Senaste kommentarerna i forumet

@Adde PS intressant det där du skrev om att kemiska preparat inte hjälper.
Jag försökte med Antabus för en herrans massa år sedan. Hjälpte ett litet tag, sen drack jag ändå och sedan slutade jag ta tabletter. När jag bestämde mig för att sluta helt för 1,5 år sedan hade jag ingen tanke på Antabus.
Jag ville verkligen sluta. Jag tror iaf att när man kommit så djupt ner är viljan starkare än alla tabletter. Så starkt kändes det för mig iaf.
(Men om de hjälper någon så är det såklart bra…)

@Adde Hej, jag håller med dig om att det är lite svårt att få översikt. Själv tittar jag på ”Nya kommentarer, men ibland verkar inte svar dyka upp där heller?
Kanske skulle det kunna finnas en ”följafunktion” så att man lättare kan följa dem man brevväxlat med?
Jag tycker också att det blivit jobbigare att scrolla bakåt. Känner på mig att jag redan svarat någon samma sak tidigare, men orkar inte alltid backa tillbaka…
Fint att du verkar ha det bra ändå. Med i polisens nykteralkislista och allt👍❤️

@@alli Suget går över. Men bara om man inte dricker alls…
Att alkoholen finns överallt stör mig inte längre. Det är ungefär som att inte röka. Andra röker, men det stör bara om de röker på mig:)
Alltså går jag på middag och fest utan ångest eller oro.
Jag pratar med folk, dansar gärna, när jag är trött går jag hem. Sover gott…
Jag ger mig rätten attt ha kul och vara närvarande utan alkohol. Dessutom har jag upptäckt att det var nog jag som drack mest i mitt umgänge.
Många är väldigt måttliga, fast jag aldrig märkte det.
Hur som helst: du kommer inte att bry dig om alkoholen som du gör nu. Visst, A finns i många sammanhang men det kommer inte att förhindra dig att delta!
Ta tag i saken nu, du kommer inte att ångra dig!
❤️👍

@slingshot Hur går det för dig? Missade ditt svar och såg det först nu!🤗
Så fint att du har dina hundar så att du kommer ut på promenad, 10000 steg är verkligen bra!
Att du är långtidssjukskriven kan ju verkligen satt käppar i hjulet för dig. Kanske har du inte riktigt haft orken att ta tag i det sociala?
Berätta gärna mer om du vill. Ibland blir det klarare för en själv också när man berättar.
Du får gärna berätta om dina vanor för mig iaf.
Kram ❤️🙏🏻

@Nixon Ja, jag har använt SSRI i snart tre månader nu...och det har verkligen förändrat både mig och mina förutsättningar :) Tack snälla, det betyder mkt :)

Tack för ditt svar :)
Min sambo hade ett långt utlägg för mig igår kväll. Jag förstår precis vad han vill säga. (Han dricker inte alls.)
Jag vill ju givetvis behyålla honom, den ända som är i min ringhörna.
Sug efter alkohol har jag hela tiden fast jag inte druckit varje dag på snart 2 år.
Tyvärr så finns ju alkoholen överallt och är en del av allt umgänge, vi ska på kalas på lördag och kommer inte dricka något. Det som också blir jobbigt är att se när alla blir fulla.

Men demonen som jag har i mig får inte komma ut mer, har skämt ut mig tillräckligt för en livstid....
Har också slutat att röka efter 43 år. Det känns bra så hgoppas när tiden går att det kommer att kännas lika.

@@alli Välkommen hit! Det låter som en bra idé att du tar tag i drickandet innan du förlorar dina närmaste. Jag drack som du, ofantliga mängder, men sedan upphåll däremellan. Men det är också ett beroende, kallas kontrollförlust.
Jag höll upp helt i tre månader och upptäckte hur härligt det är att slippa vara bakfull eller ha fruktansvärd ångest… Nu utan alkohol i 1,5 år.!
Det är enklare att sluta helt eftersom suget somnar in efter ett tag. Och när man inte kan kontrollera alkoholen är det mest bara något hemskt och inget att sakna.
Ta hjälp av alkoholprogrammet här, ring alkohollinjen så får du ngn att prata med, läs o skriv nkt här. Det är mina råd.
Men ta framförallt chansen att sluta. Du kan må så mkt bättre.
Kram❤️

Imorgon tar jag tillbaka min morgon meditation rutin ,i den finner jag ro och stabilitet för dagen.IFradags efter jobbet noterade jag att mitt jobb startar stress i min kropp som får mig att tänka på vin och jag vet att jag behöver varva ner då så imorgon då kör jag.. Annars kommer tankar om man måste gå ett tolvstegsprogram för att finna den behagliga vägen.Jag vet att på forumet är det inlägg om att man kan klara resan själv💪Jag fortsätter att känna mig frisk och ren
Från Pilla

@Sisyfos Hej! Jag är också här för tredje gången nu, skapade en ny tråd i forumet vara alkoholfri. Det är dit jag ska gå för att lyckas! Önskar dig Jahopp all lycka-kanske är det tredje gången gillt för oss båda?

Hej,
Jag mår jättedålig för igår. Firade min sons födelsedag och givet så drack vin mm.
Förlorade min man för snart 4 år sedan och då blev det en vändpunkt med mitt drickande.
Drack varje kväll tills jag deckade. Dricker inte lika ofta idag, men när jag gör det blir det ofantliga mängder. Oftast är jag glad och pigg, men ibland blir det som det bor en demon i mig som tar över. Blir först väldig ledsen och tårarna rinner, sen blir jag arg och skriker och gapar på alla.
Min son har sett mig genom de senaste åren och självklart vill jag inte att han ska se mig såhär, ingen annan heller för den delen.
När "demonen" tar över blir det som jag är med i en skräckfilm. De jag har omkring mig står eller sitter bara helt stilla. Som de har frusit i tiden.
Då blir jag rädd för dem och vill bara fly.
Min partner är arg och besviken på mig och min son och hans flickvän tyckte det var otäckt att bevittna.
Vet ej om jag har kvar min sambo......
Det känns som jag inte passar in i livet längre. (inga självmordstankar)
Jag måste ta tag i detta nu innan alla försvinner ur mitt liv.
Ibland mår jag dåligt och gråter när ingen ser.
Pratade i 2 års tid men en präst det var bra. Försökte få stöd från sjukvården men de ville bara stoppa i mig tabletter vilket jag inte vill.
Googlade runt på nätet och hittade denna sidan, läst många trådar och kände kan ni skriva om era problem så kan jag med det fast det tar emot och blotta sig.
Alkoholen intalar man sig att det är en vän vilket den absolut inte är.

@Snoffsan tack snälla för svar! Du tycker det hjälper mot suget?

@Toogoodformy o… För mig var också psykofarmaka (SNRI) en game changer. Det jämnade ut mitt mående så jag slapp djupa dalar och gjorde mig tillräckligt stabil att ta tag i drickandet.

Jag hejjar på dig!

@Maja43 Blev berörd av dina inlägg. Hur går det?

@Friluftstok wrote:"Tänk så mycket som ändras utan att man egentligen inte tänker på det. Nånstans 2020-2021 så hade det varit helt otänkbart att spendera en sådan här kväll utan vin. Sen kom helomvändningen 2022 och allt kändes läskigt. Hur skulle jag tacka nej? Vad skulle folk säga? Och nu är vi här, 2024, och det är självklart att säga att "nej, jag vill inte dricka idag" Vet inte vart det ändrades men jag är glad"

Hög igenkänning på ovanstående.

Innan jag slutade dricka så var jag orolig för vad andra skulle säga. Helt galet när jag kikar i backspegeln efter 1,5 år nykterhet. Majoriteten bryr sig knappt. De som möjligtvis undrar varför man inte dricker - verkar vara de som själva har problem.

Som många av er redan skrivit så blir man mer uppmärksam på andras drickande. Jag försöker inte visa det, för jag vill inte att någon ska känna sig obekväm.

Idag är sista dagen på min ledighet för den här gången.Har haft det fint och känner mig utvilad.Positiva tankar idag för mig själv och mitt beslut idag/Från Pilla

Dags för en update :) Jag har fått slita och har inte kunnat vara helt alkoholfri....det är tråkigt men sant...dock har jag lyckats hålla mig till små mängder och inte tappat kontrollen vid något tillfälle. Så mitt drickande är förändrat men det räcker inte. Jag har fått hjälp av sjukvården och påbörjat medicinering med antidepressiva. Jag vill inte göra reklam för psykofarmaka men för mig har det gjort stor skillnad. Min personliga upplevelse är att efter en diagnos (medelsvår depression) och en medicin som fungerar väldigt bra så är arenan annorlunda för mig. Jag har fortfarande ett destruktivt beteende....men inte alls i paritet med min historik. Nu vill jag återigen påbörja en helt vit period och känner mig så positiv inför att få vara fri. Som vanligt är det dag för dag, det har vart ett så trösterikt förhållningssätt....
Så hejja mig, detta är dag 1! Nu kör vi! :)

Välkommen hit Jahopp!
Det är tredje gången du skriver nu. Tredje gången gillt kanske. Jag tänker att alla de saker som du skriver - psykologer på nätet, aa och liknande kan vara till hjälp om man vill bli nykter. Nu skriver du att du inte är redo ännu för att a har en så stor del i ditt liv, samtidigt är du här för tredje gången och är bekymrad för dina alkoholvanor. Och du bör vara det, bekymrad. Alkoholism är en progressiv sjukdom och risken är att den tar över mer och mer. Du dricker dessutom sprit. Sluta med det så fort som möjligt, tycker jag. Det är farligt.
Flera av oss som skriver härinne har också haft a som bästis. Svårt att tänka sig att leva utan, men när man slutar förstår man att det var en illusion. Det är bättre utan a i livet. Man fuckar upp det naturliga belöningssystemet och blir trött och seg och har inte så kul i övrigt.
Som du skriver nu har du blivit moster och det är ju en annan typ av kick att umgås med en bebis. Du har inte skrivit så mycket om ditt liv i övrigt, men du trivs med jobbet och det är bra. Kan du försöka hitta något på fritiden som är kul? Träning? Konst? Dans? Yoga? Många som slutar dricka ersätter det med något annat. Det bästa är att ta ett rejält uppehåll, 3 månader, men är du inte där ännu, kanske du kan sluta ha alkohol hemma och dricka ensam?
Jag fattar att det kan kännas svårt, men vi som faktiskt har kommit dit att vi slutar, ser i efterhand att den relation som fanns med alkoholen i princip bara var negativ. Det är svårt att fatta det när man är aktiv för då känns det nödvändigt och som en snuttefilt. Men det är en illusion. Ge det ett uppehåll och fundera över vad du har tyckt om/tycker om utan alkohol. Ge detta en större plats i ditt liv.
Lycka till!

När jag ändå är inloggad så vill jag dela en liten händelse. Sen jag slutade dricka i tid och otid har jag berättat för några vänner att jag minskat rejält och lyft lite på locket varför. Att det var en period i livet där det blev alldeles för mycket. Att det blev en daglig rutin med tre, fyra glas. Lika självklart som att borsta tänderna typ. Och döm av min förvåning när många nickat igenkännande. Sagt att de också varit där, att de själva har gjort eller skall göra förändringar, att de också har strategier för att hantera alkoholen på ett sundare sätt. I våras berättade jag för en vän och vi hade ett bra samtal om det och hen delade sina tankar och erfarenheter. Vi är så många som hamnat snett mellan småbarn, relationsproblem, karriär och livet i allmänhet. Denna vän bor inte i samma stad som mig men nu i dagarna är hen här på besök. När vi talades vid förut för att planera när, var och hur vi skulle ses så undrade hen om vi skulle köpa en flaska vin till ikväll. Innan jag ens hann säga att jag hade tänkt ta bilen så kläckte hen ur sig "eller du kanske hellre vill ha något alkoholfritt?" Blev genuint glad även om jag numera oftast känner mig trygg på den väg jag valt. Givetvis tackade jag ja till alkoholfritt alternativ och har spenderat kvällen med god mat, några alkoholfria cider, trevligt sällskap och givande samtalsämnen. Tänk så mycket som ändras utan att man egentligen inte tänker på det. Nånstans 2020-2021 så hade det varit helt otänkbart att spendera en sådan här kväll utan vin. Sen kom helomvändningen 2022 och allt kändes läskigt. Hur skulle jag tacka nej? Vad skulle folk säga? Och nu är vi här, 2024, och det är självklart att säga att "nej, jag vill inte dricka idag" Vet inte vart det ändrades men jag är glad att det gjorde det.

@Jan.3. Ja, det där kuvertet var ack så viktigt och spelade en stor roll där det satt på kylskåpsdörren 😅 Läste igenom de senaste inläggen i din tråd och det verkar gå fint för dig med, det glädjer mig!

Hej @jahopp! Varmt välkommen tillbaka! Som du märkte förra gången du skrev på forumet, så är det här en plats där man kan få jättefint stöd och förståelse från andra.

Jag flyttade din tråd hit till "Förändra sitt drickande" för jag tänkte att det passade bättre och tror att du kommer få fler svar här. Hoppas att det känns okej!

Du resonerar så klokt kring vad du behöver för att komma igång med en förändring, du har viljan men är osäker på om du är redo. Och samtidigt finns en oro hos dig att missa saker i dina relationer i väntan på att komma igång. Jag skulle vilja spegla dig i att du redan verkar ha gjort en hel del förändringar på senaste. Jag vet inte alls, men är det något du skulle kunna använda dig av för att öka din tilltro till din egen förmåga? Ibland klarar man mer än än man tror!

Fortsätt gärna skriva på forumet, det skulle vara så spännande att få följa dig!
En sak som kan vara bra att tänka på är att det brukar bli mer hjälpsamt, både för dig och andra, om man skriver när man inte har druckit. Vad tror du om det som ett första steg just nu?

Ta hand om dig!
/Jenny, Alkoholhjälpen

7/8
Mina tankar för dagen är att jag inte vill vara i fantasivärld utan vara klar,pigg,och glad även om jag var trött igår så vet jag varför då jag gjort nåt fysiskt ansträngande dagen innan.🙏Detta får bli som en dagbok för mig som jag skriver lite i när jag behöver
Tack från Pilla

Hej åter igen, ännu ett år senare!
Jag har även denna gång jag skriver, som de två senaste gångerna druckit innan jag vågar ta mig in på denna sida. Jag läser mina tidigare inlägg med tårar som rinner utan att jag märker det själv förrens dom rinner ner.
För att berätta lite mer om mig själv idag så arbetar jag sedan ett år tillbaka på ett jobb jag trivs med, och det är jag väldigt glad och tacksam över. Många delar av detta år har jag arbetat kväll, men även mycket natt. Det har hjälp mig något otroligt med alkoholen då det förhindrat mig från dessa dö timmar som så enkelt kan gå åt en massa serier, mat och till sist det viktigaste, spriten. Men dagsveckorna som ligger på schemat är farliga. Otroligt farliga. Och sedan kommer helgen, då det är socialt acceptabelt att dricka :)
Jag ska inte skriva allt för långt, men jag har nu sedan jag var 19 år kampats med alkholism mer eller mindre. Jag är idag 23 år.
Jag vet inte om jag är helt redo för att verkligen göra en stor förändring i mitt liv då drickandet är en stoor del i det hela, men när jag väl är det så skulle jag behöva en slags plattform att luta mig tillbaka på! Och det är hit jag kommit nästan varje gång jag märker att jag för korta ( onyktra) stunder vill komma ur detta. Jag är nybliven moster och vill alltid, alltid vara i denna pojkes liv. Och att föräldrarna med mera ska ha förtroende för mig, så som min familj har för mig idag även fast jag är den galna lillasystern.
Jag är rädd att dagen jag är helt redo att bli nykter eller ta genuin hjälp är dagar försent för dessa relationer igen när dom hunnit se mitt riktiga jag och allt har gått t helvete.
Min fråga är, vad har ni för tips på hjälp, psykologer på nätet, AA- möten eller liknande! Någon som tar sig tiden, samt ställer krav på att jag ska vara aktiv, och gör att jag vill fortsätta vara aktiv för att få slut på detta.
Tack så mycket för att jag fick skriva av mig, kram

Jag har börjat med Antabus, efter mycket, mycket vin och dåligt mående. Detta hjälper mig otroligt!! Inte ständiga tankar på om, när, hur jag ska dricka.
Provade annan medicin vid årsskiftet men den hjälpte bara ett tag.

@Terlin Kolla in Alkoholprogrammet här. Där finns bra tips. I trådarna kan du också hitta förslag på poddar och böcker som kan hjälpa. Främst kanske i forumet Vara alkoholfri. Läs och skriv mycket här. Du kommer stt lära dig mycket. Vill du bli alkoholfri så är det bästa stt ha sin tråd där.
Jag fick hjälp här och nu varit fri från beroendet i snart 1,5 år. Mår toppen❤️🙏🏻

Önskar tips som på bästa sätt dämpar alkoholsuget. Har svårt att vara utan i mer än fyra dagar… och när jag väl börjat dricka är det svårt att sluta. Dricker tills jag spyr och somnar. Har provat Campral som inte alls funkar.