Senaste kommentarerna i forumet

Idag är det 3 v sedan jag drack senast.. Inga mängder men då, just den kvällen, hade jag fått nog.. Det var länge sedan jag hade ett såhär långt uppehåll och det märks redan - både på utsidan men framför allt på insidan!

Jag fortsätter att läsa härinne dagligen, det ger mig ro..

Ikväll skålar jag i Loka Citron ❤

Oroa dig inte, dom har en skyldighet att anmäla en sådan sak. Den är rutin.
Sedan är det upp till socialen att antingen påbörja en utredning, eller att avsluta en ej påbörjad utredning.

Har dina barn det bra hos dig, behöver du inte oroa dig ett dugg!
Beroende på åldern på barnen kommer de även att prata med dom.

Det tar ett tag innan barnen och ens partner "vänjer" sig vid att man aldrig dricker något. 3- 4 månader tog det nog innan mina barn (12 och 15 år) började tro mig på fullt allvar att jag inte drack mer. Frugan frågade tom en gång runt månad 5 om jag hade druckit. Det var tydligen något med min blick.?

Så det är bara att ha lite tålamod, och inget att haka upp sig på.

Kram ?

Det där med tankarna "kring " alkohol är intressant. För min del så var det en sak som irriterade mig länge, när skulle alla tankar kring alkohol försvinna? Alltså inte sug och sånt, utan mer att jag trodde att en vacker dag så skulle man inte ägna en tanke som rör alkohol, glömma bort det här forumet osv. Men så en dag någon gång i månad 7 tror jag det var, så kom jag fram till att det spelar ingen som helst roll om jag tänker lite kring alkohol då och då. Har jag tänkt på alkohol i hela mitt tidigare liv, då i form av sug, planerande, oro och annat elände, så gör det absolut ingenting med de positiva tankarna som kommer då och då nu. Hur bra jag mår, hur glad jag är att slippa dricka, och lyckan över att jag till slut lyckade sluta. Dock märker jag att varken jag vill eller inte så blir tankarna helt naturligt färre och färre ju längre tiden går. Men att de ska försvinna helt tror jag inte, och vill inte heller för den delen.

Kram ?

Skönt med igenkänning! Ja du har helt rätt, att jag bara existerar är pinsamt nog, pappan fick sig oxå en utskällning för att han hade frågat om dom ville kolla på en film med honom, vi va Såå pinsamma och konstiga?
Men som du säger, ska inte ge honom den anledningen på riktigt!
Tack!?

När jag läste i en tråd om din sons kommentar så kände jag igen mig lite.
Min son hade övernattning där de skulle spela dataspel hela natten.
Han var 14/15 år.
Jag gick och lade mig ,men vaknade vid 03 och de var fortfarande igång.
Då gick jag upp och sa att nu fick det räcka och att de skulle sova.
Vilken utskällning jag fick dagen efter av min son. Jag var ju jättepinsam.
Så din son gillade nog inte tillsägelsen och gav tillbaka med en kommentar han visste skulle såra.
Men jag tycker du skall ta ifrån honom möjligheten att använda den kommentaren igen.
Lägg ner alkoholen?
Kram⚘

Jag vill verkligen gå på ett aa möte och håller på att ladda inför detta, då jag är så rädd för att möta nån som känner igen mig. Skam såklart. Tror oxå på att jag behöver bli mer trygg i min nykterhet innan jag pratar med barnen om det.
Tack för att du svarade!
Kram.

Jo. Vinsuget är svagare.
Och jag har inga problem med att hantera det.
Bara irriterande att det fortfarande kommer efter en dag på jobbet.
Det är ju 85 dagar nu, så jag tycker jag tränat färdigt på detta nu.
Loggar suget som en 1:a här på AH.
Jag skulle vilja skaffa mig en 40 årig älskare??
Kram⚘

Oj det låter märkligt, en beroendemottagning ska ju ta hand och hjälpa dig. Du får väl ett besök inbokad och sen samtal. Jag har aldrig hört talas om att sociala tar ens barn för att man har alkoholproblem. Jag tror inte du ska oroa dig så mycket, för att omhänderta barn krävs grav vanvård och det låter det inte som du har alls. Kram

Skriv i samma tråd hela tiden så blir det lättare att följa dig @hjälpmigsnälla ❤️

Jag har precis svarat dig i den andra tråden.

Kram ?

Det är en rutin för att värna om barnen att fråga om dem och det borde kanske ha förklarats för dig. Att du tar tag i ditt drickande stärker dig i föräldrarskapet både för hur du tänker om dig själv och för de som arbetar med behandling tänker jag. Sen kan ju, i förlängningen, barn behöva egna forum där de kan prata om hur en förälder eller anhörigs drickande påverkat dem. Många barn lägger skulden på sig själva eller känner sig ensamma i sin situation och därför finns det i många städer gruppverksamheter som de kan delta i. Alkoholism kallas ofta en familjesjukdom för att alla i familjen påverkar varandra. Jag hoppas du kan fokusera på det storartade i att du söker hjälp och sedan ta allt annat som kan följa när det är tid för det.
Skickar stora styrkekramar och grattis till ditt beslut. Vi hjälper varandra här

Det är bra att soc ställer frågor, så att de får se att dina barn har det bra. Jobbigt för dig förstås, men med tanke på mediala fall på senare tid som ”Lilla hjärtat” så är soc nog extra på tå nu.

Du tar ansvar för det här nu! Du har kontaktat beroendevården för att få hjälp att sluta dricka. Du skriver här på forumet för att få extra pepp och stöd. Du kommer att fixa detta! Att vara all-in är vanligt för alkisar, och det är en egenskap du ska använda nu också. I min tråd ”Behöver all hjälp jag kan få” hittar du en massa tips på böcker, poddar, Youtube-klipp om alkoholberoende. Det gäller att mata skallen med fakta!

Och soc tar inte barnen ifrån dig om de har det bra ❤️

Kram ?

Efter fem års drickande, inser jag att jag är alkoholist. Jag har kontaktat en beroendemottagning och känner att jag är så himla peppad! Jag vill sluta dricka, ser inga fördelar med att dricka alls. Det här kommer att gå bra! Jag har druckit så mycket och så länge att jag vände mig till en beroendemottagning för att jag helt enkelt är rädd för delirium. Men - idag när de ringde så ställde hon massor av frågor om barn och så. Jag blev tokrädd! Jo - jag har barn, 3 st. Men jag har ett ordnat liv. Bra jobb. Barnen mår bra. Jag bor i ett hus som jag äger och tar hand om helt själv. Jag har en ordnad ekonomi och dricker när barnen inte ser.

Vad händer nu? Görs en anmälan automatiskt? Hur dum var jag inte då som kontaktade en mottagning och inte klarade av detta på egen hand? Jag frågade lite fint under samtalet och hon jag pratade med refererade till "Lilla hjärtat" och "om polisen hittar dig på stan" eller "om du tar med dig barnen på restaurang och blir jättefull". Men så är det ju inte alls?! Hjälp! :(

#jessi75
Mitt råd till alla som har ett problematiskt förhållande till A är att ta hjälp, på nåt sätt. Hur problematiskt just du har det vet bara du. Till AA är alla välkomna som har en önskan att sluta dricka.

När jag gick till AA hade jag fortfarande en förhoppning om att kunna dricka mindre, inte sluta helt. Det var ett alldeles för stort steg. Jag trodde också att om jag fick hjälp att vara nykter en hel månad så hade jag bevisat för mig själv att jag inte var beroende. Jag vet nu att det var helt fel tänkt. Men det gjorde inget. Jag lyssnade och lärde mig allteftersom. Sen drack jag mer och mer sällan men insåg till slut att jag bara blev sjukare för var gång. Till slut ville jag inte leva så längre.

Nu kan jag nästan inte fatta hur jag, som haft vinet som stöd/tröst/befriare hela livet, väljer att vara nykter. Jag kan! Det går bra! Jag mår bra! Inte alltid men då vet jag att om jag skulle dricka igen så kommer jag må sämre, mycket sämre.

Att prata med mina barn och gjort en s k "gottgörelse" har jag ju gjort nu, efter 8 månaders nykterhet och som ett led i 12-stegs arbetet. Det är inte förrän nu jag varit redo för det. En gottgörelse handlar främst om att lyssna på deras upplevelse av vårt drickande, utan att avbryta, kommentera, förklara, skylla ifrån sig. Det kräver någon slags stabilitet i sin egen nykterhet för att kunna ta emot.

Ju längre tids nykterhet, ju mer tillfrisknande i hjärnan. I ditt sätt att tänka, resonera, förstå. Jag tycker AA är ett ovärderligt stöd för där träffar jag så många andra som hjälper, stöttar, delar med sig utav sig själva. Nu vill jag inte längre vara den person jag var när jag drack. Aldrig mer. Det räcker nu. ?

och säger hej??

Hoppas allt är bra?

Jag har faktiskt lite sol idag☀️Hoppas att du också kan få njuta lite av denna, för tillfället sällsynta upplevelse?

Kram⚓️

är väl ok??

Startade dagen med en sväng till gymet och sen har jag faktiskt tagit med hunden på vanliga 4-kmrundan för första gången på länge. Det gick bra, men nu är han trött?

Pysslat runt här hemma innan jobb ikväll. Känns riktigt bra att jobba. Försöker undvika frågor om skilsmässan med de flesta. Orkar inte riktigt prata om det där ännu. Räcker med att jag pratar med terapeuten.

@Kaye, har inte vinsuget efter jobbet lagt sig något alls? För mig kommer det mer som en vana. Inget sug. Tänkte idag att på slutet när jag drack vin tyckte jag inte ens att det var gott?Det var väl en anledning till att jag gick över till vodka?

@Andrahalvlek, skönt att tankarna på alkohol försvunnit i samband med stress. Håller tummarna för att tankarna på alkohol kommer att försvinna för mig också. För idag är det bara tankar, inget sug. Vanetänkande.

En av mina nygamla kollegor tyckte att jag skall skaffa mig en toyboy?Jag bara skrattade för att dejta eller bara släppa in någon i mitt liv är SÅ långt borta att det inte finns. Jag vill leva mitt liv utan påverkan från någon just nu. Självklart kan det ändras, men jag vill bara vara ensam nu och för en bra tid framöver.

Vemodigheten finns med mig även idag, men det är faktiskt ok för det är bara en känsla och den kommer att gå över?

This too shall pass?

Kram⚓️

De ringde från mottagningen jag vänt mig till - och jag bara känner en sån panik för att de ska ta mina barn... :( Mina barn far inte illa. De har ett stabilt och fint liv. Jag dricker ju när de inte är med eller ser. Fan fan fan. Vad har jag gjort?!?!?!? Jag skulle inte ha ringt dem känner jag nu. Jag borde klarat av detta själv. Har någon någon erfarenhet om detta med minderåriga barn? Snälla hjälp. Hon tog upp fall som "Lilla hjärtat" eller "om polisen hittar dig på stan", men så är det ju inte. Men vart går gränsen liksom? Hjälp!

Detta låter ju väldigt positivt. Jag hinner inte skriva mycket just nu, jag har en liten paus i arbetet bara. Det är bra att inte googla för mycket, för man hittar mycket skräckscenarion där. Det jag kan lugna dig med är att det i de allra flesta fall när man upptäcker avvikelser i leverprover är i ett sådan skede att man kan vända på det. Men det gäller bara att vända på det och det är dit du är på väg. Visst, det finns aldrig någon garanti. Jag hade själv mycket ångest ett tag men har nu efter utredning fått att jag inte har några oreversibla leverskador. Fettlever kan man ju bli av med om man lever nyttigare och undviker alkohol. Då går även provresultaten tillbaka till det normala.

Men fokusera först på att sluta nu. Just delirium tremens kan ju vara lurigt som sagt. Var uppmärksam på signaler.

Detta fixar du!

Höll mig borta från google och datorer (förutom jobbsaker) igår. Får ren och skär panik när jag googlar på diverse saker och tänker att jag kommer dö knall fall...

Igår hade jag mitt möte med min mag-doktor. Hon nämnde inte mina leverprover speciellt mkt sa bara att "de var lätt förhöjda" men mitt CRP var högt. Jag ska tillbaka om 4 veckor och lämna nya prover. Jag tog tjuren vid hornen och berättade. Jag sa att jag dricker alldeles för mycket alkohol osv, jag skrädde inte orden, och då sa hon att hon skulle ta utökade leverprover osv. Det höjda CRP-värdet kan ha med inflammation i min mage att göra eller att jag eller någon i min familj är förkyld osv. Innan min mag-doktor ringde ringde jag också min vårdcentral och sa att jag inte visste var jag skulle vända mig - berättade att jag tyckte att detta var ett jobbigt samtal - men att jag behövde hjälp med att sluta dricka så vansinniga mängder alkohol. Läkaren var världens bästa - han sa att detta är ett vanligt problem och sen så hänvisade han mig till en mottagning. Den mottagningen tog jag kontakt med via 1177.

Sent i går eftermiddag fick jag svar från beroendemottagningen - de hänvisade mig till en annan mottagning då de var specialiserade på "enklare fall" (tror mängden alkohol och hur längde jag överkonsumerat spelade roll). Jag kontaktade även den andra beroendemottagningen i går eftermiddag via 1177 men har inte fått svar därifrån ännu.

Jag berättade även detta för min mag-doktor - att jag tagit kontakt med beroendevården - och då sa hon att om jag inte kommit vidare i processen till nästa gång vi hörs så kan hon skriva en remiss. Så jag känner mig faktiskt lugn och ganska trygg i detta. Konstigt nog.

I förrgår, så drack jag inte en droppe för första gången på åratal. Kväll nummer två, i går kväll alltså, kände jag inga abstinensbesvär alls och jag fick nästa liksom övertala mig själv att dricka lite vin för att jag inte skulle få något delirimanfall och liksom braka ihop här hemma. Så jag drack 3 glas vin. Mycket mycket mindre än jag brukar. Tänker att det var tillräckligt för att inte hamna i svår abstinens. Hur jag gör idag vet jag inte. Antingen dricker jag ingenting (om jag vågar), eller så tre glas.

Varafrisk: Nej, jag kör inte bil onykter, har aldrig gjort. Är så väldigt nojig över det, det skulle aldrig falla mig in. Under de senaste åren har jag (på mitt initiativ) skilt mig men träffat en ny man. Vi är särbos men bor allt som oftast hos varandra. Han har inte samma riskbeteende som jag kring alkohol alls. Barnen bor hos mig varannan vecka och då häller jag liksom i mig alkoholen när de lagt sig. Jag skulle nog påstå att jag är högpresterande vad jag än företar mig. Inget görs liksom halvdant. Det kan vara en fördel hoppas jag när det gäller att ta tag i detta kanske? Jag är väl medveten om barnen, hur de mår osv. Jag har många kontakter med sjukvården för mitt ena barn som har ett ovanligt syndrom, och allt detta, vårdkontakter, skolkontakter osv är alltid min prioritet.

Andrahalvlek: Tack! Och ja - bollen är i rullning och det känns så skönt!

TappadIgen: Jag är så tacksam för dina svar, och att du faktiskt var den första som svara mig här inne :). Nu tog ju min mag-doktor bara två leverprov men hon sa att ett bara var lätt förhöjt och det andra normalt. Så jag vet inte. Hon sa att jag ska försöka trappa ner vilket jag ju också håller på med. Fler prover för levern tar hon nästa gång. Shit - nu blev jag så där skraj igen... Undrar vad de proven kommer att visa?! Tilläggas kan att jag för 2017 vägde 64 kilo. Nu väger jag 102. Så jag gått upp jättemycket i vikt minst sagt. Jag ska ner igen. Kanske inte till 64 för då var jag svårt sjuk och inneliggande för inflammation i magen men många kilon ska bort. Så är det bara. Och jag tror att om jag slutar hälla i mig vin så blir det mkt lättare att gå ner i vikt.

Jullan65: Jag har sökt hjälp men väntar på svar. Hoppas på svar inom några dagar för att veta hur jag ska gå vidare. Under tiden så försöker jag trappa ner själv. Jag hoppas hoppas hoppas detta kommer gå bra. :)

Helt ärligt så hade jag inte druckit en droppe, skulle inte ljuga om det, speciellt inte här inne, det skulle ju vara helt meningslöst..
däremot är det nog så att han inte riktigt är säker på mig än.
Jag vill ju gärna prata om det, men vet inte riktigt hur bara..

Du utstrålar energi och livsglädje i inläggen. Bra att du fokuserar på dig själv nu och är uppmärksam på vad som händer i dig när nykterhet råder. Något som jag själv ägnat mig mycket åt och som ger mig mycket.
Fortsätt på din härliga och svåra väg.
Kram

Tänker att han känner tillit för dig om han vågar säga till om alkoholen och det är ju jättebra. Kanske ni behöver prata mer om hur det blir för honom när du dricker och att han kan vara orolig för att det ska hända igen. Viktigt då att lyssna på honom och ta hans känslor på allvar. Ofta vill vi ju automatiskt försvara oss. Lycka till med era samtal
Kram

Jag är så glad för din skull ? Man blir mer chill som nykter helt enkelt. Man tar det mer som det kommer. Oroar sig inte så mycket innan. Någon skrev ”Jag har blivit en sådan som jag tidigare har varit avundsjuk på”, och bättre betyg kan man ju inte ge sig själv.

Det är svinbra att skriva om alla fördelar man märker med nykterheten här på forumet. Dels boostar det andra och dels har man möjlighet att gå tillbaka och läsa sin tråd, om man skulle få för sig i framtiden att det är en bra idé att ”dricka lite”. Det är det inte.

Kram ?

Det är väldigt vanligt att man överkompenserar på vissa områden när man dricker. Omedvetet tror jag. Just städning har jag sett många skriva om. Jobb är ett annat område, man bara måste leverera topnotch. Det är viktigt att ingen får veta hur skitigt det är inombords.

Man blir mer chill helt enkelt när man blir nykter, och det är verkligen en gåva ??

Kram ?

Ja, jag får nya insikter precis varje dag.

Något jag funderat mycket på är hur påfrestande det måste ha varit att leva med mig ibland. Jag tror att jag fick för mig att det var väldigt noga med vissa saker, till exempel att det är rent och snyggt i köket, just för att det var så mycket kaos i mitt huvud på så många andra plan. Och att jag alltid ville ha matlådor oavsett, trots att det fanns en lunchrestaurang om det skulle vara så. Jag börjar fundera över att jag gjort detta för att få uppmärksamhet och att någon ska tycka att jag är duktig på något. Lite som att kompensera för att jag varit så jävla dum i huvudet ibland när jag supit.

Även att jag fått för mig att tvätta och städa hela lägenheten, inte för att jag vill utan för att jag haft dåligt samvete. Nu tar jag det mycket mer som det kommer, och är det disk kvar tills dagen efter, vad spelar det för roll?

Jag är lugnare i allt jag gör, hela tiden, varje dag. Det är så sjukt hur mycket insikter och reflektioner man kan ha av att sluta dricka alkohol! Fattar fortfarande inte vad som händer med mig.

Skrivit lite kort till exet det senaste också, det har varit jobbigt men bra. Jag är som person sådan att jag känner starkt hela tiden och hon är sån att hon stänger av. Så jag ger henne tid att bara tänka själv först utan att prata om att jag bestämt mig för att sluta med alkoholen. Ord tjänar inget till där. Jag vill försöka träffa henne några dagar i slutet av året. Jag tror att det är en bra idé att träffas utan stress och känna efter. Ta det som det kommer.

Oavsett vad så blir det nya tag 2021! Fram tills dess så ser jag till att träna och äta bra. Jobba. Sova. Har börjat äta sjukt mycket det senaste. Mår mycket bättre på dagarna. Innan har jag hållit vikten genom att äta för lite på veckorna och kompenserat med 10-12 öl fredag, lördag. Nu äter jag jämnare och mår mycket bättre, har mer ork på jobbet och mer energi kvar när jag kommer hem.

Aldrig mer första glaset

Bullret