Senaste kommentarerna i forumet

Ja och sedan ännu skönare att vakna pigg och fräsch, iaf relativt, i morgon, haha.
Jag är nu på dag två och har ff bakissymtom som ångest samt oro plus det gamla vanliga som trötthet och hunger och törst och irritation osv.
Men jag känner igen mig i det där att man är just orolig och rastlös då det är vad jag brukar vara dygnet runt, nykter.

Ja och sedan ännu skönare att vakna pigg och fräsch, iaf relativt, i morgon, haha.
Jag är nu på dag två och har ff bakissymtom som ångest samt oro plus det gamla vanliga som trötthet och hunger och törst och irritation osv.
Men jag känner igen mig i det där att man är just orolig och rastlös då det är vad jag brukar vara dygnet runt, nykter.

...på kvällskvisten. Känner mig orolig o rastlös. Barnen bråkar och lördagen går på. I vanliga fall hade jag redan druckit ett antal glas vin och varit härligt avtrubbad. Nu gör jag inte det och tycker bara det e så jobbigt. Skulle vilja ha semester från mig själv ?? dock omgiven av människor som vet att jag inte tänker dricka nåt så risken att jag gör det är mindre än minimal för den skammen tar jag inte. Bara att stå ut och försöka vila i att det kommer kännas lättare sen. Och att det kommer vara skönt o lägga mig nykter ikväll. ❤️❄️

...på kvällskvisten. Känner mig orolig o rastlös. Barnen bråkar och lördagen går på. I vanliga fall hade jag redan druckit ett antal glas vin och varit härligt avtrubbad. Nu gör jag inte det och tycker bara det e så jobbigt. Skulle vilja ha semester från mig själv ?? dock omgiven av människor som vet att jag inte tänker dricka nåt så risken att jag gör det är mindre än minimal för den skammen tar jag inte. Bara att stå ut och försöka vila i att det kommer kännas lättare sen. Och att det kommer vara skönt o lägga mig nykter ikväll. ❤️❄️

Låter toppen, kämpa på - dagarna går snabbare och snabbare tycker jag. Första veckan var tuff, men sen började jag se och känna fler och fler fördelar ??

Det som stör mig mest är när jag druckit några glas så blir jag så effektiv... köket är städat en tvätt snurrar och jag har piffat alla kuddar i soffan... jag lova mig själv att hålla upp en vecka innan jag skulle till beroendekliniken men det gick inte.... hade en "nödflaska" och jag använde den.....Har egentligen inget att säga med detta inlägg.... antar att jag bara är rädd att bli dömd av en läkare .... Hur kan någon som inte varit i min situation veta....?

Du är så himla klok, och du skriver så fint till mig...du fångar upp mig. Tänkte på det där med tillkortakommanden. Tänkte på det när en sjuksköterska ringde från sömnmedicin och frågade hur det gick med min sömnmaskin. Jag har ju börjat att använda den men inte så mycket eller så längre varje natt...och jag förklarade det för henne. Hon sa till mig att jag tror att du gör det hela lite för stort...och...se vad du har gjort istället för vad du inte gjort. Och, jag sa till henne att det är jag i ett nötskal.....

Och jag tänker på mina tillkortakommandon...och tänker på min mamma...på min uppväxt....så jag vill bara berätta lite om min mamma....varning för att det kan bli långt!!

Min mamma föddes 1925 i en syskonskara av sju barn, hon var mittenbarnet. När jag pluggade till socionom läste jag en kurs inom äldreomsorg då man skulle intervjua en äldre person. Jag intervjuade min mamma. Jag frågade henne om det var något hon ångrade, hon svarade jo att hon aldrig fick utbilda sig. Men så sa hon att hon var tvungen att jobba på mina morföräldrars gård, hjälpa till med att ta upp sockerbetor (mamma kom fr Österlen). Hon fick sluta att ta pianolektioner för att det var för dyrt. När hon var ca 19 år flyttade hon ca fyrtio min norrut och fick plats som kokerska och barnflicka på en gård. Min pappa arbetade på en annan gård och de träffades på dans. Det finns en sida hos min mamma som jag tyckte mindre om men en annan sida som jag i vuxen ålder kunde känna stolthet inför som jag hade kanske tänkt på tidigare. Mina föräldrar var i princip självförsörjande med djur på gården och min pappa var jägare. Mamma hade en stor köksträdgård och en trädgård full av blommor och fruktträd. Under femton somrar hade vi sommarbarn ...på somrarna var det fullt med folk i mitt hem...sommarbarn och släktingar från Skåne. Mamma tog hand om barn/sommarbarn/släktingar och hushållet. När hon vara 40 tog hon körkort, när hon var 50 läste hon engelska tre år på kvällstid och efter det åkte till England och Skottland med min faster och vid 60 blev hon "dagmamma". På kvällstid var hon aktiv i föreningslivet i Röda korset, Kyrkliga syföreningen, Centerns kvinnoförbund och bygdegårdsföreningen. Min mamma var född till att passa in...och jag var född till att passa in...men kanske har jag ändå min mamma att tacka för att jag vågade börja plugga vid 39-årsålder.

Mina föräldrar var kärleksfulla men inte så pushande...hade inte så höga krav på mig...mer än man skulle hjälpa till hemma med olika sysslor. Som många andra föräldrar i den åldern så var det mycket jantelag över det hela....så under nästan hela mitt liv sökte jag bekräftelse hos dem...känna att jag var speciell för dem. Jag är alldeles övertygad om att jag var speciell för dem men de sa det inte och jag hade aldrig den känslan.

Så varje dag är en ny dag att erövra...att förstå sin egna betydelse...och jag har så svårt att förstå det...men jag jobbar på det....

Och när det gäller alkoholen så vet ni ju att jag jobbar på det...och jag funderar verkligen vad som ska till....en sak har jag lärt mig iaf att inte skriva i forumet på morgonen att jag ska vara nykter den dagen för när jag inte lyckas...då blir misslyckandet så stort...och skammen...så det är bättre för mig att skriva efteråt.

Känner mig lite nervös inför provsvaren samtidigt som jag tycker att det skulle vara skönt att få reda på dem...men jag tror inte att jag kommer att få antabus för då måste mina levervärden vara helt perfekta vilket jag inte tror att dem är. Jag tror inte att antabus är lösningen på mitt problem men jag tror att det skulle kunna ge mig en paus från alkoholen en möjlighet till flera nyktra dagar i rad.

Vill bara säga det att jag behöver er mina vänner...jag är inte en lätt person att ge råd till men jag behöver vänner på min vandring:)

Kramar:)

Igår blev det sådär mycket som hänger kvar hela dagen efter.

Var rejält sliten efter jobbveckan. Köpte 4 öl och hade lite vin kvar. Drack inte upp allt men blev såklart påverkad. Hamnade sen hemma hos ett sällskap som enbart hade sprit. Drack inte mer än 3-4 drinkar men hejsan vad det slog till. Jag dricker aldrig sprit, delvis för att jag inte kan kontrollera effekten av starksprit. Men, bjuds jag och inget annat finns, då tror jag att det är lugnt.

Det hände inget speciellt och hem kom jag, även fast jag inte minns just hemkomsten... Ingen ångest idag mer än irritationen över att jag inte kan njuta av livet utan alkohol.

Det är jättebra att den/de som står en närmast vet om att man tagit ett uppehåll med alkoholen och orsaken till det.Ett första steg till att bli av med skammen. Det blir väldigt jobbigt och stor risk till återfall om man inte har det stödet/förståelsen från dem. Detta gör ju också att man kan få hjälp med att inte ha alkohol hemma i början. Bli uppbackad vid framtida sociala tillställningar mm. Att man har berättat för de nära gör också att det blir lättare att senare berätta för andra. Efter ett tag blir det ” no big deal” alls att stå upp för att man inte dricker. Man har inget att skämmas för, är det skamligt att man vill bli frisk från en sjukdom och må bra? Nä, det är något man ska vara glad och stolt över. Att man tagit tag i saken. Svårt att ha det tänket nu, jag vet, men det kommer med tiden.

Får väl tillägga, att det är min erfarenhet och åsikt i alla fall. Har varit nykter i drygt 1 år.

Grattis till 28 dagar till er båda! ?

Ush då... att bli farlig när man dricker måste vara riktigt jobbigt ❤
Skriv gärna hur det gick med maken när du pratar med honom. Själv var jag jätterolig inför snacket. Tagit det lite åt gången. Men reaktionen har varit enbart positiv och stöttande ???

Jag vet dock inte vad det är men något finns det här som ger styrka.
Gemenskap mot samma fiende kanske??

De har redan diagnostiserat som jag skrev här tidigare och det skulle sedan medicineras med det ena och det andra bla bla. Men jag som gammal missbrukare av knark och tabletter sa nej direkt och bad om annat stöd som kbt eller annat, men de var bara intresserade av att skriva ut mediciner.

Jag har som en eld som rinner i kroppen samt hjärnan är ju på snurr och man gör 10000 saker samtidigt och sen kollapsar och blir liggandes med ångest och så tar man ett par öl som blir till kanske tjugo.

Jag har ganska mycket ångest och oro som nöter och den försvinner ju när värmen av alkoholen tar vid.
Jag känner dock ingen glädje av att dricka alkohol längre utan det är typ smutsigt och smakar inte osv.
Jag trodde att jag vart glad och belönad av ruset, men nu när man tänker efter så har det ju inte varit så dock.

Jag har i samma veva spottat ut den sista snusen för nikotin är ju något som ger ångest med.
Fan, jag som vill snusa och dricka??!! Eller?? Nej kanske är det en lögn med. Lögner.

Men nu är det nyktra och sunda bästa spåret vilket inleds dag för dag med att jag ger mig en nykter dag för dag.
Ska försöka att inte blicka bakåt på vad som varit utan nu är det fokus framåt som gäller och en chans att kunna ta revansch på livet.

Jag är också på dag 28! Ja visst är man skör. Får impulstankar på att köpa vin rätt ofta men har inte gjort det.?❤ Jag har svårt att berätta för min kille han blir så ledsen bara av att jag har tankarna men jag brukar skriva här och resonera med mig själv. ?

Som andra sagt så är det vanligt att man medicinerar med alkohol om man har diagnoser. Jag tycker du ska ta kontakt med vården eller online och så. Jag tror det kan hjälpa att komma till roten varför du dricker. ??

Precis så har jag gjort. Sökt vård privat för utredning och behandling. Jag har definitivt diagnoser. Än så länge generellt ångest sydrom, dystoni och hetsätning. Vi ska även kolla autism och adhd. ?

Så kolla vad för hjälp du kan få för ensam är inte stark. Och skriv mycket här. Det gör jag i min egen tråd och jag tycker det hjälper. ??

Det låter positivt och ger mig lite hopp.
Ju mer jag läser folks historier och kommentarer, och tänker på det som skett, desto mer inser jag att det faktiskt är ett problem, och ett potentiellt farligt sådant. Men att det finns hjälp att få och lösningar.
Och jag har bestämmer mig för att prova helt alkoholfritt, eftersom ”bara ett par öl” historiskt har eskalerat och lett till faktisk misshandel, ångest och en skadad relation.

Jag har skrivit en lista med fördelar att sluta och hindren/lockelser som jag kan komma på, och ska försöka komma på lösningar på hinderna så jag kan vara lite förberedd.
Har även försökt skriva ner det jag minns av de hemska tillfällena som vart föregående år för att verkligen påminna mig själv om allvaret när jag vacklar och funderar på om jag ändå inte kan ta en öl eller ett glas.

Sen är frågan om jag kanske ska prata med maken om det också. Vi har i princip låtsats som att inget hänt, som alltid. Som ett det inte är nån fara, ”det var ju alkoholens fel”. Men jag känner att det faktiskt är mitt fel eftersom jag fortsätter konsumera alkohol. Och jag tror han kommer vara stöttande om jag säger att jag vill sluta dricka. Det är ju trots allt han som drabbats värst.
Det finns gott om alkoholfria alternativ nu för tiden. Till och med på systemet, så vi kan handla tillsammans som vi brukar, men i olika hyllor.

Herregud❤️ Idag har jag varit nykter i 28 dagar! Vilken stor grej och klockan är 1539 systemet är stängt så de kommer bli 29:)
Vilken resa de varit och är fortfarande. Har pendlat såååå mkt i humör och månde att de inte är klokt! Deppig, arg , glad, ledsen lycklig, you name it! Igår va jag riktigt sugen på alkohol! Berättade för min sambo: jag är så sugen idag jag funderar på att köpa eller smyga bara så du vet! Han sa gå och träna! NU! så jag gick och träna hårT och kom hem tacksam. Blev inget vin och suget blev tolerant! Berätta för era nära hur ni mår och att ni i huvudet planerat erat drickande det tycker jag har hjälpt!
Men man är eller jag är verkligen skör. Känns som jag skulle kunna åka dit på impuls och planerat drickande! Men jag gör allt för att inte komma dit.
Kram ❤️

Herregud❤️ Idag har jag varit nykter i 28 dagar! Vilken stor grej och klockan är 1539 systemet är stängt så de kommer bli 29:)
Vilken resa de varit och är fortfarande. Har pendlat såååå mkt i humör och månde att de inte är klokt! Deppig, arg , glad, ledsen lycklig, you name it! Igår va jag riktigt sugen på alkohol! Berättade för min sambo: jag är så sugen idag jag funderar på att köpa eller smyga bara så du vet! Han sa gå och träna! NU! så jag gick och träna hårT och kom hem tacksam. Blev inget vin och suget blev tolerant! Berätta för era nära hur ni mår och att ni i huvudet planerat erat drickande det tycker jag har hjälpt!
Men man är eller jag är verkligen skör. Känns som jag skulle kunna åka dit på impuls och planerat drickande! Men jag gör allt för att inte komma dit.
Kram ❤️

Tack Kennie.

Ja sämre lär den nu förhoppningsvis inte kunna bli iaf haha. Har iaf orkat ut med hunden och fått frisk kylig skön luft samt sol, och ätit till och med. En dusch samt joggingbyxor och en huvtröja innan soffan lär det nog kunna bli med.

Mycket reflektioner när man har bestämt sig för förändring osv. Alkoholromantiserandet, att tycka att man förtjänar den där ölen eller glaset med vin, och den där är till maten, den till bastun efter, till den till den. Man hittar dessa ursäkter och de har känts acceptabla. Men nu är det andra synvinklar.

Tur det finns sociala medier och streamingtjänster som man kan surfa runt på just för att inte tänka varje jädra jobbig minut på hur kasst man mår osv haha.
Och denna sidan är ju fantastik. Att läsa och ta de av hur ni andra jobbar med liknande situationer

Heja dig!

Bra jobba ?

Vill bara dela med mig av en upptäckt jag gjorde när jag slutade dricka, och det var att efter någon månad när de nya alkoholfria vanorna började sätta sig så insåg jag mat fortfarande var lika gott, prata med vänner lika kul, det mesta som jag gillade fanns helt enkelt kvar, även med alkoholfritt i glaset. Jag hoppas att du kommer uppleva detsamma. Om du har ett alkoholproblem och om du ska sluta helt eller inte kan bara du själv avgöra, men om en fylla i värsta fall leder till att du misshandlar din man och du ändå inte kan stå emot att dricka så ser det i mina ögon ut som att du har ett problem som du behöver hjälp med att lösa. Det är väl en klassisk definition på alkoholproblem, att man dricker fast det får negativa konsekvenser. Och man behöver inte dricka varje dag för att ha problem. Många av oss som skriver här har haft problem just med kontrollförlust när man väl dricker, inte att man har ett starkt fysiskt beroende.

Fan vad stark du är. Jag får en så positiv känsla när jag läser dina inlägg. Helgerna är svårast men det känns som du har styrkan att fixa de också.
Själv är jag på dag 9. Väldigt mycket upp och ner och klättrade verkligen på väggarna dag 6. Nu har huvudvärken äntligen släppt och jag går in på forumet varje gång jag börjar fundera på alkohol. Det hjälper att läsa om alla hjältar.
Kämpa på.

Och idag ska jag inte dricka A . Känns än så länge bra.

Kommer snart tror jag! Hoppas du får en godare sömn inatt!

Låter som att du hittat balans, skönt!

Förstår det där med att det är svårt att berätta. Första gången jag slutade var det för att min sambo upptäckt mitt smygdrickande. Minns att det faktiskt på sätt och vis var en lättnad att det inte fanns ”förväntningar” att jag skulle dricka. Det var så svårt innan, även om jag ville låta bli om nån till och med köpt vin åt mig. En period gick det att ha hemma utan att dricka men sen blev det helt ogörligt... jag smygdrack och återställde, helt fixerad på alkoholen som fanns.
Tänker att berätta har suttit långt in och det är blandade känslor med det. Att erkänna att man faktiskt inte grejar att ha det tillgängligt känns så konstigt på nåt sätt när man vanligtvis är en fullt fungerande (nåja) individ. Det är inte så enkelt att erkänna det där. Sen är det ju också så att man stänger bakdörren. Inte heller det är ett lätt steg att ta. Men häll ut! Det går inte att hantera autopiloten när den har fått vittring
Du är i gott sällskap här ska du veta.