skrev Nell i Hur orkar och vågar jag?

Hej @Mdieselm!
Du sätter så bra ord på hur det kan bli när man hamnar mellan två dåliga val. Ambivalensen att, vad jag än gör, så finns rädslan att jag får någon typ av negativ konsekvens. Samtidigt så hörs det tydligt hur den här situationen tär på dig, de starka känslorna som den här situationen väcker hos dig. Vad starkt att du vågade berätta för dina föräldrar! Någon förändring vill du få, men du känner dig osäker på hur du ska göra.

Det är vanligt att känna sig väldigt osäker inför en förändring, osäkerheten inför beslutet och oron att ta fel beslut, oro att inte kunna klara det om jag tar ett beslut. De som har kommit förbi det läget vet att det blir lättare med tiden, att det är en tröskel att komma över, men det gör det inte alltid lättare i stunden. Jag tror att många som har stått inför svåra beslut kan känna igen sig i det.

Det finns inget enkelt svar på vad du ska göra. Men vi vet att det kan vara bra för många att bolla de här frågorna med någon. Vad bra att du öppnar upp här och berättar. Ibland kan det ta lite tid innan en tråd tar fart. Gå gärna in i andras trådar och skapa kontakt om du vill. Det finns många fina och kloka människor här.

Du är också väldigt välkommen att skriva med oss rådgivare i frågelådan (https://alkoholhjalpen.se/fraga) eller ringa till oss på 020-84 44 48. Vi svarar efter helgen i så fall.


skrev Flarran i Skammen att erkänna

Hejsan! @Bergspalm, tycker att det är bra att du har hittat hit till forumet och har börjat fundera på ditt drickande som jag i alla fall delvis känner igen mig en del i så att säga. Tänker bland annat på dina ord om att du har flytande självsäkerhet med dig i flaska. Så brukade jag alltid ha i många år. Har alltid för det mesta druckit själv vilket gjort att man kunde dricka så skadligt som man gjorde.

Det här med smygandet och diskret drickande känner man också till. Hade länge exempelvis en festisflaska av plast med mig som det varit svartvinbärssaft i. Den fungerade utmärkt att ha portvin i så att man kunde sitta och dricka vin helt öppet var som helst utan att en kotte märkte ett enda smack, om man nu då inte råkade bli alltför packad alltså.

Tyckte faktiskt att jag då var riktigt smart till och med. Men om man gör som jag har gjort och sitter och frivilligt förgiftar sin kropp med nervgiftet alkohol för att konstgjort ”må bra” en kort stund då kan man väl inte direkt kalla sig för smart. För till sist så kommer problem i olika form om man blir så fokuserad på drickandet att inget annat till sist betyder någonting.

Man kan börja dricka hårt av många olika orsaker men det går aldrig att dricka sig lycklig, eller ens någorlunda psykiskt balanserad kan jag säga. Däremot så går det rätt utmärkt att lätt dricka sig rejält olycklig både ekonomiskt, socialt och kroppsligt. Det är mycket dumheter man kan göra om man så att säga stänger av sin mer logiska del i hjärnan med hjälp av alkohol.

Mitt tips om du vill ta kontroll över ditt drickande eller kanske ännu hellre sluta helt med alkohol vilket är det allra bästa för kroppen. Det är att trappa ned din konsumtion till hälften första veckan främst så slipper du kanske lite av den allra värsta abstinensen. Sedan kan du fasa ut drickandet till noll under vecka två och sen börja nyktert arbeta med ditt tänkande kring din situation.

Gjorde nog själv lite så de första veckorna precis innan jag började att helt nykter skriva här på forumet. Har sedan läst och skrivit mer än vad man kanske tänkt sig ibland, men det har i alla fall gjort att jag fått ur mig mycket av gnissel och skav inombords liksom. Det att bli alkoholfri om man om man nu har det som mål, är nog som de visa brukar säga en process för att förändra sin livsstil.

Kämpa på kompis!


skrev Bergspalm i Skammen att erkänna

Hej!

Det här är allra första gången jag någonsin tagit mig in på spåret att jag kanske dricker på ett skadligt sätt, jag har känt att det varit dåligt med mina rutiner med alkoholen men har skämts för mycket att erkänna det för mig själv.

Jag har druckit för mycket och för ofta och i smyg de senaste 3 åren. Jag tror mitt största problem ett tag var att ingen märkte något eller i alla fall inte tillräckligt att säga till. Jag har 100% haft kvällar jag vaknat och haft ångest men brukar på något vis lyckas med att inte skämma ut mig allt för hårt och dricka inte allt för mycket. Mitt problem ligger i mitt vardagsintag.

Jag dricker allra helst själv, gärna mitt på dagen när jag inte har några planer och det har jag numera sällan för att jag helst vill vara hemma och dricka. Mot kvällen är jag ofta så full att jag inte kan gå och somnar påklädd i soffan. Sen vaknar jag och beroende på vad jag ska göra den dagen dricker jag mer eller nyktrar till så gott det går så ingen märker vad som hänt dagen innan.

Jag har ibland med mig en liten vattenflaska med sprit som jag dricker om jag ska ut och är nervös, jag har den som någon slags flytande självsäkerhet i väskan, samma sak där så lyckas jag på något vis dölja det så att ingen tycks säga något utan tvärtom ger mig komplimanger på min karisma och personlighet som bara förvärrar rutinen. Jag vet att fortsätter jag såhär så kommer det tillslut vända, folk kommer att märka jag känner det på mig. Det har gått för bra för länge, antagligen har mina närmsta kanske redan börjat märka och det känns fruktansvärt pinsamt.

Jag har alltid tyckt jag haft kontroll då jag aldrig råkat ut för någon katastrof eller blivit tillsagd men när jag druckit mig avsvimmad hemma själv 5 av 7 dagar utan att någon ''märkt'' så är det inte direkt som jag lyckats med nåt.

Jag skäms så mycket, jag ville mest skriva av mig och se om någon kan känna igen sig.
Tack på förhand.


skrev Carisie i Det är dags nu!

@Vinägermamman Mysigt! Jag har sett både blå & vita sippor - man blir ju lycklig ☀️. Sen skickade mamma en video på ymnigt snöfall i Småland 😂.
Kvällen i bunkern sammanfattas med att jag fick sitta på vakt på en långdragen magnetröntgen hålla lite fria luftvägar. Middagsrasten blev 7 min därefter ägnade jag 4h åt att försöka stabilisera en patient - sen kom natten & löste av mig 😂 Fick skjuts hem av en kollega & väl hemma var jag i AKUT behov av en dusch 🧼. Vissa dagar jobbar man mer än andra för pengarna 😅.

Nu ska jag peta in en lur i örat & lyssna på en podd och förhoppningsvis somna på 8 röda sekunder 😵‍💫😴. Slut som artist men det kan vara svårt att tagga ner när det varit hysteriskt på jobbet. Hoppas du får en god natts sömn 💤

😂


skrev Vinägermamman i Det är dags nu!

@Carisie Tack för dina uppmuntrande rader🤗Har varit på mitt favoritställe och kikat på blåsippor idag. Solen sken och jag behövde ingen mössa😁. Hur har du haft det?

@Ny dag Tack, har njutit av sol och ljus flera dagar nu. Har förhoppningsvis även hittat min grej vad gäller motion (förutom promenader då) och det är simning. Har simmat 1 km varje dag denna veckan och det har känts så skönt. Jag tog mig till simhallen en dag förra veckan när jag kände stark oro och det hjälpte jättemycket. Mycket mer än promenad. Man sträcker ju ut hela kroppen, använder varje muskel och andas. Imorgon blir sista gången för denna veckan (orkar inte med trängseln som blir på helgerna).
Ja, vi kan väl hjälpas i helgen. Är lite orolig faktiskt för om hjärnan får frispel imorgon kväll😬


skrev Amanda L i Allt är ju tråkigt

@brandnew Faktum är att det kan man göra mycket bättre utan alkohol. Alkoholen ger stora dopaminkickar som kan vara sköna till en början, men sedan krävs mer och mer. Vardagen tenderar att bli grå utan alkohol som hjärnan tycker är det enda "roliga". Den (belöningssystemet) har blivit kidnappat.
Det tar tid att återställa hjärnan, därför rekommenderas tre månaders uppehåll till att börja med. Att glädja sig utan alkohol är en helt annan sak. Mer äkta och genuint. Plus att man slipper en massa skit som ångest och minnesluckor.
En annan sak är viktig och det är att skaffa nya , roliga vanor. Så fort man (som beroende) har det minsta tråkigt eller känner sig stressad så dricker vi alkohol. Det är jobbigare att hitta på ngt annat. Men när man väl börjar göra saker som man verkligen är intresserad av blir livet mycket roligare. Man kan slappna av och träffa folk även utan alkohol. Ja, då händer kanske ngt mer intressant än att man blir full för 77:e gången. Det har man ju liksom provat några gånger...
Se det som en spännande färd, där du får tid att utforska dig själv och livet. Säkert finns det massor som du INTE provat på eller saker du gjorde förr, men inte "orkar" längre.
Oftast tar alkoholen all tid och all ork...
Jag har slutat dricka för cirka 13 månader sedan och fick ett mycket bättre liv på kuppen.
Men du måste ha lite tålamod.... och du måste jobba lite :)


skrev Carisie i Mot okända hav vill du följa mig

@LillaVideung74 Jag är precis som du & behöver massor med egentid. Men är jag ensam "för länge" med grubblerier så är det lätt att ta till en stärkande stänkare 😉.
Så just nu har det varit skönt att gubben varit hemma.

Jag har gjort en plan och slaviskt följt den nu - det är nåt jag är bra på. Eftersom den inte är noll så är det ganska roligt att spara sig till "ett bättre tillfälle".

Hoppas du får en bra kväll hälsar jag från bunkern 🏥
🩵


skrev Tombor i Fredagsölen

@Ny dag Håller med dig! Fastän jag vet att morgondagen kommer bli tuff har det hänt att det blir några öl ändå! Belöningen är att vakna pigg och utvilad på lördag. Det går alltid tänka att vara bakis är ett rimligt pris för att få " unna " sig öl eller vin under en kväll. Ska ladda inför morgondagen och undvika puben😊


skrev brandnew i Allt är ju tråkigt

Jag vet att jag måste sluta dricka. Det som oroar mig mest är typ… vad fan gör man istället? För att slappna av, bli glad, träffa folk, ha kul, njuta av något?


skrev LillaVideung74 i Mot okända hav vill du följa mig

@carisie ja jo jag vet ju det. Att den sakta men säkert o obevekligt bryter ned mig.
Det gläder mig att du känner dig stark och hoppfull❤️och att du tycker det är skönt ha gubben hemma på kvällarna. Det är bra känslor. När jag är låg o kämpar med mig själv o alla tankar som snurrar i skallen vill jag helst vara ensam o ostörd. Även om sambo el barns närvaro är en stark "nykterhetsfaktor" har jag alltid haft ett stort behov av att få vara i lugn o ro med mina tankar o planer för dagen.


skrev Carisie i Det är dags nu!

@Ny dag Det här när ljuset återkommer... när man ser allt vinterdamm 😅 Det gör mig lite stressad och när man är ledig & solen skiner vill man ju inte vara inne och städa. Det kan göra mig låg. Men jag är nykter idag också och det gör mig glad 😀

Hoppas den här årstidsväxlingen skiljer sig från de andra och att du får en härlig ingång mot sommar 🩵


skrev brandnew i När är abstinensen farlig?

Jag har jobbat i heldygnsvården akut abstinens, vissa får svåra symtom redan närmare 1 promille… finns en skala som heter CIWA som hjälper att bedöma allvarlighetsgraden, se här: https://www.rvn.se/globalassets/mitt-lakemedel/terapirekommendationer/p…

Viktigaste behandlingen är god tillgång av tiamin, så vet en med sig att alkoholkonsumtionen är way off, ta b-vitaminkomplex 2 ggr/dag.
Håll koll på att pulsen inte går över 100.


skrev Ny dag i Fredagsölen

@Tombor Bra där! Ska försöka komma ihåg att påminna dig🤔🤗! Du och ditt välbefinnande på lång sikt är viktigast. Imorgon fortsätter vi den nyktra banan så att lördagen inte bara består av ångest. Det som är mest skrämmande för mig är jag faktiskt fattar beslutet om att dricka när jag är nykter. Och jag har utvecklat allergi mot alkohol för jag vill inte bara ha ett glas….


skrev Ny dag i Det är dags nu!

@Vinägermamman Hoppas promenaden i solen var härlig så här tredje dagen nykter 💪, starkt jobbat att komma igen! Hoppas vi kan följas åt nu när ljuset kommit tillbaka. Håller med om att allt känns lättare även om jag brukar bli låg vid årstidsväxlingar. Men nu nästan känns det som att våren är på gång! Vi behöver verkligen banka in i våra huvuden att alkoholen kidnappat våra hjärnor. Jag mår så mycket bättre när jag nu passerat två veckor. Vi hjälps åt till helgen❤️🥰


skrev Tombor i Fredagsölen

@Ny dag Tack för kloka ord. Jag tänker att det inte blir AW på fredag utan hemgång direkt efter jobbet. Har blivit allt känsligare med åren både avseende sömn och min mentala hälsa. Just nu går det inte att dricka överhuvudtaget. Utmaningen blir att komma ihåg det på fredageftermiddag.

Sköt om dig😊


skrev Carisie i Det är dags nu!

@Vinägermamman Heja dig... dag 3 är iaf inte dag 1 och det är fler dagar på plussidan är minussidan. Och det är vår. Blåsippor & vitsippor. Lite sol (tror jag - har fortfarande några otvättade fönsterpartier).

Efter att varit instängd i bunkern en hel dag njuter jag av ljuset - allt känns bra då. För nu. Ibland minut för minut eller timme för timme - men nu dag för dag iaf. 🩵


skrev Carisie i Mot okända hav vill du följa mig

@LillaVideung74
Fast alkoholen gör ju så med oss. Får oss att känna oss värdelösa och försvagar hela vår tillvaro (utom när vi umgås med den).

Jag tycker det är så skönt att min gubbe nästan alltid är hemma på kvällarna just nu. Jag känner mig tillfälligt stark och hoppfull men vet hur snabbt det kan ändras så med en glimt av hopp. Skickar en glimt till dig också 🩵


skrev Vinägermamman i Det är dags nu!

Har läst igenom min tråd sen 2022. Götapetter vad jag upprepar mig. Skriver samma sak om och om igen. ”Det är helhetstänket på hälsa, kost motion och alkohol” och”jag kan inte jobba som förr” ”alkohol gör mig långsiktigt avtrubbad, nedstämd, orkeslös, och orolig” och”de mörka vinterhalvåret påverkar mig negativt”. Trodde inte jag skrivit det så många gånger. Uppenbarligen har jag hyfsat med insikt och uppenbarligen har jag svårt att ta till mig min egen insikt. Jag såg också att jag insåg att det fina vårvädret 2022 underlättade mycke varför det gick lätt att bryta.
Såg också att att jag flertalet gånger lyckats 4-5 dagar men inte lyckats stå emot när helgen kommer. Dag 3 i dag.

Nu skiner solen och jag ska strax ta en promenad med hunden ☀️🐶


skrev LillaVideung74 i Mot okända hav vill du följa mig

@carisie jaa du vad är det med oss? För min egen del tycks jag vara precis helt (jä..a...vill svära men det brukar se så illa ut i skrift) värdelös på att hjälpa mig själv. Att hjälpa andra runtom mig både yrkesmässigt och privat går desto lättare. Med stort mod och engagemang till och med. Att ta itu med mitt eget numera mycket komplicerade förhållande till alkohol känna tämligen omöjligt. Jag vet att det finns hjälp att få men jag förmår inte att erkänna mig "slagen". Besegrad av alkohol, maktlös. Så deprimerande bara skriva detta. Idag känner jag mig låg, lite ledsen, ingen ork ta mig för något vettigt. Farligt, farligt vips kan lilla kaffekoppen innehålla annat än kaffe i hopp om att liva upp dagen och humöret en smula. Nåväl, har lite på agendan att ta itu med och hopp om att detta håller mig nykter och sansad. Simma lugnt alla som också kämpar.


skrev Adde i Div åsikter eller...?

Jag pratade nyligen med en man som var regelbunden besökare på AA samtidigt med mig i början av min nykterhet. Vi var väldigt överens om att vi hade väldigt trevligt OCH fick mycket hjälp av Di Gamle som gått före oss. Tyvärr har AA förändrats mycket sen våra tidiga år så nu undviker vi att gå dit. Kanske kan AA fortfarande betyda mycket för de som nu är blandmissbrukare men för oss rena alkoholister stämmer inget längre eftersom identifikationen inte finns längre.
Jag är glad för att jag är en ren alkoholist och att jag hade möjligheten att få göra min behandling på ett riktigt Minnesotahem som följde AA-principer och sen fortsätta min "utbildning" hos AA som var ett riktigt AA. Idag verkar vi riktiga alkoholister ha blivit en minoritet i missbruksvärlden.
Otäck utveckling :(


skrev Himmelellerhelvette i Fy fan vilken ångest idag!

@Tezzan Jag hade också ursäkter till varför jag inte drack. Den mest använda var att jag ville satsa på träningen. Annars antibiotika för urinvägsinfektion m.f. Jag ville känna mig helt bekväm i min nykterhet innan jag började säga att: jag dricker inte alkohol, punkt! Men det tog över ett år innan jag började säga det❤️ Allt har sin tid! Kram


skrev Tezzan i Fy fan vilken ångest idag!

@Himmelellerhelvette Ja men det var ju faktiskt ett bra sätt att se på det....Jag ska försöka återkomma till den tanken nästa gång "hugget/suget" kommer. 🙏

Imorgon kommer nog min första prövning. Jag ska på jobbresa med middag på kvällen. Det är ju inte helt ovanligt att man tar en öl eller vin till maten. Jag kommer inte göra det denna gång, jag vill nog inte redogöra för anledningen just nu. Men om någon undrar så kör jag "huvudvärks/alvedon-tricket" Skönt att ha en plan, ska se till att följa den. 😀


skrev Mdieselm i Hur orkar och vågar jag?

Hej hörrni! Hoppas någon vill ta sin tid och läsa min uppgivna text, har flera gånger påbörjat att skriva men har nog inte velat göra ett ärligt försök föräns nu. Tog ett hårt återfall och har druckit varje dag, tillslut berättade jag för mina föräldrar för kände på mig att det annars skulle sluta som förra gången (beroendeakuten). Lite snabb historia, har ADHD och bipolär 2, har kontakt med livsstilsmottagningen ca 6 månader (går dit varannan vecka) och psykiatrin i flera år. Förlorade elvansen första gången jag var ärlig med alkoholproblemet, men fick tillbaka den för skulle börja läsa på universitetet och min sjuksköterska var förstående och snäll. Testat antabus men klarade inte av den. Tagit återfall många gånger, är helt frånkopplad från mig själv och bara försökt vara nykter och drogfri för min familj. Blir så ledsen över att dom behöver stå ut med mig, och att jag inte klarar av att vara nykter för deras skull men enklare sagt en gjort..
Har inte velat vara ärlig med mina vårdkontakter eftersom jag velat ha kvar elvansen och kunnat fortsätta mina studier. Jag vet att jag inte kommer klara av att vara nykter och drogfri om jag inte gör något, samt att jag känner depressionen komma så fort jag går utan. är såså rädd för att vara ärlig, förlora elvanse, plugget och ändå inte få mer hjälp än nu. Men är pckså så jävla trött på att må såhär, känner inte mig själv, helt tappat bort mig själv och vet inte äns vad jag gillar, är avtrubbad, känner mig ihållig. Ena sekunden tänker jag att jag ska fortsätta tills sommarlov men sen känner jag ju på mig att då kommer någon annan bortförklaring komma, andra sekunden så vill jag bara ge upp, släcka all ljus och vänta tills någon bär mig till psyket…..
Är så ensam med allt detta, pratar jag med mina föräldrar så känner jag skuld och skam samt en förväntat på att jag ska klara av nykterheten och min psykiska ohälsa utan att förlora elvanse. Dom är rädda att jag blir hemmaliggande utan skolan och då kommer jag bli deprimerad garanterat. Allt jag vill är att dricka…

Vet inte vad jag vill med att skriva här, kanske för att höra hur ni gjort och få lite vägledning? Hoppas någon orkat och velat läsa allt, tack så jättemycket!


skrev Ny dag i Fredagsölen

@Tombor 👍💪! Visst är det en härlig känsla! Och grattis till att du kan sova bra (har själv en sömnsvacka just nu och helt slut). Tisdag idag, hur tänker du kring fredagen som är din jobbigaste dag? Kan du testa att dricka alkoholfri öl även på puben? Det krävs några gånger sedan blir det en ny vana… 🥰