Senaste kommentarerna i forumet

Hej Vindil. Jag kämpar också dubbelt. Förhoppningsvis kan jag snart skriva kämpade, i dåtid.
Har separerat från min alkoholistman, vi bor fortfarande nästgårds men jag söker mer långsiktigt eget boende samt har tagit tag i mitt eget drickande. För ett år sedan var jag på väg rakt ner för stupet, missbruk kan uppenbarligen eskalera fort på många plan. Nu ser jag ljusare på framtiden. Lycka till och välkommen hit!

Såg ditt meddelande i min tråd! Det stämmer att jag flyttade på min ettårsdag. Kändes som ett rimligt beslut eftersom jag just nu inte har så himla mycket att skriva om just alkoholen. Nu är det snuset jag gett mig på och den var inte lätt. Skriver mer hos mig sen.

Jag tycker mig läsa att du trots allt haft en relativt fin och lugn jul. Det gläder mig. KRAM-PÅ-DIG!

Självklart måste du testa dig! Inte säkert att det är covid. Andra förkylningsvirus existerar faktiskt fortfarande även om man kan tro annat i dessa tider :D

Härligt att ni haft en fin jul och underbart med uterummet att sitta och njuta i även på vintern. Önskar jag hade ett sådant.

Kram!

Jag har en tendens att vara långrandig. Men min fråga till dig är varför. Varför dricker du som du gör?

Det finns alltid ett varför vi dricker. Och jag tror inte man är här för att det smakar så himla gott eller för att få lite rus eller lite avslappning. Det går djupare. Det handlar alltid om att man inte orkar, kan eller vill se något i vitöga. Att man inte mår bra inombords, att man inte trivs i sin livssituation, att man flyr från något osv. Det är i alla fall min upplevelse efter att ha hängt här i 1,5år (tyvärr inte nykter hela tiden)

För att komma ur alkoholdjävulens grepp och få ett bättre liv, ett liv utan skuld och skam, ett liv där man inte ljuger för sig själv eller andra, då måste man vara nykter - i alla fall i 3 månader för att sedan kunna utvärdera. På 3 månader hinner man reflektera kring sin situation och konsumtion. Och jag vill inte skrämma dig, men utifrån det du skriver så ser det ut som att du har ett missbruk, inget riskbruk. Även om du inte dricker hutlösa mängder, men det spelar ingen roll, och det kommer (om du fortsätter) öka. Det är inget snack om saken.

Det är min tanke :)

Så jag rekommenderar att du avstår ett tag, för att kunna utvärdera dig själv. Nollställa.

För mig så har det gått bra att "bara" skriva här varje dag, andra behöver extra hjälp - det finns ju AA, beroendecentral, medicin och programmet här på alkoholhjälpen (som jag inte vet om det är igång nu). Det finns böcker och poddar, youtube-videor (du kan läsa Andrahalvleks tråd för jättebra info och fakta).

Om man behöver ta hjälp eller om man klarar det själv tror jag beror på ens egna personlighet samt orsaken till ens drickande, men främst hur långt gången man är i missbruket.

Även om du inte är säker om du vill sluta - testa, du har inget att förlora och allt att vinna på att ta ett nyktert nyår och köra med oss här i några månader. För att utvärdera.

Detta är mitt råd. Alla kan sluta och alla mår bättre av det. Det är görbart och jag önskade att du får känslan av hur det känns efter 3 månader - och det kan du ;)

Och vill minnas att jag hade en usel svacka runt fem månader, det släppte efter en tid och sen blev det faktiskt bara bättre även om stress och annat finns kvar. Jag har försökt att inte uppehålla mig så mkt kring orättvisorna utan fokusera på acceptans av hur det ät. Dessa villkor gäller för mig.
Bra kämpat med så många månader och här är en till som kör nykter nyår! Kram ?

Så skönt med en vit jul!! Här dock i enkel bemärkelse... det bara regnar.

Största anledningen till att jag har lyckats har varit min man. Dels att han ställt krav på mig och dels att han inte dricker här hemma. Nån öl ibland men inte mer. Han dricker på fest dock men är ju inte så mkt av det nu.

Grattis till vit jul, visst var det skönt!

Att du har en fru som knappt dricker alls..??..Det är det som är svårt för många av oss..Att partnern inte vill sluta, eller avstå..Då blir det problem..Men din fru är ju redan ”perfekt” ..hon kommer ju inte hemdragandes med alkohol..Grattis..?

Det är verkligen inte lika farligt, och om man räknar hur mycket kalorier det är i alkohol så kan man med gott samvete unna sig lite godis. En dag till avklarad, bra kämpat!

Tacksam för att du skriver t mig, Sisyfos?

Minns inte om det var FinaLisa som skrev det men jag har hamnat liksom i ett glapp. Många av de som hade börjat skriva precis före jag började skriva men även strax efter har klarat av att vara fortsatt nyktra och vidare till ” Det vidare livet” och jag kan se att det är många nya som skriver här på forumet. Jag skulle vilja skriva och uppmuntra men jag orkar inte riktigt just nu.

Jo jag vill gärna må bra...det har gått alldeles för många år som jag mått dåligt. Fast jag tror att jag behöver acceptera...eller på något vis kunna härbärgera det dåliga måendet för ska jag bli nykter så kommer det komma dagar då livet inte är på topp.

Jag tänker att alkoholen är den största boven i mitt dåliga mående för den påverkar så många olika faktorer. Men det är även många småsaker som tar energi...och det stressar och tröttar.

I em var jag arg så arg och det gick utöver min man....och som det slutar som oftast blir jag ledsen och gråter och jag söker tröst hos honom. Han hämtade goa filtar och jag fick slumra till i soffan. Ville läsa men orkade inte.

Jag vill ha nyktra dagar i rad men när jag inte lyckas så vill jag inte känna mig misslyckad. Jag har druckit öl under några av jul dagarna men inte alla. Det har varit lika med två standardglas en kväll och en 33 cl 2,8% en annan kväll. Har inte känt mig påverkad men trött. Det är inget försvar för beroendet och beteendet finns där. Det är dock lite lättare att reflektera över beteendet för den mängden ger ju mig inte det rus som jag vill åt och då skulle jag lika gärna låta bli.

Godnatt?

Jag tycker du är stark som klarar att lägga om dina vanor trots makens drickande. Att han uppmuntrar dig att dricka beror nog på att det undermedvetet får honom att känna sig mindre dålig när han dricker själv. Så som du säger så har du nog också ett medberoende att arbeta med (finns ju en sida för medberoende också här på Alkoholhjälpen) . Men med din motivation och klara bild av situationen kommer du klara det!

Just det du skriver, att få tid för återhämtning istället för att dricka och ge kroppen ännu mer att jobba med. Jag kände det som att helgen blev en dag längre när jag slutade dricka, väldigt skönt.

Hur länge har smygdrickandet pågått?
Som du beskriver det så missbrukar du, det behöver inte alls betyda att man har utvecklat ett beroende.
Så jag hoppas att du inte hamnat där ännu.
Lova dig själv i morgon att du inte ska dricka en droppe, för visst klarar vi alla att lova oss en dag. Sedan upprepar du det löftet för dig själv varje morgon. Börjar du få för dig att du ska dricka så ta en stund och läs lite här, skriv en rad, sträck ut en hand och be om hjälp.
Eller ring till alkohollinjen 020-84 44 48.
Vi är många på den här båten.
God fortsättning och ta hand om dig.

Jag inser att jag har blivit ganska bra på att i smyg få i mig extra alkohol, vardag som helg. Är strax över 40 och jag och min fru delar ofta en flaska vin både på fredagen och lördagen. Jag tar en öl också.

Egentligen är det dock alltid fler. Jag passar alltid på att halsa en extra öl när jag är nere i källaren för att hämta vinet eller den öl min fru tror att jag dricker. Jag halsar en halvliter på några sekunder. Kanske tre öl. Eller om vi har en box hemma, finns alltid en möjlighet att svepa i mig ett fullt dricksglas med rödvin. Eller två. Eller tre. Till vardags hittar jag alltid en bra anledning att sitta uppe en liten stund extra för att snabbt trycka i mig ett eller ett par glas vin före läggdags. Inser att jag definitivt har ett osunt förhållande till alkohol. Dricker mig inte ”packad” eller får minnesluckor. Däremot dricker jag nästan dagligen och jag gör det i smyg. Jag skulle gärna vilja dricka mindre men känner mig svag och den delen av mig som älskar alkohol är väldigt stark för tillfället. Kloka råd?

Hoppas du inte blir sängliggande i feber allt för länge. Jag tror att man får svar rätt snabbt på covidtest. Man får boka en tid på 1177. Du bör nog göra det, och det är bra att veta också för då slipper du vara orolig för det. En kollega till mig lämnar blod och nu i höst fick hon veta att hon har antikroppar mot covid. Hon var rejält förkyld i våras, så då hade hon tydligen covid. Jag har också lämnat blod i höst men fick inte något sådant besked, så jag har inte blivit smittad av kollegan.

Jag är inte så orolig för egen del, men min yngsta dotter vill jag inte ha sjuk pga hennes grundsjukdom. Vore en mardröm att behöva åka till sjukhus med henne just nu.

Kram ?

Dag 1 utan A. Brukar i och för sig inte va problem på söndagar i det stora hela, men sista tiden har det blivit vid lunchtid börja dricka resterna pga av bakfylla och främst oro ångest för att ha den dämpad till kl 15 och härda ut och njuta av helgens sista lediga stund. Veckodagarna går överlag bra då det är jobb rutiner hämta lämna på skola dagis osv så måndag-torsdag brukar gå fint. Sen kommer fredagsfeelingen...
ser fram emot att jämföra min ork när jag får ledigt från A i och med att jag super bort den återhämtningen man borde ha. Även intressant att följa upp värdena på min sjukdom då dom inte gått till sig riktigt och jag tror A förhindrar förbättringen där.

Även hur jag hanterar vardagen Mentalt, om jag tänker rent yrkesmässigt så är jag egenföretagare och har en anställning jämte det. Börjar vackla mentalt numera då jag vill slappna av med A på helgen oavsett jobbhelg eller ej, och vill bara gömma mig från allt istället för att med leende och styrka bara möta allt roligt jag kan utmanas med i min verksamhet!

Dessutom vakna pigg och fräsch med barnen på helgerna och kanske gå ut tidigt istället för att föreslå en morgonfilm i soffan för att de passar mig bättre och mitt bankande huvud och bakrus.

Ett steg i taget - imorn tar vi dag 2 ☺️

Det är inte hur mycket man dricker och hur ofta som visar om man har problem, det är konsekvenserna. Du dricker väldigt tydligt för att få tyst på skallen. Få tyst på alla måsten. De flesta som inte har bestämt sig för om de ska sluta eller inte har svårast att slita sig från ”mysdrickandet”, men du vill verkligen dränka något i alkohol.

Jag tror som Kaye och Ensam1984 att det finns saker under alkoholen som behöver lösas i ditt liv. Men då behöver du vara nykter en tid för att förstå vad för saker, och ha ork och förmåga att ta itu med det.

Jag är också väldigt ensam när jag inte har min yngsta dotter boende hos mig. Ytterst litet umgänge generellt och det har inte direkt blivit bättre detta coronaår. Men som nykter väljer jag att tänka på mig som självsam. Jag är i mitt eget sällskap, och jag trivs mycket bättre i mitt eget sällskap som nykter. Jag är inte lika rastlös, det är inte lika viktigt att putsa på ytan. Det är okej med lite skit i hörnen. Det här är jag och jag är bra precis som jag är. All skuld och skam är historia. Jag är duktigare på att chilla, helt självsam.

Välkommen hit! Fortsätt skriva och läsa här, så kanske pusselbitarna faller på plats för dig.

Kram ?

Ja, jag tror det, har en del symtom som stämmer in, allt för väl...
Tråkigt?, tja kanske, men samtidigt så känns det som man skulle ändå behöva gå igenom det.
Det började klockan två idag, en huvudvärk kom smygande och sedan en frossa utan dess like.
Ställde mig i duschen och vred på bland det varmaste jag någonsin har gjort, det funkade så länge vattnet strilade ner.
Hopp ner i spa-badet som håller fyrtio sköna grader, låg länge utan att bli svettig viket jag brukar bli efter en trekvart.
Upp igen och frossan var borta, kröp ner under pläden i soffan innan frossan kom igång igen.
Har tagit en del värktabletter men huvudvärken är sprängande fortfarande, kroppen vet inte om den ska svettas eller ha frossa, nu har jag krupit ner i sängen med det varma fluffiga täcket jag kommer nog inte att frysa, hoppas jag.

Jag har redan sjukanmält mig, vi måste vara feberfria i minst 48 timmar, sådana är reglerna.
Och jag som skulle jobba kvällskiftet när alla är lediga, det kommer att bli problem.
Men sjukdom rår man inte på, och just ni ska man inte chansa.
Chefen tycker att jag ska ta ett covidtest innan jag kommer tillbaka, men hur lång tid tar den?
Nu undrar man ju vem är den skyldige, frugan var lite hängig dagen innan julafton men det gick fort över.
Så vi män är väl det sköra könet, som blir sjukare än kvinnorna, om det nu skulle vara så...
Jag brukar alltid, ja nästan alltid bli sjuk under julledigheten, när kroppen har fått vilat ut, då kommer den...

Men annars så har vi haft en riktigt fin jul, firade med svåger och svägerskan och deras barn.
Det blev lugnt med spriten, det brukar bli mera men i år var det verkligen lugnt, några drinkar men inga mängder.
Jag fick som vanligt vara fyllchaffis och hämta den sista deltagaren på förkvällen, men jag är van.
Dessutom åkte vi i barmark, och kom tillbaka i ett vitt vinterland, härligt.
Låg fram tills idag, och när vi vaknade....allt borta, bara gräsmattan som lös hånade grönt när jag tittade ut.
Ja och så några gråa fjädrar efter en duva som katten gett sig på under morgontimmarna, stackarn.

Annars har jag suttit länge i uterummet och glott ut på snön, innan den försvann, det var magisk ihop med trädgårdsbelysningen, jag njöt varje sekund.

Det blev fina klappar, jag är nöjd med det jag får, det jag mest önskar mig är allt för dyrt att önska sig.
Köpte en egen klapp till mig ifrån Kina, en ozongenerator, en liten plåtburk som gör syret trevärdigt och tar bort lukter,
Funkar riktigt bra, körde den en liten stund hos brorsan som röker inomhus, men vad gör det, timmar senare sitter han där med en cigg i mungipan, men funkar gör den..

En annan apparat mäter föroreningar i luften, formaldehyd och total violated organic compunds gick högt när granen kom in, det visste jag inte, koldioxiden följer hur många personer som vistas inomhus.
Kul grej, nästa sak är väl hur man ska använda dem, det syntes när jag målade rummen, t.ex.
Ja jag vet jag är en prylbög, leksaker för vuxna karlar, men sån är jag...

Nu blir det att tillbringa ett par dagar i soffan och kurera sig, hoppas inte det blir värre bara och går ner i lungorna, det är min akilleshäl, då blir jag riktigt risig.

Så jag mår förhållandevis bra, jag är ”bara” sjuk, inte fyllesjuk, det är mycket mycket värre.
En sak att fundera på, man tappar inte sugen för att man har tappat suget.
Jag känner mig stark i min övertygelse, ändå..

Berra

Härligt med ett nyktert nyår Kallekandricka, det blir det för mig med :)

Det blir första på typ 20 år också.

Ville bara säga gott nytt år annars och peppa lite för du är så grym! 5 månader - det är så starkt!

Jag upplever att många använder A som medicin. Och det blir väldigt tydligt när man slutar, allt bubblar upp och man kan inte längre skjuta "det där som behöver medicinen" framför sig, utan man måste börja bearbeta det. Men nu i början, fundera inte så mycket på det, det kommer - jag lovar.

Det jag rekommenderar att man skriver ner är just varför du skulle vilja sluta, även om det inte är så att du vill sluta helt. Vad vill du uppnå. Det verklar ju inte vara någon som vet om hur du har det, så det ligger ju i dig själv - ingen annan (som jag uppfattar det) som pressar dig till en förändring.

Sen är jag även nyfiken på varför just nu? Vad fick dig att komma hit i dag.

Välkommen förresten, detta är det bästa stället (i min mening) och människorna här håller gör att jag har vågat hålla mig nykter och ta tag i varför jag behövde den där medicinen.

Kram

Att du får tänka tillbaka på hur det kändes idag när tankarna går mot att handla hem lite alkohol. Du kommer ju känna dig bättre igen och en del av dig kommer att försöka övertala dig om att du kan dricka lite igen. Fast det vet du ju redan att det kommer hända. :) Det händer varje gång. Till slut lyckas man stå emot! Det känns som att du är där nu.

Jag håller fortfarande på och analyserar varför jag drack och vad jag ville uppnå.
Och för att förstå vad som är anledningen måste man hålla sig nykter.

Jag slutade för en anledning, men nu när tiden gått så börjar jag inse att det kanske fanns andra problem som gjorde att jag drack.

Jag är också ensam och det är ganska vanligt här på forumet.
Flera som skriver om det.

Tycker inte det låter bra med dina sömntabletter och alkohol.
Var rädd om dig! Ditt barn behöver dig.

Tänk vad bra liv du kan få om du bryter detta destruktiva drickande nu.
Vi finns här och kan stötta dig
Kram⚘

Behöver skriva av mig lite mer så jag fortsätter.

Jag har länge funderat på om jag kanske skulle byta till något annat än vin för att döva ensamheten dom dagar då jag är själv. Ibland tar jag två sömntabletter och går och lägger mig kl 19.30 bara för att inte riskera att dricka och för att slippa sitta ensam hemma. Då kan jag lika gärna somna och vakna till en ny dag som jag kan jobba/träna osv på. Kvällarna är alltid värst.

Tänker mycket på hur jag hamnade här. Och som jag skrev tidigare så har jag aldrig druckit normalt. Från första gången som jag minns har jag alltid druckit snabbt och stora mängder.
Nu misstänker nog ingen att jag har problem då jag dricker som jag gör, dvs oftast bara en gång i veckan och ensam.
Har hänt på några event med jobbet att jag blivit i fullaste laget, men det är sällan jag gör bort mig fullständigt, när jag känner mig full så kan jag gå tillbaka till mitt rum och dricka mer i min ensamhet. Ibland har jag lämnat sällskap jag är ute på middag med för att gå in på någon sunkig pub och få dricka själv. Är inte det så sjukt konstigt beteende??
Varför vill jag inte sitta och prata med mina vänner/kollegor utan går hellre och sätter mig själv, speciellt eftersom jag egentligen avskyr min ensamhet.

Funderar på AA. Digitala möten tror jag skulle kunna passa. Jag måste hitta något som distraherar mig när jag är själv. I somras var jag utan barn i 5 dagar, då drack jag från eftermiddag till kväll varje dag.

Känns som en konstig hemlighet jag har.

Behöver skriva av mig lite mer så jag fortsätter.

Jag har länge funderat på om jag kanske skulle byta till något annat än vin för att döva ensamheten dom dagar då jag är själv. Ibland tar jag två sömntabletter och går och lägger mig kl 19.30 bara för att inte riskera att dricka och för att slippa sitta ensam hemma. Då kan jag lika gärna somna och vakna till en ny dag som jag kan jobba/träna osv på. Kvällarna är alltid värst.

Tänker mycket på hur jag hamnade här. Och som jag skrev tidigare så har jag aldrig druckit normalt. Från första gången som jag minns har jag alltid druckit snabbt och stora mängder.
Nu misstänker nog ingen att jag har problem då jag dricker som jag gör, dvs oftast bara en gång i veckan och ensam.
Har hänt på några event med jobbet att jag blivit i fullaste laget, men det är sällan jag gör bort mig fullständigt, när jag känner mig full så kan jag gå tillbaka till mitt rum och dricka mer i min ensamhet. Ibland har jag lämnat sällskap jag är ute på middag med för att gå in på någon sunkig pub och få dricka själv. Är inte det så sjukt konstigt beteende??
Varför vill jag inte sitta och prata med mina vänner/kollegor utan går hellre och sätter mig själv, speciellt eftersom jag egentligen avskyr min ensamhet.

Funderar på AA. Digitala möten tror jag skulle kunna passa. Jag måste hitta något som distraherar mig när jag är själv. I somras var jag utan barn i 5 dagar, då drack jag från eftermiddag till kväll varje dag.

Känns som en konstig hemlighet jag har.