Senaste kommentarerna i forumet

Jag var lite orolig de första månaderna för att det gick ”för lätt” när jag slutade dricka. Men sen tänkte jag att det måste ha berott på att jag verkligen hade bestämt mig, inifrån och ut. Med hundra procent av mig själv, det fanns inte minsta tveksamhet inom mig när jag väl hade bestämt mig. Plus att jag fortlöpande lärde mig ALLT om vilket gift alkohol faktiskt är, och att jag höjde alla fördelar med nykterheten till skyarna.

Jag känner verkligen inifrån och ut att jag numer tack och lov slipper dricka alkohol. Att slippa den hetsjakten efter nästa glas vin är en enorm befrielse. Jag är inte troende, men det här är nog så nära känslan frälst jag kan komma tror jag. Så tydlig skillnad är det på mitt mindset.

Jag ångrar också att jag inte tog itu med detta tidigare, men jag ältar det inte och jag grämer mig inte. Jag konstaterar bara att det är synd att jag inte gjorde det här tidigare, men det berodde på att jag inte var redo tidigare. Precis som vid vilken skilsmässa som helst, det tar sin tid att landa ordentligt i sitt beslut. Det måste få ta den tiden. Det tog många år innan jag ville erkänna för mig själv ens att jag var en problemdrickare. Många år.

Minns första gången jag lyssnade på Alkispodden hösten 2019, i oktober tror jag. Jag blev så obekväm av att de så obrytt pratade om att de var alkisar att jag inte kunde lyssna klart på avsnittet ens. Jag stoppade huvudet i sanden och började lyssna på en ljudbok istället.

Jag minns incidenten så tydligt. Genom att bara lyssna på Alkispodden så kändes det som ett erkännande, men jag VILLE ju inte ha problem med alkoholen. Jag VILLE ju så hjärtinnerligt gärna vara en helt ”normal” drickare. Jag ville och ville och ville, tills jag var tvungen att inse faktum. Och när jag hade insett faktum fullt ut tog jag konsekvensen av det och började jobba med mig själv. I samma stund var det som om jag hängde av mig en blyväst av dåligt samvete och skam.

Det är aldrig för sent, men det blir svårare och svårare för varje återfall så därför ska man verkligen ha respekt för risken för återfall och absolut inte ta för lätt på det. En del säger att återfall tillhör sjukdomen. Må så vara, men det behöver inte vara en naturlig del av sjukdomen. Jag har inte tagit något återfall, och tänker inte göra det heller. Jag tänker åtminstone göra allt som står i min makt för att förhindra det. Mest för att jag behöver min värdefulla energi till annat.

Kram ?

Det är annorlunda den här gången. Helt annorlunda. Jag har haft nykter jul flera gånger. Haft många nyktra perioder, men det är annorlunda den här gången.
Det finns alkohol här hemma. Bland annat julsnaps. Har sett till att den kommer härifrån nu, man ska inte ha hybris, men det är inget problem just nu.
Tror att det här beror på att jag faktiskt mår bra fysiskt (järnnivån och kanske andra vitaminer och mineraler) för första gången på flera år. Jag försöker också få ner stressnivån i kropp och knopp. Tror att det är viktigt. Känner igen mig själv mer. Kan fokusera. Känner glädje. Planerar inte konstant och känner inte att jag måste ta på mig alla andras mående och känslor och ha ansvar för att alla mår bra och är glada.
Och de är glada ändå! Jag vet av erfarenhet att det är skitjobbigt att läsa om all lycka och glädje med nykterhet när man inte är där ännu. Å när man är där, när man faktiskt är där när man mår bra i sig själv då kan man inte förstå hur alkohol kan göra något bätttre.
Eller man och man förresten - jag tror ju att vi är olika och får olika typer av kickar med alkohol.
Min teori nu är också att kost och näringsupptag har stor betydelse för hur vi mår. Å så träning, stressfrihet och glädje.
Har funderat mycket på de här människorna i min närhet som verkar må bra och ha ett bra liv. Vad är det de gör? Och vad gör jag när jag mår bra? Vad gjorde jag när jag inte mådde bra? Jag mådde ju inte dåligt egentligen men jag var tvungen att lägga mycket tid på planering. Alltid i nästa steg, aldrig här och nu. Det är svårt att känna riktig glädje då. Kanske många får det av alkohol, men det funkade inte riktigt för mig det heller - men det var nog också för att jag ville sluta dricka.
Min järnbrist gjorde att jag var trött, kroppen var pirrig, svårigheter att fokusera, svårigheter att vila, för att hålla fokus och vakenhet spelade jag spel, hoppade till olika saker.
Andra saker som jag har gjort är att få lite mer förståelse för min känsla av ansvar för andras mående... sitter långt in men jag måste inser att det inte är mitt ansvar och jag har heller inte några lösningar. Det räcker att finnas där.
Å så ta hand om sig. Sunda val, motion, vila och saker som gör en glad.
Ha en bra dag allihop! Ska strax ut och få lite extra ljus idag.

Helt rätt att fokusera på fördelarna med nykterheten! Jag minns att jag hade mer eller mindre konstant huvudvärk den första tiden, så jag tror att det är ett abstinenssymtom. Men det är helt klart hanterbart.

Kram ?

Vi vill följa dig på din resa ❤️ Berätta gärna om ”The Alcohol experiment” fortlöpande. Jag har lyssnat på boken flera gånger eftersom den tillhör mina insomningsljuböcker, men jag tillhör ju de ”redan frälsta”. Det ska bli spännande att få läsa om hur ditt tänk förhoppningsvis förändras under dessa 30 dagar.

År 2021 ska bli mitt satsa-på-mig-själv-år och jag ska ta itu med motion, styrka, kost och vikt. Parallellt med att jag ska lotsa min yngsta dotter till en egen lägenhet. Och jag ska fira mitt första år som nykter 9/2, tjoho! Det enda jag ångrar var att jag inte påbörjade den nyktra resan tidigare, men sannolikt var jag inte mogen förrän nu.

Kram ?

Heja dig! Tagit 1 vecka för mig att sluta känna mig orolig i kroppen. Så är säkert alkoholen som gör så med dig. Fler dagar nykter och du kommer känna dig mer lugn. ?

Ja jag hade en fin julafton! Bästa julledigheten på väldigt många år känns det som. Mycket för att jag äntligen lyckats lugna ner min planeringshysteri och vilar mig istället.

Hoppas du hade en bra dag igår också och att det ordnar sig igen med din vän. Det är skönt att det är lite ljusare nu äntligen, i alla fall några dagar. Ta hand om dig!

Till dig, Andrahalvlek!
Har inte loggat in här på några dagar så jag missade din fina hälsning.
Mina barn har inte uttryckt med ord än vad de tycker om att jag är nykter men jag känner i varenda fiber i kroppen att vi kommit varandra närmare.
Ska verkligen försöka att inte bli bitter men det är så sorgligt att jag inte lyckats med dettta tidigare.
Att vara nykter är underbart!
Börjar närma mig 2 månader nu och det har bara blivit lättare och lättare för var dag som går.
Ja, jag vet att det är förrädisk tunn is jag går på men än så länge håller den.
Men det gäller att komma ihåg och aldrig glömma varför jag slutade.
Aldrig ta första glaset!
Kram ?

Så är det för mig också, det snurrar rejält i skallen.. Jag har druckit mycket de senaste 2 v, varje morgon tänker jag " inte idag" och lik förbaskat sitter man framåt kvällen med ett glas i handen.. Det är dessa dikeskörningar och sveken mot mig själv som gör att jag jag mår då dåligt..

2021 ska bli mitt år! Hänger du på, Soffi..??

Jo, alltså, jag vet att om man ska bli nykter så är det ju en skapligt bra start att sluta dricka, skruva på korken och sedan inte ta det första glaset.

Jag brukar ju skriva av mig mina tankar här för att se mer klart och få er hjälp att vända på dem. Men, nu snurrar det helt enkelt för mycket där uppe. Går inte att sortera och få ner på pränt. Skriver ändå för att börja få in rutinen igen att skriva på morgonen.

Kram och god fortsättning!

Tack Kennie, Miss Lyckad och Ensam. Känns så skönt att veta att man alltid är välkommen här! Även om det är med blandade känslor som jag kliver in här - igen...

Men så länge jag lever så är det alltid för tidigt att ge upp!

Undrar om det är sviter av allt vin från julafton som spökar, men har sovit otroligt dåligt. Har svårt att koppla av och känner lite ångest. Men jag ska inte dricka. Dag 2 idag och idag väljer jag att vara nykter. Kämpa!

Dag 3 avklarad dag 4 väntar!
Dag 3 avklarad utan större problem förutom kraftig huvudvärk på e.m,kanske förväntade sig kroppen lite a men blev en Treo istället.
Känner redan några positiva förbättringar fysiskt.
Kaosen i magen börjar bli bättre.
Ögonen känns piggare och inte lika dimmiga.
Suget efter a var än sålänge värst dag 1 sen minskande.
Planen för dag 4 är vitaminer,promenad och vila.
Självklart fortsätter min läsning här på forumet som ger mig mycket kunskap och insikt.
Tack till alla som skriver o peppar!
M.v.h Anders

Andrahalvlek och TappadIgen❤️ Inte mycket till sömn efter tre. Tankarna mal. Men idag ska jag göra första dagen av ”The alcohol experiment”, tack för tips @andrahalvlek.
Dottern verkar införstådd i att jag vet enligt storasyster. Och hon har inte dragit sig undan henne trots att storasyster pratat med mig. Så långt så bra. Nu behöver jag vara den trygga och starka, kan inte själv vara ett vrak som tröstdricker i min ensamhet. Har varit motiga år både 2019 och 2020 på flera sätt. 2021 lutar åt nya utmaningar nu då och denna gång inser jag vikten av att leva som jag lär och också bygga något på min egen självkänsla. Destruktivt beteende är det minsta jag behöver nu.
Så ledsamt alltihop

Jättebra, kämpa vidare

Jag har själv använt alkohol för att ta mig igenom saker. Men det tog mig ett tag att inse att alkoholen löser problemen nu på samma sätt som ett högräntelån löser pengaproblem. Det fungerar, men till slut måste man betala tillbaka med ränta. Risken är att man tar ut fler lån än man klarar av räntan för.

Det känns ju som att du gör framsteg ändå. Det tar ju tid att landa i allt, såklart, men du har haft en trevlig jul ändå, låter det ju som. Du verkar ju också fast besluten att hålla dig nykter, och det är bra. Du har redan börjat våga att fundera direkt på hur det var förr när du drack. För mig har det tagit tid och kommer fortfarande ibland på "nya" saker om hur det var förr.

Tack för att du delar med dig! Gastroskopi är något som många beskriver som ganska obehagligt, tyvärr, men också nödvändigt. Fortsätt gärna med att dela med dig!

Förstår att du tror att alkoholen hjälper dig i svåra stunder. Du slipper känna en stund, lägger ett lock på alla känslor. Men faktum är att alla kriser är lättare att hantera som nykter. Önskar att jag fick dig att verkligen förstå det.

Men det är kanske något man måste uppleva själv för att verkligen förstå. Alkoholen är liksom nummer ett som painkiller, det sitter i ryggmärgen liksom.

Ibland är det svårt för föräldrar att nå fram till sina barn. Kan du på något sätt agera genom storasyster? Det är nog viktigt att lillasyster kommer till dig, och kanske kan storasyster övertala henne att göra det?

Kram ?

Tack för dina dina ord ❤️?

-

Inte blev julen helt vit och idag har jag träffat vänner som dricker en del. Utomhus med brasa, mysigt men jag valde glögg med alkohol.
Har under kvällen fått ett jobbigt besked då yngsta dottern berättat för äldsta om ett beteende som är klockrent anorexia. Jag har anat och sett men hon är svår att prata med. Detta är nog ett rop på hjälp då hon vet att storasyster alltid agerar. Men jag känner bara sådan ångest och kvällen slutar ensam hemma med vin och även gin tonic. Förbannar mig själv och tänker samtidigt att jag behöver detta. Blir så trött. Nu måste jag resa mig och stödja min dotter. Hon kommer hit från sin pappa imorgon. Hon vill inte prata mycket men jag ska känna lite och tassa fram, finnas där. Men hennes problem räcker. Hennes pappa har också högt intag av alkohol så här känner jag ett ansvar.

Välkommen hit Daniel_70! Det är så jobbigt med ångesten men från och med nu ska den bort. Försök att inte vara så hård mot dig själv utan koncentrera dig på det du kan förändra. Var någon klok som sa till mig en gång i tiden.

Wow andrahalvlek, bra jobbat ?? Längtar när jag är där och kan visa för mig själv att jag är värd att må bra. Såklart 2021 är vårt år! Har även jag börjat träna och bortsett från igår så mår jag bättre än på länge.
Kram på er

Så glad för din skull, att du hittat ett bra sätt att hantera alkoholen. Jag är inte ett dugg avundsjuk dock, min jul var helt vit som snö men jag hade verkligen en toppenjulafton ?

Hade jag tagit itu med det här för tio år sedan så hade jag kanske kunnat lära mig dricka ”normalt”, men jag är ändå tveksam. Det som talar emot att det skulle ha kunnat fungera var mitt ständiga tänkande på alkohol, att jag alltid i tanken var inriktad på när jag skulle fylla på mitt glas nästa gång. Det tänket har jag haft så länge jag kan minnas tror jag. Att det tänket nu är helt raderat ur mitt medvetande är bara så skönt - så mycket energi som kan frigöras för annat ??

Kram ?

Starta en egen tråd uppe till höger på forumet, så ska vi peppa och stötta dig! Tre nyktra månader är bra att börja med, då hinner man läka hjärnan och börja tänka helt annorlunda.

Kram ?

Hej. Är ny här och har surfat runt och läst lite olika inlägg. Känner igen mig på alldeles för många ställen, och även i den här tråden. Har också problem med att känna min gräns, och igår - på självaste julafton - blev jag full och fick gå och lägga mig innan gästerna ens hade gått hem. Fin julklapp till mina barn, eller hur? Jag tänker att jag ska försöka hitta orsaken till varför jag dricker. Jag har egentligen inget sug (eller så bara lurar jag mig själv nu) men jag har smugit med alkoholen hemma och druckit även på vardagar den senaste tiden. Det har hänt vid fler tillfällen att jag har druckit för mycket och vaknat med minneslucka från gårdagen - en av de värsta känslorna som finns, och så vill jag inte ha det längre. Alkoholen gör att jag mår dåligt, så nu tänkte jag reflektera över min livssituation och passa på att ta en tre månader lång paus i mitt drickande. Ska försöka följa trådar här på hemsidan så mycket jag kan, och även skriva en del om det går. Vet inte om min fru kommer att försöka hjälpa mig - hon sa att hon tycker att vi redan har provat detta tidigare men att det inte har hjälpt, när jag berättade om att jag inte kan göra denna förändring själv utan behöver hjälp. Ringde Alkohollinjen innan idag men de har stängt röda dagar. Ringer igen på måndag och hoppas de har tips på hur jag kan hantera min alkoholkonsumtion. Hade gärna haft någon att prata med om detta, kanske någon man kunde ringa när det börjar bli jobbigt eller bara för att stämma av dagen som gick, dvs även när det går bra. I alla fall - många kramar till er alla som kämpar med alkoholproblemen.

År 2021 ska bli mitt år också. Mitt satsa-på-mig-själv-år. I februari har jag varit nykter ett år, i april flyttar min yngsta dotter hemifrån, och nu är det dags att komma igång med kondition, styrka, kost på ett hållbart sätt också. Nykterheten ger mig fler år att leva, nu vill jag må riktigt bra de extraåren också.

Skriv och läs mycket här på forumet. Här finns mycket samlad kunskap och hjärta på samma ställe ❤️

Kram ?