skrev Andrahalvlek i "Smygalkoholist"

Man kan nästan känna paniken genom ditt inlägg. Jag förstår att du mår jättedåligt. Och din fru mår dåligt, och hennes ilska beror sannolikt både på rädsla och besvikelse.

Det bästa du kan göra nu är att visa henne att du menar allvar. Att skriva här är bra, då får du möjlighet att sätta ord på vad du tänker och känner. Vi vet hur svårt det är att sluta dricka, men många av oss vet också vilken oerhörd befrielse det är att slippa alkoholens bojor,

Har du tänkt att sluta på egen hand eller ta hjälp av en beroendemottagning? Om din fru nu har tagit kontakt med socialen så borde ju kommunen även erbjuda dig hjälp med missbruket. AA är många hjälpta av också, och man kan delta på onlinemöten i dessa coronatider. Eller så kan man sluta på egen hand, med hjälp av det här fantastiska forumet. Men jobbet måste man göra själv, en dag i taget.

Det viktigaste är ändå att du vill sluta dricka för din egen skull. Inte för att din fru kräver det. Det är en tuff omställning som kräver hundra procent fokus, så man måste vara övertygad inifrån och ut.

Kram ?


skrev Vinäger i När känslorna styr

Har du tagit dig igenom hela min resa/tråd? Oj, det var inte dåligt. ? Jaja, någon mer intensiv berg-och dalbanetur är nog svår att hitta här. ? Tur att den börjat plana ut.

Försök håll i ett tag till, det är otroligt peppande när små förändringar märks. Klarare blick och finare hy är en sporre om man är lite fåfäng. Men naturligtvis är den största vinsten att vakna fräschare. Du vet, man ångrar aldrig en nykter kväll.

Lycka till! ?

Kram


skrev Andrahalvlek i Ensammast i Sverige

Även här behöver tålamodet tränas. Ibland känns det bra, ibland mindre bra. Gör ingen grej av det, fortsätt träna helst varje dag så kommer resultatet efterhand. I början känns det urfånigt. Kan man släppa alla tankar om misslyckande och bara göra för man godast effekt. Okej, okej, okej.

Kram ?


skrev Vinäger i När kommer dag nr två??

En dag är du där. ? Det är min fasta övertygelse.

Kram


skrev Fredjohan i "Smygalkoholist"

Jag är en man på 52 år med ett såkallat välordnat liv!
Fru,barn,villa och företag.
Jag har alltid gillat å ta ett par groggar till helgen och det har ju alltid gått bra!!
Förra året slet jag som ett djur för att få firman att överleva pga ekonomin!
Det gick bra men tyvärr lärde jag mej också att det är väldigt "bra"med nga pilsner för att må bra.
Dom senaste månaderna har det blivit 1-2sexpack folköl per dag i smyg för allt och alla.
Jag smyg dricker när jag är ute på jobb och när jag är ensam.trodde i min enfalld att ingen fattade!!
Häromdagen blev jag ertappad av min fru och då erkände jag för henne att jag har problem!
Dock är vi just nu inte i den situationen där vi kan prata med varandra utan att hon blir arg och börjar höja rösten och klandra mej.
På sätt och vis förstår jag henne men klarar inte av det!!!!
Jag blir tyst!
Hon har idag pratat med sos och jag är livrädd!!
Dom verkar vara väldigt fyrkantiga och tycker inte att jag får vara själv med barnen när frugan jobbar!!
Jag har aldrig utsatt barnen för fara genom mitt drickande!!
Dock har dom ju sett mej påverkad vilket naturligtvis inte är bra!
Jag vet inte riktigt vad jag ska göra men tar just nu dag för dag


skrev Majaela i När känslorna styr

Ja, Kaye, jag får försöka med det nu när jag väl börjat. ☺️
Skulle gärna ha en längre avhållsamhet men det är tankarna som smyger sig på ibland. Imorgon skall jag ladda med lite godis ? ? ? ? drömmen om Idealvikten 58 kg får vänta lite till


skrev Kaye i När känslorna styr

Hej
Tänk på att det tar 10 dagar för att alla effekter av alkohol ska försvinna ur din kropp.
Så kan du motivera dig till dag 10
?
Kämpa på
Kram⚘


skrev Majaela i När känslorna styr

Lite jobbigare idag. Funderat hit o dit om jag verkligen vill sluta. Det är ju så avkopplande att ta ett glas vin och kanske kan jag efter dessa dagar med uppvaknande klara att dricka i begränsad mängd. I alla fall till helger. Ja diskussionerna pågår i huvudet.
Dåligt med godis hemma är inte heller bra, men har ändå inte druckit något. Problemet är bara att nu vill jag igen.
Hmm....
En dag i taget.
Tack för pep En dag i taget!??


skrev Onkel F i Vilka är era erfarenheter av Beroendemotagning

Jag har ingen erfarenhet av Naltrexon, men jag har tagit Antabus i två omgångar med några års mellanrum.
Båda gångerna har det varit tal om risken för suicid.
Senaste gången ställde jag en direkt fråga till den ansvarige läkaren varför man tjatade om det och fick till svar att det var Socialstyrelsens direktiv. De har en nollvision i frågan.
Jag skulle tro att det är nollvisionen det handlar om. Det är mottagningens förbannade plikt att se till du inte får några dumma idéer. Ett slags (ovälkommen, om du frågar mig) omtanke om den vårdsökande. Oroa dig inte, även om det kan kännas lite obehagligt.

Personalen på mottagningen är där för att ge dig den hjälp du bett om, men du har också rätt att få en behandlingsplan. Du kanske behöver ställa frågor om hur den ser ut i ditt fall? Även om de har ditt bästa för ögonen har de inte rätt att "bolla runt" med dig mot din vilja. De är dock proffs på att ta hand om sådana som dig och mig, människor med alkoholproblem.

Oavsett: Ett väldigt klokt beslut att söka hjälp, starkt och modigt. Ha lite tålamod så kommer det att bli bra!

Kram, och ta hand om dig och de dina!


skrev TappadIgen i Ensammast i Sverige

Jag mediterar varje dag och känner att jag har gjort framsteg men känner fortfarande vissa gånger att det gick sådär. Då är det bra med en sådan attityd som din. På't igen bara :)


skrev Kennie i Jag vill ha huvudrollen i mitt liv igen!

Bra att du gör något åt problemet genom att börja skriva här! Jag kan rekommendera att göra så som de föreslog här på Alkoholhjälpen, att börja med en nykter period på tre månader och sen besluta hur du vill gå vidare. Då hinner beroendet gå ur kroppen och hjärnan, och du kan tänka bättre. Kan rekommendera Annie Grace bok Tänka klart, den fick jag många insikter av. Och Rebecka Åhlunds Jag som var så rolig att dricka vin med. Du har mycket som du gillar med ditt liv, så klokt av dig att styra upp drickandet innan något av det förstörs. Själv kände jag hur livsglädjen återvände efter några veckor utan vin, jag som förut trodde att vin var det enda som muntrade upp... Så testa, det är så värt det!!


skrev Hitofude i Ensammast i Sverige

Hittat en guidad meditation med andning som tema.
Gick sådär ? . Men på't igen imorgon, övning ger färdighet!


skrev Anonym31513 i En stund på jorden

Andrahalvlek: Det jag tagit till mig mest är fakta om hur alkoholen skadar våra kroppar. Tex att de senaste årens forskning visar att även mycket små mängder alkohol ökar risken för cancer.
Även det här med hur beroendehjärnan fungerar. Varför man känner sug och hur man liksom kan programmera om hjärnan med sina tankar. Jag har köpt en bok som det tipsas om i experimentet som handlar om just det. Den heter "The little book of big change" av Amy Johnson. Har dock inte hunnit läsa en rad än.


skrev Anonym31513 i En stund på jorden

Illaute: Jag brukar köpa Carl Ljungs alkoholfria rödvin på Coop. Ärligt talat så tycker jag inte att det smakar gott. Det smakar mest som dålig saft! Jag gillar dock den lite lyxiga känslan av att ha ett glas rödvin bredvid mig.


skrev Rule74 i Nu är det allvar!

Känner mig just nu handlingsförlamad. Har ingen lust med någonting. Dricker bara en massa alkoholfritt, äter en massa onyttigt och kollar serier. Jobbar mycket mindre än vad jag borde i min karantän här hemma. Mitt liv är liksom på paus. Så himla tråkigt på något vis. Måste ta mig upp och i kragen och GÖRA saker. Inget händer av sig själv, liksom. Skulle bara vilja komma bort från allt just nu. Äter lite mer choklad som tröst...Snacka om patetisk självömkan...Känner mig inte ens glad över att vara nykter, men vet såklart att det inte skulle hjälpa att dricka heller - tvärtom.


skrev Rule74 i När kommer dag nr två??

Du är på rätt väg, bort från träsket. Jag vet och känner som du, att det är svårt. Men vi är här. Och vi kämpar. Framåt är vägen vi ska gå. Tänk hur du vill att ditt liv ska se ut om 15 år och försök att ha den målbilden. Behöver göra samma sak själv. Känner mig just nu handlingsförlamad. Har ingen lust med någonting. Dricker bara en massa alkoholfritt, äter en massa onyttigt och kollar serier. Jobbar mycket mindre än vad jag borde i min karantän. Mitt liv är liksom på paus. Så himla tråkigt på något vis. Måste ta mig upp och i kragen och GÖRA saker. Inget händer av sig själv, liksom. Skulle bara vilja komma bort från allt just nu. Äter lite mer choklad som tröst...Snacka om patetisk självömkan...
Kram


skrev Varafrisk i När kommer dag nr två??

Vet man det först när man har varit nykter en period? Att man nådde botten innan man blev nykter? För när man fortfarande håller på och dricker och har några nyktra dagar här och där så kan det vara svårt att känna att man har nått botten? För man har tänkt det så många gånger och ändå går det lite till. För ganska så länge sedan när jag gick på rådgivningscentrum sa kuratorn att många blir nyktra först när det har hänt något som tex att man har kört rattfull.

I eftermiddag när jag var och handlade stod en kvinna och sålde tidningen "Faktum" . Det är väldigt sällan som någon säljer den tidningen i vår stad men jag har sett det någon gång tidigare. Jag stannade till och jag köpte tidningen...kvinnan pratade nästan ingen svenska..men jag förstod att av de 100 kronorna som jag betalade fick hon 20 kr. Jag bor i en liten stad och jag vet att det finns hemlösa i vår stad...och att hemlöshet beror på olika faktorer. Jag kom då att tänka på när en man som jobbade på Familjerätten i den stad som jag pluggade i kom till vår utbildning...och han berättade hur lätt det kan vara att bli hemlös. Så när jag satte mig i min bil efter att ha handlat lite mat och köpt tidningen så tänkte jag...."Varafrisk (tänkte givetvis mitt namn) om någon hade sagt till dig för ca 15 år sedan att du idag skulle vara alkoholist..hade du trott på det??" Och..NEJ...jag hade aldrig någonsin trott att jag skulle hamna där jag är idag...MEN..och SÅ...det finns liksom inget skydd...utan vem som helst kan hamna här!!

Och, jag vet inte om jag är på botten ..men det känns som om jag är väldigt nära..för jag är sliten..nedgången...och jag lever inte mitt liv...utan jag har fastnat i tankar om alkohol...om mat...om dålig självkänsla...och det känns verkligen som ett träsk...och väldigt snårigt...och jag vill inte vara här!!


skrev snusen i Orkar inte mer

Tack ?Jo jag kämpar på här. Vissa dagar går de lite lättare andra dagar är de tuffare. Idag är det en sådan dag. Men med bra terapeut och rätt personal som jobbar kväll så ska väl denna kväll överlevas också.


skrev Lilleman i Kämpar på.

Det var ju det. Man drack ju flera dagar i veckan. Men till slut så drack man ju sjuka mängder o man blev ju inte fullare. Det slutade som ge det man ville. O spelade ingen roll om man var utan i en vecka. Givetvis gick man ju samtidigt upp i vikt av all öl. Det har slutat med att man får såna sjuka blodsockerdippar nu så man måste äta oftare. Jag som äter max 2-3 gånger om dagen och nu måste ha något var 3'dje timme.
Men vikten ska ner nu, bort med varenda kolhydrat. Och promenera så man får röra på sig lite.

Ja du har rätt, en dag i taget ?
Och det tar ju inte så länge innan man slutar svettas och blir av med tröttheten, koncentrationsvårigheterna och ett blodtryck som åker jojo.

Det vet man ju för allt blev bättre förra gången jag hade en vit månad.
Men nu är tanken att det ska slutas helt. Vill inte att någon ska må som jag gör nu.


skrev Ankie i Hjälp

Tack för tips, det skall jag göra. Jag har inte tänkt kring detta riktigt än,tar en dag i taget. Spontant känner jag att om jag tar ett beslut om helnykterist nu så blir det övermäktigt. Klart jag önskar att jag kan dricka som "normala" men jag vet inte. Jag får nog iaf till en början vara mycket hård tänker jag. Sa till min sambo igår att jag bestämt mig för att sluta med alkohol ett tag nu, det kändes bra för då blir det lite ytterligare positiv press när det uttalats.


skrev Mrx i Kämpar på.

Lilleman, bra att du lyckats minska konsumtionen. Jag tycker det är ett gott tecken när du har lessnat på alkohol. Nu har du ju korkat igen helt eftersom alkohol inte ger dig något positivt. En dag i taget blir med tiden flera dagar ?
/Mrx


skrev Ankie i Hjälp

Mitt barn var också det som fick mig att ta det slutgiltiga steget. Jag vet att han flera gånger förstått att jag har varit full, jag har gömt flaskor i hans rum för att min sambo inte skulle hitta dom de veckor hon var hos pappan och sedan glömt att ta bort tomma vinflaskor. Jag har haft sån ångest för detta, tänkt att nej nu skall jag skärpa mig men inte lyckats. Humöret var en annan sak, jag hade kort stubin, blev onödigt arg, var trött. Ja , allt dåligt. Sen kom hjärtklappningarna, trycket över bröstet, yrsel mm. Nu har jag inte druckit på 2 dagar, visst är det ett litet steg men för mig oerhört stort och jag kanske inbillar mig men jag känner mig redan nu piggare. Ikväll skall min sambo ha en aw via teams och jag har köpt en cola zero och kommer att dricka den istället för 1 flaska vin i smyg som vanligt ?


skrev Lilleman i Kämpar på.

Hej igen! Min gamla tråd var tyvärr låst!

Hösten var ganska tuff, varit arbetslös och på landet så det blev en del drickande, men något hände i december! Blev som less denna alkohol mer eller mindre.
Men slutade inte helt av någon anledning. Men drog ner ordentligt. Även om bästa hade varit att sluta helt.
Ser ändå det som mycket bättre. Har nu korkat igen helt sen en vecka. Är fortfarande arbetslös. Så dagarna är lite trista men man får tänka positivt. Har ju mina krämpor jag vill bli av med. O det enda är att vara utan.
Ja det var detta för nu men kände att jag måste skriva några rader.


skrev Aklejan i Ensammast i Sverige

Idag är jag på arbetet. Ur askan i elden - helt dött.
Det är klart att du/vi kan ändra oss (inom rimliga gränser). Jag är också 50+, visst kanske går det inte lika lätt som för en tonåring.
Heja dig!
Kram