träffa nya människor, se och uppleva allt med nyktra ögon.
Börja leva istället för att bara överleva!

Jo, jag fattar, det är inte bara att kasta "allt" överbord, så lätt är det inte.
....eller är det det?

Nej. Jag har inte slagit i huvudet.
Jag har nog bara fått nog och börjat hoppas/inse att - Det kan vara möjligt!(?)

Fokus på att leva!
Vi säger så.

Varafrisk 💕
Jag tänker att varje människa har sin ryggsäck av fina och sämre minnen och erfarenheter att bära. Om man ser dessa som pusselbitar som format ens personlighet så behöver man lägga ut dessa i ljuset och försöka få en helhetsbild.
Detta kommer ju ta nästan ett helt liv känns det som ibland.
Så mycket som präglar en under barndomen får man ta itu med som vuxen. Men när det arbetet är gjort kan man gå vidare.
Även om det känns tungt och ledsamt ibland så vet man vad det beror på och får acceptera läget.

Jag hade också en äldre halvsyster som inte var så snäll mot mig. Hon var svartsjuk för att jag hade en pappa och inte hon.
Hon gav mig en självbild som ful, ego och svag när jag var liten.
Jag blev tvärtom i verkligheten men mitt undermedvetna tror fortfarande på den bild min syster gav mig...😢

Så kämpa på Varafrisk, du är mycket bättre än du tror👍👏🤗

Kram 🧡🌱🧡

Kanske finns fler i hans närhet som har varit drabbade av sjukdomen. Starkt av dig att säga till honom och bra att han tog bort tiden då. Han tänkte kanske faktiskt inte på att det inte bara handlade om honom.
Tycker också att du hanterar det bra!

Läkarbesöket verkar ha gått ok ändå. De kan ibland ha lätt att nå receptblocket. Känns sådär tycker jag.
Du vet ju själv att det är en mindre smart idé att köpa sprit och dricka på boendet. Och jag kan förstå din längtan att stänga av, men det får ju konsekvenser och om du spelar hela filmen med ångesten det får dagen efter, med upptäckt på boendet, besviken personal etc. Fundera noga på om det är värt det.

Knepigt med Covid på ditt boende. Hör inte den personalen till de som får vaccin?

Tycker du ska hoppa över spriten faktiskt. Bli den du vill vara nu. Du har en härlig galghumor tycker jag.

Ja, han är pappa till mina barn.
I inlägget skrev han att han äntligen kände sig redo att prata om alkoholism och sitt medberoende. Redan det är ett gränsfall. Men i en kommentar till inlägget angav han när medberoendet ska ha inträffat och alla som vet att han var gift då fattar ju att det är mig han syftar på.

I ärlighetens namn tror jag inte han gjorde det för att jävlas utan för att han var genuint glad över att äntligen kunna börja bearbeta det och ville dela med sig av den känslan.
Jag kontaktade honom och nu har han tagit bort kommentaren som angav tiden. Önskar att han ville ta bort hela inlägget men det är bättre än inget.

Jag hade verkligen full fokus och var bestämd med att nu ska jag vara nykter ett tag. Sen, BANG, min fru sänker mig totalt med ett helt obefogat påhopp och direkt ger jag upp och vid första tillfället åker och handlar och sitter sen själv och dricker igen på kvällen. Hon säger att jag överreagerat, jag säger att hon passerat en gräns som jag inte accepterar längre. Få se om det upprepas. MEN, det är inte där problemet ligger utan att jag direkt valde att släppa allt och ge upp och dricka igen. Det kan inte fortsätta såhär, jag blir så trött på mig själv och att jag inte kan lita på mig själv. Hur kan jag gå från 100% inställd på att vara nykter till att sitta där igen samma dag bara timmar senare? Jag måste, jag verkligen måste hitta ett sätt att hantera kritik (speciellt från min fru) utan att dricka. Man brukar ju prata om att tillfället gör tjuven, så är det defenitivt med mig. Känner mig orättvist behandlad så kan lika gärna dricka, sen fortsätter det där tills jag får nästa ryck att nu ska jag banniemj vara nykter igen. Men nu ska jag stoppa det här direkt, måste klara av en nykter period nu.

Vad du kämpar! Jag kan inte så mycket om abstinens, men vad jag läst här inne så vänder det fysiska ganska snabbt. Kämpa vidare nu, har du någon plan för helgen? Lite extra god mat hemma, eller planera in någon aktivitet kanske? Det här klarar du!

Ja hon gör väl det, så glad för jag har henne. Fick besked i dag de blir förlängt med 2 veckor så till sista mars. Jag hade viljat ha lite längre. Får se om jag överklagar. Haft min läkarträff på beroende nu i går. Gick sådär fick först träffa en AT läkare hon va helt hopplös. Hade inte läst på om mig, verkade fruktansvärt osäker, ställde frågor som jag var tvungen lämna långa svar på var på jag låste mig helt. Vilket i sin tur fick henne bli ännu mer osäker och jättestressad. Helt plötsligt far hon ut mot min soc och undrar vem hon är och varför hon är med. Hon hade nog inte räknat med jag skulle ha någon med mig.

Tillslut fick jag i alla fall träffa specialistläkaren hon var bättre till och med välkomnade mig och frågade flera ggr vad jag behöver för stöd mm för fortsätta hålla mig nykter när jag kommer hem. Sen skrev hon ut cymbalta till mig visade sig sen när jag kom hem och läste FASS för vårdpersonal att de med högt blodtryck ska övervakas noga i början då denna medicin kan ge riktigt högt blodtryck plus man kunde få allvarlig lever påverkan öhh känns ju smart skriva ut de till en som missbrukat alkohol och där man inte bryt sig ta reda på hur min lever mår. Så den medicinen har jag bett dom byta ut. Sen erbjöd de mig gå dit ta sån där Perth prover men de sa jag bestämt nej till då dessa prover kan visa helt fel. Då hotade de med att om de misstänker jag dricker och vägrar prov att anmäla de till soc. Tänkte i mitt stilla sinne att ha ha min terapeut gör soc anmälan i parti och minut gällande mig och blir bara erbjuden taxi till psyket så bring it on :)

Inte tagit något återfall men jädrar vilket sug jag haft den senaste veckan. Jag och en till här på boendet planerar köpa sprit och dricka på boendet. Mindre smart idé men känner jag blir koko om jag inte får alkohol snart. Skulle va så himla skönt få stänga av alla jobbiga känslor för en stund.

Sen har en av tjejerna här fått covid och sitter isolerad. Först bad de oss hålla oss på vår avd sen dagen efter får vi röra oss fritt de får tydligen inte tvinga oss sitta i karantän. Kan tycka de är fel för killarna som bor under oss och där alla gemensamma utrymme finns har inte blivit informerade om detta av personal. De skötts jättedåligt av personalen, de tystas ner och smittskyddsreglerna följs inte. Tex så är de en av personalen som har en covidpositivt testad son hemma och trots de jobbar hon fast de står att hon ska va hemma enligt smittskyddslagen.

Håller med MMP, vad lärde du dig av det snedsteget? Skriv gärna om det här på forumet, för då kan fler lära sig.

Jag tror man ska ha en krisplan. ”Om jag är nära att åka till bolaget och handla ska jag först....” Städa badrummet, stå på huvudet 2 minuter, sova en timme, skriva och läsa på forumet en timme, lyssna på ett avsnitt av Alkispodden osv. Du måste hitta din egen krisplan.

HALT (hunger, arg/ilska, ledsen/ensam, trött) är nästan alltid orsaken till att man dricker när man har lovat sig själv att inte göra det. Identifiera DINA triggers.

Och skämmas ska du absolut inte göra, vi om några vet hur svårt det är. Lögnerna tillhör missbruket, ärlighet tillhör nykterheten.

Kram 🐘

😆 äter godis varje dag 🌸💚

Tack Sattva! Dina ord värmer.

Tänker på att det faktisk ÄR en skillnad.
Att känna oro - inte VARA orolig.
Jag är starkare nu.
Fast... ja, jag erkänner!
Klockan är inte ens åtta - och här sitter jag och äter choklad 😯🤫
Det är bara för att jag är trött, behöver energi 🙄
Den där chokladen, jag "vet inte hur det gick till".
Skulle ju inte köpa något godis igår, bara mat. Men nu ligger där flera chokladkakor i skafferiet....
Behöver ju tänka på vikten... Den går åt fel håll sedan jag blev nykter...
Äsch! Jag vet iaf en som tycker att lite mer hull "klär mig". -Undanflykt!!

Någon som känner igen sig i beteendet??
Nåja, en sak i taget.

🍀

Tack att jag får dela resan med dig!!
Just nu känns det enkelt! Jag njuter av känslan☺
Snart 100 dagar! Sedan semester, midsommar. Jag fyller år runt midsommar dessutom, dubbelt firande nyktert! Nu kör vi!🧚‍♀️👸😇😍

Jag börjar förstå mig själv bättre när jag läser din tråd. Idag dyker ett gammalt minne upp.

En vuxen skriker på en annan:
"Ska jag bara stå här och titta på när du dricker livet av dig?!?" Det fick hon göra och morfar dog innan mitt första barn föddes.

Det är det minnet som gör ont när jag läser på din tråd. Jag också vill ha makten att ändra dig. Men så klart har jag inte det. Lika lite som du skulle få mig dricka igen. Bådas liv är i våra egna händer 🙏❤
Så jag håller med alla verkar det som. Det är mänskligt att bli kritisk. Det har med oss själva att göra. Men det hjälper inte den som är inne i sitt missbruk ❤🙏💚

Instämmer med Soffi!
Du tar stora kliv framåt. För mig har det varit nödvändigt att titta på beteendemönster, familjemönster och försöka förstå sig själv. Jag tror du gör helt rätt i det VaraFrisk. Syskonrelationen är lite knepiga och nu skrev du att din syster ofta haft åsikter om hur du var. Jag antar att det inte var dina positiva sidor. När åldersskillnaden är så stor så tog de sig kanske friheten att uppfostra dig också när du var liten. Barn är ganska dåliga på det ofta, men det kanske beror på hur föräldrarna fostrat också, men det är lätt att det bara blir påpeka fel och brister och inte uppmärksamma alla framsteg. Ett sånt beteende kan fortsätta långt upp i vuxen ålder i familjen. Jag gissar ju bara nu, men sånt påverkar självkänslan. Och det är väl där jag tänker att du behöver börja bygga. Inte så lätt, skitsvårt helt enkelt. Och när syskon och barn säger saker som du blir ledsen för, när du tänker att du inte lyckas, då raseras det litegrann. Jag tror på sätt och vis att det är sunt att du blir lite arg och vill förklara dig. Det betyder att du är lite trött på att bli nertryckt. Nu är ju det inte fallet med inläggen här, men ja, det är kanske en början och det är lättare att säga ifrån här i ett anonymt forum än irl. En av mina ”idoler” härinne som skrev för längesen, LenaNyman beskrev sitt nykterhetsbeslut som att hon letade långt in och hittade en ryggrad. Den utgick hon ifrån. Jag tänker att du har en ryggrad, se allt som du har gjort rätt och bra, se dig och din man när ni jobbar tillsammans för att stärka din dotter, se dig och dina behov. Börja där. Du duger som du är, du gör så gott du kan.

Ärlighet är den bästa presenten du kan ge dig på denna resan ❤
Jag förstår att det kan kännas som svek. Men att kritisera sig själv kommer inte leda till något bra och konstruktivt. Fundera hellre vad du har lärt dig. Var det så bra lösning som du trodde? Var det något du ville och ska göra igen?
Tips: nästa gång, testa att skriva till oss innan du åker till systembolaget. Tillsammans är vi starkare 💚💪🌸

Du får det att låta så enkelt 🌸❤ och det är ju egentligen ganska enkelt, när man ser på fakta. Aldrig ska vi tillbaka dit vi kommer ifrån. Så glad jag delat resan med dig 💚🌸❤ minst 30 dagar till 🙏💪❤ 10e april är vårt 100e dag ❤ den kryper närmare...

Igår var jag så väldigt stressad, ledsen och trött. A-djävulen tog över min hjärna och jag åkte och köpte vin som jag drack. Inga mängder så jag känner mig inte bakfull idag, men ändå. Det blev alltså ingen vit mars för mig.
Det känns som att jag svikit både mig själv och er andra på forumet när jag skrivit att jag ska ha en vit mars, men nu är det såhär. Jag föredrar att vara ärlig.
Kram på er alla!

Läste att du håller på med smygbeteende och får en liten kick av det. Jag känner igen mig i det.
När det gick överstyr var det jättejobbigt. Adrenalinpåslaget innan allt var återställt var inte att leka med. Jag var redan trött och det blev ett enormt fokus på alkohol.
Alkoholen sabbar din sömnkvalitet också, det blir en ond cirkel.
En ond cirkel av trötthet, brist på fokus (på rätt saker), ”Kickarna” kommer från helt fel saker. Om man vänder på det till hur det borde vara:
Du är värd att känna att du gör ett bra jobb på jobbet.
Du är värd att känna dig uppskattad och omtyckt hemma och få uppmuntran.
Du är värd att ta hand om.
De där sakerna är inte för mycket begärt.
Du verkar jobba för mycket, sova för lite, bli illa behandlad av din man. Han borde för övrigt också kanske göra lite förändringar, han mår väl rimligtvis inte heller så bra om han får utbrott.
Det är så lätt att börja acceptera saker som inte är normalt och bra egentligen när förändringarna sker långsamt. Kanske kan du/ni gå och prata med nån så ni kommer på rätt köl igen.

Klok poet, du skriver så fint!
Grattis till dina insikter. Jäklar vilka resor vi gör härinne, visst är det häftigt!!!🤩🤗💪🧚‍♀️

Ja det är 10 veckor!! Kan inte fatta det!
Minns i somras hur förtvivlad jag var, kände att kropp o psyke höll på att krackelera, minns att jag sa till min man "Jag vet inte hur jag ska kunna ta mig ur detta". Men jag kunde!!! Mår bättre och bättre, på det där lite djupare planet. Stabilt liksom. Skriver inte längre TRÖTT som första ord till min kompis som jag skriver med ett par rader varje morgon. Inte heller "jag är så trött på att vara trött". Skriver istället "fredag!!!". Inte med betydelsen "Tack gode gud att veckan är över" utan mer "härligt att vara ledig o få njuta bara att vara ledig". Hon vet förresten ingenting. Vi har varit vänner sedan barnsben...
Jag har verkligen påbörjat en livsstilsförändring. Och min man också, som SeKlart skrev. Det här kommer bli bra! Det här ÄR bra! Själva resan har ju inget slut, det är ju en livsresa och jag tänker vara med på resan, inte vänta på nästa o nästa tåg, som jag inser att jag gjort!
Ser att jag behöver jobba på att tygla tankarna, vara i nuet, ha tillit, hitta sinnesro. Nu när jag är nykter tror jag att jag har verktygen att göra det!

Har du kollat upp att du är frisk i övrigt? För mig blev det så mycket lättare att sluta, känna glädje, vara här och nu när jag höjde mitt järnvärde (ferritin) till bra nivåer. DÅ kände jag igen mig själv. Nu vet jag inte hur omfattande ditt drickande har varit, men om din man inte vet så kanske det inte är den allra största konsumtionen.
Det jag känner igen mig i är det där nästan tvångsmässiga drickandet.
Hjärntrötthet, depression? Jag tänker att alkoholen är en del av problemet, men om du inte får effekter av 28 nyktra dagar så kanske det finns nån annan orsak också. Kurator, kan det vara aktuellt? Ni kan ju prata om andra livsmönster du har också. Sömn, motion etc. Det är mycket som ska klaffa för att man ska må bra. Alkohol är en riktigt smutsig drog som påverkar så många delar i hjärna och kropp så det är egentligen inte så lätt att identifiera vad man medicinerar.

Små små steg mot förändring.

Men, Varafrisk, du gör mig tårögd!
Jag hoppas att du själv kan se vilket jättekliv du tagit!
"Så nog med förklaringar! Jag är här på forumet. Jag skriver. Jag vill bli nykter."
Och angående "det är liksom ingen idé att fundera utan det handlar om att GÖRA". Det är helt sant! Men visst måste man få fundera ut vad man ska göra först?
Jag tror att du gjort det nu.

Känslor av lycka!
Det är du som ger mig dem idag, Varafrisk!
Hoppas att du har en stor dos lyckokänslor kvar till dig själv också?
Du är så värd att må bra!

Kram!