Senaste kommentarerna i forumet

Hoppas att du haft en fin födelsedag ❤️

Kram ?

Det blev ingen födelsedag utan alkohol men det är ändå under kontroll??

Är tacksam över att få bli ett år äldre??

Kram❣️

Har inte så mycket att komma med mer än att jag relaterar så otroligt mycket till det du skriver. Ångest över det man gjort, att inte kunna vara som alla andra och att inte våga berätta för att man skäms så mycket. Är nästan lika gammal som dig, 23, och det är så svårt att inte bara kunna vara som alla andra och hänga med och ha roligt. Och ångest över det man gjort... Jo tack!! Men tror ångesten blir mindre och släpper ju längre tiden går, sånt jag gjort för 5 år sen är det ingen som tänker på längre och det känns inte heller så farligt längre. Tänker att och hoppas på att samma sak kommer hända med det som fortfarande är färskt liksom. Tror att man då kommer kunna gå vidare och acceptera och respektera sig själv ändå, när det inte är så påtagligt längre.

Tack för respons, Andrahalvlek, Torn och Tappadigen. Jag har liksom inte riktigt kommit ut ur garderoben ordentligt med min alkoholism till någon utomstående.
Skyller ju fortfarande på att jag äter mediciner som inte är bra att kombinera med alkohol.
Min sambo är ju den enda som egentligen vet. Men ändå är det ett jäkla stort steg för mig att säga till honom att vi inte kan ha alkohol framme eller hemma överhuvudtaget.
Är rädd att han ska tycka att jag är alkis på riktigt, om ni förstår vad jag menar. Att jag är så svag att jag eventuellt inte kan låta bli att ta en hutt det har nog han inte riktigt förstått.
Han tycker bara att jag är klok och duktig som låter bli. Han tror nog att det är plättlätt för mig.

Jag är inte heller riktigt redo att outa för mina nära och kära än varför jag inte dricker. Dom kanske redan förstår. Dom har ju sett mig packad många gånger.

Min pappa är sen över 30 år tillbaka nykter alkoholist och han samlar på alkohol. Och fina karaffer att ha alkohol i. Han dricker numera inte en droppe själv men ger gärna bort viner och likörer till andra. Hade en period också där han själv gjorde både eget vin och likör som han gav till oss i fina karaffer. Det är nog hans sätt att hålla sig nykter. Som nån torrfylla liksom. Han blir berusad av att andra dricker.

Jag längtar efter den dagen när jag är redo att säga som det är till alla. Att jag är alkoholist, eller har problem med alkoholen eller är vad jag nu kommer att säga.
Har några kompisar som säger att jag ska byta mediciner så jag kan dricka vin med dom igen. Dom är nog lite störda över att jag är nykter. Jag är verkligen ingen som dömer någon annans drickande men det kan kanske kännas lite olustigt att jag har ”koll” på allt som sägs osv. Jag är själv likadan när jag dricker. Tycker dom som sitter nyktra är riktiga tråkmånsar. Blä!
Nu är jag en sån tråkmåns. Det gör mig faktiskt inget om nån tycker det. Känner att för varje dag så kommer jag på fler och fler fördelar med att vara nykter.
Ska lista dom här nån dag. Har inte riktigt koll på hur många dagar eller veckor det var sen sist jag drack. Och det är sååå kul. För nu räknar jag månader. Och hoppas på att jag ska få räkna år. Ja banne mig!

Jag led fruktansvärt när äldsta dottern flyttade ? Till våren flyttar yngsta... Och jag vet inte hur jag ska hantera det, men allting blir liksom lättare när det har skett förut.

Det är ju det här som är livets gång, vi har bara våra barn till låns. Vi gör så gott vi kan för att förbereda dem inför det som kallas vuxenlivet, och en dag är de redo att praktisera allt vi lärt dem.

Och du, det är otroligt roligt att etablera en vuxenrelation till sin dotter också ?

Kram ?

Det glömde jag att lägga på min plus-lista! Jäklar vad med energi jag har nuförtiden Ibland blir jag rent matt på mig själv. Som idag tex. Under morgonpromenaden fick jag en idé. Jag har ju velat göra om mitt kök sen vi flyttade in i den här lägenheten, men blivande exmaken har alltid bromsat?Nu har jag bestämt mig för att göra köket under nästa år, men fram tills dess måste det bli mer funktionellt. Vill ha in mina kokböcker och fixa lite allmänt. Så jag monterade helt sonika ner en av luckorna till överskåpen och vips så hade jag HYLLOR i köket Där kan jag ställa kokböcker och kaffekoppar och lite annat. Så trevligt det blev! Av en idé från promenaden?

Sen har dagen runnit iväg med en hel massa fix. Delat på källarförråden då blivande exmaken kommer för att hämta sina resterande tillhörigheter på lördag. Har ordnat så att sönerna är hemma och kan släppa in honom??Jag tänker då inte träffa honom!

Tack, @Torn❤️Och tack, Blenda❤️ Era ord blir som balsam för själen?

@Andrahalvlek, Ja, det där med anpassning är jag tyvärr expert på, men är helt inne på att nästa gång (om det överhuvudtaget blir nån mer gång, trivs alldeles för bra själv?) är det JAG som bestämmer Låter såklart pretentiöst, men det känns så. Jag tänker INTE anpassa mig längre!

Just nu tittar jag på resor. Längtar efter att få åka bort för en vecka och jag tänker minsann resa själv som jag planerar just nu. Har gjort det förut och det är inga som helst problem?

Jag brukar tänka på er härinne som mina stjärnor på himlen✨ Jag ser er inte just nu, men jag vet så innerligt väl att ni finns där❤️

Kram⚓️

Min dotter, som fyllde 21 år igår, berättade idag att hon fått en ungdomslägenhet! En nybyggd etta med balkong för henne och pojkvännen, bara några kilometer härifrån, inflyttning i mars. Det är ju fantastiskt!

Och ändå kommer tårarna. Navelsträngen blir bara längre och längre... Vad hände? Hon var ju min lilla bebis alldeles nyss? ?

Sen skuldkänslorna över att jag borde varit en bättre mamma. Alla år av drickande... ?

Jag får acceptera det jag inte kan förändra. Och jag är tacksam att jag hunnit ändra mitt liv. Hunnit visa henne att jag nu varit nykter snart tio månader och kunnat skjutsat henne till jobbet när hon börjat tidigt och ibland hämtat henne när hon jobbat sent. ?

Gud, hjälp mig att fortsätta förbli nykter och få vara till nytta och glädje för mina barn. ?

Annie Grace formulerar det så bra: ”Alkoholen tar ifrån oss förmågan att känna glädje i det vardagliga”. Efter en tids nykterhet kommer du att bli helt euforisk när du plötsligt återupplever alla dessa guldstunder i vardagen ?

Man beter sig nästan lite nyfrälst när det stadiet kommer, man njuter av allt så mycket mer. God mat, godis, umgänge - allt är toppen liksom. Innan har livet bara varit en transportsträcka till nästa fylla. Du har SÅ mycket att se fram emot om du bara hänger i och håller ut. Första elddopet i morgon, vi väntar med spänning på rapport ?

Kram ?

Det här forumet betyder jättemycket för mig också!

Kram ?

Blossas romglögg var min favorit ? Kan jag inte dricka det, vilket jag inte kan, så kan det nog kvitta med glögg faktiskt. Min äldsta dotter dricker inte kaffe, det funkar bra att avstå året runt. Så avstå glögg i jultider borde vara plättlätt.

Så många julbord ska man ju inte gå på heller. Typ noll julbord. Jo, det blir julbord på julafton förstås men det blir bara med närmaste familjen så de bryr sig inte om jag inte dricker glögg. Eller så dricker jag lite just då för sällskaps skull - alkoholfri förstås!

Jag köpte en alkoholfri glögg i lördags med smak av äpple och kanel. Lät gott. Den står orörd än. Det hade aldrig hänt än om det var romglögg ? Det är tydligt att det var alkoholen jag var mer ute efter än glöggen i sig,

Det här var så otroligt bra uttryckt Tappadigen:

”Det är inte en svaghet att inte ha alkohol hemma. Det är en styrka att förutse potentiella problem och röja dem i förväg, innan det händer något.”

Kram ?

Är sån igenkänning på allt du skriver.

Även jag får efter en ångestperiod såna där ryck där jag bara måste laga hela världen, jobba ikapp, städa, rengöra ugnen, ringa gamla bekanta som jag borde ringt för längesedan osv. osv. Är liksom en känsla av att man ju faktiskt är en bra människa och nu ska jag bannemej bevisa det.

För precis som med dig så tror jag att många ser mig som duktig och pålitlig och även om kollegorna nödvändigtvis inte känner till mina senaste snedsteg så vill jag ändå på något obegripligt sätt bevisa för dom att jag är bra. För min del tror jag att det har blivit viktigt att visa för omgivningen att jag är så bra, bara för att jag själv inte längre känner mig så bra (pga. fyllor och stök).

Hoppas i alla fall att du haft en bra dag på jobbet :)

Jag beklagar sorgen!

Det jag menade var att du kanske kan läsa dig till andras erfarenheter här på forumet också. Det handlar ju om ganska varierande grader av missbruk som har stoppats på olika sätt. Beroendemottagningen brukar ju vara ganska vanlig att man går till när man behöver hjälp. Det jag tänkte var att det kanske hjälpte om du läste andras erfarenheter av det så att du vet vad du kan förvänta dig.

Just i Göteborg finns det ju beroendemottagning på många ställen, beroende på var du bor.

Nu är dag 3 avklarad, känns bra att hålla räkningen men samtidigt så vet jag att det är helgerna som alltid varit mitt problem, så nu stålsätter jag mig för det första elddopet.

Dagens plus är att lusten efter eller tankarna på a har varit så gott som noll. Ångesten som varit förlamande under veckans 3 första dagar har idag övergått till mer av en medveten skam, äcklig, kletig och grumlig, men inte kvävande som ångesten. Har därför också kunnat fokusera bättre på arbete och sysslor.

Idag är det nobel. Redan som barn tyckte jag att det fanns något pampigt och mysigt över sändningarna från stadshuset och det har blivit lite av en tradition att slå sig ner och ta del av prisutdelning och fest. Som person har jag alltid haft en förmåga att hitta just det mysiga (ni vet känslan av ett litet pirr i magen) i det mesta i livet och skapa egna traditioner av egentligen ingenting. Jag hade förmågan att le i höstregnet; för jag såg inte de blöta skorna och den mörka himlen, jag såg istället den varma koppen te, den omslutande filten och den mjuka soffan som väntade när jag kom hem. De senaste två åren har något förändrats. Alla tillfällen för "mys" har blivit kidnappade av alkoholen. Istället för att känna glädjen av att komma hem en fredag; bara för fredagens skull, så kommer istället "mys:et" av tanken på att få öppna en öl och sedan fler. Vid den här tidpunkten förra året, framför samma nobel-sändning minns jag att jag satt och drack, för det var ju ett festligt tillfälle... men jag minns ingenting från sändningen.

Jag kan inte låta bli att känna en sorg över att jag har försakat så många tillfällen som egentligen redan var perfekta, precis som dom var, bara för att jag har lurat mig själv att dimma och domna bort dom. Samtidigt så känner jag mig just nu också väldigt lycklig, för vet ni, just nu ligger jag nedbäddad i soffan, framför nobel och helt och fullt medveten om stunden och med den där känslan av magpirr och mys som egentligen saknar anledning.

Blir mycket tidig kväller idag, nu ska jag sova ikapp!

PS. stort tack för alla fina kommentarer

Jag tänkte på Alkoholhjälpen på den här sidan. Om du tittar överst på sidan så finns det en meny. Program, Logg, Fråga, Forum, Fakta, Konto.

Under program så kan du gå igenom ett program online. Det är väl alkoholhjälpen i Stockholm som anordnar det, men allt sker ju online. Man träffar inte någon, så det spelar ju ingen roll var man är egentligen. Jag är själv långt ifrån Stockholm och kör på det.

Sen kanske det inte är för alla heller. Jag tänkte bara att det kunde vara en bra start, åtminstone.

Du verkar ha tänkt dig ett alkoholstopp och det är nog de som passar de flesta med alkoholproblem bäst, tror jag, men det måste man ju känna själv. För mig fungerar det bra. Dock hade jag svårt att bromsa utvecklingen innan det hade gått ganska långt. När jag väl slutade var jag väl i princip klar med alkoholen och där är du inte än, som jag förstår det, och då behöver du ju hjälp.

Testa om du kan få igång program på denna sidan. I övrigt har jag svårt att rekommendera något då jag inte provat något annat själv. Jag vet att en del söker beroendecentrum i den egna kommunen om där finns och i Göteborg lär det ju finnas. Andra kör på AA och tycker att det fungerar bra. Det finns ju några här som har testat de olika delarna. Kanske kan du läsa runt hos deras erfarenheter innan du bestämmer dig, eller så kanske någon kan hoppa in direkt här i tråden och berätta om deras erfarenheter?

Hamnar i Stockholm vilket inte är aktuellt, alkoholhjälpen i Göteborg verkar vara svårt att finna kontakt hos.

Försök att vila och tänka bara snälla tankar om dig själv. Låt inte andras negativa energier träffa dig. Kan du ta några små steg för dig själv i rätt riktning? Sänder lite styrke och energikramar

Så var det för mig i oktober när jag inledde min senaste och förhoppningsvis slutgiltiga nyktra resa. Jag firade att jag fyllt jämnt och skulle bjudas på grejor hit o dit. Bliv inställt av covid som tur är. Hade med mig bil o alkoholfritt på en hemmaw men kände att det var för tidigt då att outa mina framtida planer. Tänk om jag ångrar mig och alla vet mitt problem. Med tiden har dessa känslor klingat av men jag har märkt att det går bra att delta i sociala sammanhang tills folk blir berusade. Då tackar jag för mig. Vet inte hur gärna du vill vara med imorgon men tänk igenom noga innan hur du ska hantera din nykterhet. Heja dig du kommer må så mycket bättre jag lovar! Lycka till o kram

Och grymt att du finns här alltid redo att pepoa eller ge tips o råd till oss andra. Du är en av de viktiga personerna för mig här. Skönt att ni finns kram från tredje perioden?❤️

Och grymt att du finns här alltid redo att pepoa eller ge tips o råd till oss andra. Du är en av de viktiga personerna för mig här. Skönt att ni finns kram från tredje perioden?❤️

Tack för ditt svar, skall kika på alkoholhjälpen, sen så tror jag ett det som hjälper är sluta helt!

Det finns ett program här på alkoholhjälpen man kan göra finns i menyn högst upp. Det tycker jag är en bra start! Den hjälper dig nämligen att fundera över problemen och hur du bäst ska agera vidare.

Sen har du ju forumet här. Alla är vi ju olika här och har olika erfarenheter. Det negativa med din situation och utveckling är väl att erfarenheten säger att det inte slutar väl om inte något görs. Det positiva är att du kan göra något åt det, men lite jobb. Det väldigt positiva är att du tycks vilja göra något åt det, och det är ju där det börjar!

Men jag tror som sagt på programmet för du får själv formulera hur du tänker göra. En del minskar ju sitt drickande och det kan fungera för vissa. Andra, som mig, slutar helt. För mig och många andra tog det lång tid att fundera ut att det var lösningen för oss. Men vad lösningen är just för dig, är ju svårt att veta.

Har du hunnit fundera på det själv? Har du tänkt sluta helt eller försöka få ner det till en rimlig konsumtion?

Det är nog bäst! Min egen plan har varit att inte ha alkohol hemma alls. Nu fick jag ju en 10% vinglögg förra veckan i en såndär presentkorg men andra godsaker i. Just glögg är också något jag älskar! Dock var min favorit den cognagspetsade från Blossa. Minns inte vad den hette, men den var på 21%. Men nog om det. Flaskan har inte lockat mig alls och nu har jag ju haft den en vecka. Min psykolog frågade dock igår vad min plan med den var. Jag har väl tänkt att ge bort den om inte min sambo dricker ur den.

Nu påminner du mig om att jag nog får göra slag i saken och göra mig av med den. Visst, jag känner inget sug just nu. Men när jag väl känner suget är det väl försent. Jag vill inte sitta här under julledigheten och skriva ett "Fan, jag skulle gjort mig av med flaskan jag hade hemma"-inlägg.

Det är inte en svaghet att inte ha alkohol hemma. Det är en styrka att förutse potentiella problem och röja dem i förväg, innan det händer något.

Hej på er!
Inser stora problem framöver!

Lite bakgrund alltid varit lite glad i spriten, min fru såg till att jag drack måttligt, vad är måttligt?
Kanske att det inte påverkade min vardag, unnad lite gott under fredagen, med helgfria inslag av sprit.

Nu gick min fru bort för ett år sen, acceleration har gått snabbt till att inhandla sprit minst 3 ggr/vecka vilket inte på sikt är hållbart!

Just nu så är ekonomin stark vilket gör att dessa inhandlingar inte nämnvärt påverkar min ekonomi, men på sikt så kommer det en smäll.

Så till min fråga hur gör man för att bromsa denna utveckling?
Vad för hjälp finns det för en i min sitts?

Bli så glad av all respons man får här, vilken fantastisk gemenskap!

Många varnar för att det kan bli tufft att redan så här tidigt delta i en så pass frestande situation som ett julbord. När jag läser runt i andra trådar så verkar det vara en vanlig fälla. Är i nuläget lite kluven för hur jag ska göra... En del av mig vill ha det sociala och delta i gemenskapen, samtidigt så vet jag precis hur frestande just såna här situationer blir.

Har förvarnat den kompisen som jag ordnar bjudningen tillsammans med och berättat att jag har känt mig hängig i veckan och oavsett om jag kan vara med imorgon eller inte i vilket fall som helst inte kommer dricka alkohol.

Grejen är den att alla de 5 som kommer vara med imorgon är personer jag verkligen står nära och egentligen så känner jag att jag skulle kunna vara helt öppen med dom om mitt problem. Men samtidigt så är jag så tidigt in i processen och på ett konstigt sätt så känns beslutet som något väldigt betydelsefullt och vackert och skört och något jag vill ska bara vara mitt eget, iaf ett tag till.

Hm, får se hur det blir med morgondagen, men en sak är säker, jag vill aldrig dricka en droppe alkohol igen.

Stor skillnad på 10 min och 10 mån dessutom ?

Kram ?