skrev Monica01 i Hjälp mig stanna kvar på vägen

Vilken prövning att vara i en bar, men så skönt att din känsla var som du beskriver.
Har du några speciella tillfällen framför dig som du oroar dig inför? ❤️


skrev frihetenfinns i Mina barn har sett mig full

@roppåhjälp Åh jag vet inte om jag kommit vidare, men jag lämnade en relation där alkoholen styrde mycket, tex att vi var tvungna att gå ut och äta om det inte fanns vin hemma, ofta tyckte jag ju också att det var kul men jag kände att jag drack för mycket, att det inte kändes bra. Då hade jag inte alls de här tankarna om mig själv även om jag redan då drack för mycket, det kan jag ju se nu. Han var jättefin som människa men fast i beroendet och jag ville bort från det...
Det jag verkligen vill ha i en relation (och det behöver nog alla) är att bli sedd, känna att jag kan prata fritt utan att vara rädd att säga fel, och bli lyssnad på, och respekterad, och jag skulle vilja att den jag levde med visade kärlek genom att göra vad den kan för att jag ska må bra, det är vad jag längtar efter i en relation, att kunna göra det för den andre, om det inte finns måste man skydda sig tänker jag. Sedan kan det ju finnas tusen anledningar till att man vill och måste stanna, men jag tänker att vi måste få ha den tryggheten i våra liv. Skulle du kunna tänka att han måste förtjäna dig? Jag har försökt tänka så i relationer som inte känts bra , den tanken har varit som en sköld även om den inte får mig att agera i stunden. Hoppas din dag idag blivit ok och att din ångest lagt sig. Vi lägger handen på hjärtat (här ska det vara ett hjärta).


skrev frihetenfinns i Mina barn har sett mig full

@roppåhjälp Åh jag vet inte om jag kommit vidare, men jag lämnade en relation där alkoholen styrde mycket, tex att vi var tvungna att gå ut och äta om det inte fanns vin hemma, ofta tyckte jag ju också att det var kul men jag kände att jag drack för mycket, att det inte kändes bra. Då hade jag inte alls de här tankarna om mig själv även om jag redan då drack för mycket, det kan jag ju se nu. Han var jättefin som människa men fast i beroendet och jag ville bort från det...
Det jag verkligen vill ha i en relation (och det behöver nog alla) är att bli sedd, känna att jag kan prata fritt utan att vara rädd att säga fel, och bli lyssnad på, och respekterad, och jag skulle vilja att den jag levde med visade kärlek genom att göra vad den kan för att jag ska må bra, det är vad jag längtar efter i en relation, att kunna göra det för den andre, om det inte finns måste man skydda sig tänker jag. Sedan kan det ju finnas tusen anledningar till att man vill och måste stanna, men jag tänker att vi måste få ha den tryggheten i våra liv. Skulle du kunna tänka att han måste förtjäna dig? Jag har försökt tänka så i relationer som inte känts bra , den tanken har varit som en sköld även om den inte får mig att agera i stunden. Hoppas din dag idag blivit ok och att din ångest lagt sig. Vi lägger handen på hjärtat (här ska det vara ett hjärta).


skrev vår2022 i Hjälp mig stanna kvar på vägen

@frihetenfinns Hej! Det som är bra med detta forum är att det finns en öppenhet och stor förståelse för hur ”galet och knasigt” man kan tänka och att vi är så många som kan känna igen oss i mycket av våra berättelser om våra liv. Så på så sätt är vi inte så unika gällande det. Det är också givande att kunna prata direkt från hjärtat om det som skaver med varandra och stötta varandra att komma vidare i sina tankar och känslor. Den egna tråden blir lite av självterapi. Det är skönt att kunna säga och uttrycka sanna känslor, det i sig är terapeutiskt och kan lätta upp i känslor. Man kan också se det man uttrycker i skrift ur ett annat perspektiv, när det bara inte är tankar som far omkring i det egna huvudet.

Jag har också många gånger känt att jag vill vara en duktig flicka här, det beteendet är man så van vid. Men ju mer sann jag blivit mot mig själv, desto sannare har jag blivit i det jag skriver här. Jag insåg att när jag kanske velat ”mörka” lite, så mörkar jag även mot mig själv. Att då är jag inte heller sann mot mig själv. Och då är det även svårt för andra här att vara ett stöd. Sen finns det såklart gränser för vad man vill ta upp och prata om och den gränsen sätter man själv. Men gällande alkohol så är det mer givande och meningsfullt för en själv om man är sann, framförallt mot sig själv. Det var modigt av dig att skriva att du köpt tre folköl, fast det tog emot. Det tycker jag är att vara sann mot sig själv.

Jag tror att man någonstans själv känner om det gått för långt. Jag kände det långt innan jag slutade helt, men jag ville inte ta i det eller erkänna/kapitulera inför mig själv. Jag tänkte att livet skulle bli så jävla trist och grått utan mitt vin. Det var liksom värt att få bakfyllan och ångesten bara jag fick mitt vin, som eskalerade under en långt tid till vin varje dag. Det hade blivit normalitet för mig att det var så. Trodde faktiskt inte att man kunde må bra och ha en kul liv utan alkohol. Alkoholromantiken var inetsad i mig, fast det oftast inte blev så romantiskt efter några glas.

Jag tror att det var för att det inte längre blev värt för mig att dricka och sen må taskigt som gjorde att jag blev motiverad till att sluta helt. Jag vågade ta chansen att se hur det kunde bli och kännas som nykter och jag blev överraskad av hur bra jag började må. Förstod inte att alkoholen kunde ha så stor inverkan på mitt mående och mina tankar som det hade. Nykterheten tillsammans med terapi, gav mig en magisk skillnad i mitt mående och en bra start på min nykterhetsresa. Polletter trillade ned och jag fick saker på plats. Både mycket motgång men även medgång och ett steg i taget tog mig vidare där jag är idag. Sen är jag väldigt nyfiken på vem jag är, hur jag fungerar och varför och i sampel med min omvärld. Så resan jag är på i livet är spännande att utforska, mest varje dag. Lika intressant är det att samtala med dig om livet😁.

Så, det var massor om mig. Skriv och berätta mer om dig, om du vill såklart! Sköt om dig❤️


skrev frihetenfinns i Hjälp mig stanna kvar på vägen

@vår2022 Hej! Följer den andra tråden där vi båda har deltagit och läste det du berättade om din nuvarande relation, så fantastiskt att du och ni kommit dit där ni är idag. Jag läste också lite i början på din tråd som startar när du kom in här, jag ville försöka förstå vad jag är i nu, så många likheter, det är så inspirerande att du klarat dig hit. Läste att du försökt klara dig själv och ramlat tillbaka flera gånger innan du startade tråden här, och tänkte att jag kanske inte är där än att jag klarar av att fatta något beslut. Och att det är frågan om jag ska försöka dricka kontrollerat eller inte alls som gör det omöjligt att bli helt frisk? Jag hoppas ju fortfarande på att inte behöva avstå helt, men är rädd att det kanske inte finns någon annan väg. Att det hunnit gå för långt. Jag märker att jag vill vara den duktiga flickan även här inför er, den som lyckas, den som är den starka osv, och att jag kan vara ärlig med er så länge jag inte dricker igen, och det gör mig så fruktansvärt trött på mig själv, känner nästan förakt över det, men faktum är att det har varit några dagar med känslomässig press (ofta fattar jag inte hur pressad jag är förrän efteråt, i stunden anpassar jag mig och verkar kontrollerad och inkännande, men efteråt blir det kaos.) Har haft täta impulser idag att döva, de har sjunkit undan men så kom de igen, så jag köpte tre folköl på vägen hem som jag ännu inte druckit, trots att min regel nummer ett för mig själv var att inte dricka ensam. Så. Nu sa jag det och vet inte vem jag är. Men har inget mer hemma idag och ska inte skaffa heller. Tack för att du skriver!


skrev vår2022 i Mina barn har sett mig full

@roppåhjälp Och när vi går på fest tillsammans eller var för sig, så dricker min man aldrig vin eller sprit längre, av eget val. Han mår själv mycket bättre av det. Han kan dricka någon starköl, om det bjuds på det då vi inte längre går på bolaget, eller medhavd 3,5 öl och jag är ju alltid chaufför😁. Ofta är det han som vill åka hem först och jag har lika roligt utan alkohol, eller t.o.m. roligare för jag blir ju aldrig bakis längre och har koll på vad jag säger och gör😂


skrev vår2022 i Mina barn har sett mig full

@roppåhjälp Alltså, vi var ute en hel del förr, mest tillsammans, fixade och gick på fester, restaurang eller pub, men nu är det många år sedan. Det finns liksom ingen dragkraft i det längre. Vi gillar bäst att vara hemma, bjuda hem eller hälsa på vänner ibland, vara ute i naturen med våra hundar, fixa i hus, trädgård och träna ihop😁. Det är vår livsstil nu. Vi är lite som bästa kompisar också och delar intressen. Vi har rätt extroverta jobb och då längtar vi efter lugnet och tystnaden privat. Sedan är vi 55+ med både stora och vuxna barn. Även det nyktra livet har medverkat i denna livsstilsförändring och det gillar vi skarpt😁


skrev roppåhjälp i Mina barn har sett mig full

@Carisie vi båda är ganska bra att kasta ur oss all skit, båda kommer till tals men det är inte på något bra sätt för någon av oss. Båda håller på men du gör såhär och du gör såhär. Vi är fruktansvärt usla på kommunikation båda två.
Förstår mer och mer att vi måste fokusera på vad vi själva kan göra istället för vad den andra bör göra för att ta oss vidare, hoppas jag får med honom i det och att jag även gör de i praktiken. Tycker ofta han är en riktig jävla sur gubbe (säger jag inte till honom såklart 🤣)

Ja de stämmer ju verkligen! att jag måste stå ut med mig själv resten av livet. Jag ska bli mer egoistisk på ett bra sätt. Inte för egoistisk men jag ska börja se mer till mina behov som nu. Jag behvöde åka och jag åkte 🌸
Tack ♥️


skrev roppåhjälp i Mina barn har sett mig full

@vår2022 är han ute och så ibland? Tänker hur du känner i sådant, middagar med vänner? Undrar verkligen hur man ska klara de i så fall men vilken fantastisk man du verkar ha ändå! Man är två men tillsammans är man ett, fy va fint! Wow!
Skriver mer sen när jag får tid 🌸


skrev roppåhjälp i Mina barn har sett mig full

@vår2022 är han ute och så ibland? Tänker hur du känner i sådant, middagar med vänner? Undrar verkligen hur man ska klara de i så fall men vilken fantastisk man du verkar ha ändå! Man är två men tillsammans är man ett, fy va fint! Wow!
Skriver mer sen när jag får tid 🌸


skrev vår2022 i Mina barn har sett mig full

@roppåhjälp Första tiden jag drack för mycket var jag i en relation som jag inte trivdes i. Alkohol blev ett sätt att fly och dämpa känslor. Jag stannade kvar då vi hade barn, men till slut orkade jag inte längre och det blev skilsmässa. Jag är i mitt andra äktenskap sedan många år och vi har druckit alldeles för mycket tillsammans under åren. Han tålde mycket och kunde även sluta i tid, men det kunde inte jag. Jag drack i smyg och det gick så långt att jag tog återställare på morgonen. Vi har alltid kunnat prata med varandra, stöttat varandra men det var mycket fyllebråk, svartsjuka mm främst från mitt håll. Till slut kände jag att jag höll på att gå under, drack varje dag och mådde psykiskt dåligt. Berättade om allt, smygdrickandet, gömmandet mm och sade att jag kommer inte att klara detta om vi inte gör det tillsammans, att jag är en alkoholist. Han förstod allvaret på riktigt och sedan dess handlar vi inte hem alkohol mer. Han dricker 3,5 öl men det bekommer inte mig. Relationen idag har blivit mycket starkare, närmare och våra samtal är mycket bättre. Vi har inga stora bråk, ”fyllebråk” längre utan kan samtala i god ton. Jag är mycket tryggare i mig själv, inte beroende av honom som förr och har egenmakt. Vårt ledord är att vara sanna mot varandra och lyssna på varandra, då blir det inte heller längre så komplicerat när vi checkar av hur vi mår och vad vi behöver i vår relation.

Det viktigaste har för mig varit att förstå mig själv och ta itu med med själv, mina skav, mina känslor och mina behov. Det har jag bla gjort genom terapi. När jag var där, kunde jag börja se på vår relation och hur jag ville ha det i den. Men det absolut viktigaste och det som hjälpt mig att komma dit, var att jag lade alkoholen på hyllan och blev nykter. Som nykter försvann mycket av min oro och ångest som alkoholen framkallade och det gav mig mycket kraft till att ta itu med livet.

Sköt om dig! Tro på dig själv och din förmåga för den finns där!❤️


skrev Carisie i Mina barn har sett mig full

@roppåhjälp Jag tycker det var bra att du åkte ut idag - och att du inte valde att prata när han ville prata. Fråga: när ni pratar har ni en dialog då eller är det monolog över att inget är hans fel? Jag bara tänker .. en del människor gillar ju att "prata" men det är inte en dialog där man respektfullt lyssnar till vad den andre tycker/tänker/känner. Jag hoppas att du får komma till tals och att det ni pratar om är konstruktivt och "feed forward" - hur kommer vi vidare. För om man inte kommer vidare är ju prat meningslöst tycker jag personligen. Då skulle jag nog fundera på vilken riktning jag önskar att mitt liv skulle ta. Den enda människa du behöver stå ut med i resten av ditt liv är ju du ❤️ så försök fatta beslut som gör dig gott.
❤️


skrev roppåhjälp i Mina barn har sett mig full

@vår2022 hur ser din relation ut idag till de du hade relation med under tiden du drack? ♥️


skrev roppåhjälp i Mina barn har sett mig full

@vår2022 hur ser din relation ut idag till de du hade relation med under tiden du drack? ♥️


skrev roppåhjälp i Mina barn har sett mig full

@Carisie läskigt att jag känner igen de där, ”en känslomässig fånge” 😥

Jag åkte ut. Han tyckte inte jag skulle åka utan att vi skulle prata ? Jag tyckte vi skulle pratat igår men han valde att åka i mitt dåliga skick.
Jag sa inte det men jag sa att jag måste komma ut ur huset idag, jag måste bort och vi pratar när jag kommer hem. Jag prioriterade mig själv helt enkelt och de kändes bra! Viker mig alltid annars

Hoppas du får en fin dag 🌸🌸🌸


skrev roppåhjälp i Mina barn har sett mig full

@roppåhjälp ser att jag blandar ihop din och carisies text just i det där med att känna igen sig i hur den andre är.
Har inte druckit 😂😂 sitter bakom ratten på en parkering


skrev roppåhjälp i Mina barn har sett mig full

@frihetenfinns oerhört fint sagt med hjärtat. La handen där och började gråta . Stackars hjärta va de får utstå smärta. Man står sig själv närmast!


skrev roppåhjälp i Mina barn har sett mig full

@frihetenfinns jag inser att jag helt klart behvöer öppna upp datorn för att svara på era fina meddelanden för att skriva på telefonen är svårt just för att jag inte ser texten och får scrolla upp hela tiden.

Hur har du tagit dig vidare ?
Känner igen de du skriver. Jag känner mig som ett störningsmoment i hans liv och att allt jag gör vänds emot mig oavsett vad det är. Att jag får tippa på tå.

Tänk va det är återkommande att skrica ner sina känslor. Åter och åter igen hör jag det här och i poddar så de måste onekligen göra något. Får helt enkelt skaffa mig en bok till för sådana reflektioner! Känner verkligen att det kan vara bra!

Ibland behvöer man stöd och vem ska va stödet om inte ens tänkta livspartner 😢


skrev roppåhjälp i Mina barn har sett mig full

Nej just nu är vår relation inte hälsosam alls och vi båda vet ändå om det men ingen av oss gör något större åt det. Exemplarisk är passande namn på att jag blir överkörd och får all skuld i de flesta saker. Jag är inte guds bästa barn heller så jag står inte utan skuld men som sagt relationen är tuff nu.
Blir full i skratt när jag läser de du skriver för du sätter verkligen ord på hur det är! Frågade honom idag om han har någon insikt i vad han behvöer förändra hos sig själv - inget va jag kommer på nu.

Jag måste ta makten över mitt eget liv, helt rätt !! Och jag måste börja prioritera mig själv, när andas jag? Aldrig! Usch så mycket funderingar, tankar, sorg, ilska.


skrev vår2022 i Hjälp mig stanna kvar på vägen

@frihetenfinns Hej igen! Såg ditt svar i en annan tråd och skriver tillbaka i din tråd😁. Jag tänker stämmer in med det som du skriver om kvinnor och alkohol, hur vi fostras till att anpassa oss och att glömma bort sina egna behov. Jag har till största delen av mitt liv tryckt undan mina behov vilket även skapat stor frustration inom mig. Var också väldigt vilse i vad jag hade för behov, men när jag körde över dem kände jag ilska inom mig som lätt kunde riktas fel. Terapi har hjälpt mig mycket med att få kontakt med mina känslor igen och jag har jobbat mycket med min skam som jag känt. Det jag kommit fram till är att skammen grundar sig i att jag har försökt anpassa mig efter andra och kört över mig själv. Försökt vara som jag i alla fall trott att andra vill att jag ska vara, helt lost i mig själv. Det har gjort att jag skämts över mig själv. Nu har jag tagit tillbaka mitt liv, min berättelsen om mig själv och hittat vem jag är. Och att jag duger och även är bra😁. Idag behöver jag inte bedöva mig med alkohol mer och jag har hittat glädjen i livet. Jag har hittat mina värderingar i livet och följer min värderade riktning och min inre kompass.

Ha det gott!❤️


skrev vår2022 i Hjälp mig stanna kvar på vägen

@frihetenfinns Bra jobbat! Jag tänker att det handlar om din inställning och förhållningssätt till att inte dricka. Att du du fokuserat på det positiva med att vara nykter vilket ger positiva känslor. Om man omvänt, låter tankarna fokuseras på hur tråkigt det är att inte få dricka eller att man missar något som nykter, så skapas negativa känslor och därmed också sug. Mitt verktyg, har varit nykter i över 2,5 år, är att lägga min uppmärksamhet på det positiva med nykterheten och fokusera tankarna på det. Det ger positiva känslor, glädje och stolthet över att vara nykter. Nu har jag ju varit nykter länge, men mina positiva tankar har skapat nya banor i min hjärna som kört över de negativa tankebanorna. De är nu automatiska banor som gör det lätt att avstå eller rättare sagt det är en frihet att slippa och inte vilja dricka. Så nöt på med positiva tankar och fokusera tankarna på det. Hjärnan är fantastisk och plastisk vilket innebär att den hela tiden kan lära in nytt beteende om man matar på med nytt tankesätt och tränar in det. Det är vi själva som styr och lär in beteenden i vår hjärna. Min hjärna har varit alkoholberoende och skrikit efter alkohol, men nu har jag lärt in den ett nytt beteende och att inte skrika efter alkohol, men bara så länge som jag inte tar ett första glas, för då väcks alkoholdjävulen till liv igen och går tillbaka till sitt beroende inom en tid. Har testa det otaliga gånger och har alltid fastnat igen, men inte denna gång!

Så har det sett ut för mig. Ha en fin dag!❤️


skrev frihetenfinns i Mina barn har sett mig full

@vår2022 Så otroligt fint, tänk att du kommit dit. Jag har den senaste tiden läst en massa om alkohol och även forskning om kvinnor och alkohol, och en vanlig anledning till att kvinnor dricker är ensamhetskänslor, känslan av att vara osynlig (hänger ju ofta med från barndomen) men också detta att man dricker för att få kontakt med sina känslor och behov, mkt pga man fostras i att anpassa sig och inte lyssna på sig själv, och så är det ju precis tvärtom, som du beskriver så tydligt, att alkoholen hindrar en från att lyssna på sig själv. Blir så inspirerad av det du skriver. Har skrivit lite om min egen ambivalens i min tråd och dina reflektioner ger mig mkt hopp. Tack! Hade gjort ett hjärta om jag vetat hur man gör på datorn ;)


skrev vår2022 i Mina barn har sett mig full

@frihetenfinns Vad fint med att lägga sin hand på sitt hjärta för att skydda det. Jag brukar också lägga min hand på mitt hjärta för att skydda det från att slösa på min energi, till någon som jag upplever tar min energi. Det är effektfullt😁.

Som du skriver kan det vara svårt att veta vad man har för behov, vad man behöver. Jag hade svårt för det och ville oftast mest vara tillags för andra och glömma bort mina behov. Det är dock något som jag tycker har blivit så mycket tydligare sedan jag slutade dricka för över 2,5 år sedan. Som nykter har jag fått tillgång till mig själv på ett mycket djupare plan och mina signaler om hur jag mår är så tydliga nu. De dämpas inte av alkohol och blir då ”nakna”. Jag har även lärt mig att lyssna på mina signaler och behov. Jag tycker att nykterhetsprocessen är en process på många livsplan och att det är en spännande resa att närma sig själv och nyfiket undersöka sig själv och sina behov, för det är bara mig själv jag möter. Alkoholen störde ideligen denna process och mina tankar färgades av det, av min oro och min ångest. Idag är jag mer lyhörd för mina tankar, känslor, behov och de är annorlunda mot när jag drack, de är mer grundade i mig själv. Det har gett mig egenmakt, bättre självkänsla och jag känner inte samma ensamhetskänslor mer. Jag känner mig trygg i mig själv och har kontakt med mina behov. Det är tack vare min nykterhet och mitt arbete med mig själv för att få självkännedom. Så det går att finna vad man behöver och veta vad kärlek är för en själv❤️.

Ha en fin dag!❤️


skrev frihetenfinns i Hjälp mig stanna kvar på vägen

Igår var jag i en bar för första gången sedan jag bestämde mig för att ha ett uppehåll (dag 11 idag), drack en alkoholfri öl, kom ihåg hur det har känts förut när jag haft bilen och inte kunnat dricka, då har jag känt att jag missat nåt och velat ta igen sedan, antingen hemma på kvällen eller nästa dag eller nästa tillfälle, men igår kände jag inte så, jag var lättad över att inte behöva ta ställning till om jag skulle ta en öl eller inte, eftersom jag hade bilen, och när jag kom hem var jag lättad över att veta att jag inte skulle vara bakis idag. Jag fattar egentligen ingenting. Hur har det sett ut för er? Hur länge kan en sådan här känsla hålla i sig? När kommer det att bli svårt igen?


skrev Carisie i Mina barn har sett mig full

@roppåhjälp God morgon 🙂
Alltså jag känner så genuint igen mig i en tidigare relation. Alkohol var inte ett egentligt problem eftersom han var nykter sedan många år och jag drack väldigt sällan men de gånger jag drack oavsett hur lite eller mycket - så skulle det gnällas eller kommas med syrliga/elaka kommentarer. Det var en massa andra grejer också och jag vet att jag någon gång sammanfattade hans attityd till
"Jag gör som jag vill och du gör som jag vill"
Han kunde säga "ta ett glas vin till maten" sen ville han inte pussa mig för att jag luktade alkohol ... det finns miljoner saker han gjorde som förminskade mig och gjorde mig till "en känslomässig fånge" i hans liv. Jag kunde aldrig göra något rätt och även om jag gjorde precis som han sagt så var det ändå inte helt rätt. Fattade inte förrän jag kommit ur och förbi relationen att jag bara varit en accessoar i hans liv.

Jag hoppas du kan finna dig själv och styrkan i dig att bli den bästa versionen av dig själv oavsett hur du lever ❤️

Jag kan ju tycka att hans bakfylla är ett problem likväl som att din fylla är ett problem. Båda irriterar den andra parten.

Gör något trevligt med barn idag. Nåt ni kan prata om och glädjas åt vid matbordet ikväll. Unna dig att klanka på hans bakfylla i huvudet - eller verbalt. 😉

Hoppas du kan skapa en fin dag ❤️🇸🇪

🩵