Senaste kommentarerna i forumet

Och tittar man på tv dagtid, som jag gjort mycket under mina sjukskrivningar, så är det bara reklam för olika spelbolag. Fy fan vad cyniskt ?

Kram ?

Jag träffade en sådan kille för 1,5 år sedan. Det förstod jag förstås först efteråt. Kom lyckligt ur det tack och lov. Det har du också gjort.

Det gör ont som fan. Man blir så arg på sig själv för att man är så naiv och godtrogen. Men sen tänker jag att det inte är negativa egenskaper egentligen. Felet ligger hos dem som utnyttjar det.

Försök nu att blocka honom i alla kanaler och helt släcka hoppet, lägg det helt bakom dig. Du läker till slut. Lite mer hårdhudad tyvärr. Eller tack och lov.

Kram ?

Scapegoat kom hem från skolan och sa urskuldrande att hen inte vågat berätta i skolan, lugnade hen och sa att hen berättar bara om hen vill. Men jag lovade att jag ska hitta någon för oss båda att prata med så hen ska inte behöva bära detta. Men just nu gör hen det även värre för sig själv då hen verkligen står upp emot mamman, men jag tror även att ett barn ser och till slut når en gräns. Både scapegoat och jag har nått gränsen.

Jag har tittat lite på boende online, det finns att få tag på, måste ta tag i det och även om det bara är en liten lägenhet så borde det vara bättre än att vara fast här. Det som stoppat mig är ju att jag har ont i benet och inte kan gå så bra, hur ska jag kunna genomföra en flytt om jag inte kan bära något? Det är dock på bättringsvägen så förhoppningsvis ska det problemet vara löst snart.

Drickandet, ja det ser jag inte att det komemr vara ett problem när jag kommer ur det här. Då finns det ingen anledning att dricka, ingen alls.

Tack för att ni stöttar.

Jag har kommit till insikt om att "min vän" är en narcissist. Jag har åter, för tredje gången, plockat bort honom som vän på Facebook. Jag inser att jag måste bryta all kontakt och undvika de möten han är på.

Jag har sett många klipp på Youtube som beskriver hur komplicerat och känslomässigt dränerande en sån person påverkar en. Han är inte bra för mitt tillfrisknande.

Jag tackar Gud för att vi aldrig haft en fysisk relation. Det räcker alldeles tillräckligt med den komplicerade, känslomässiga bindningen vi haft. Vi har passat varandra som två pusselbitar.

Nu har jag äntligen förstått detta, rent intellektuellt. Känslomässigt känns det som mitt hjärta gråter. ?

Jag måste inse att så länge jag inte är läkt inombords så dras jag till andra människor som också är "sjuka", på sitt sätt.

Gud, giv mig styrka & sinnesro. Jag saknar honom redan. ?

Ja, det där med dikeskörningar är verkligen obegripligt, eftersom man är så övertygad där på morgonen. Du kan ju prova onlineprogrammet här, eller söka hjälp på annat sätt. Man får ju verktyg för att hantera sug och vara medveten om sina tankar. Det var oerhört jobbigt när autopiloten slog på och a var målet. Själv vet jag inte riktigt vad som har hänt för plötsligt var det bara stopp och nu mår jag nästan illa av tanken på alkohol. Väldigt konstigt, men jag passar på att tänka extra mycket då, kanske blir det en reflex en vacker dag, man kan ju hoppas.

Ta hjälp! Jag har haft hjälp av de kontakter jag tagit. Man får hjälp med att strukturera, identifiera triggersituationer etc. Det blir lättare att förstå sig själv.
Lycka till!

Du kämpar på så bra snusen, tråkigt att du mår så dåligt. Har du funderat över varför du mår bra i Polen? Det finns kanske nåt du kan hämta som du kan använda
Hoppas det vänder snart!

Jag började dricka när jag slutade med antidepressiva för ca 5 år sedan. Mest för att jag inte kunde sova. Nu när jag försökt sluta dricka på egen hand,faller det på att jag dels drabbas av en förlamande trötthet och på att jag sjunker in i en meningslöshet. Fattar att det är alkoholen, men tänker att antidepressiva kan hjälpa mig över sen tröskeln i alla fall.
När jag slutade med antidepressiva förra gången var mitt liv stabilt (trodde jag) men tycker du tänker klokt där med att vänta tills nykterheten är stabil.
Ser så fram emot att vakna och veta vad jag gjort eller vem jag pratat med och vad vi pratat om kvällen innan. Bra jobbat med tre månaders nykterhet ?

När du lämnat Nystart ska jag fira med ett glas bubbel... men låt inte det hindra dig, det är a-fritt numera.

Det gör ont att läsa hur ni har det. Att håna någon som din fru gör, det gör mig så jäkla förbannad. Inget av era barn mår bra i den där miljön. De ska inte behöva välja sida. Och nu bråkar de även med varandra... mobbar skriver du och det är så illa. Hemma ska vara tryggt där man kan vara uppskattad för den man är. Förstår din osäkerhet och rädsla men det finns inget alternativ.
Kan du börja packa allt viktigt i smyg? Kan du ringa mansjouren och få råd och vägledning om att lämna en destruktiv relation kanske? En bit i taget. Och helt allvarligt, om man bortser från att du ibland dricker för mycket så verkar du vara en toppenkille och en bra pappa. Du ska inte behöva leva i det kaos som du gör just nu.
Hoppa Nystart, hoppa! Du landar mjukare än där du finns just nu.

Kom att tänka på att jag läste en Expressen idag (pappersupplaga). Och hittade totalt 12 annonser med vin. (flera helsides) och 1 artikel med tester av vin.
Det var ungefär det som tidningen bestod av, på varannan sida. Är inte det sjukt???

Hej på er! Känns som att det blev lite väl långt avbrott från att ha gått in här.
Men jag är nykter!

Fick en flaska prosecco idag som present. Men den ger jag vidare :)

Hörde en dam prata högljutt på ett cafe om hur packad hon va när hon kom hem. Hon hade bara druckit några öl och några glas vin ”det va ju ingenting”.
Är glad att jag inte är i förnekelse längre.

Lite mörkt och dyster just nu. Men jag ”nöjeshandlade” lite julklappar till barnen idag. Vet att man inte får :/ men egen företagare som jag är lider jag med alla som drabbas. (Jättesynd om alla som blir sjuka givetvis) men ”butiksdöden” och alla andra branscher som drabbas känner jag lite extra för. ?

Sen va jag inne i mataffären och möttes av massa gamla människor som inte såg ut att bry sig. Gick nära en och trängde sig förbi osv.

Men säkert många som kommer sitta ensamma denna jul!? ?

Andrahalvlek och kvinna 38: Ni är ju också bra exempel på att balansen kan vara olika från person till person. Man får ju finna den själv helt enkelt. :)

Hej! Hur går det för dig? ?

Att sluta dricka funkar som antidepressiva i sig tycker jag. Har druckit i 10 år och började med SSRI för 7 år sedan. Nu är jag nykter sedan 3 månader och min önskan är att sluta med medicinen också. Men det får vänta tills jag varit nykter lite längre.

För min del så blev helgerna lättare och lättare. Har hittat andra saker att varva ned med än alkohol. Hjälper mycket att min man inte heller dricker.

Jag uppskattar så mycket att inte vara bakis eller ha söndagsångest. Det är bara att fortsätta att ta en dag i taget.

Kram

Jag övade mycket i början på att inte tänka på alkohol. Och sen även på att inte tänka på min nykterhet heller.

Jag tog inte åt mig av alla råd att läsa/titta på YouTube så mycket som möjligt. Jag ville inte lägga mer tid på alkohol öht.

Nu tänker jag väldigt sällan på alkohol. Tänker inte heller så mycket på att jag är nykter. Snart 3 månader.

Tristess och tid finns det gott om även här. Men jag tränar, går i skogen och målar. Och tittar på TV-serier.

Håll i, håll ut. ??

Jag tänker numer i princip bara på mitt icke-drickande när jag kikar in här. Det är ändå viktigt för mig att läsa och skriva här varje dag, för att påminna mig. Jag tror inte att jag har hoppat över en dag på dessa 9 månader. Jag behöver påminnas - och det gör jag varje gång jag läser om andra som kämpar. Steget mellan framgång och katastrof är minimalt.

Men jag kikar ”bara” in här 2-3 gg/dag nu ? Betydligt mindre än tidigare. Jag är flitig på alla typer av sociala medier, och det här är bara en ”hållplats” av många som jag scannar av regelbundet flera gånger per dag. Jag är dessutom en ”skrivande människa”. Jag gillar att kommunicera via skrift. Tal också.

Det här forumet ska användas precis som man själv vill. Det är ett stöd för varje enskild individ, även om kollektivet och gemenskapen förstås är viktigt. Jag tycker till exempel att det är jättetrevligt när ”gamlingar” på forumet kikar in och skriver en hälsning.

Kram ?

Jakten och Kennie: Jag misstänker väl att det måste finnas någon balans. Det är alltid bra att utvärdera och reflektera, men man kanske inte behöver göra det hela tiden. När man förändrar sitt beteende så är det ju bra att ta fram sina funderingar till ytan och granska dem för att kanske bättre kunna handskas med dem när man är på väg mot gamla fotspår. Det kan ju ta tid innan allt faller naturligt utan att behöver ägna någon tankekraft åt det. Kanske det aldrig händer.

Men till dess är väl det man kan göra att försöka finna en balans man själv är nöjd med. Att kunna vara reflekterande utan att vara besatt. Känner ni att ni tänker på det för mycket kanske det är bäst att släppa det lite. Så vida det inte blir nödvändigt igen.

Ibland känner jag också att jag ägnar mycket tankemöda åt mitt icke-drickande. Skulle vilja landa i att det blir så självklart att jag inte behöver göra så mycket för att hålla igång det... Ska bli intressant att läsa din utvärdering nästa vecka.

Blir det en ny utmaning eller inte att det blir helg snart. Känner mig rätt stark i min övertygelse och rädsla att falla för frestelser som finns omkring när vänner dricker A. Ska verkligen kämpa på och hålla ut :-)

Tack för ditt inlägg, men jag tror du missförstår mig lite. Risken att jag skulle bli våldsam är minimal, det skulle endast vara i självförsvar. Jag har aldrig varit våldsam i hela mitt liv och att det skulle bli så nu ser jag som otänkbart. Men jag tror att min fru går runt som en tickande bomb just nu och jag hoppas det blir mig hon exploderar mot och inte barnen. Eftersom hon kommer från en dysfunktionel familj så tror jag hon tror det är normalt med konflikter och att bråka och skrika, det är jobbigt. Jag orkar inte det mer, barnen mår ju inte bra heller. Det är ju också extra jobbigt med detta i en pandemi där det inte går att träffa andra eller åka bort på aktiviteter.

Det låter som att situationen där hemma har eskalerat kraftigt på sista tiden och klokt att du ber om professionell hjälp. Vår bedömning är att du skulle behöva mer stöd än vad vi kan ge dig här.

Det kan vara svårt att tänka klart när det är kaosartat och som du nämner flera gånger, det är mer än sig själv att tänka på här. Barn behöver trygga vuxna. Ditt beslut att förändra alkoholvanorna är ett sådant viktigt steg för att vara en trygg förälder.

När det kommer till våld uppmärksammar du vad du tänker och hindrar dig själv för att bli våldsam, bra! En god ide är att ta stöd gällande även det: https://valjattsluta.se/ 020 555 666

Dina tankar om att kontakta polisen i en sådan situation med våld är en bra idé. Även att ringa till socialjouren som kan åka ut när det är utanför kontorstid.
Ingen av er verkar må bra i detta och en rekommendation är att ta hjälpen vi rekommenderat här nu och inte vänta.

Ta hand om dig och er!

Vänligen,

Rosette
Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Ja, hade vart skönt ha resan se fram emot. En morot värd kämpa för. Nu känns de som jag inte har något att kämpa för. Jo, men just nu känns sommaren som en hel livstid bort.

Förstår att det känns extra tungt om resan blir inställd eftersom du haft en så tuff period.. Men tänk att till sommaren kommer du i alla fall kunna åka... Pandemin varar inte för evigt..

Tack för ert fina välkomnande. Jag har läst i det här forumet och det hjälper mig att inte känna mig så ensam. Jag har ju gjort mig så ensam för att få dricka ifred.
Nu laddar jag för att ringa till Vc imorgon och be om hjälp.
Tack för er värme ❤️?

Nästan 3 veckor i mörker och extremt dåligt mående känns som dessa 3 veckor varit i en evighet. Fortfarande extremt tungt, självmordstankarna kommer och går hela tiden. Min terapeut ringer mig varje dag för kolla dagsformen. Hennes stöd är ovärderligt just nu. Är meningen jag ska resa till Polen om ca 3 veckor men som det ser ut just nu så kommer jag inte komma i väg vilket ger mig snudd på panik. Jag mår alltid bra där, hur dåligt jag än mår här hemma så släpper allt det så fort jag kommer dit, hade behövt de andningshålet nu. En paus från allt. Nya riktlinjer kommer den 29/11. Jag vet inte vad jag gör om resan ställs in. Sen verkar julen inte bli som vanligt heller. Vi firar alltid hela familjen vi brukar vara upp emot 20 pers men ser ut som vi nu får fira jul på var sitt håll. Detta året suger verkligen. Hatar verkligen livet just nu