skrev Charlie70 i När kommer dag nr två??

Självklart är du redan en sensuell superpingla Varafrisk! Får du nu sova ordentligt också så vet man inte vad som händer kanske :D

Skämt åsido. Läser dina starka inlägg. Vill bara titta in för att berätta att jag tänker på dig och önskar dig och familjen en fin nyårsafton.

Gott Nytt År!


skrev FinaLisa i Dags att kliva ut ur mörkret

Härligt att läsa om ditt nya lugn och övertygelse om att du inte längre behöver alkoholen i ditt liv.
Önskar dig fortsatt lycka till och tack för att du tittar in i min tråd med uppmuntran då och då.
Det värmer och betyder mycket ska du veta??

Kram ???


skrev Torn i Nystart Version 2

2021 blir ditt år! Tredje gången gillt, den här gången fixar du det!

Gott nytt år!


skrev Kontentan i Vad ska man se fram emot?

Först så beklagar jag din förlust, det är fruktansvärt.
Det låter som en klyscha men allt som behövs är nykter tid så blir det bättre, alla bördor känns lättare att möta.
Jag trodde själv att alkoholen var min nyckel till att orka med mina problem, ångest, djupa depression och svaga livslust.
Trodde att livet som nykter var smärtsamt när jag inte kunde bedöva mig själv och glömma. Jag använde spriten till att få tyst på alla tusentals tankar som snurrade fram och tillbaka i huvudet.

För varje dag som går nu så får jag tillbaka en liten bit av livet och det kommer du också få, du kommer att få känna glädje, mening, stolthet, mod, styrka, energi, kärlek, lugn osv osv.

Häng kvar här inne och läs och skriv.
Kanske prova ett AA möte? De har hjälp mig enormt.


skrev Torn i Dag 1

En jättebra lista! Allt det där slipper du och många fler positiva saker kommer du få uppleva.

?


skrev nystart i Nystart Version 2

Tack till mig själv för att jag valde att vara nykter ikväll, det kommer bli en fin present imorgon bitti.


skrev Citrus i Dag 1

Mest för att jag behöver skriva av mig så här första dagen:

- jag vill sluta dricka i smyg fastän jag ser på mina barn att de vet
- jag vill sluta planera inköpen på Systemet så jag handlar på olika ställen varje gång
- jag vill sluta smyga ut flaskor till återvinningen
- jag vill sluta räkna ut när jag ska sluta dricka på kvällen för att kunna köra nästa dag
- jag vill sluta spendera så mycket pengar och istället ge de pengarna till mina barn
- jag vill sluta oroa mig för att det ska märkas på jobbet
- jag vill sluta oroa mig för min hälsa, när går gränsen för skador i kroppen?

Kort sagt: jag vill ha tillbaka kontrollen över mitt liv! Och jag vill leva.

Dag 1 snart slut. Imorgon dag 2!


skrev TappadIgen i Dag 1

Själv hittade jag inte forumet förrän jag hade slutat. Men jag visste också väldigt länge att jag behövde sluta. Det verkar som att det tar olika tid för alla och vissa hinner sjunka djupare ner i botten än andra. Ibland önskar jag att hade slutat tidigare, men det är ju liksom lönlöst att önska för det ligger ju i dåtiden. Chansen är ju också att jag inte var redo förrän jag faktiskt var det. Du kommer nog aldrig hitta någon som ångrar att de slutade för tidigt i alla fall.

Kanske är det där du är nu. Redo alltså! Att vara här är ett stort steg i sig. Det finns ju ett program här också, men det är tydligen inte tillgängligt för tillfället. Där kan man fylla i lite av sina mål och kanske göra det lite mer konkret för sig vad det är man vill få ut av det.


skrev Citrus i Dag 1

Tack för kommentar, bara att ge mig in på ett sånt här forum är ett enormt steg för mig, har i tysthet vetat länge att jag har problem, men nu vet fler (även om vi är anonyma), och det känns faktiskt tryggt!

Jag har sett flera här göra listor på det som är negativt med alkohol, och jag har min också, tror det är bra att bygga på den. Och välja rätt väg. För jag kan ju välja!

Jag behöver hitta något att göra bara. Soffan och Netflix bjuder bara in till vin... men ska nog komma på något! Jag är ju här iaf :)


skrev TappadIgen i Dag 1

Varför tog det flera år att komma på det, undrar du. Det är nog många med dig som undrar samma sak :) Men egentligen är det inget att göra åt. Det är ju som det är. Det låter kanske klyshigt men det är ju faktiskt så att det som har varit har varit och det kan man inte göra något åt. Det du kan påverka är det som kommer att bli och det är ju det du gör nu. Det är aldrig försent att sluta dricka, men sluta nu.

Fortsätt nu på den känslan du är inne på! Är bra att du inte väntar till efter nyårsafton. Det är bara att slita av plåstret!

Har du några strategier du har funderat på? Att skriva av sig här och läsa hjälper många, har jag förstått.


skrev Citrus i Dag 1

Hej, ny här. Försöker få till ett inlägg, får se om jag klarar det ;)

Idag är det dag 1. Utan alkohol. Jag vill inte mer, är rädd om min hälsa. Varför tog det flera år att komma på det?

Bestämde mig egentligen för några dagar sen, men först idag kände jag inte för att dricka mer trots att det står vin i kylen, trots att det är semester, trots att det är nyårsafton imorgon. Hoppas jag klarar fler dagar.

Läser och tittar runt. Redan tacksam för fina inlägg.


skrev snusen i Orkar inte mer

Tack så mycket och önskar dig ett härligt 2021.


skrev BK70 i Att smyga ner i källaren

Ja, detta med självkänslan.
Där slog du huvudet på spiken!


skrev Kontentan i Att smyga ner i källaren

Vill inte kapa Steffes tråd men känner att jag är tvungen att sätta ner foten lite.
Du skriver "Inte druckit på två dagar, vilket jag tycker är en bedrift, men egentligen är det bara löjligt att tycka att det är något."
Det här är så typiskt oss missbrukare att ha så dålig självkänsla. Att komma till insikt är enormt starkt och en väldigt stor grej. Dina två första dagar är långt mycket större än mina två senaste dagar. Bra jobbat och var stolt över dig själv


skrev BK70 i Att smyga ner i källaren

Ja, du har många följare här Steffe!
Vi hoppas du mår ok och att du vill fortsätta att försöka, och gärna skriva.
Någon skrev, i all välmening, att det finns en orsak till att man dricker, att det är något man inte orkar.
Min fru dog i cancer så jag kan väl skylla på det. Men nej. Problemen kom långt innan hon blev sjuk.
Jag tror att mina alkoholproblem kommer sig av att jag som ung tyckte det var häftigt att dricka snabbast och bli fullast. Och sedan har det osunda beteendet hängt i.
Jag är 50 nu och gick med i detta forum igår. Inte druckit på två dagar, vilket jag tycker är en bedrift, men egentligen är det bara löjligt att tycka att det är något.
Apropå källare.
Jag fick en dyr, fin champagne när jag fyllde 40.
Den skulle jag ha till nyåret.
En måndag kom jag hem från jobbet. Frun och barnen var upptagna i köket. Jag smög ned flaskan som fanns i vardagsrummet i min ryggsäck och gick ner i källaren. Drog i mig champagnen på nolltid.
Sedan var jag i några månader orolig för att hon skulle upptäcka att den inte stod i vitrinskåpet.
Men hon upptäckte aldrig det, för hon var aldrig intresserad av alkohol.
Jag läser mycket om liknande situationer i detta forum.
Vi har kommit rätt Steffe, som hittat hit. Skriv gärna igen!


skrev Kaye i Kämpigt

God fortsättning Jakten.
Hoppas din julhelg varit rofylld och att du mår bra.
Imorgon är sista dagen på 2020?
Kram⚘


skrev Kontentan i Att smyga ner i källaren

Hur går det för dig Steffe?
Skriv gärna en rad eller två. Och känn ingen skam om du misslyckas med att vara nykter. Ingen dömmer dig här inne.


skrev Fjällripan i Svårt ta första steget att sluta dricka

Jag har lite svårt för det där med vara i möte, jag liksom skäms över att visa mig i en skärm eller fysiskt. Har den där fasaden som säger åt mig att inte visa mig, att världen inte ska få se att det är just JAG som har problem även om det är flera andra i samma situation. Mitt huvud är inte redo för det steget ännu. Därför jag gillar skrivandet, och visa sina tankar i text istället.


skrev Fjällripan i Svårt ta första steget att sluta dricka

Känns så skönt att vara här i den här gemenskapen. Jag läser och läser och känns verkligen som att man inte är ensam. Jag har ett mål att hålla mig ett helt år från alkohol men med små delmål på vägen, en dag i taget. :)


skrev Dahliarose i Lever, dödsångest och oro

Åh tack!!! Detta behövde jag! Jag kände typ att jag bestämt mig att dricka imorgon och kände redan i mig” men då kan jag lika gärna dricka idag med” men nej!!!! Jag ska fan inte! Jag håller fullständigt med! Att börja om hela jäklaaaa tiden är jobbigt!!!! Så jag ska inte dricka idag eller imorgon. Det va min bror som skickade. Han vet inget. Eller han vet att jag dricker mycket och älskar vin. Men det vet alla. Att jag har problem? Vet inte om det är någon som vet. Jag kommer från en småstad. Ska inte dra alla över samma kant men alla dricker nog mycket.


skrev Kaffetanten88 i Lever, dödsångest och oro

Och just det! Som någon sagt till mig. Man ångrar aldrig en nykter dag! Där emot så ångrar man ofta en kväll man druckit.


skrev Kaffetanten88 i Lever, dödsångest och oro

Jag är också på dag 11. Mitt humör svänger också mycket just nu. Mycket ångest av och till. Idag har varit en bättre dag. Jag känner som några andra säger att dricker jag nu så börjar allt bara om sen. Är det värt att må bra i några få timmar för att sen må jättedåligt dagen efter? Börja om hela processen igen? Jag vet av erfarenhet att jag bara kommer fortsätta dricka och svika mig själv, min son och min pojkvän. Dock har jag det lättare imorgon som ska fira med familjen. De vet allt och alla kommer vara nyktra. Tycker din kompis inte var så snäll som sa så men tyvärr känner vissa att de mår bättre över sitt eget drickande om andra dricker med. Kanske kompisen har problem själv? Bara en tanke. Vill inte vara otrevlig utan bara en fundering.


skrev Kaffetanten88 i Svårt ta första steget att sluta dricka

Aa tycker jag också är bra. Det har hjälpt mig mycket. Gått av och till i ett år. Efter ett möte mår jag ofta mycket bättre. Har även fått en bra vän där ifrån. Hon har verkligen ställt upp när jag behövt stöd.


skrev Varafrisk i När kommer dag nr två??

När jag arbetade som skolkurator på en F-6 skola fanns det en lärare där som när hon var rastvakt hade handväskan med sig....en dag så sa hon "jag är nog född med handväska"....å jag tyckte att det var så festligt...för det sa så mycket om henne själv. Jag kom att tänka på henne...för jag undrar...är jag född duktig?!?! Nja...kanske inte helt och hållet men ådran finns starkt inom mig......

Innan mitt alkoholberoende blev ett problem ...då när jag kunde hantera alkoholen...var det väldigt sällan som jag drack på ett sådan sätt att jag skämde ut mig...kanske några enstaka gånger ....kanske jag skämdes inom mig för jag visste att jag hade druckit för mycket och kanske jag inte mindes allt..men jag var aldrig den som man pratade om efter festerna..."att hon blev så full". Jag minns en gång då man trodde att jag verkligen hade varit full men då jag bara vara väldigt glad....När alkoholen senare blev ett problem var jag som oftast duktig på att hantera mitt drickande på festerna och blev jag för full ja...då var även övriga gäster för fulla så ingen märkte att jag var det...mer än jag själv som hade ångest dagen efteråt eller kanske ytterligare en dag efteråt...för jag visste inte vad jag hade sagt. Någon gång på någon middagsbjudning...kanske jag drack för mycket...blev inte så full...men kanske lite för vass i mina svar...i mina kommentarer...vilket jag hade kanske inte varit annars...fast numera skulle jag nog våga ge de där svaren för de handlade många gånger om att stå på den sidan där de människor finns som inte passar in i mallen...sexuell läggning, etnicitet, psykisk ohälsa, missbruk mm. Det som ligger mig varmt om hjärtat...alla människors lika värde.

Så duktigheten har funnits inom mig även när jag har druckit alkohol bland människor...allt för att inte visa en sämre sida av mig själv....men den sidan har ju funnits så starkt hos mig inom hemmets väggar......kanske den farligaste och oärligaste formen av alkoholberoende. Å just nu är jag som oftast väldigt arg...kan vara så otroligt arg på min man...och det gör mig SÅ otroligt ledsen....jag säger SÅ fula saker...så det finns nog ingen som skulle kunna tro att jag säger så fula saker....och...det är inget försvar...men en ganska stor del av förklaringen är ...ja...alkoholen...som gör mig till en sämre variant av mig själv...när jag egentligen kan vara SÅ himla bra och är SÅ himla klok!!

Så när jag läser era inlägg...Emmy123, Kaffetanten88, Se klart, Torn och Sisyfos...så blev jag så varm i mitt hjärta...så otroligt varm i mitt hjärta..så nu när jag skriver så rinner tårarna...för jag vill inte gömma de där skamkänslorna och det är ju som du skriver Torn det är ju här på forumet som jag kan berätta allt utan att skämmas. Och, jag tänker inte skämmas när jag möter alla de professionella personer som jag har berättat för....och som jag skrev senast jag VET så mycket...men som jag också skrev det är inte grundat inom mig...och jag har inte svaret på den frågan varför det är så. Jag VET mycket och KAN mycket men jag har inte SVARET på alla frågor varför jag inte lyckas...för då hade jag ju redan lyckats!! Eller hur?!?!? Jag vet bara hur jag vill leva mitt liv....

I förmiddags när min man och jag drack kaffe...satt jag och berättade för honom hur jag känner...och tårarna rann. Jag sa att ska jag lyckas med att bli alkoholfri...då kan inte jag finnas för er (mina min man, mina barn och svärdotter) så som jag alltid finns till 150% jag måste gå in i mig själv och leta efter svaren för att hitta min väg....

Och så är det...det krävs mycket styrka och målmedvetenhet av mig själv....jag är närmare...

Igår när jag la mig testade jag sömnmaskinen....jag har fått med mig ett datachip som ska sitta i maskinen för att kunna registrera min sömn....detta datachip var som bortblåst...fast det hindrade ju inte att jag kunde testa maskinen....testade inte länge men jag gjorde det. Har en mask som bara sitter över näsan och då måste munnen vara stängd...när jag öppnade munnen så blev det liksom "baksug"...haha...och sen kändes det som om jag inte kunde andas...jag är ju lite täppt i näsan...Ja..herregud vilken cirkus....men jag började iaf...och jag tror att det är ett steg...för börjar jag så jag vet om maskinen är något som kan fungera för mig eller inte...så lugnar det mig....men det är tämligen en mycket speciell situation...Ni skulle sett hur det såg ut vid min säng i morse när jag vaknade...och jag är otroligt tacksam för att mannen vid min sida har jag delat sovrum med under lång tid. Läste en artikel där en sömnexpert hade uttalat sig som svarade någon som var orolig för samlivet....experten svarade...att man inte skulle vara orolig för samlivet för under dagtid skulle man se så mycket mer sexig ut. Jag kanske inte strävar efter att se sexig ut....men en sensuell 58-åring kan väl aldrig vara fel?!?!?

Kram :)