Senaste kommentarerna i forumet

@Amanda L Tack för dina ord! Det är ju helt sant det du skriver. Fick ett litet återfall förra veckan och kände direkt att det var något som triggade igång genast. Jag kommer nog behöva mer än 3 månader på mig och inte chansa.

@RasmusVillLeva

Hej och tack för stöd och insikter. Kul att du får lite komplimanger :) Sånt som kan ge en lite mer kraft att kämpa när det känns jobbigt. Jag jobbar ju bara med män och vi är inte så bra att ge varandra beröm och komplimanger kanske. Jag har inte heller vägt mig men det har blivit ett hål snävare på skärpet och jag kan reagera lite positivt ibland när jag som hastigast ser mig i spegeln.

Jag har en hel del kläder, säkert 20 st fina dyra märkesskjortor som jag inte kunnat använda på 7-8 år. Drömmen vore naturligtvis att bli så slank igen så jag kan använda dom. ha ha..

@Dan_Måne Stor igenkännigsfaktor i ditt inlägg, men först stort grattis till 40 dagar – grymt jobbat.

Känner verkligen igen mig i de där tidspunkterna som tidigare var checkpoints för när man började dricka eller då det var en rutin. Som en inre biologisk klocka som påminner. Jag tror du gör helt rätt i att avbryta tankarna och aktivera dig på något sätt. Att frysa fast och bara sitta där med tanken och/eller suget ska man nog verkligen undvika. Oftast stannar inte tanken så länge om man gör något annat. Promenad, vika tvätt, laga lite mat – allt annat är ju bättre än att sitta fast med tanken och riskera att den blir så stark att man kanske faller för den. Och sen är det en underbar känsla att vakna upp dagen efter och veta att man mår så bra tack vare att man var stark nog. Bygger självkänsla och självförtroende. Och för varje gång man lyckas motstå så är det ett enormt steg framåt. Klappa dig på axeln och belöna dig! ♥

Fräschare? Absolut, är bara på dag 18 och både känner mig och ser fräschare ut. Idag på kontoret var det till och med en kollega som kommenterade det. Mina ögon ”lever”, rödflammighet och problem med blemmor är nästan helt borta och den ständiga uttorkningen gör att jag både känne rmig och ser fräschare ut. Känner mig mer fast i huden och även om jag inte väger mig så tror jag att ett par kg redan ramlat av. Att själv dokumentera hur man känner sig och vad man själv ser kan vara ett litet tips.

Sen tror jag du gör kloki i, att likt mig själv, undvika situationer och sammankomster, där alkohol är en del av det hela. Missade själv medvetet en årlig grillfest för jag vet att det är ingen bra miljö för mig just här och nu. Kanske senare men inte nu. Och särskilt om du känner att du vacklar och har problem med tankar på A.

Tror du gör helt rätt! Stay straong! ♥

Idag när jag vaknade så slogs jag av att jag inte, som jag alltid brukar, direkt tänka på vilken dag utan A jag är på. Kom på det när jag satt och käkade frukost och tänkte både på det och att jag faktiskt inte, låt säga, den senaste veckan tänkt över A under dagarna alls egentligen. I vissa situationer kan jag tänka ”vid den här tiden brukade jag vara full och sitta hemma i soffan”, ”tidigare hade en drink hjälp mig att stressa av” eller ”när jag tidigare vaknade så var jag fylld av ångest, mådde fysiskt illa och kände inte igen personen jag såg framför mig i badrumsspegeln”. Mer sådana tankar. Inget sug.

Om jag tänker på hur det skulle smaka med alkohol nu så känner jag tvärtemot – usch, känner inte för det. Känslan av att få det där befriande ruset av ett par glas kan jag dock sakna på ett sätt men det är ju bara det att det aldrig stannat där på senare tid. Kan också sakna den sociala kontexten i att sitta på en uteservering – ta 2 glas med vänner och sedan ”faktiskt kunna gå hem” och förtsätta med kvällen och komma i säng i tid. Men alkoholen i sig – finns ingen attraktion till vare sig smak, ensamdrickandet eller känslorna/situationen som den försatte mig i.

Samtidigt som jag känner mig stark och beslutsam känner jag mig nog lite grå och tråkig. Dagarna går och det är liksom det. Även om jag belönar mig hela tiden med både stort och smått så är det inget rosa skimmer över livet direkt. Inte för att det var det med alkoholen som bästa vän heller men även livet livet som ”Mega-Svensson” känns inte heller jättelockande. Lite som att vara fångad mellan 2 olika världar. Missförstå mig rätt, tvivlar inte en sekund på mitt beslut eller vägen framåt, bara mina egna reflektioner om hur tankar och känslor kommer och går. Kanske ska jag dra upp lite större mål – både delmål och final verision?

Jag tror ovan inte egentligen är något som får mig att vackla men kanske en mental signal att fundera på de stora dragen i livet. Har exempelvis funderat på om mitt nuvarande jobb verkligen är det jag vill ha? Och om inte, vad hindrar mig egentligen från att ta steget till något nytt? Funderat på min sociala tillvaro och hur den, i den bästa av världrar skulle se ut, och vad som hindrar mig från att ta just de stegen? Vilka de stegen nu är. Funderat på vad som är livets mening och vad som genuint gör mig lycklig – kanske är det som ska spaltas upp och planeras för?

Har man i levt i alkoholens dimma utan vare sig större mening eller mål så är det skrämmande uppvaknande att inse den både brutala men vackra verkligheten och realiteten i det som är just mitt liv. Inget jag kanske oroar mig för rent generellt men känner att jag borde göra mer, finna min mening och mina mål. Oavsett med alkohol eller ej så är ju våra dagar i livet inte obegränsade.

Tillbaka till vardagen. Ikväll börjar 1 ½ vecka med hundvaktande. Ska bli riktigt kul och blir bra med ännu mer fasta tider/hållpunkter under dagen och att också få rå om ett annat liv och tänka på det – inte bara mitt eget. Och kanske mina småvalkar runt midjan kommer uppskatta denna tid med. 😂 För övrigt rullar allt på – dags- och veckoplaneringen fungerar toppen och även om inte livet är rosaskimrande så är det i alla fall 100 gånger ljusare sen jag gav A kicken ur mitt liv. Så även om det är grått och kan kännas lite ambivalent emellanåt så är det med fortsatt styrka och med siktet framåt som vardagen har sin gång.

Ha det fint alla! ♥

@Vitvargen Stort grattis till att ha anlänt till station ”vecka 2”. Det är mäktigt. För de som inte varit i vår situation tror jag inte riktigt kan första vad som ligger bakom. Det stora beslutet att kapa med A, att övervinna de första hemska tiden och att dag för dag, trots tvivel ibland, ändå ge sig fan på att det går. Att bygga självkänsla, hitta nya rutiner och skapa ett liv som både kommer göra det så mycket bättre och troligen berydligt längre än med en pava vin varenda kväll. Grymt!

Känner verkligen igen mig i det där med sovandet. Första nättern avar jag nästan rädd för att sova, visste om jag skullevakna igen. Ungeför så kändes det. Vaknade också oräkneligt antal många gånger i början vilket gjorde mig både trött och frustrerad. Men det börjar bli bättre även om jag börjar vakna tidigare och är mer trött om kvällarna. Men det tror jag också är en del av att kroppen återhämtar, återställer och kanske är mitt sömnbehov inte mer än 7h per natt. Hur ska jag veta? Kan inte minnas när jag hade något att jämföra med. 😂

Surkål låter ju intressant, men varför just surkål? Tycker det är gott med men nyfiken och det finns en särskild bakgrund till just detta val. 😂 Men jag tror kosten är A och O. Äter regelbundet och försöker äta så nyttigt jag kan. Sen har det blivit betydligt mer glass, godis och Cola Zero nu men jag tar hellre det än följderna av mitt tidigare liv. Låt gå för att jag ett tag blir lite sockerberoende – det är för en god sak. Men har redan börjat trappa ner och ska bli av med den trösten med. Tror också fysisk aktivitet är jättebra för förbättrad sömn, bara inte för nära sänggåendet. Ska bli bättre på det med.

Ser fram emot dina fortsatta rapportet, reflektioner och att följa din resa framåt. Stay strong!

Kram! ♥

@Vitvargen Tack för dina fina ord. Och kul att dela resan med ytterligare en själ för en viktig och femensam resa mot något fantastisk bra och vackert – ett underbart liv! 😊

Stort att någon säger förebild, är ändå bara på dag 18. Men det går framåt, absolut. Är oerhört beslutsam, envetten och rebellisk av min natur. För mig har forumet varit oerhört värdefulle och kanske något som jag inte klarat mig utan. Så mycket historier och erfarenheter att ta del av i andras öden men också alla fantastiska människor som finns här när som man behöver råd, stöd eller allmän peppning. Jag skulle också vilja säga planeringen – den har jag skrivit mycket om. Den skapar verkligen ramarna även om jag så klart kan ändra när det så behövs.
Sen tror jag man måste förstå att detta är ingen quick fix. Även om man kan ta sig ganka långt på bara några veckor. Men faran kommer ligger kvar länge och de fysiska besvären är för mig till viss del kvar som en bra påminnelse att jag inte alla är helt återhämtad eller återställd – sömnen, huvudvärk som kommer och går magen etc. Men jag listar hela tiden mina framgångar, skriver ned de fysiska och psykiska framstegen som jag båe kan se och känna. Att skriva är verkligen en urkraft oavsett om man väljer att göra det enbart här eller också för sig själv. Jag gör både och.

Såg att du startat din egen tråd som jag verkligen ska följa. Motiverande och spännande att följa någon med ungefär samma utgångspunkt och i samma tidspunkt i resan. Önskar dig verkligen all lycka i världen och du ska känna dig oerhört stolt över dina första steg mot ett bättre liv. Ju mer självkänsla vi bygger upp desto bättre kommer vi kunna hantera de kommande utmaningarna.

Kram! ♥

@vår2022 Att vara rebell är ju båd epå gott och ont. Om rebellen är alkoholdjävulen är det så klart en jäkla utmaning. 😂 Jag tänker på det mest i positiv kobtext även om det så klart alltid inte behöver vara så. För mig handlar det mycket om att ifrågasätta, våga pröva sådant som andra säger är omöjligt eller helt enkelt vara obstinat för att någon kommer med pekpinnar och säger sig veta sanningen. Gäller kanske inte så mycket A då andra har mycket mer erfarenheter och kunskap om livet utan och vägen tillbaka – tänker mer generellt. Just nu finns ingen röst inom mig alls som säger att ”ettglas kan du väl ta” eller ”man behöver inte vara så extrem” osv.

Så trpr du har det helt rätt. Tänker faktiskt inte alls på hur jag vill ha det längre fram. Inte när det gäller A i alla fall. Under tiden styrkan och makten återerövras så finns ingen anledning annat än att leva vidare med min dags- och veckoplanering som hjälper något oerhört. När och om den dagen kommer att jag skulle vilja testa att hitta någon form av normalt eller socalt drickande så har du ju helt rätt – riskanalys och en plan. Men känns oviktigt nu. Fokus ligger på här och nu.

Imorse när jag vaknade så kunde jag inte kommer ihåg vilken dag utan alkohol jag är på. Det och att jag under dagarna nu otroligt sällan ens tänker en tanke på A tror jag är ett gott tecken. När man inte längre behöver ”anstränga sig” för att leva ett vanligt liv så börjar det gå i rätt riktning. Att normalisera ens liv känns som en nyckel. Sliter fortfarande med lite huvudvärkt från och till, sömnen och magen – men vad gör väl det när jag vaknar upp varje morgon med en ny spännande och obakis dag att njuta av.

Och ikväll börjar hundvakteriet. Vilken omställning. 😂

Tack för alla goda råd och reflektioner @vår2022! Kram!

@Dan_Måne Bra jobbat! Jättebra att skriva ner alla reflektioner, det blir liksom mer på riktigt då. Orden börjar nästan resonera med sig själva, man får aha-upplevelser. ”Aha, det är så det hänger ihop.” Jag berättade ingenting i början heller. Blev nykter precis när corona bröt ut, så det var lätt att hålla hemligt ett bra tag. Vid tre månader berättade jag för min äldsta dotter (som fyller 28 till helgen). Vi åkte bil. Hon körde. Vände sig mot mig, med sitt allra bredaste leende. ”Bra! Jag tycker allra mest om dig som nykter.” Mammahjärtat svällde till gigantiska mått.

Kram 🐘

@2ansikten Det låter ju väldigt logiskt egentligen. 1 september idag, ska nog försöka med en vit månad nu. Får se om det går...

Ännu en lång helg har passerat i nykterhetens tecken. Barnfri.
Var rätt jobbigt på Lördagen runt kl 14:30. Förmodligen av gammal vana eftersom det brukar vara då man smygöppnade en öl. Man hade räknat ut det där till punkt och pricka.
Den första timmen kunde det slinka ned 3 öl. Den första ölen tog inte ens 5 minuter.
Timmen efter det gick det 2 st och då började man bli lite luddig. Sen gick det en öl i timmen där man oftast satt och gick genom samma gamla menlösa saker man redan gått genom 1000 gånger tidigare. Allt i en loop där man aldrig kom någonvart ändå.
Sen må skit på dagen efter där man bara ligger och mår dåligt och inte får nånting vettigt gjort.
Helg efter helg efter helg. Den enda skillnaden är att man blir äldre och känner större självförakt för varje vecka som går.

Fattar inte att man kan sakna det?
Kanske har det blivit lite lättare ändå? Jag sköt bort tankarna, satt på mig skorna och tog en runda på 5 kilometer istället. När jag kom tillbaka var kl 16 och systemet var stängt så att handla alkohol var kört vare sig jag ville det eller inte.
Köpte en burk matjesill och gjorde en kallsås med hackad gräslök och kokt potatis som jag käkade framför en serie istället för 10 öl och en påse chips.
På Söndagen åkte jag och fikade hos en kompis och ett par till bekanta kom dit. Han hade druckit några öl och tagit ett par whiskey sa hans fru och blivit lite sluddrig sa hon. Sen blev det lite snack om gamla fester och saker man gjort och sagt.
Roligt... Nä inte ett dugg. Kände mest tacksamhet att jag vaknade kl 06 på söndagen utan att må illa och hade hela dagen framför mig att göra annat än att ligga och sova i soffan.

Jag har duckat att hänga med dom på en middag. Skyllde på nåt som jag inte minns. Nu blev det prat om att vi skulle hitta på nåt igen denna månad. Jag tänker inte följa med på det heller. Litar inte på mig själv ännu. Jag har inte talat om för en enda människa att jag inte druckit nåt på över 5 veckor och tänker inte göra det heller.
Vore kul om nån sa nåt om att man ser fräschare ut eller nåt? Jag känner mig fräschare iallafall men tänker att jag inte vill säga/lova nåt till nån. (Inte ens mig själv) att jag inte ska dricka nåt eftersom jag inte skulle orka med skammen att se någon eller prata med nån när man har druckit. Man märker ju om nån druckit även om det bara så är en öl.

En helg i taget och undvika situationer som kan få en att vackla är det som gäller även denna månad.
Klockar in på dag 40 idag den 1 september och siktar på en A-fri sensommar.

Ha en fin alkoholfri dag alla som kämpar med era demoner!

@nuärdetnog28 Tack och samma till dig, finns också här. Visst är det konstigt att det bara blir helt svart? Hur ser ditt liv ut med familj osv?

@Amanda L Jag läste ditt svar och allt stämmer ju. Det har även varit andra gånger som jag tappat minnet men då har jag antagligen inte sett full ut. Dagen efter när vi pratar om kvällen så har jag inte mycket att säga efter ett visst klockslag. Då får jag bara spela med. Det är sån ångest!

@fooliehutten vad starkt av dig att du har tagit dig långt i ditt nyktra liv och tack för att du delade med dig. Jag har fortfarande så grov ångest i kroppen idag.. jag hoppas att det ska släppa snart. Är i alla fall peppad på att välja att vara nykter och förhoppningsvis börja må bättre.

@Amanda L tack för dina ord. Jag vaknade upp idag och trodde att jag skulle må lite bättre än igår men jag har fortfarande sån vidrig ångest i hela kroppen. Paniken av att inte minnas något, att ha sårat min man.. nej fy fan det är hemskt. Jag har varit nykter en period förra året så jag vet ju att jag kan klara det.. även om det såklart kommer vara svårt.

@Nikkan60 2Ansikten Skrev just till nuärdetnog28 ang den problematiken. Läs gärna om ni vill.
Kort handlar det om att ett alkoholberoende kan se ut på olika sätt. En del dricker varje dag, andra bara ibland men då hejdlöst. Det kallas kontrollförlust.
Minnesförlust är en stark signal om att saker börjat gå väldigt fel...

@nuärdetnog28 Känner igen mig precis! Slutade dricka helt för 2,5 år sedan efter den sista black-outen. Jag trodde inte att jag var beroende eftersom jag inte drack varje dag, men ofta när jag drack så kunde jag dricka allt som fanns. Inte varje gång, men alltför ofta. Då kom jag inte ihåg vad jag sagt eller gjort. Ibland idel hemskheter, precis som du..
Nå, till slut hamnade jag här. Och fick lära mig att alkoholberoende kan se ut på olika sätt. Ett var mitt sätt och kallas kontrollförlust.
Eftersom jag i åratal försökt att dricka måttligt när jag drack, (med ständiga misslyckanden) bestämde jag mig för att sluta helt. Det är inget misslyckande.
Alkohol ÄR beroendeframkallande gift och några åker dit. Så är det bara. Nu råkade det vara vi.
Och när man druckit tillräckligt mycket vet du inte alltid vad du gör eller varför.
Men förmodligen kommer detta att hända igen ifall du dricker.
Jag vet att det finns dom som lyckas lära sig att dricka måttligt, men det är MYCKET SVÅRARE än att lägga av helt.
Detta eftersom ditt (vårt) belöningssystem är skadat. varje gång du dricker vaknar suget igen och du måste bekämpa det. Att sluta dricka kan vara jobbigt en tid, men sen somnar beroendet in.
Man slipper all oro, ångest och elände... Jag är aldrig orolig när jag går på fest numera, jag dricker ju aldrig alkohol, jag tänker aldrig på alkohol. Jag mår bra och känner mig trygg med mig själv.
Jag tycker du ska försöka förlåta dig själv, men också ta det som en möjlighet till förändring.
Du verkar ju ha så mycket fint att kämpa för?
Här finns ett Alkoholprogram som kan hjälpa och att skriva och läsa mycket här hjälper också. Det var min enda hjälp och det räckte. Men annars finns ju mycket annat som du kan ta hjälp av.
Det viktiga är att du mår bra och din ångest kommer att lätta. Det är då du måste komma ihåg att du bara bestämmer över det första glaset. Att inte ta det första glaset. För gör du det är det beroendet som tar över ... och ja, resten vet du ju.
Så ta fighten, du kan klara det :) Det kommer att gå bra!

@Nikkan60 jag sitter med samma ångest som dig just nu och har liknande problematik. Drack igår och drack mig så packad att jag inte kommer ihåg ett skit. Finns här om du vill prata!

Jag har ett väldigt bra liv, har man och barn och ett jobb jag trivs med.
Men jag har problem med alkohol i sociala sammanhang. Jag dricker alltid för mycket och det slutar med snefyllor, minnesluckor och extrem ångest dagen efter.
Jag blir ofta arg och otrevlig mot min man också. Igår var dock droppen. Vi var ute tillsammans jag och min man och åt middag på stan, sen bestämde vi oss för att gå vidare och träffa upp hans vänner. Jag drack och drack och blev så jävla full så jag minns typ ingenting. Tydligen har jag då suttit gränsle över en annan kille inne på krogen FRAMFÖR min man som då kommer fram till mig och undrar vad fan jag håller på med (det här minns jag inte så han har återberättat) och han blev otroligt sårad då jag gick över en gräns. Jag mår så otroligt dåligt över detta, jag skulle aldrig göra något sånt i nyktert tillstånd, jag vet att det inte är en ursäkt men jag blir verkligen en helt annan vidrig person när jag är full.
Min man säger att han förlåter mig för detta, men jag kan inte förlåta mig själv. Jag älskar honom mest i hela världen och vill aldrig såra honom. Jag vet inte hur jag ska ta mig ur denna vidriga ångest. Hans vänner var också där och såg förmodligen allt.

Det är så hemskt att jag inte kommer ihåg något heller. Han frågade mig ”hånglade ni eller vad fan gjorde du?!” Och jag kunde inte svara på det eftersom jag inte minns något ALLS. Nej fy fan.. vet inte vad jag ville med det här inlägget men jag antar att jag bara vill få ur mig det här för det äter upp mig inombords. Jag ska sluta dricka har jag bestämt mig för, då jag inte klarar av att hantera alkohol.

Jag har liknande svårigheter. Mer är tre glas och jag är som en Autobahn. Vill bara ha mer, mer och mer. Och minnesförlusten kommer som väntat därefter. Vaknat otaliga gånger med att försöka pussla ihop sista timmen innan sömn. Det som ”fungerar” för mig är verkligen att inte dricka mer än två glas. Men det är ju förstås väldigt svårt ibland. Längre alkoholfria uppehåll verkar också vara en bra strategi. Tänker att alkohol för mig är som typ spegelvänd kondition. Ju fler dagar nykter desto starkare blir jag i att begränsa drickandet.

Era råd klickar in perfekt i var jag befinner mig nu, Andrahalvlek och vår2022! Stort tack.

En av de större förändringarna senaste veckan är att jag börjar få kontakt igen med min inre vägvisare, tillsammans med den klokskap jag suger i mig av er kommer detta att bli bra! Att jag hittade detta forum just i denna fas är ingen slump.

Hej, Jag och min sambo dricker måttligt. I regel inget i veckan utan det är till helgen. Där är allt helt normalt. Mitt problem är när jag dricker någon annanstans än hemma och det är inte varje gång. Jag känner inte när det är tid att sluta och då försvinner även minnet. Dagen efter har jag ingen aning om vad jag har sagt eller gjort och det är fruktansvärt! Det har hänt tre gånger det sista halvåret. Nu har min sambo sagt att händer det en gång till så gör han slut. Hur ska jag göra för att sätta en gräns? Är det någon annan här som har samma problem?

@Vitvargen Det tog lite tid för mig att sova bra och så hade jag lite huvudvärk av och till. Tänkte att avgiftning och reparation pågår och då blev det lättare att hantera, jag var i alla fall inte bakis😁. Jag gjorde lite meditationsövningar/andningsövningar innan sovdags och det gjorde kroppen lugnare.

Fysisk träning är superbra! Jag började löpträna varvat med promenader och styrketräning och det är nu en vana och rutin. Det rensar och stärker hjärnan, ger psykiskt välmående och bygger styrka och uthållighet i kroppen. Det går också hand i hand med att äta och tillaga bra kost.

Ha det gott!❤️

Alltså det ska bli en vit månad september. Allvarligt talat.

@Vitvargen Heja dig! Sluta dricka är nummer 1, sen följer steg 2, 3, 4, 5 osv. Det är det som kallas utveckling, inombords och utombords. Tenderar att avstanna helt när vi häller alkohol på våra känslor och tankar. Nu får vi energi att ta tag i alla surdegar!

Apropå sömnen. Gå upp och lägg dig ungefär samma tid vardag som helg. Undvik skärmar sista timmen. Använd tex ljudbok som insomningsljudbok. Jag lyssnade på ”Skål ta mig fan” varje kväll i början när jag skulle sova. Ställde timern på 30 min (finns på Storytel). I början behövde jag ställa om timern flera gånger, men rätt snabbt somnade jag inom den halvtimmen. Spolade tillbaka det jag missat pga sömnen. Lyssnade nog på boken 8-9 gg totalt. Mycket bra bok!

Kram 🐘

Tack för tipset @Andrahalvlek, det var en ordentlig genomgång av det mesta! Även AF vin, har inte provat det alls eftersom jag inbillat mig att det bara smakar som druvsaft och då dricker jag hellre annat.

Då är vi inne på vecka 2. Det är väl inte helt sant att det varit helt oproblematiskt, dels har magen varit i olag hela veckan och dels har jag haft svårt att sova. Det är som om jag glömt hur man gör för att somna, och när jag efter några timmar på något sätt ändå somnar så vaknar jag mitt i natten och så svårt att somna igen.

Jag tror detta ordnar sig av sig självt på någon vecka, för att hjälpa processen på traven så har jag börjat käka litet surkål som tillbehör till middagen eller "solo". Får se hur länge jag kan upprätthålla den regimen. Sedan sömnen, tänkte börja med det jag tänkt börja med de senaste åren nämligen fysisk träning. Startskott för detta är i morgon bitti innan jobbet, går ut lugnt för att öka vartefter.

Test och utvärdering och modifiera vid behov. Det är planen.

Kram på er alla!