Senaste kommentarerna i forumet

Tackar så mycket :). Nja kämpa skulle jag nog inte säga men det händer ju att det blir fler öl/glas vin än vad jag egentligen tänkt men för det mesta är det inget problem att hålla sig till typ tre öl på en kväll under ledighet och vara nöjd så. (Och de gånger det blir fler än tänkt är jag nästan alltid nöjd efter typ någon öl till och stannar där). Nej det riktigt jobbiga är de gånger som det helt slår över och jag hamnar i ett läge där allt omdöme är som bortblåst och den från början så trevliga kvällen slutar med minnesluckor och ett helvete dagen efter.. Och detta alltså vid enstaka tillfällen som dock fortsätter år efter år och där den gemensamma nämnaren är att jag gått över till sprit efter ett visst antal öl. Hoppas verkligen jag ska kunna hålla mig till mitt löfte att inte göra på detta sätt framöver..

Tack för ditt inlägg
Upplever inte alls att dina åsikter o råd är hårda.
Diagnosen går dessvärre inte att bortse ifrån. Den finns i rakt nedstigande led i tre generationer. Kanske därför så oerhört svår att bryta.
Jag har tack o lov ett kreativt yrke som håller mig på banan för det mesta.
Jag har fått antidepressiva för att gå iland med min nuvarande situation, men känner en instinktiv motvilja mot att ta dom.
Någon sade att alkohol är inte problemet för en alkoholist. Den är lösningen.
Tänkvärt. Lyckas man inte förändra sitt liv så kommer man tyvärr ta till den lösningen när det svajar.
DÄR ligger det svåraste.
Nyligen fick dom nobelpriset för sin gen-sax. Skulle uppskatta några klipp här o där?

Efter några dagar med alkohol så kommer en ledig fredag..och min tanke är idag att vara nykter. Det gick ju väldigt bra förra fredag och med det minnet i min kropp så försöker jag köra samma spår idag. Är väldigt tacksam för att jag är ledig idag för annars vet jag inte riktigt hur det hade gått. Svårare att motstå fredagskänslan när jag åker från jobbet än om jag är ledig hela dagen. Ska inte åka fram på stan ev endast för att hämta lunch men då går jag från bilen till lunchstället och tillbaka till bilen igen. Kommer inte passera bolaget. Jag behöver noggrann planering för att kunna vara nykter dessutom att inte tillåta tankar få fäste. Och att inte bli lurad av att bara för att jag klarar fyra dagar som nykter att jag kan dricka alkohol en dag för att sedan återgå till att vara nykter. Jag vet ju egentligen detta att det inte fungerar så det är ju ingenting som skulle behöva uppta mina tankar.

Har känt mig ganska starkt påverkad av den rådande pandemin under de senaste veckorna...det är snabb smittspridning i området där jag bor. Är tacksam för att kunna gå till jobbet även om det ibland kan kännas lite oroligt. Ja, vi får alla göra vad vi kan för att få stopp på det här. Det var därför så underbart skönt att kunna ta en promenad nu på morgonen med klarare luft och solsken. Satte mig på trappan och drack kaffet utomhus. Så himla skönt!

Önskar er alla en bra fredag!

Kram:)

Jag anser att det är en typ av sjukdom, ungefär som den min dotter har pga medfödd fosterskada. Hon blir sjuk i sin sjukdom om hon inte får sin medicin. När hon får sin medicin slipper hon vara sjuk, då är hon frisk. På samma sätt är jag frisk från min alkoholism om jag låter bli att dricka alkohol.

Jag ser det också som en typ av allergi. Jag tål inte alkohol. Vill inte och kan inte dricka alkohol, lika lite som en jordnötsallergiker kan äta jordnötter. Nej, det är inte lätt att tänka så här. Men jag jobbar stenhårt på att tänka så här. Varje dag. Resten av mitt liv om det krävs.

Att köpa hem alkohol nu inför kommande jul är verkligen att försöka lura sig själv. Tillfället gör tjuven. Jag skulle aldrig ha alkohol hemma. Vill någon gäst hos mig dricka alkohol så får de ta med sig själva. Jag är totalt anti alkohol numer.

Nackdelen med att sätta en diagnos på sig själv är att man kan se sig som ett offer, som inte kan göra något åt situationen. Det kan man. Det ska man. Ingen annan kan göra något åt situationen. Det kan bara du göra.

Förlåt för though love, jag vill dig bara väl.

Kram ?

Tack alla, det betyder oerhört mycket att läsa vad ni skriver. Just nu gör jag självhjälp genom att läsa och titta på youtube videos. Finns mycket att grotta ner sig i och det läskiga är hur exakt mycket stämmer överens om hur jag har det. Det gör det lättare att samla mig och verkligen stå emot. Nu har jag hållt mig undan henne i över en vecka, hon försöker svansa runt och få mig att be om ursäkt trots att jag inte gjort fel. Samtidigt så klankar hon ner på mig för barnen, det är just det som är det vidrigaste och vad som verkligen fått mig att ta beslutet att lämna. Just nu försöker jag samla kraft och jag har bokat hotell för nästa vecka, nu gäller det bara att klara av det steget. Jag behöver bara komma bort, hela kroppen är på helspänn och kan inte vila. Barnen får jag ta sen, jag måste rädda mig själv först. Tack igen för allt stöd.

Ett annat lite finare ord för periodare.
Man kan såklart tänka sig att benämningar blir självuppfyllande, men vi måste ju använda ord för att kunna veta vad vi pratar om.
I mitt fall kom det periodvisa drickandet med åren. Från att ha haft en alkoholförtjusning lite över det vanliga, men ändå rätt ” normalt” drickande till längre perioder med återställare osv.... Därefter långa tider när jag knappt velat se åt alkohol följt av en period av dygnetruntsupande. Tja, vad skall man kalla det.

Är det inte allmänt vedertaget?
Då och då läser jag inlägg om att vissa inte anser det vara så. Vad är det isf istället? Dålig karaktär?
Min hjärna är ju sjuk och det kommer i skov.
Tycker det är så märkligt att man inte kan finna en lösning på denna enormt vanliga folksjukdom. Hur många liv skördar inte den om året?
Jo,till skillnad från diabetes, hjärtsjukdomar o andra livslånga besvär så ses detta ofta som en ” skamlig” sjukdom. En ” skylldigsjälvsjuka”. Detta är en stor lögn!
Detta är ingenting man medvetet önskat sig, och man behöver massor med hjälp. Livslång sådan, precis som den andra kroniska sjukdomar får.

??kan du ta stöd från från någon? Vän , kurator? En gång i tiden gick jag på något som hette ACOA. Det var för medberoende personer som träffades anonymt, inte nödvändigt från drogmissbrukande familjer, utan även dysfunktionella familjer. Jag vet att de finns kvar, men bytt namn. Kolla gärna upp det om det låter intresserat. Kram

Hej qvarts, vet inte riktigt vad periodare är, men tror att det är farligt att sätta in oss själva i ett fack. Man dricker i perioder och är nykter i perioder...ok , men stoppa där, tror jag. Att det skulle vara än mer svårt för vissa, gör ju resan från början utstakad, därav perioderna. Kanske? Jag har nog kört hela registret tror jag, periodvis drickande, helgdrickande, kontrollerat drickande, varje dag drickande ( nästan ), smygdrinkande, och min slutsats blev helt enkelt att jag är beroende av alkohol. Men att det finns en väg ut. Den vägen, din väg hoppas jag att du hittar, för det är ingen människa värd att försvinna i aberoendet. Stor kram Jullan

I detta nu kan jag inte uppbåda ngt som helst intresse för någonting. Bakruset härjar i mig. Jo,att få tag på några öl hade varit intressant.
Noterar att solen skiner, borde gå ut.
Har gått lite på tomgång sista tiden. Inte mycket att se fram emot.
I lyckliga stunder har jag massor av intressen. Läser, målar, promenerar, fixar i trädgården o.s.v.
Tror många med mig lever tungt just nu.

Känner igen mig i vad du skriver om att man blir trött på sin egen duktighet. För mig är det jätteviktigt att ha tid för intressen som stimulerar mig, annars hamnar jag i den där tristesskänslan. Har du något du kan ägna tid åt som hjälper?

Det är ikväll man ska gå på krogen va?
Efter kl 22 är vi helt safe. Inte droppe får serveras. Toppen!

Jag levde också med en självcentrerad och oreflekterande person som kunde bli väldigt elak, högfungerande alkoholist, på ytan en härlig och framgångsrik man, ofta ett monster i hemmet. Inget våld men psykisk misshandel och passiv aggressivitet. Kämpade i 25 år med att inte svika, stanna kvar, "tänk på barnen", vände mig själv ut och in för att bli älskad, tog så mycket skit att jag till sist hade suddat ut hela min självkänsla. Det var först när jag insåg det som Sisyfos formulerar – att jag gjorde hans beteende möjligt – som jag fick styrka att gå. Vi gjorde varandra till sämre människor och barnen tog skada under resan. Gör inte om mitt misstag...

Ok, det förklarar en hel del. Har du pratat med dina ”stödpersoner” om det där? De kanske kan hjälpa dig att hantera det på något sätt för här finns en stor konflikt tror jag, både inom dig och med övriga familjen.
Du skrev också om ditt mantra som du har inom dig. Får du hjälp med att byta ut det till nåt mer positivt. Det är ju förödande för självkänslan att gå med i huvudet. Ta sinnesro bönen i stället kanske. Även om man inte är med i AA eller religiös, är budskapet i den väldigt rogivande.
Önskar dig en bra helg!

På nåt sätt sviker du henne också om du stannar i ert kaos där ingen mår bra. Hon kommer inte att ändra sig. Om du lämnar däremot då måste hon hantera det på nåt sätt och kanske trillar det ner någon polett.

På nåt sätt sviker du henne också om du stannar i ert kaos där ingen mår bra. Hon kommer inte att ändra sig. Om du lämnar däremot då måste hon hantera det på nåt sätt och kanske trillar det ner någon polett.

Så sant och jag känner jag tagit rätt steg nu ?

Konsekvenserna jag fått av mitt drickande är ju så mycket värre än det som kan komma om jag slutar.
Snacka om att hjärnan är kidnappad!
Tack för att du sätter det i rätt perspektiv ??

Tack! Hoppas du har rätt??
Kramtillbaks

Tack för respons!
Handlade hem för kommande jul!
Självsäker, klar över att jag skulle kunna begränsa, ha lite lagom mysigt och värja mig mot tomheten. Så enfaldig är jag.
Efter en tids nykterhet känner jag mig oövervinnlig. Det skall man aldrig göra.
Bara det att jag blir så in i he uttråkad över all min duktighet. Hur tampas med det?
Befinner mig i en svår situation dessutom. Men det är det ju många som gör.
Men, ingenting, inga svårigheter blir bättre av alkohol. Fast det dämpar en stund, det går inte att komma ifrån.

Det finns ngn som skrivit om oss periodare att det är den svåraste formen av alkoholism. Jag tror det stämmer. Vi är nämligen ganska oemottagliga för terapi i o m att vi långa tider inte tycker att vi har några problem.
Jag lär väl komma ur denna svacka också. Har en viss erfarenhet.

Jag tror att det som hände var att du drack upp allt 1 månad innan du tänkt att du skulle dricka det.

Och nu har du haft din "suparvecka" och får därför vara nykter över Julen?
Kram⚘

Du har en plan som du jobbar mot att förverkliga ASAP. Att du är medveten om Stockholmssyndromet innebär att du kan övervinna det. Smärtsamt och ångestfyllt i stunden. Men friheten väntar runt hörnet. Du klarar det, ett steg i taget. Gör bara inte misstaget att tro att du måste kunna se hela trappan för att ta det första steget. För då tar du det aldrig. Kram

Det är flera år sedan jag slutade dricka nubbe, whisky och annan sprit. Då fanns det alltid en risk att jag spårade ur. Allra helst om jag var lite trött och sliten och liksom tog med mig det tempot in i drickandet. Då drack jag hetsigt, och blev jättefull. Nu har jag slutat helt sen snart 10 månader och det tillhör de bättre beslut jag har tagit i mitt liv.

Kram ?

Ps. Autocorrect ville ändra ”jättefull” till ”jättekul”, men det var jag absolut inte! Inte ens under kvällen, då var jag mest pinsam för min omgivning.

Ja, svårt det där, när det slår över... Du får väl prova regeln att inte dricka sprit. Och fundera över hur det är de gånger det funkar att dricka mindre, får du kämpa med att dricka lagom då, eller är du då nöjd efter några glas? Bra att du tar tag i saken i alla fall!

Pratar du om förra julen? Har du druckit sen dess? Och innan dess var du nykter hur länge?

Ja, alkohol är helt galet beroendeframkallande. Aldrig glömma. Aldrig ta första glaset.

Välkommen hit!

Kram ?