Senaste kommentarerna i forumet

Sov jättelänge imorse. Vaknade med lite huvudvärk. Gör det rätt ofta nuförtiden. Det är kanske nån sorts abstinens. Lider inte så mycket av den nu när jag vet att jag inte är bakis. Började dagen med 5 km i skogen med hunden. Skönt. Många skriver att dom hämtar kraft från naturen. Vet inte om jag gör det. Har liksom aldrig känt att jag hämtar kraft någonstans ifrån. Jag har nog alltid varit lite avtrubbad. Även i nyktert tillstånd.
Jag har svårt att gå in i mig själv och gräva i mitt inte också. Är rädd för vad jag ska hitta. Livrädd. Har förträngt och lagt locket på mycket känslor. Mitt drickande kommer med all säkerhet i arv från mina föräldrar. Min uppväxt var milt sagt kaotisk. Växte upp vind för våg och blev lämnad ensam redan som liten när mina föräldrar var inne i sina fylleperioder. Om jag ser på min uppväxt utifrån så tycker jag själv inte det är konstigt att jag bedövat mig med alkohol. Undrar hur det kommer bli nu när jag är utan? Mycket kommer nog bubbla upp som jag måste ta tag i. Lite läskigt känns det. Kommer nog att behöva all hjälp jag kan få.

Hemska tanke!

Men så får det nog bli. Har spenderat dagen med att läsa andras historier, tankar och känslor här på forumet. Lite skratt (hög igenkänningsfaktor) Lite tårar (hög igenkänningsfaktor) osv. Fina varma peppande kommentarer.

Nu när jag har tagit det här steget så vill jag gärna fira mitt fantastiska beslut med ett glas vin... så klart!
Varje dag har något att "fira" vilket också görs med ett glas vin, eller fem... men nu får det vara nog på ett bra tag. Vinet alltså.
Jag firar detta inlägg med julmust istället.
Imorgon får jag hitta annan % lös dryck att fira med. För fira lär jag nog vilja göra.

Sisyfos, detta inlägg värmer även mig??

Kram ???

Just att hon inte trugar dig är nog viktigt. ”Bara idag, ett glas gör varken till eller ifrån” är det lätt hänt att hon säger annars, när hon själv druckit några glas. Oftast vill den som dricker att alla dricker, som ett alibi liksom. Du kan helt lugnt säga till henne att du respekterar att hon dricker vin, och att du vill att hon respekterar att du inte gör det.

Kram ?

Jag tror på just mentalt bearbeta mig för det är impulsiviteten jag är rädd för.
Finns inget hemma är det svårt att falla på den.
Jag blir lite som @Blenda sa, en trotsig tonåring ingen ska bestämma över!

@Andrahalvlek jag har funderat på att prata med henne.
I alla fall så hon inte trugar mig och bjuder mig på sitt vin.
Hon har tagit till sig av mitt arbete med alkohol
Hon har numera 3 dagar i veckan utan A och säger att hon är piggare och får mer gjort de dagarna.
Vi har även haft en bra pratstund om det faktum att 1 glas vin gärna blir 4?
Men jag känner att jag måste klara detta själv utan förbud eller att be någon annan se till att jag inte dricker..
Kram⚘

#andrahalvlek & #Ensam1984

Tack så mycket! ?

Och till er alla, en fin tredje advent!
?️?️?️

Missade ditt inlägg ovanför inlägget om lånehaj, därav sen respons.

Ja, det är mäktigt lång tid och mitt beslut blir mer och mer grundat i både mage och hjärna för varje månad.

Kram ?

Jag dricker också mycket alkoholfri öl. Jag drack sällan öl i mitt onyktra liv, men nu älskar jag det. Falcon Smakfull bärnstenslager är min favorit. Sexpack (bruna burkar) för 40 kr, då kan man dricka många. Iskall ?

Annars dricker jag mycket av min röd grapefruktdrink också. Godmorgon röd grapefruktjuice, kolsyrat vatten och grapetonic. Blandar detta i 1,5-litersflaskor och har alltid liggande i kylen. Tar gärna med mig en sådan flaska på fest, i fina glas ser det lite festligt ut ?

Jag hoppas innerligt att du har vaknat pigg utan bakfylla idag efter gårdagens fest. Och har du inte det - skriv ändå!

Kram ?

Otroligt fin luciadikt Vinäger ??????❤️

Kram ?

Misstag gör alla, huvudsaken är att man lär sig något av dem. Du minns precis hur bra nykterheten kändes, du vet vart du vill komma - då är det bara att tuta och köra! Det kan vara svårare att hitta motivationen om man aldrig upplevt storheten med nykterhet.

En sak som dock kan ligga återkommare i fatet är att de tappar tron på att det ska fungera. Att de ska lyckas sluta dricka för gott. Tänk inte så stort. Tänk en dag i taget och ”inom överskådlig framtid”. För mig just nu är det typ efter trettonhelgen. Sen tar jag ett nytt beslut.

Kram ?

Det är så skönt när beslutet blir mer grundat i både magen och hjärnan. Jag vill inte dricka, det är inte värt det. Då känns det inte ens lockande längre. Det blir inte alls svårt att avstå. Bra jobbat!

Kram ?

Även om vi är olika så ser jag en del likheter mellan oss utifrån det du skriver.

No 1, den där "störningen" som du säger. Jag har medicinerat med alkohol för att dämpa "det jobbiga", för att stilla det skenande tåget inuti mig, för att få stänga av. Jag förstod under min första långa nyktra period hur funktionshämmande denna "störning" i mig verkligen var. När jag inte längre kunde använda A för att reglera "jobbigheterna" blev det så tydligt. Jag tog hjälp för detta och fick då reda på att jag hade ADHD (ADD), som jag nu medicineras för, och det får jag mycket hjälp utav men främst har jag fått ett svar på att jag inte är tokig, sjuk i huvudet. Att jag använde A som medicin. För övrigt så jade jag inte kunnat tro att jag skulle ha ADHD, jag var ju superduktig i skolan med höga betyg, har ett jättebra jobb, är ingen som hamnar i konflikter, sticker inte ut osv. Men det går lite djupare än så.

Men det menar jag inte att du har någon diagnos eller har "en störning" (vilket jag skulle kalla en funktionsvariation eller funktionsnedsättning), men jag tror det är vanligare än vad man tror att man maskar/döljer sina sjukdomar, funktionsnedsättningar och/eller tillkortakommanden för sig själv genom att man dricker.

Jag tror också att det är viktigt att man får hjälpmedel, stöd och strategier för hur man ska hantera det, vad det än är, när man slutar dricka. För det är inget som försvinner av sig själv. Jag tänker att får man inte fatt på grundproblemet så vet man ingen utväg till slut än att börja dricka igen för att stilla "jobbigheterna". Men som sagt, detta är bara mina tankar.

Nr 2.att alltid har varit singel nästan hela livet (för mig har det varit självvalt, fast ändå inte) och jag tror precis som du skriver (även om jag uppskattar ensamheten) så har alkoholen varit ett substitut och den där varma kramen för att glömma och må bra att det inte finns någon som finns där. Man har glömt bort att leva lite. Samtidigt som jag är glad att ingen har fått se det riktiga jaget (när jag dricker i min ensamhet) så undrar jag ibland om jag verkligen hade druckit om jag hade någon, om jag hade en egen familj. Eller om jag inte har skaffat det för att jag inte vill visa att jag drack.

Nu vet jag inte vad din ensamhet berodde på, och det är oviktigt i detta forum.. men vad härligt att läsa att det verkar vända för dig :)

Berätta att du är orolig. Berätta att du verkligen vill vara nykter. En mamma vill alltid sitt barn det allra bästa. Det innebär inte att hon behöver avstå helt, men hon kan justera sina förväntningar, sköta drickandet lite snyggare, och framförallt okeja inför dig att du har tagit helt rätt beslut.

Kram ?

Nu har det hänt något i hjärnan. Har en skön lugn känsla som absolut inte vill ha en droppe alkohol. Jag har haft ”chanser och möjligheter” att dricka, ”bara smaka lite” men avstått för att jag tror att det ska vara äckligt och att jag vet (på riktigt) att det inte kommer sluta väl. Det är en känsla som kommer från djupet, otroligt skönt och en trygghet.

Har börjat att lita mer på mig själv och går inte lika mycket på ”automatik” om ni förstår hur jag menar?

Nu är det lucia och snart är det jul. Sen kommer nyår och trettondagen, vanliga ”riskhelger” men INTE i år. Får ju lyssna på Löfven som säger att ”det blir en annorlunda jul i år” - Ja det kommer det att bli, första julen utan Irish Cofee och julöl. Den här tomten kommer att vara nykter ?!

Räknade lite dagar idag och kom fram till att jag firar 100 dagar den 5/1. Det är ju perfekt i och med att trettonhelgen är dag 101. Finns inte en chans att min tävlingshjärna skulle dricka när det målet uppnås för jag satsar på fyrsiffrig nykterhet och det är några år bort.

Ha en bra Lucia

Tack 1984 för ditt inlägg! Ja att "börja om" på måndag har också alltid varit min grej... Det är ju så nu också, 1 jan. Och så får det bli, jag flyttar inte datumet varken framåt eller bakåt...
Har varit hos läkare, och hsr recept på naltrexon som jag ska använda. Har en bokad telefontid med beroendecoach i början av jan. Och det bästa av allt, min man har äntligen börjat inse sina egna alkoholproblem och hur vårt drickande försämrar vårt liv. Att vi ofta är trötta istället för att göra roliga saker tillsammans. Att pågående renovering drar ut på tiden eftersom orken inte finns. Han är med på alkoholstoppet 1 jan, men han vill bara vara med den månaden. Jag hoppas han märker fördelarna och fortsätter nykter han också.
Om du som läser börjar undra kring mina ungdomar etc, så jag är fullt medveten om att de påverkas. Jag önskar att detta är ett ställe där jag kan skriva ärligt om mitt liv och min resa. Klartext; vill inte ha förmaningar om hur mina ungdomar mår...

En svaghet du delar med mig och många andra.... Du gör helt rätt i att på förhand tänka igenom potentiella fallgropar och att bunkra upp med alternativ. Tänk också på att ha nötter eller annat mättande att knapra på när mamma dricker vin. Du fixar detta!

Kram!

Tycker det går bra med en dag i taget och inget förbud.
Har sug och tankar på att köpa vin någon gång ibland.
Främst på fredagar, men skjuter upp det till lördagen och då har jag inget intresse längre.
Men oroar mig för Julen då min mamma kommer och bor hos mig.
Hon dricker vin och jag vill inte tvinga andra till nykterhet.
Oroar mig för att jag då när vinet finns lättillgängligt kommer att dricka.
Planen är att ha köpt hem A-fritt rött och vitt vin i mängder!!
(Det röda Se klart tipsade om var helt ok, Prade på SB)
Jag har ju alkohol hemma, främst sprit men även en Prosecco och detta har aldrig lockat.

Jul har aldrig varit fylleslag, nästan tvärt om med mindre A.
Det är det där j**la röda vinet som är min svaghet.

Hade jag velat dricka så hade detta inte varit ett problem, men jag vill ju inte?
Måste hitta något som stoppar det impulsiva i mig.
Kram⚘

Haha, så det är SÅ lätt att bli igenkänd, trots nytt nickname sedan sist. Är faktiskt rätt många år sedan jag var här sist, eller ja fyra? Kanske fem? Minns inte till fullo, men jag gick ett tolvstegsprogram och kom ut nykter och valde att stänga ner här då jag tyckte att som nykter blev jag nästan mer påmind om alkoholen av att gå in hit och läsa, än om jag helt ignorerade att alkoholen ens fanns. Jag vet inte riktigt varför jag började dricka igen, jag hamnade på något sätt in i gamla rutiner bara med alkohol på hemmaplan. Den stora käpphästen i mitt liv har varit att jag har varit singel nästan hela livet och ensamheten bryter ner mig till och från. Att typ ha levt ett helt liv nästan utan att någon frågar "hur har din dag varit, hur mår du idag?". Det är där någonstans livet känns lättare i ett berusat tillstånd på hemmaplan, för då förtränger jag att jag är just ensam och så mår jag "gott" i lulligheten. Så på något sätt hittade jag tillbaka till den, efter att ha haft ett par fantastiska år som nykter där jag verkligen levde livet. Jag hade de bästa åren i mitt liv då (jag kan inte gå in i detalj på varför pga viljan att vara anonym), men jag gjorde saker som jag bara hade drömt om innan.

En annan orsak till att dricka är att jag har nog någon form av störning (ogillar det ordet), men jag är väldigt aktiv och har hela tiden massor av saker för mig. Alkoholen får mig att lugna ner mig och det är något sjukt tillfredsställande med att bara sitta och dricka sig lullig och kolla på youtubeklibb eller annat och inte "göra något". Jag är typ ingen tvmänniska eller så (har inte ens tv och skulle aldrig kunna sitta kväll ut och kväll in och kolla på tv, inte nykter iaf).

Men som det ser ut nu så är det väldigt höga odds att jag faktiskt har hittat någon som kommer lyfta mig ur ensamheten och kanske, kanske göra att jag för första gången i livet får känna känslan av ett "vi". Det gör att jag i samma veva blir så sugen på att krossa alkoholen en gång för alla, sätta punkt för det för resten av mitt liv.

Och ja, inget sug på en hotellbar, inget sug på ett flygplan på väg utomlands (kanske lite dock, en gammal vana finns i bakhuvudet att ta en tuting på planet), inget sug på firmafester eller annat. Jag är gärna den som kör och är öppen med att jag är nykterist/inte dricker osv. Det är det som är så intressant, att det är just på hemmaplan och med de omständigheterna som suget fullkomligt brakar loss fullständigt.

Ja det är det som är så kul, att alla har så olika bakgrunder och erfarenheter - men att man ändå känner igen sig i varandra liksom. Jag tror min hjärna är lite sådär kortsiktig i konsekvenstänket, typ "att dricka en till kväll gör väl inte så mycket" istället för att tänka mer långsiktigt. Det blir så otroligt lätt för mig att rättfärdiga "en gång till, bara en gång till" och därav kan jag ha 25 olika inköp på systembolaget på en månad liksom för att det har blivit 25 olika resor och 25 olika "en gång till, men sen så lägger jag av". Rätt jävla sjukt haha.

Fördelen i mitt fall är att jag har inte så stor romantisering till alkoholen, så jag har egentligen ingen sorg eller så heller. Det jag kommer sakna är det lulliga tillståndet och flykten från allt, men det är samtidigt ingenting jag egentligen vill. Så ska försöka satsa alla mina kort på att motarbeta det typet av sug + bryta vanorna när jag är just ensam hemma (eftersom det är där och då, enbart, som jag blir sugen).

Ja, jag gillar tanken, men tror nästan jag vill verkligen koppla det till ett "tänkt inköp" istället. Jag har lagt helt sjuka mängder pengar på bara åka till bolaget (2-3 mil enkel resa) och det flera gånger i veckan. Så det är nästan så att det är två besparingsposter, det ena är för själva resan och det andra för alkoholinköpet i sig.

Tack för ditt svar, ja egentligen ska jag just nu se det som en "vanlig" separation men det ligger och skaver när man i sin närhet har någon som är så långt under isen och balanserar på linan, sa senast vi sågs att det finns två val nu, livet eller parkbänken. Morfinet var väl oundvikligt som du sa och han trappade ut det enligt schema, men äter gababentin mot nervsmärta som är outhärdlig ( tvivlar inte där) har förstått att gababentin används även mot alkoholism men jag tror att morfint triggade beroendet och alkohol med gababentin gav ett maniskt beteende typ for upp och ner genom landet med tåg och bil för att tex köpa en skogsmaskin ( med bruten rygg?!) Nu har det lagt sig, isolerat sig, knappt kontakt med någon men erkände att han drack en kvarting varannan dag ( plus 7.3 cider) Hans arbetsgivare hoppas jag når fram, men med tanke på skadan så kommer han kanske aldrig mer tillbaka till jobbet. Så jag hoppas så han tar chansen till räddning. Som sagt jag försöker att förstå mekanismerna, balansera mig mellan medmänniska och medberoende men har ingen kontakt utan jag har sagt att han får be mig om hjälp. Men inte ett ord. Han är också ett vuxet barn så han är också relationmissbrukare så han har en lång väg. Ha en härlig lucia du med ?

Kul att höra att dagen blev bra!

Om det är så att du skulle dippa lite framöver så rekommenderar jag att du går tillbaka till din gamla tråd, du skrev mycket smarta grejer där :)

Det är väldigt lärorikt tycker jag själv att läsa sin egna tråd, och "faserna" och måendet följer ganska mycket samma kurva, för mig i alla fall. Det blir som en läxa, man får läsa om sina grubblerier och verkligen analysera och reflektera kring dem igen. Repetera och få upp ögonen för de där fallgroparna innan de händer, typ. Det är nyttigt tycker jag.

Jag brukar ogilla att säga Grattis till en prestation, då det i min hjärna inte låter tillräckligt prisande. Grattis får man ju för att man lyckades leva ett extra år varenda år på sin födelsedag.

300 dagar är ju superstarkt. Och vilken mental resa du gjort Femina. Vilka självinsikter och insikter kring de där påverkande faktorerna som du faktiskt inte kunde påverka från din barndom.

Du pratar även så bra om att du är HSP (det är jag med, men jag fick nyligen reda på att det faktiskt var en funktionsnedsättning/variation för mig - ADD). Att vara HSP är en sån styrka men också ett sånt ok att bära. Och vi är mycket mer benägna att ha beroendepersonlighet då vi ofta styrs av känslor och impulser. Gud vad stark du är som tagit tillbaka dina känslor och äger ditt agerande!

Dagen igår var riktigt bra. God, näringsrik middag som avnjöts med en kall Cola. Vaknade pigg men med lite ångestkänsla i kroppen. 5 jobbdagar kvar innan julledigt och jag kan inte vänta!

Loggar in och ser att du är tillbaka, Tomen. På gott och ont, förstås. Som alltid. Bra ändå att ta tag i problemen.

Jag som har onormalt bra och ibland onödigt minne kommer ihåg att jag blev tillförordnad lucköppnare och tillika Lucia i din förra tråd. Letade upp inlägget och kopierar nu in min dikt från den dagen för två år sedan:

God luciamorgon! ?️

Som tillförordnad lucköppnare i dag och tillika utnämnd Lucia (det var minsann inte i går, inte i förrgår heller för den delen) vill jag försöka ge alla en fin start på dagen.

Dagens lucka är fylld av omtanke och presenteras som sig bör denna morgon på vers.

?⭐?⭐?⭐?⭐?

Stolthet

Ett ljus vill jag bära
för dig som är ledsen
som kämpar mot flaskan
i smyg där ingen ser

Ett ljus vill jag bära
för dig som är ensam
som så gärna önskar
att få vara som "dom"

Ett ljus vill jag bära
för dig som är rädd
att A ska gå före
både jobb och famij

Ett ljus vill jag bära
för dig som är modig
och törs ta upp kampen
mot vår fiende A

Ett ljus vill jag bära
för alla oss kämpar
som försöker vårt bästa
att i själ få ett lugn

Ett ljus vill jag tända
för forumets omsorg,
gemenskap och stöd
här är vi alla en del

Ett ljus vill jag höja
för vårt människovärde
du kan mer än du anar
lova att tro på dig själv

Med ett ljus vill jag lysa
upp stolthetens boning
så skör men så viktig
när vi gjort något bra

Ett ljus vill jag ge dig
och få dig att förstå
att trots några bakslag
är du fantastisk ändå

?⭐?⭐?⭐?⭐?

Kram till dig, Tomen