skrev Amamdak i Hjälp att sluta/minska

Jag är en 2 barns mamma som började för snart 3 år sedan att dricka vin för att få sova. Jobbade skift och hade svårt att varva ner när jag skulle upp kl. 5 nästa morgon. Så jag hittade lösningen i att ta ett glas vin, somnade och mådde bra nästa dag.
Sen har de eskalerat och blivit allt värre med tiden. Ibland dricker jag mån-sön och så fortsätter det. Får ofta ångest när jag dricker för att jag försöker ju minska min konsumtion. Jag vill inte fortsätta så här! Det är inte livet jag vill leva.. Kan ha uppehåll på 3-5 dagar sen dricker jag. Inte så att jag är "redlös" men onykter och de finns ett sug, en vana och ett belöningssystem som vill mättas... Det har blivit en vana helt enkelt.
Jag försöker dra ner men inser att de är svårt stundvis när suget faller in. Ni vet, alla ursäkter man kan hitta för att ta de där glaset som efter ett blir några fler. De finns alltid ett skäl, allt från att jag livar upp städningen som blir roligare till att jag är allmänt uttråkad.
Men jag vill ändra på detta och vill bestämma mig för 2 nyktra veckor till att börja med.
Söker pepp, motivation.. hur gjorde ni? Alla tips, råd osv tar jag tacksamt emot. Känner att jag behöver få läsa det för att inse. Jag vill hitta tillbaka, jag är så less på detta onda mönster. Tips och råd tack


skrev Anonym26613 i Vaknar på måndag igen med samma tankar för 150 gången

Du har kommit rätt! Blir helt varm inombords när jag läser allt det ärliga du skriver. Klickar direkt! ❤? Du kommer att få sådan stöd här ska du se! Vi är många som kämpar med att ändra våra liv.

Skriv, skriv och skriv!!! Allt från hjärtat ?? du kommer att behöva många rader text som du kan läsa genom om några veckor när vi peppar dig över 50-dagarssträcket. Men det är då, nu är nu. Och just idag är vi nyktra ❤?


skrev Sisyfos i När kommer dag nr två??

Nja, om du ska ”passa in” så betyder det ju att det finns en mall och jag vill ju hävda att vi är olika. Olika orsaker, olika strategier, olika bakgrund och familjeliv.
Du är här, styrkan i det här forumet är ju att alla olika personligheter kan vara välkomna här. Man kan känna igen sig i olika delar hos olika personer.
Plantorna ska vara lagom fuktiga, ha varmt, men de bör ha syre så det kan inte vara för tätt (om du har plast eller lock) och när du vattnar kan du göra det med en stänkflaska så att du inte ”tippar” dina små plantor. Sen finns det säkert mycket mer att lära och säkert olika lösningar för olika fröer, men men. När jag har misslyckats har jag oftast vattnat för mycket.
Jag tror inte att de (vi) som lyckas har starkare psyke. Bättre självkänsla och självförtroende möjligtvis, men just självkänslan o självförtroende hamnar ju i botten när man får problem med alkohol. Och när man slutar så blir det ju bättre eftersom man åtminstone kan vara nöjd över nykterhet. Tänker att du verkligen, verkligen skulle behöva se dina goda sidor och dina framgångar. Det är en fin egenskap att hjälpa andra så mycket som du gör, men det är inte ok att bli sur när du inte kan. Det är inte ditt fel. Du hjälper till med det du kan men du kanske behöver säga stopp. Usch jag känner såväl igen tendensen att hjälpa till med allt, för om alla hjälps åt så blir allt enklare. Men när balansen inte blir rimlig, när du är en givare och kanske inte orkar allt. Inte har tid med dig själv, då kanske det är dags att fundera.
”Take care of no 1”... och vet du vad VaraFrisk ... nu har det gått upp för mig att det är sig själv man menar då ?. Lite svårt, men om man tränar går det sakta framåt. Du är värd lite omtanke.


skrev Sattva i När kommer dag nr två??

Hej!
Alla passar nog in här på sitt eget sätt. Jag tänker att du kanske känner dig lite utanför helt enkelt, eftersom "alla andra" härinne är nyktra. Du hinner liksom aldrig komma in i igenkänningarna, insikterna etc etc eftersom du inte kommer igenom den första veckan och kan dela upplevelserna.
Jag levde ju som du, klarade 2-3 dagar, drack sedan igen. Vissa månader inte en enda vit dag. Jag satte ett datum, 1 jan, långt innan. Förberedde mig mentalt. Sedan kändes det som att så mycket negativa konsekvenser verkligen ackumulerades i höstas. Det fanns ingen återvändo, jsg MÅSTE bli nykter. Willpower...jo såklart man måste vilja. Men så mycket skrämde mig med framtiden som jag såg den om jag fortsatte dricka...
Är du inte orolig för din hälsa? Om jag förstått det rätt har du högt blodtryck, är överviktig, dricker för mycket. Det måste väl räcka som motivator? För utom att du mår dåligt psykiskt.
Sätt ett datum, Vara Frisk, häng med oss i 2021-gänget! Räkna dagar, veckor o månader med oss! Berätta om alla insikter som nykter, alla fördelar, dela kampen med oss istället för att stå bredvid och önska få "vara med". Ingen stänger dig ute, men glappet blir större ju längre du väntar! För du vill väl? Samla dagar, samla så många att det känns så himla onödigt att missa dagar! Jag tror på dig!


skrev Ett förlorat Decennium i Vaknar på måndag igen med samma tankar för 150 gången

Fixade kvartsamtalet, kände att grabben var aningen lättad efteråt. Första dagen gjord och nu börjar den verkliga kampen. Nu kommer den första ångesten bladad ihop med ett svajigt humör, toppad med " mår ju bra nu och ska jag inte ta och fira med...." den stora skiljnaden är att jag nu vågar skriva här och än har jag inte stött på något i min uppfattning om detta fourmet att folk skulle möta mig med negativa kommentarer.

Vem är jag då? Jag är idag några veckor ifrån 41 och har levt mitt sena 1990-tal fram till mitten av 2005 på resande fot i europa som många tidiga 80-lister gjorde. Hamnade på ett bananskal i en mellanstor ort i västsverige och någon gång där så tog livet ett felsteg i fel riktning.

Var ganska dålig på att hantera saker och tankar som inte alltid gick eller blev vad jag ville. Tappade mer och mer kontrollen över livet och valde istället för att söka hjälp istället alkohol för att dämpa ångest och besvikelser som svävade runt mig. På den vägen har jag krypit fram i nästan 14 år nu. Har tappat alla som var mig nära en efter en. Och eftersom jag har hafft "tur" att jag inte får några minnesluckor kommer jag ihåg allt dumt jag sagt och gjort. Detta har jag då valt att stänga inne och gissa vad jag andvänt för lås? Jo just det mer alkohål och oftare. Har jobbat utan några större problem hela tiden på ett jobb jag hatar men all den passion och drömmar har dött och bara kommit fram som tårar i bakiskännslor som jag snabbt dödar med mera alkohol.

Det är en kort beskrivning av mig. Ber om ursäkt för ev. stavfel skriver på min mobil för snabbt ibland.

Nu ska jag sova om det går. Blir alltid så trött ikroppen men kommer ändå att få kämpa med att somna in och räknar med att det inte kommer bli många timmar åt gången jag sover inatt.

God natt alla! Ta hand om er.


skrev Anonym26613 i Min resa för ett bättre liv

Det låter inte som att du lever drömmen direkt... ? Men härligt att det var då, och nu är nu. Grattis till ett bra beslut ???

Även om jag tycker synd om alla på dag 1-3 så är jag lite avis att ni får känna alla stora skillnader och känna er som vinnare. Man får sån kick när man lyckats ???

Ska bli spännande att följa din resa ???


skrev Varafrisk i När kommer dag nr två??

.....som jag skrivit att jag inte ska skriva här på forumet likväl så skriver jag?

Känner att jag blir för beroende... fast bättre att vara beroende av forumet än alkohol men...?

Man söker ju ofta tillhörighet ..eller likhet med andra här på forumet...och jag vet faktiskt inte om det är så att det finns många som befinner sig där jag är...möjligtvis om man inte skriver men läser?

Idag hade jag absolut ingen lust att köpa alkohol men gjorde det ändå...inte direkt lust att skriva här för faktiskt...det känns som om jag inte alltid passar in? Kanske jag verkligen snart druckit färdigt!!!

Och jo...jag tänker att ni som lyckas vara nyktra har en stark vilja och starkt psyke❤️

Min dotter har en psykiatrisk sjukdom...men jag har aldrig någonsin mött en människa som har så starkt psyke som hon...❤️

Det känns som om jag skulle behövt fler nyktra dagar för att lyckas med mina fröer. Man skulle väl enkelt kunna säga att jag behöver kraft och mina ledsna fröer mer kärlek men jag har inte gett upp❤️

Tänker att allt vad jag vill göra kräver nykterhet. Tänker på dig Torn och fisket.

Ok vi ses??❣️


skrev Andrahalvlek i Min resa för ett bättre liv

Sätt undan en summa på ett konto varje vecka, kan vara bra motivation. Fokusera på alla fördelar med nykterheten, minsta lilla grej. Börja inte förhandla med alkoholdjävulen - ryt ”NEJ, jag ska inte dricka” direkt då tankarna börjar mala.

Lista gärna mentalt en topp 5 över fyllesynder som du kan drämma i skallen på alkoholdjävulen också.

Själv är jag nykter 13 månader imorgon, tjoho! Ett av de bästa beslut jag har tagit i mitt liv ??

Kram ?


skrev Ett förlorat Decennium i Min resa för ett bättre liv

Jag har en högre närvaro på jobbet men eftersom ingen längre kan se att man är riktig bakis så har det blivit mer pengar i fickan men oxå fler turer till systembolaget. Ibland har jag undrat hur personalen tänker så jag har medvetet försök ställa mig i en kassa med en ny kassör varje gång. Men är säker på att dom tänker " här kommer 5,2:an med sin blåa väska ovårdat hår och kläder) musiken med sina hörlurar så att man kan låtsas att dom inte ser en rakt i ögonen. Men idag fick dom inte se mig ☺ imogon är det andra dagen från bakisdagen så kommer det klia i kroppen . Tar den fighten då!


skrev Norrlandsgrabben i Min resa för ett bättre liv

av att ens privat ekonomi blivit bättre under Coronan, tidigare innan jag köpte huset så blev det nästan alltid öl på Oleayrs efter man slutat jobba, det fanns alltid någon från kontoret som ville haka på. Att jag gick varje dag, fast med en ny kollega reflekterade man sällan över.

Nu sparar jag massor av pengar på att inte pendla och kan köpa 6 öl på systemet för samma pris som en på krogen...


skrev Ett förlorat Decennium i Min resa för ett bättre liv

Gud, vad jag känner igen mig. Har jobbat hemmifrån i ett år nu. Brukar ta en tur varje dag vad jag kallar "Triangel" (systemet, ICA för bakfylle mat å hem sedan) efter jobbet varje dag 4-5 dagar mer eller mindre varje vecka sedan helvte corona bröt ut och man behövde inte tänka på att någon skulle se en bakis. Nu när kroppen bokstavligen börjat sjunga på sista versen gör jag som dig. Ett nytt försök! Kämpa på skriv av dig här ta en dag i taget! ☺


skrev Norrlandsgrabben i Min resa för ett bättre liv

Ja en liten presentation borde jag ju kunna bjuda på iaf.

Jag är en 31 år gammal kille från Norrland, precis som för många andra här har jag kämpat i flera år med mitt drickande, jag dricker för mycket utan att kunna sluta när jag väl startar och har brottats med drömmen om att kunna dricka "normalt" och inte velat sluta helt.

Jobbar hemifrån under det här Corona-helvetet vilket har eskalerat det hela, det finns ju ingen som säger ifrån om jag jobbar bakis...

I övrigt så är jag första gångs husägare och tränar på att lära mig renovera under mina produktiva dagar, mina sämre dagar sitter jag vid min dator, ser serier och tömmer det jag har hemma tills det antingen tar slut eller jag däckar på soffan. För att dagen efter inleda dagen med att tömma det som är kvar.


skrev Norrlandsgrabben i Min resa för ett bättre liv

Ja, då var steget taget, nu var man medlem här.

Vet inte om jag ska känna mig lyckad eller misslyckad som faktiskt skriver det här inlägget, men det får väll tiden utvisa tänker jag.

Jag har inte varit nykter en hel dag på flera veckor och mer än en månad vet jag inte när det hände, kanske sommaren 2020, men det är gränspuck även där.

Idag var jag tvungen att sjukanmäla mig efter att ha druckit starksprit nonstop torsdag till fredag, i vanliga fall på mina "lugna dagar" så blir det 8-12 folköl på kvällarna efter jag har slutat jobba.

Det dröjde ända till 16.30 idag innan drägern visade 0.0 och nu kämpar jag för att klara mig från att åka ned till ICA som stänger 21, har jag klarat det så brukar jag klara natten då det är 3 mil till närmsta nattöppna butik.

Så det är kvällens uppdrag, sen hoppas jag att värsta abstinensbesvären ska vara borta imorgon och jag bara är småtrött. Det brukar vara så.


skrev miss lyckad i Den här gången ska det gå vägen

Jag tänkte på min son, som var det minsta barnet, 12 år när jag slutade dricka..Tänkte på att om jag fortsatte och han blev omhändertagen..Med en ryggsäck på ryggen och sorg i sina fina blå ögon. Han kanske hade fått bo hos någon annan, för att jag inte slutade dricka..Den blicken såg jag många gånger när jag drack..Men förmådde mig inte till att sluta dricka för att min hjärna blivit beroende av alkohol..Jag ville inte dricka och förstöra mitt och barnens liv, men beroendet i hjärnan skiter i sånt, bara hjärnan får giftet..Konsekvenstänk alltså.. Vad händer om jag fortsätter som innan, och går djupare ner i missbruk..Till slut hittade jag den magiska styrkan..❤️?..Håller tummarna för att alla ni som skriver, ska kämpa för er frihet från alkohol..Varm Kram..???


skrev Anonym26613 i Ger inte upp!

Bra att du börjar skriva igen. Låter som att du har förstått att det är dags att sluta...?

Jag har inte druckit pga sorg. Men vet du, jag tror att alkoholen är så smart, att den väljer den aktuella känslan eller tanken och får oss alla dricka om vi inte lyckas stoppa oss själva. Jag drack för stress och glädje, tristess och lyx. Så även om jag inte haft exakt som du, så har jag också haft "en bra anledning" att dricka. Så vi är nog lika ??

Lycka till med nykterheten. Hoppas du lyckas att få med dig mannen på resan också. Lättare när man är två ???


skrev Soffi i Mot ljusare tider

Vad är väl cybervänner på Alkoholhjälpen?
....
Alldeles, alldeles underbara!!

Tack alla för gratulationer!! Jag blir rörd och helt varm om hjärtat!

Varafrisk: Jag blir jätteglad om du känner dig hjälpt av att läsa här! Vi måste alla göra vår egen resa på vårt eget sätt, men visst hjälper det att läsa om andras kamp, få igenkänning och ta till sig det man tror kan funka.

Mary: Ja, jag skriver mycket - jag har ju lovat att hålla dig nykter ?. Tror du att jag håller fler flytande så blir jag ännu gladare.

Sisyfos: Du tänker så lika mig! Jo, jag har nog verkligen börjat bli en sån som inte dricker, som vet "på riktigt" att alkohol inte är lösningen - inte ens på stök och planteringsprojekt som står till sig i vardagsrummet. Tack för den bilden!!

AH: "Vilket tjat om Annie G!" Ja, lite så tänkte jag ju för typ ett år sedan... Nu vet jag inte hur jag ska kunna tacka dig nog för ditt "tjat". Utan den kunskapen hade jag nog haft en betydligt svårare resa .

Sattva: Ja, alkostopp är ju jobbigt i sig. Men, du har rätt i att jag bearbetar enormt mycket annat. Allt annat som legat på botten av "vinfloden"... Så gör vi nog alla här. Tid för att hämta hem lite kraft. Tack! Ja, värt att tänka på för mig och fler med mig tror jag.

Torn: Den kloke tycker att jag tillför bra saker. Det värmer! Och, så sant, pengar är inte allt. Framför allt inte om det kostar mig hälsan att tjäna in dem.

Nikki: Jag håller i mig, jag är beredd. Våren är på väg, men visst gör det ont när knoppar brister.
Jag hoppas att det är sant, att jag kan motivera till att följa med mot 100.
Min hjärna igen, de där verserna som poppar upp... Kan vi säga så, en liten psalm innan nästa "overandout"?

Ja, den är till er alla:
"Du vet väl om att du är värdefull
Att du är viktig här och nu
Att du är älskad för din egen skull
För ingen annan är som du

Det finns alltför många som vill tala om
Att du bör vara si och så
Gud Fader själv, han accepterar dej ändå
Och det kan du lita på

Du vet väl om att du är värdefull
Att du är viktig här och nu
Att du är älskad för din egen skull
För ingen annan är som du

Du passar in i själva skapelsen
Det finns en uppgift just för dej
Men du är fri att göra vad du vill med den
Säga ja eller nej

Du vet väl om att du är värdefull
Att du är viktig här och nu
Att du är älskad för din egen skull
För ingen annan är som du"

KRAM! ???


skrev Edda4 i Min framtid

Hur har det gått med surdegen Futurista?
Kram!


skrev Tvången i Mina tankar och min historia.

Jag blir så glad och berörd av era genomtänkta och utförliga svar. Tack som f-n ? Ni 3 verkar haft lite olika syn på hur ni behövde möta er tid framåt och allt fungerar ju, bara man hittar rätt metod för sig själv ? Jag ska sluta helt, det är det enda som kommer fungera. Hur jag ska lägga upp det hela är en annan fråga. Men helt 100% ren fram till döden, det ska bli min målsättning.

Jobbet gick iaf bra idag. Blev människa efter lunch. Jag trivs så bra där, så jag vill inte strula till det på något sätt. Och vädret är vackert också.


skrev Torn i Mot ljusare tider

Ja det gäller att hålla i och hålla ut Nikki, absolut inte fly, gömma sig eller skämmas. Då ger man upp.


skrev Se klart i Det är aldrig försent

Det har varit och är för mig forfarande det svåraste att acceptera med nykterheten.
Kanske drack jag mig pigg så ofta att jag glömt hur riktig trötthet känns. Tänker fortfarande ”du skojar” när jag blir trött. Min impuls är att det typ inte är för mig.
Men jag blir bättre på det, det kommer du också att bli. Din trygghet i ditt beslut känns hela vägen! Kram


skrev Andrahalvlek i Mina tankar och min historia.

Jag menar bara att man inte behöver tänka så stort. ”Aldrig mer” och ”för alltid” känns som ett evighetsåtagande. Det är mycket enklare i början att lova sig själv att just IDAG ska jag vara nykter.

Och sen ska man fokusera på ALLA fördelar med nykterheten, ev nackdelar ska man vifta bort. Fira varje nykter vecka! ??? Och eftersom man inte har något bortre stopp så landar man till slut i övertygelsen att man visst får dricka, om man vill, men det vill man inte. För det är inte värt det. Det nyktra livet är tusen gånger bättre ❤️

Kram ?


skrev Sattva i Det är aldrig försent

Tack Torn, ja trötthet är ju inte farligt! Faktiskt igår kände jag lite det du säger, en annan typ av trötthet. Hade varit ute på en längre oromenad i skogen, skulle handla påvägen hem. Klockan var kanske 17.30. Började bli kyligare o kväll. Kände en djup trötthet, men som inte var dränerande. Mer som efter en lång dag på havet på sommaren, att alla sinnen är så sprängfyllda men på ett bra sätt! Tröttheten från alkoholen är dränerande på ett annat sätt. Med en botten av hopplöshet istället för tillfredsställelse...


skrev Torn i Mina tankar och min historia.

Jag tror jag förstår hur du tänker. Det var så för mig också. Jag hade kommit fram till att jag ville inte må sådär dåligt någon mer gång. Det höll på att gå käpprätt åt helvete. Det var aldrig mer alkohol som gällde.
Därför satte jag aldrig någon tidsgräns, tex 3 månader som många gör. Den här gången hade jag bestämt mig på riktigt. Jag skulle bli fri från skiten! Så jag körde på ” tillsvidare absolut ingen alkohol under inga som helst omständigheter” Däremot så satte jag hela tiden delmål. I början var det timme för timme, sedan halvdagar och dagar. För varje dag som jag klarade lyfte jag varje liten fördel som jag märkte till skyarna. Tex: Yes, i natt svettades jag nästan inget!? När sedan det värsta var över efter en vecka så gjorde jag inte som de otaliga gångerna innan dess. Utan körde vidare stenhårt, jag skulle klara det denna gången, så var det bara. Det visade sig fungera, det var värt allt kämpande och är det bästa som har hänt mig.

Det kommer inte gå lättare eller bli mindre jobbigt om du slutar senare, snarare tvärtom. Bra årstid att sluta nu också skulle jag påstå. En ljus framtid har du framför dig, om du har tålamodet och kämpaglöden.
Och det tror jag du har! ?


skrev Ztark-are i Ger inte upp!

Hej på er!
Har haft en längre tids paus nu från att skriva något här inne. Men läser ändå vad ni skriver här nu som då..

Mitt drickande har eskalerat enormt och helt gått över gränsen för vad som är okej, mycket pga pandemin men också pga dåligt mående... Har därmed också otaliga saker jag sagt på fyllan, uppdateringar på nätet som jag ångrar och en hel del ångest över alla nätter jag suttit uppe och rent ut sagt hällt i mig vin...

Detta har då fått min sambo att reagera och i helgen förstörde jag en resa till fjällen pga mitt vindrickande. Jag har också en son med NPF-diagnos som nu är 18 år och ska ta körkort men jag är orolig att detta inte kommer gå så smidigt. Hela hans liv har varit en kamp för honom och för mig... det är en sån stor sorg så jag är helt klart säker att det är detta som gjort mig till en alkoholist. Vinet har tagit bort sorgen ur kroppen för stunden och i min nykterhet är jag väldigt ledsen och slut och trött på allt med diagnoser... och hur detta har förstört min sons liv på många plan. Vänner, mobbning, skola, och nu körkort.

Jag vill att detta ska få ett slut nu. Inte dricka bort sorgen utan kanske ta tag i professionell hjälp och få prata om det här för nån kunnig terapeut.

Min sambo är också alkoholist men han vet gränser och dricker en flaska för att sedan ta sömnmedicin. Så då dricker jag hans del när han somnat.

Vet inte vad jag ville med detta egentligen, men jag behövde nog få skriva av mig.

Är ni fler som dricker pga sorg för era barn eller för något annat?