Senaste kommentarerna i forumet

Välkommen till oss här på Alkoholhjälpen!

Gissar att det är en målsättning, ditt nick? Skriv gärna och berätta mer om du vill. Här är du inte ensam om att söka nykterhet och det finns mycket stöd och nyfikenhet att hämta och visa.

Varma hälsningar
Li-Lo
Alkoholhälpen

Hej Vinis,
Vad bra att du är här. Du är inte värdelös, du KAN vända det här.
Jag har också en son, lika gammal som din, förstår din ångest.
Jag har nu varit helt nykter i 12 dagar (så jag är helt färsk), vi kanske kan följas åt? Min tråd heter ”vinet min vän och min fiende”

Jag gjorde så att jag tagit bort all alkohol hemifrån, jag aktiverar mig fysiskt varje dag, jag skriver här men det som hjälpt mig mest är att jag gått på ett möte om dagen hos AA (online via zoom) Jag har bara lyssnat och inte haft video på, dvs helt anonym, det har gjort mycket för mig!
Jag mår så himla mycket bättre och det kommer du också att göra.
Försök att ta en dag i taget ❤️

...dig å gråta. Det är okej och hjälper med känslor, men inte löser problemet...

Vad tänker du göra får att komma åt problemet?

Några tankar?

Tomen, jag skriver fortfarande i min gamla tråd dvs "Fyller ångest ". Jag har dock flyttat den till det vidare livet. Skrev lite nått inlägg om psykisk ohälsa som refelekterade hur jag mådde för stunden. Jag har en gammal ångest problematik i bagaget. Har käkat lyckopiller de senaste 20 åren för detta. Självmedicenering med vin känns rätt bekant som jag ska vara ärlig. Jag vet precis lika bra som du att det är fel väg att gå men ibland orkar jag inte göra rätt. Vi gör så gott vi kan. Jag har kommit väldigt långt på min resa mot ett hälsosammare liv även om jag inte är hel vit. Vi kämpar vidare med ännu fler vita dagar..

Jag har druckit för mycket igår kväll. Jag hade ett nyårslöfte att inte alls dricka under 2021. Det gick ju jättebra... jag är så ledsen känner mig värdelös. Och det värsta är att jag har en son som är sex år och betyder allt för mig. Ändå dricker jag när han är i närheten. Jag skäms så när jag skriver detta! Och han börjar förstå saker och ting och jag vill att han ska ha en trygg barndom utan en mamma som dricker. Jag dricker inte varje dag inte ens varje vecka men när jag dricker finns det inget stopp. Vill bara sätta mig ner och gråta!

Hur känns det idag?

Tack Torn! Ta åt dig du, det är ju delvis er förtjänst att jag kommit så här långt.
All pepp på vägen är oumbärligt.

Alkoholterapeut, tack för ditt inlägg!
Jag vet inte riktigt vad jag är rädd för. Varför jag inte vågar gå till ett AA-möte. Men tror att det kan bero på att jag bor i en liten kommun där alla känner åtminstone igen alla. Har också ett jobb där jag träffar dagligen mycket folk.
Är rädd för att bli igenkänd. Min hjärna vet att vi alla är där av samma anledning och sitter i samma båt. Jag är nog inte riktigt redo än att outa min alkoholism.
Det är än så länge bara min familj och ni som vet. Varje dag bli jag tryggare i rollen som nykter alkoholist. Så en dag kanske jag vågar säga det öppet och högt. Och då kanske jag söker mig till likasinnade. Än så länge räcker ni på forumet fint.

Andrahalvlek, tack för alla fina inlägg du gör hos mig och andra. Hoppas du inser hur viktig och fin du är.
Kram till er alla!

Jag tror jag förstår vad du menar med att ha "fastnat" i ett mellanrum...
Du känner att du inte kommer vidare och att det är frustrerande att stå kvar på samma fläck trots att du försöker ta dig fram...

Eftersom du gillar och skriva och är bra på det så kanske du ska göra som Berra?

Skriva en summering av veckan som gått där du du berättar vad som hänt, vad som varit bra respektive dåligt.
På så vis så förändrar du också ditt sätt att använda forumet.
Du behöver inte känna stressen av att gå in och kolla forumet eller skriva varje dag. Bekräftelse är viktigt men det kan också bli ett beroende som inte är lika bra...?

Och jag vet att du har så många följare härinne som tycker om dig och hejar på dig och som verkligen kommer vänta på din veckorapport? Jag är en!??

Stor kram till dig Varafrisk ?
???????????

Ölen är uthällda nu och jag har gått ett varv i huset för att säkerställa att det inte finns någon mer "krisgömma". Tänk att djup förtvivlan kan användas till något bra, det var absolut ingen risk att lukten av öl skulle dra igång något sug. Tvärtom.
Igår var en bra dag såtillvida att jag inte kände minsta lilla sug efter alkohol på hela dagen :-). Det var också därför jag inte vågade ta fram de där ölen och hälla ut fastän det stod på att göra-listan. Tänk om lukten triggar?
Men nu är de borta :-) :-).

Jag har inte satt något mål än. Det var en sak som snurrade väldigt mycket i huvudet igår. Flera av er andra siktar på 100 - ett jättebra mål!
Men... det skrämmer mig lite... en dag i taget räcker utmärkt för mig! Eller?
Vad vill jag egentligen?
Måste skratta lite åt mig själv, jag är klart yrkesskadad! Efter timmar av funderingar hade jag, mer eller mindre medvetet, börjat utveckla något som liknar en affärsplan.
Den är inte klar, behöver "sova på saken" och, ja det går ju sådär...
Här kommer utkastet iaf:
VISION: Jag mår långsiktigt bra.
MISSION: Jag lär mig att hantera mig själv utan alkohol i livets alla med- och motgångar.
MÅL: Jag är nykter tillräckligt länge för att prova nya sätt att hantera livet tills jag hittar det som passar mig - och använder dem!
Delmål -
Delmål -
Delmål 1. Jag är nykter så länge att jag återfår en normal sömn.
STARTEGI: Nykter en dag i taget.
GRUNDFÖRUTSÄTTNINGAR: Tid för vila och återhämtning. Jag MÅSTE tänka på att jag behöver mera tid för återhämtning i lugn och ro än de flesta andra pga personlighetstyp.

Vad gäller mål och delmål har jag en hel del cirkeldiskussioner med mig själv som jag inte rett ut än. Jag vet inte ens om det är A eller S som för fram vissa av argumenten :-S.
Tex Mål ska vara mätbara, utmanande men inte avskräckande etc
Ett 100-dagars delmål vore perfekt! Jag vet ju att jag peppas av att se siffran öka dag för dag.
Fast... om jag snubblar... tillbaka på 0 .... risk att "jag skiter i allt"? ... lättare att resa sig efter ett "olycksfall" om jag har ett sömn-mål för då är ju inte ALLT sabbat?
Hmm... Är det A som vill lämna dörren på glänt? Är det S som vill säkerställa att jag inte ger upp?
Är det rätt eller fel att ha nykterhet som strategi och inte som mål/vision?
Nej. Visionen ÄR att må långsiktigt bra.

To be continued...

Önskar dig en bra nykter dag!

Kram

Svarar här då jag ser att du inte har en egen tråd, Anna100.
Jag drack massor av 0,0 vin och 0,0 öl i början av min första nyktra period. "Behövde" det då jag ville sluta med alkohol men inte var beredd att släppa gamla vanor direkt. Funkade fint för mig, efter ett tag kom det av sig själv att jag ville ha nya vanor och också andra drycker även om jag fortfarande ibland dricker alkofri öl och vin. Sant att jag tagit återfall, men det kan inte skyllas på 0,0 vin.
Andra vill inte alls ha något som påminner om vin och öl då de känner att det triggar sug eller att det helt enkelt inte är gott. Högst individuellt.
Känn efter vad du tror själv. Prova om du inte känner att det finns en uppenbar trigger-risk, då är det bara dumt.

Kram

Tack AH! Ja, jag tillåter mig att hitta på lite nya ord och uttryck när jag tycker att det behövs. Bjuder gärna på dem om fler tycker att de är bra :-).
Minns att jag hittade på "torrbakfylla" första vändan här. Jag kände mig ju bakfull ganska långt in i nykterheten och eftersom uttrycket torrfull redan fanns så kunde man väl vara torrbakfull också.
Idag är jag det. Jag är så trött så att jag bara vill gråta men kan inte sova, känner mig hålögd, minst 10 kg vikter på tinningarna, som bomull, fast tyngre, i skallen. Paniken lurar bakom hörnet.
Andas.
Det är bara sömnbrist.
Sömnen kommer. Behöver bara hålla mig nykter tills kroppen, hjärnan, alla hormoner mm kommit i balans igen.
F*N.
En utav anledningarna till varför jag tvekar att läsa mina gamla trådar... Men jag minns ju ändå. Första gången tog det typ 70 dagar innan jag kunde sova en hel natt...

Dag 5 startar med förtvivlan.
Men jag är nykter och det är bra.

Det kunde lika gärna vara jag som skrev ditt inlägg , Har idag tagit mitt allra första steg utåt till att erkänna att jag har problem. Ramlar in hör och läser om dig och ser att det är en spegelbild av mig (är kvinna) dock. Har det såå bra i tillvaron Älskar att laga mat men dricker gärna en hel flaska vin till och kommer inte i håg hur maten smakade nästa dag ! Vad händer !! När jag skriver spegelbild så menar jag verkligen det .Barnlöshet , Adopterat , förlorat nära, mm

att jag vet om att jag har problem med alkoholen, men det stör mig ännu mer att jag inte riktigt kan styra över mitt begär till den.
Har haft många tuffa år tidigare, egenföretagare, ofrivillig barnlöshet, adoption samt dödsfall i både familj och bland närstående. Men vem har inte problem idag? Ingen som helst ursäkt för att dricka, men skulle faktiskt kunna säga nu efteråt att jag använt det som ett skäl att få göra det.
Är äntligen inne på min 4:e dag helt utan alkohol.
Det har nog inte gått längre än 1 dag utan alkohol de senaste 2,5 åren. Reser ganska mycket och brukade sätta avstamp på flygplatsen med en eller ett par öl innan flyget, sedan någon whisky eller vin på planet och avslutar resan med en whisky vid destination. Detta eskalerade ganska snabbt ifrån att bara göra det när jag reste till att ta ett par öl när man går och handlar och en flaska vin för matlagningen med mer. Senaste tiden har det blivit ett "smusslande" med drickat, ursäkter som, ska till bilen och hämta något, köpa snus med mer. Jag har insett att jag har ett problem, frågan är om insikten räcker till för att få mig att skära ner på drickandet eller sluta helt?!
Jag har läst många fantastiska inlägg i forumet som verkligen motiverar mig, och garanterat andra också. Jag har känt igen mig i många andras berättelser och förstår inte varför jag behöver alkoholen för att känna mig lycklig. Det är så, det känns lättare och jag känner mig lycklig.. För stunden. När morgonen kommer får jag ångest över att jag drack överhuvudtaget kvällen innan. Alla problem jag haft har jag ordnat upp, jag har en underbar dotter och en fantastisk fru, jag har ingen anledning att dricka för att vara lycklig, dock så gör jag det.
Jag försöker varje dag finna styrka i att inte dricka, idag var det lättare än igår. Jag hoppas det fortsätter i samma takt.

Hallå vännen, och alla som stöttar.letade efter din tråd om psykisk ohälsa. Hittade den inte men ska gräva djupare. Är samma för mig. Har haft diagnos lätt bipolär. Var väl som vanligt inte helt ärlig när det gäller diskussioner om mig själv på djupet. Så det där med ” lätt” ska nog tas med en nypa salt. Har ju tyvärr i kampen mot min dotters psykiska ohälsa hittat allt för mycket som stämmer in med mig själv. Hon är på bättringsvägen från sin kollaps och de flesta dagarna river jag fram som hulken för att hjälpa henne. Men kommer dagar när den gröna gamma strålningen avtar och krogjövlen jag går förbi varje dag tar över mig. Så Annandagen sprack det . Skulle bara bli en öl och sen hem till frun. Räddningen var att de stängde kl 20. Men kom hem plakat och somnade i soffan 21:30 . Dagen efter slet ångesten så hårt så när frun var ute med hunden mjölkade jag vinboxen.. Alla hör inne vet hur dumt det är . Men tror de flesta gjort det. Går i det läget inte stå emot utan man planar ut ångesten genom att dricka ” normalt” självklart fixade jag fin middag och övertygade henne om att vi skulle öppna rödvinet . Så totalt 6-7 glas vin . Jag höll från 8-26/12 och från den 28e var det återigen vitt. Ska försöka köra vidare så under Januari. Sedan när övriga i familjen mår så bra som de kan. Då ska jag ta tag i mitt egna och försöka vara ärlig i mitt leverne och måendet .
Vi kör på, har numera kylskåp med bubbelvatten. Så kan inte skylla på att man inte har hemma.. kämpa på kompis vi tar våra dagar i taget

Hallå där,
En sak jag funderar på utan värdering är när du skriver att du vill få till nyktra dagar.
Jag tänker i mitt kanske felaktiga sinne men att det finns något i det språkliga ”få till” som känns som det skaver mot vad det innebär att inte dricka (eftersom du är tydlig med att det är det du INTE vill)
Att inte ta det där glaset är ju inget att få till utan måste gå från tanken till den extremt konkreta handlingen att inte lyfta ett glas, åka till systemet eller öppna en flaska.
Om du avstår från endast de tre handlingarna så skulle du vara nykter.
Nu vet jag att det är svårare, mer komplext än så.
Jag vet också att du är klok smart och empatisk. Att du vet.
Så ingen sko klämmer när det handlar om förståelse eller insikter.
Men det är något med att göra insikterna till dina.
Jag har som vanligt inga råd. Jag tror inte heller att du behöver ett enda.
Jag hade en gång en ljuvlig Pilatestränare som brukade säga ”dit kroppen går, går knoppen”. Banalt på något sätt men det här med att kroppen kan gå först, det var nytt för mig.
Allt kanske inte händer i tanken?
Lösa trådar från mig en sen jullovskväll. Du vet att jag önskar dig allt det bästa, hela tiden! ❤️

Jag har försökt så många gånger och i flera år. Tänker att någon gång är det rätt läge att hitta din väg. Just nu är det lugnt för mig men har varit så mycket i din position. Och kanske hamnar jag där igen. Många gör det efter tre månaders nykterhet. Lätt också att hamna i behov av bekräftelse på det vi skriver. Att vilja duga här med som i övriga livet. Bra att tänka att du tar små steg om än mentala sådana. Att fokusera på vad du vill och släppa tanken på vad du inte vill. Var snäll mot dig. Vi gör alla bara så gott vi kan. Skickar lite styrkekramar och hoppas du hittar tillbaka hit när du vill och känns att det är bra för dig. ?

Väldigt positivt att du klarade av den prövningen! Måste känts extra härligt att vakna nästa morgon och veta att du vaknade måendes så bra på grund av din insats med att stå emot.

Det finns väl de som har gått från problemdrickande till normalt drickande. Det beror säkert mycket på hur ens grundproblem ser ut också. Du kan väl ta dina 100 dagar du har bestämt dig för nu och sen när du börjar närma dig de 100 kan du kanske omutvärdera hur du känner då? Kanske vill du testa att dricka normalt för att se om du klarar av det. Då skulle du ju kanske kunna ha en plan att sätta i verket om något går snett så att det inte spårar ur.

Men ta de 100 dagarna först så får du se hur du känner då.

Idag har jag varit nykter i 15 dagar. Känns som en kort stund likväl som en evighet. Stod emot nyåret fast min bror köpt en vinflaska som stod på bordet hela kvällen. De va min första prövning socialt. Kände hopp på natten när jag somnade och kunde köra bil dagen efter närmast ville. Har bestämt mig nu att jag ska vara nykter i 100 dagar. Hejja! De längsta jag gått är 3 veckor ( förutom graviditet) känns som man blir en smula starka ju längre de går... någonstans k mig en min förhoppning att jag ska klarar av någon gång i livet att dricka normalt som de så fint kallas. Är det någon som klara av det? Om man hela sitt liv varit en problem drickande / riskruk? Har MÅNGA OCH MYCKET funderingar på alkohol. Dock mår jag jättebra av att inte dricka just nu ..

Började skriva här på forumet mer regelbundet för snart ett år sedan i februari...hade startat några trådar före det men upplevde inte att jag fick så mycket respons så därför startade jag "Varafrisk" och "När kommer dag två?".
Började sommaren 2019 att skriva i programmet och även med rådgivare men som sagt var under snart ett år ...mer eller mindre har jag skrivit i denna tråd "När kommer dag två?".

Jag har långt ifrån läst alla trådar...endast ett fåtal...men det är få som jag möter här på forumet som är där jag är. De flesta börjar skriva när de har haft några nyktra dagar...och har de tur så möter man likasinnade så fortsätter man att skriva...eller annars försvinner man...jag har hängt i. Berättade för min man nu ikväll hur jag känner kring detta för jag tänker att det finns ett stort behov av bekräftelse för mig....minns att jag pratade även med min rådgivare om detta...att vad betyder forumet för mig? Är det bekräftelse??

Som jag skrivit så många gånger så skulle jag önska att jag kunde dricka kontrollerat men vet att det inte fungerar så pga psykisk och fysisk hälsa så har det handlat om att få till nyktra dagar..att bli nykter vilket jag inte har lyckats så bra med hittills. Och jag tänker att jag skulle kunna läsa massvis av böcker, lyssna på poddar osv osv...men det är inte där jag är nu...för det handlar inte om att jag inte förstår, fattar..osv osv vad alkoholen gör med mig...men jag får helt enkelt inte till det...och jag har bett om antabus vilket jag tänker skulle kunna vara en hjälp för mig men få inte heller det. Så..det är inte så enkelt....

Å jag vet...att här på forumet finns det mycket kunskap, mycket värme, mycket erfarenhet...men jag har hamnat i något mellanrum...och jag söker så mycket bekräftelse...och just nu kanske jag inte får det jag söker...kanske får jag det om jag klarar av att ha fler nyktra dagar...så jag tänker att jag ska pausa forumet ..jag har skrivit det förr men mitt behov av bekräftelse har gjort att jag har sökt mig tillbaka...men jag inser att jag blir så låst vid forumet...men likväl..så hjälper det inte mig på det viset jag skulle önska.eller hur skulle forumet hjälpa mig om jag inte själv är där?!?!?

Det är precis som med Viktväktarna...har jag gått ner?!?!? Nej...jag måste göra någon form av förändring...tänka till...fokusera på en sak...en tanke som jag har är motion. Och...som sagt var...jag har inte gett upp ...det är nykterhet som är mitt fokus...men så förbannat svårt att komma dit!!!

Stor kram till er alla:)

Idag kände jag mig faktiskt ganska sugen på alkohol. Bra att vi inte har någon öppnad flaska stående någonstans, för då hade det varit svårt att motstå, men det gick bra idag. Jag vill verkligen klara en månad (minst).

Hej och grattis till dina 11 dagar! Jag är på dag 4 ??

Så ärligt och målande du skriver. Och så modigt att berätta om ditt första AA. Tror du sänkt tröskeln för många!

Idag är vi nyktra ??❤ / Mary

Värmer med hejarop ☺️ Klarat dag 3 idag.

Berättar en annan dag. Så trött idag, så ska ta en kopp te och titta på en serie innan sängen kallar.

Ha en fin kväll! Kram

”Jag är som ett pussel där bitarna plötsligt börjar passa ihop och bilda mig. Den jag är ämnad att vara. Kanske mitt riktiga jag som inte funnits på många år.”

Otroligt fint beskrivet. Plötsligt passar de olika bitarna ihop som de ska ? Och man kan inte läsa sig till hur förändringen känns, man måste verkligen uppleva den. Med alla sinnen.

Kram ?

"Helt ärligt så vill jag egentligen inte sluta helt, men inser samtidigt att det förmodligen är det jag måste göra."

Även om det alltid är bättre när man känner en ärligt vilja att sluta så är det inte alltid så i början.
Ett / en "jag känner att jag måste" är ändå mycket bättre än ett / en "jag vill inte sluta, behöver inte sluta, skiter i att sluta..."

Man måste liksom börja nånstans, varför inte med ett "jag måste..." förhoppningsvis utvecklar det sig till "jag vill sluta..." - det är det jag önskar dig.

Tack, jag mår bra. Tack för att du frågar <3