skrev Lady175 i Värdelös
@Jasmine tack detsamma! Här blir det inget vin eller annan alkohol , var ett tag sedan nu så skönt. Dessutom ligger jag i jordens influensa med hosta från helvetet
skrev alkoholdjavul i Nykter september
Någon som vill göra detta med mig?
Vi alla har ju olika problem till A. Mitt är att jag bara vill ha mer när jag når en viss punkt. Jag vill verkligen bryta det ! Vill kunna festa till de som alla andra.
Nu har jag de senaste mått väldigt dåligt och mina två utgångar har slutat i att jag fått minnesluckor, sista gången kunde jag knappt stå. Suck! Känner mig så misslyckad.
Veckodagarna kommer inte vara något större problem att hålla
Mig borta så länge de inte är någon tillställning men heeeelgen! Oh denna helg! Där har vi de svåra. Sa till sambon igår, inget A i september för mig inte ens ett glas vin hemma. Ångrade mig samma sekund för nu vet någon om de men innerst inne är de ju bra.
Har några extra kilon efter sommaren också så det kommer göra kroppen gott.
Ett stort orosmoment är också om sambon åker iväg på något och jag blir ensam då blir de svårt….
Jag vill verkligen förändra mitt drickande, se mina signaler när de ska trappas ner under kvällen och inte upp.
September iaf nu kör vi!
skrev vår2022 i Är det verkligen möjligt att förändra sig?
@Dan_Måne Tänker att det är naturligt och normalt att känna ilska efter svek och skilsmässa. Bra ändå att du sätter ord på dina känslor så de kommer upp på ytan. Att försöka hålla en fasad utåt om att det är bra tar energi. Jag brukar tänka att saker inte var menade om det inte funkar. Jag har också gått igenom en skilsmässa och under vägen i vårt liv så försvann kärleken. Inget jag ville skulle ske men så blev det. Det är jobbigt och framförallt när det finns barn med i bilden.
Det är inte alltid lätt att förlåta andra för svek, men kanske kan du förlåta dig själv över vad du skulle ha gjort eller sagt, att det är ok och det blev som det blev, att det var bäst som ändå skedde. Då kanske du känner dig mindre ilsken och sorglig. Du kan säkert hitta massor på nätet om ämnet. Det finns ofta något underliggande som skaver vid alkoholproblem och genom att komma åt det är det också ofta lättare att hantera alkoholproblematiken i sig.
Kan du komma på några nya personliga mål att sträva mot för att bygga en bättre framtid för dig själv? Drömmar eller saker du skulle vilja göra/utforska? Rikta ditt fokus mot ett annat håll från ilskan? Något som gör dig glad.
Föreställningen med en framtida kvinna är färgade av dina känslor du har nu, när du mår bättre kommer du säkert att se möjligheter istället för hinder😁. Sköt om dig!❤️
skrev Dan_Måne i Är det verkligen möjligt att förändra sig?
@fooliehutten
Tack för din pepp.
Jag ska inte dricka ikväll. Inte imorgon heller.
Lite jäkla stake har jag och jag har lovat mig själv att vara nykter även denna månad. Faktum är att jag lovat mig själv att inte dricka en droppe åtminstone fram till mitten av Oktober då jag ska på konsert (Volbeat) i Sthlm med kompisar.
Det är ju ett tag dit och kanske är jag i ett annat läge då och inte ens är sugen?
Känner att jag inte orkar tänka på det just nu. Det är en 6-7 veckor bort.
skrev Stinalotta i Tillbaka igen
@Jasmine tyckte jag kände igen ditt namn i min tråd igår 🙂, är så många namn här inne & svårt att hålla isär vem som är vem. Men nu är jag med & vet att jag kände igen mig så mycket i din historia när jag läste den. STOR igenkänning i ditt "get up, get dressed, put on your make-up and smile". Fast med blytunga steg.
Ibland kunde jag tänka hur är det möjligt att jag ändå ser så fräsch ut 😳 (alltså verkligen inte menat som något skryt, menar bara med tanke på hur det kändes).
Jag kände också att jag gjorde det jag skulle & förväntades göra, skadade ingen… men hade den gnagande känslan i bakhuvudet.
Du finns där för alla andra, men jag tror du glömt bort en person. Dig själv ❤️
Det glädjer mig att du nu unnar dig lite tid utan alkohol & nu är du ju med i vårat gäng, så då får vi peppa varandra 🙂
skrev Dan_Måne i Är det verkligen möjligt att förändra sig?
@vår2022
Jo, jag skulle aldrig erkänna för någon att jag fortfarande tänker och är arg efter skilsmässan.
Jag fattar ju själv att det inte är sunt att efter så många år tänker på hennes svek och ord och vad man borde gjort istället och inte. Det är som sagt inte sunt!!
Om någon frågar mig så har vi en "bra kontakt" fast vi egentligen inte har haft någon som helst kontakt efter åt. Vi har kommunicerat genom barnen i stort sett förutom nåt torrt e-mail om vi måste ha direktkontakt.
Det här har naturligtvis barnen märkt och min dotter som nu är 20 och flyttat hemifrån har mått dåligt över detta. Hon valde att bo hos mig eftersom hon inte tålde mammans nya och hennes kontakt med mamman har inte varit så bra heller.
All hennes ilska över det har gått ut över mig.
Jag skulle väl som allting annat i mitt liv kanske varit mer förstående. Varit den som varit "större" och gjort allt jag kunnat för att få en bra kontakt med X:et för barnens skull.
Det har jag inte gjort men mitt X har inte heller försökt. Det första året var det nog för att hon var kär och inte brydde sig om nåt annat än sin nya och senare antar jag att hon kanske inte gjort det pga skam för hur hon betedde sig? Ingen aning och det har förresten ingen betydelse längre heller eftersom alla snart är vuxna.
Alkohol kanske är en flykt. Det stämmer nog. Det hör inte till vanligheterna att jag brukar känna mig såhär ledsen och nere på fredagar och tänka på saker som jag skulle gjort eller sagt i det förflutna.
Att gå till en psykolog känns avlägset för mig även om det säkert skulle vara bra att ha någon att lufta känslorna med.
Önskar jag kände någon som man kunde prata med om att man har ett problematiskt förhållande till alkohol!
Inget man direkt tar upp om man skulle försöka få till en dejt med en kvinna.
Jo, hörrudu. Jag har lite problem med alkohol! Tar jag en så måste jag dricka minst 5 till innan jag är nöjd så att "gå ut och ta en öl" slutar alltid med att jag blir lite för överförfriskad!
Men du kan dricka så kör jag!!
tråkigt liv man har framför sig.
skrev Vitvargen i Måste ändra dryckesvanorna radikalt!
Äntligen fredag och snart 2 A-fria veckor! "So far so good", inga problem alls mer än att jag tycker min tinnitus ökat en del särskilt i ena örat. Irriterande men får försöka koppla bort det.
Planerar litet för vad som ska käkas och en del av våra favoriträtter har vin som viktig ingrediens. Funderar på om detta kan gå för sig om man nu vill ha noll alkoholintag några månader eller om det blir "för överskådlig tid".
Bortsett från att det kanske är en utmaning vid själva matlagningen att stå där i underbara dofter, så är frågan om det kvarstår spår av A och i så fall hur mycket. Det påverkar ju även situationer där man blir bjuden på dylika maträtter.
Jag ställde frågan till en kinesisk AI:
Det är en bra fråga! Svaret är **ja, det kvarstår alltid spår av alkohol** i den färdiga rätten, men mängden beror helt på hur länge och hur intensivt maten tillagats.
Här är en mer detaljerad förklaring:
### Vad händer med alkoholen när den värms?
När du tillagar mat med vin eller sprit så avdunstar alkoholen (etanol), men den försvinner **inte helt**. Hur mycket som kvarstår beror på flera faktorer:
* **Tillagningstid:** Det är den absolut viktigaste faktorn. Ju längre något puttrar och kokar, desto mer alkohol hinner avdunsta.
* **Tillagningsmetod:** Att flambera (sätta eld på) eller låta en sås reduceras (koka in) utan lock avdunstar mer alkohol än att lägga vin i en marinad som inte värmts upp.
* **Mängd vätska:** En stor mängd vätska (t.ex. i en gryta) tar längre tid att värmas upp, vilket ger alkoholen mer tid att avdunsta.
### Exempel: Boeuf Bourguignon
Just Boeuf Bourguignon är ett utmärkt exempel. Här är processen:
1. Du häller i en hel flaska rödvin i grytan tillsammans med kött och grönsaker.
2. Sedan låter du allting sakta puttra i ugnen eller på plattan i **flera timmar (ofta 3-4 timmar)**.
Efter den långa tillagningstiden har den största delen av alkoholen avdunstat, men smaken från vinet (frukter, syra, etc.) finns kvar och har trängt in i köttet. Studier visar att efter 2,5 timmars kokning kan fortfarande cirka **5%** av den ursprungliga alkoholen finnas kvar.
### Hur mycket alkohol kvarstår? (Ungefärliga siffror)
Matmyndigheter och studier (t.ex. USDA) har mätt alkoholhalten i mat efter tillagning. Här är några ungefärliga värden:
* **Tillagt vid slutet av tillagningen, inte värmd mer:** Upp till 85% kvar
* **Upphettad och rörd om (flamberad):** Cirka 75% kvar
* **Efter 15 minuters kokning:** Cirka 40% kvar
* **Efter 1 timmes kokning:** Cirka 25% kvar
* **Efter 2,5 timmars kokning (som i Boeuf Bourguignon):** Cirka 5% kvar
### Praktiska konsekvenser – bör man oroa sig?
För de allra flesta människor är de spår av alkohol som finns kvar i en vinkokt rätt **helt ofarliga**. Mängden är så liten (spridd över flera portioner) att den inte har någon märkbar effekt.
Det är dock viktigt att tänka på i vissa speciella situationer:
* **Personer i alkoholavvänjning:** För någon som är strikt nykterist, till exempel på grund av ett tidigare missbruk, kan även små spår av alkohol vara psykologiskt betungande eller triggande.
* **Vissa religiösa utövare:** Vissa religioner förbjuder all form av alkohol, även i mat.
* **Små barn och gravida:** Även här är risken mycket liten, men vissa väljer av principskäl att undvika matlagning med alkohol helt. Som alternativ kan man använda alkoholfritt vin eller must (t.ex. druv- eller äppelmust), men smaken blir annorlunda.
### Sammanfattning
Ja, det kvarstår alltid **spår av alkohol** i rätter som Boeuf Bourguignon, även efter lång tillagning. Men mängden är mycket liten (ofta mindre än i en naturligt jäst fruktjuice eller en lättöl). För de flesta är det ingen fara, men det är bra att vara medveten om det för att kunna ta hänsyn i de situationer där det spelar roll.
__
Svaret var väl inte direkt oväntat men bra att få svart på vitt. Hur gör ni andra, funkar tex alkoholfritt vin lika bra eller tappar man själva essensen i rätten?
skrev Stinalotta i Värdelös
@EbbaiHulu tack för dina fina ord ❤️ Skönt också att du känner dig stark & motiverad! Renovering & fix kan ju vara riktigt skoj om man har energin (& inte är bakis och bara vill få det överstökat). Låter som att du kommer att få en fin helg. Jag tänker väl träna (😂🙈) & bara njuta av helgen. Måste ändå erkänna att jag tycker helgerna är lite jobbiga. Det sitter så djupt inrotat att få den där fredagsölen & känna hur man slappnar av. Känslan att det äntligen är fredag & äntligen normalt (?)att dricka (till skillnad från måndag till torsdag då skammen mest infann sig). Men bara tänka på alla negativa konsekvenser & sikta framåt. Hur känner ni andra kring helgen?
skrev vår2022 i Är det verkligen möjligt att förändra sig?
@Dan_Måne Låter som det är lite jobbigt och sorgligt för dig❤️. Funderade på om du har bearbetat din skilsmässa och och dödsfallet i familjen? Den sorgen som det medför och som tar sin tid att processa och komma vidare ifrån. Kanske har alkoholen varit ett sätt att bedöva dig och slippa känna sorgen och andra känslor? När man blir nykter så kommer lätt känslorna ikapp och upp på ytan och känslorna du känner kan vara tecken på att det inte är bearbetat. Det är också lätt att man istället aktiverar sig för fullt för att slippa och undvika obehagskänslorna, men man kommer ändå inte undan dem för de finns där. Obehagskänslor är ofta ett tecken på att något inte står rätt till inom oss. Kanske samtalsstöd skulle kunna lätta på trycket lite?
Sköt om dig! Alkohol är aldrig en lösning, mer en flykt från något. Kram❤️
skrev Dan_Måne i Är det verkligen möjligt att förändra sig?
Ska det vara så här varenda jäkla Fredag?
Har alldeles för mycket tid att fundera på hur tråkigt mitt liv är. Känns enklare att umgås med sig själv när hela kylen är full av öl.
Visst har jag saker att göra och jag tränar hårt varje Fredag och Lördag och i helgen ska jag måla om ett rum i källaren till en av sönerna som ska flytta ned dit.
Jag borde vara upprymd. Burken med färg står och väntar och jag har lagt ut pappskydd över hela golvet.
Känns bara sorgligt nu. Känner mig för första gången på länge ensam. Har ju varit singel länge nu och delvis lite självvalt. Har ju velat vara ensam med mina öl i min melankoli på nåt konstigt sätt. Allt känns så tomt nu.
Jag har varit dålig på att höra av mig till vänner och bekanta inser jag. Många relationer har runnit ut i sanden på grund av det antar jag. Eller egentligen så kanske det skedde naturligt? Jag vet att det var några personer som jag trodde var "vänner" som plötsligt var osynliga när man kanske behövde dom som mest.
Jag hade ett år med dödsfall i familjen och skilsmässa som var fruktansvärd på alla sätt.
Då insåg man att många människor försvinner. Minns hur ledsen man blev i början då man såg på sociala medier att de man umgicks med hade fester och aktiviteter som man helt plötsligt inte var bjuden på. Tog jäkligt illa upp då men insåg efter ett tag att det är väldigt vanligt. De flesta människor orkar inte med andras elände och orkar inte engagera sig. "Det händer inte mig".
Dom inser kanske det den dag om dom hamnar där själva. Om dom blir lämnade/svikna eller nån nära dör hur mycket ett samtal eller att träffas en stund på ett café egentligen hade kostat dom.
Tyvärr är det också så att de vänner jag har och brukar umgås med nästan alltid innebär alkohol.
Tycker dom om mig för vem jag är utan alkohol?
Jag är ju inte direkt samma människa nykter och vem orkar sitta nykter på en fest när människor börjar bli fulla och upprepar sig 50 gånger och börjar tappa hörseln?
Känns bara sorgligt nu.
skrev EbbaiHulu i Värdelös
@Jasmine Hej! Kul att du hittat hit! Det är en go grupp och @Stinalotta är fantastisk på att peppa! Hoppas vi alla kan hjälpas åt! Vad händer i helgen? Kram
skrev EbbaiHulu i Värdelös
@Stinalotta Hallå! Och Hallå fredag :) Ja, mötet nästa vecka ska bli intressant och självklart kommer jag dela med mig av råden! Du ska vara stolt över dina 5 veckor, så jäkla grymt gjort! Kul att du gillar att träna, det gör inte jag... Men som du skriver, det finns massor i livet som man kan göra än att dricka A. I helgen blir det stugan för att vinterbona sen ska jag börja renovera här hemma. Jag har massa nya idéer som behöver göras! Efter mitt lilla återfall känner jag mig stark och ännu mer motiverad till att låta bli!
skrev Stinalotta i Värdelös
@Jasmine heja dig! 🙌🏻 Ja, det är ju det första man ställs inför. Vad ska jag göra med all tid nu? Men jag lovar det finns massor. Jag gillar att träna, så har gått all in på det nu. Du får testa dig fram & se vad som känns intressant. Ha en fin fredag. Kram!
skrev Berra i Ångesten tar mitt liv...
Tack tack och tack igen…
Jag blir glad och tacksam när någon uppmärksammar min numera ganska så gamla tråd.
Den har levt länge, kanske överlevt sig själv, snart 17 år i november.
Jag har svårt att känna den förtvivlan jag hade i början av min nykterhet, jag vet bara att det gjorde ont och jag kände mig maktlös inför det faktum att jag nu var en sån där…
Ja ni vet, alkis, eller det klingar så eländigt så jag var en med beroendepersonlighet.
Snyggar till samma självdiagnos med annat ord, men vem lurar man egentligen?
Jag vet precis vart jag hamnar om jag skulle börja dricka igen, kanske skulle klara några snygga fyllor till en början, men vad rör det sig om, veckor, månader och så skulle hjulet snurra runt i samma gamla spår igen.
Vanemänniskan kommer snabbt in i sina vanor igen, jag vet hur det har gått med mitt snusande, men jag blir inte dum i huvudet av att snusa, inte elak och personförändrad.
I helgen åkte jag och frugan på en slottshelg med full uppbackning.
Till femrättersmeny tog frugan ett vinpaket där jag lät mig väl smaka, välbalanserade smaker faktiskt, men när det kom till det alkoholfria, ja vad ska man säga, suck!
När ska en sommelier någonsin lägga samma krut på det alkoholfria, va?
Jag vet att det går, men det krävs lite mer av udden på den yrkeskategorien.
Kände faktiskt en liten värme i magsäcken efter att ha smuttat på alla av hennes glas.
Men ingen påverkan, tack och lov.
Ibland får jag bara en sån där minnesflash, äh men skit i alltihopa, drick för fan!
Alkoholdjävulen petar med sin eldgaffel i sidan på mig, kom igen nu, fegis!
Det kan bli en trevlig upplevelse, en gång, två gånger, men sen då?
En långsiktig planering tar över självstyret, men vänta nu, vad var det som fick mig att sluta, inte bruset i huvudet, inte någon timmes glädje, utan de många och långa nattliga svettningarna mellan blöta lakan och ångestattackerna som förtog allt ifrån mig.
Den tog över mitt liv, och nu är jag fri från detta, skulle jag verkligen vilja gambla med detta, en riktigt lågoddsare.
Jag ser mig som en tråkig nykterist, men står för det ändå, jag vet vad som står på spel.
En ren självbevarelsedrift faktiskt, och nu har det gått sjutton år!
Jag mår bättre, ja mycket bättre, men man glömmer lätt vad insatserna betyder.
Att känna tacksamhet för det jag hade glömt som gav mig annan glädje än alkoholen.
Inte sitta som en tjurig sexåring på köksstolen och ska bara ha hela tiden…
Man strävar hela tiden efter lycka och vill ha mer, är aldrig nöjd.
Men att reflektera över det andra, att vara glad för det man har, ångestfrihet?
Ni som känner mig vet vad djur och natur skänker mig, sol och värme.
Att umgås med de som jag älskar, och älskar mig, få någon att skratta och känna trygghet, jag vill ingen ont längre.
Jag lyssnar mycket på musik, den lugnar mig och främjar min fantasi, i huvudet bygger jag upp mig egna musikvideo, den allra bästa.
Tänk om jag fick regissera en musikvideo, fan vad bra den hade blivit.
Jag har handlat en onödig teknikpryl också, lägger pengar på annat än alkohol.
En smartring som främst ska kolla min sömncykel, ni vet väl också att jag drömmer mycket och ofta hamnar jag i flera nätters eländiga mardrömmar.
Och få lite mera kött på bena om hur jag har sovit skulle kanske hjälpa lite.
Den rättar inte till problemet, men ökar förståelse när jag är seg på dagarna.
Ni kan få en smakbit på hur en maris såg ut för några veckor sedan.
Jag står vid den lokala OK macken och ska tanka, ett oväsen med tutande bilar stör idyllen, och ifrån pumparna kan jag se ut över motorvägspåfarten.
Där står flera hundra meter med miljödemostranter med plakat som brölar.
Bilisterna är förbannade och tutar och hytter med nävarna, ett jävla liv helt enkelt.
Men så tänker jag det bekommer inte mig, jag kör ju en stor sugga som drar en vagn med trähjul, men som jag ska tanka, var det bensin eller diesel?
Äh jag tankar diesel men hittar inget tanklock, men lyckas antagligen fylla henne ändå.
(En tanke som for igenom mig senare när jag vaknade, var det genom röven)?
Vi rullar iväg några meter men så spricker grisens mage och dieseln rinner ut på asfalten, jag ser att grisen har ont och jag känner ett stort medlidande…
Och så vaknar jag med hyperventilering halv fyra på morgonen, vad i helvete vad det där för någon sorts dröm, och jag ligger i 45 minuter och tänker…fortsätt inte den där drömmen, fortsätt inte den där drömmen…
Knäck den där nöten någon drömtydare!
En annan grej som hände förra veckan och påverkade mig mycket var det här…
På jobbet har vi problem med råttor bland sopcontainerna, och de har bland annat bitit sönder ledningarna till brandlarmet, så vi har haft besök med gubbar i stora röda bilar.
De har lagt ut stora råttfällor som ska knäppa dom, men inte lagt dom på de rätta ställena, jag som är djurintresserade ser deras stråk de går på och flyttar runt fällorna.
Det låter märkligt att jag älskar djur men dödar råttor, ja jag har väl insett att de är skadedjur och måste bort.
Så jag har väl haft god jakt, och plockat ur 5-6 stycken på några månader (utan bete).
Men i förra veckan satt det en riktigt feting som inte var död, herregud så elak jag kände mig, den var klämd vid huvudet och inte över nacken, och den försökte krypa ur den.
Jag tänkte ja har du överlevt en råttfälla så har du väl all rätt att få leva vidare, jag är ju ingen som kan döda ett djur med händerna, fällan får göra jobbet.
Med en pinne släppte jag den stackarn lös, och han släpade huvudet på sidan när han långsamt försökte gömma sig från mig, men det blev inget bra gömställe, utan vid en trottoarkant, han tittade förebrående med sina vackra pepparkornsögon på sin bödel.
Det gjorde så ont i mig men jag är så blödig att jag inte kunde slå ihjäl den.
Dagen efter låg den kvar och levde blöt av regn men rörde sig väldigt segt.
Jag nästan grät när jag sade det mest konstiga jag någonsin sagt, förlåt att du inte dog!
Frugan skrattade med gråten i halsen när jag berättade det för henne.
Jag besökte råttan varje dag och flyttade den med svansen till ett lite mer skyddat ställe.
Äntligen efter helgen så var den död, och jag mådde lite bättre, nu lade jag fram den så att räven skulle kunna se den på gräsmattan, eller katten, eller skatan.
Jag mår dåligt över att se djur lida, även om jag nu är den som dödar den.
Långt inlägg som vanligt, men sån är jag.
Berra
skrev Jasmine i Värdelös
@Stinalotta första kvällen utan alkohol har gått bra! Jag känner så väl igen mig i det du skriver- man får tillbaka livet utan a 😉. Men, just nu vet jag inte vad jag skulle göra med det livet… kanske kommer någon insikt. Kram och heja dig!!!
skrev Jasmine i Tillbaka igen
Dag 1
Första dagen utan a på mycket länge… och jag känner inget sug överhuvudtaget. Kanske för att jag bytt miljö och är ledig imorgon… eller så är det för att jag faktiskt inte behöver alkoholen som jag tror… Vi får se hur det känns imorgon…
skrev Stinalotta i Värdelös
@EbbaiHulu spännande med mötet nästa vecka!. Berätta gärna om du får något bra råd.
Det går väldigt bra för mig. Har så fullt upp med livet att jag knappt hinner gå in här & läsa ☺️
Hur känner du nu, känns det tufft eller går det bra? Kram!
skrev Stinalotta i Värdelös
@Jasmine hej & välkommen! Så kul att du blir inspirerad av oss, det gör mig glad! Hur har kvällen utan alkohol känts?
Nu är jag inne på min 5:e alkoholfria vecka & det känns helt sjukt att jag innan drack varje dag. En del i det var att jag kände att det skulle bli SÅ trist utan. Men nu vet jag att det inte är så. Det är väldigt mycket bättre utan! Jag har fått tillbaka mitt liv & gör roliga saker. Saker som ger livet mening. Jag hoppas du också ska känna så. Låt oss gärna veta hur det går för dig 🙂
skrev Amanda L i Har sån ångest
@nuärdetnog28 Berätta gärna om hur det var på AAmötet om du vill. Jag vet att jag hittade både skratt och igenkänning i boken Skål tamejfan!
Han förespråkar AA på slutet. Jag blev nykter ändå, men det finns ju väldigt många vägar till Rom…😎 Huvudsaken man kommer framåt. ♥️🙏🏻
skrev Jasmine i Värdelös
Har läst här nu och blivit inspirerad att ta ett uppehåll :). Jag som är singel och har vänner som alltid ses på ett glas vin har svårt att vara helt nykter, men kan i alla fall sluta dricka hemma i soffan för att döva all tristess. Läste om den nyktra festen och det är något jag faktiskt inte tycker är svårt, att vara nykter på en fest. jag har precis lika roligt utan alkohol och det är ingen man behöver "förklara" sig för som när man är på AW med en kompis eller middag med vänner. Nu känner jag att jag kör en dag utan min vän alkoholen... Hoppas att du @stinalotta och ni andra i tråden får en fin dag.
skrev Jasmine i Tillbaka igen
Note to self: Det är bättre att dricka en halv flaska vin än en hel. Med en hel vaknar man med huvudvärk och trött, med en halv fungerar man normalt och orkar starta dagen med träning. Igår drack jag alltså en hel flaska vin efter jobbet för att bara härda ut med kvällen. Hade egentligen en dejt, men ställde in. Han blev besviken. Dejten är 18 år yngre än vad jag är så det är inget att bygga på och jag borde bara lägga ner. Vi har setts i 2 år, men han vill inte ha något förhållande då han vill ha familj och barn och det kapitlet är slut i mitt liv.
Jag letar motivation för att vända det här beteendet med att dricka vin varje kväll, men hittar den inte. Robotlivet fungerar trots allt. Jag gör det jag ska, levererar på jobbet, finns för mina barn när det behövs, tar hand om mina föräldrar, är trevlig mot mina vänner. Men, samtidigt finns det något som gnager inombords, något som säger mig att man inte ska leva så här, att det måste finnas något bättre?
skrev Jasmine i Tillbaka igen
@Stinalotta vad bra du beskriver det med disktrasan och en robot som behöver kalara sig genom dagen. Jag kör enligt devisen: "get up, get dressed, put on your make-up and smile" oavsett hur jag mår. Starkt av dig att köra en vit månad! Jag borde göra detsamma,men då får jag skära ner ännu mer på ledig tid och sociala kontakter då de flesta (läs alla) aktiviteter med vänner innehåller alkohol. Jag hejar på dig och skickar kramar!
skrev Jasmine i Tillbaka igen
@Lady175 skickar tillbaka. Hoppas du får en fin dag!
skrev JHL i Vågar inte söka hjälp
@ettsistaglas Hej och välkommen. Bra att du har registrerat dig här.
Jag ger min syn på saken även om du postar i forumdelen förändra sitt drickande och jag håller till mestadels till i forudelen vara alkoholfri. Vidare förespråkar jag avhållsamhet eftersom jag är helt övertygad om att det är enklare än att dricka måttligt för oss som huserar här.
Med det sagt så är alkoholberoende degenerativt och det blir värre över tid. Exempelvis så startade jag inte med en 70:is nästan varje dag utan det tar år av självbedrägeri och tillvänjning innan du är där.
Du säger att du vill dricka 2-3 glas på kvällen vilket säkerligen är trevligt men varför vill du göra det? 2-3 glas om dagen summerar ihop till en ganska hög konsumption per vecka.
För att se och känna på om du har ett ordentligt problem kan du prova med att vara nykter i 3 månader. Det är en relativt kort tid och om det är jobbigt, svårt eller inte går så kan du anta att du i bästa fall har en problematisk relation till alkohol. Du kommer säkerligen känna av en del positiva effekter av nykterheten också.
Min upplevelse av forumet är att man får flest svar i delen för att vara alkoholfri.
Lycka till med vad du än tar för dig. Väljer du att vara aktiv här så kommer du få stöd.
@Lady175 härligt att det går bra utan alkohol! Sämre med influensan. Krya på dig! 💐