Senaste kommentarerna i forumet

Imponerande. ? Så bra du beskriver dina känslor, både de positiva och negativa tankarna. Tack för att vi får ta del av dem. Det känns som att du klivit upp ett steg nu. Wow, vad bra du är.

Kram

Vill bara att du ska veta det. ?

Kram

Ja fy.. drack också ofta en flaska vin på vardagskvällarna innan. Bra att du kan hålla det till helgerna nu medan du samlar kraft till att sluta 1 Jan.

Det värsta har du bakom dig nu. Nästa svårighet blir helgen, men det klarar du! Det gäller att verkligen bestämma sig, och boka in andra aktiviteter. Om det finns några i dessa coronatider. Men utomhus kan man alltid vara!

Kram ?

Kan det vara så att det blir annorlunda den här gången?
Kommer jag att lyckas att sluta dricka?
Kanske helt? Svindlande tanke.
Måste ju ställa om mitt mindset och tro på mig själv och på det jag skriver och säger. Det är det som är det svåra. Känns som man har dubbel personlighet.
En halva skriker: gå och köp viiiin!
Den andra skriker: neeeej!
Vem är jag där emellan?

Känns ganska bra just nu.

Jag bestämde mig för att ta tjuren vid hornen s.a.s och prata med en på personalavd själv - Och, jo, h*n har tagit det hela ganska lugnt.
Återstår att se vad FHV har att säga, återbesök om ett par veckor: men det är ingen mening med att oroa mig för det förrän då - kan ju inte göra något åt just det just nu i vilket fall.

Det jag gör och har gjort de senaste dagarna är att läsa, Allen Carr och William Porter just nu, och båda har fått det att gå upp några ljus faktiskt.

En trigger för mig är stressiga dagar/skitdagar i allmänhet - även om jag kunnat hålla mig i veckorna kommer ofta tanken "jag förtjänar ett par glas efter det här". Tidigare har jag slagit undan tanken med "jag kan hålla mig tills fredag".
Nu har jag faktiskt börjat svara mig själv, ibland högt (om jag är ensam förstås) att:
Nej, jag förtjänar att sova gott, vakna utvilad och må bra i morgon - och inget av det kommer hända om jag tar de där glasen, OCH det kommer inte stanna vid ett par, det gör det aldrig.

Vaknar med pyttelite huvudvärk idag, känns som om den värsta abstinensen kanske håller på att ge sig.
Har lyssnat på några avsnitt av alkis-podden. Lyssnar med skräckblandad förtjusning... Det är en sak att vara inne här och läsa alla raka och ärliga berättelser om andras alkoholproblem. Det är väldigt givande och nyttigt men fortfara lite abstrakt. Att däremot LYSSNA på när någon berättar om hur de varit nere i skiten fullständigt och dessutom känna igen sig själv är lite omskakande. Rekommenderar verkligen dessa poddar!
Ha en fin dag!

Vaknar med pyttelite huvudvärk idag, känns som om den värsta abstinensen kanske håller på att ge sig.
Har lyssnat på några avsnitt av alkis-podden. Lyssnar med skräckblandad förtjusning... Det är en sak att vara inne här och läsa alla raka och ärliga berättelser om andras alkoholproblem. Det är väldigt givande och nyttigt men fortfara lite abstrakt. Att däremot LYSSNA på när någon berättar om hur de varit nere i skiten fullständigt och dessutom känna igen sig själv är lite omskakande. Rekommenderar verkligen dessa poddar!
Ha en fin dag!

Tack för svaret. ?
Hade tänkt att skriva utifrån mig själv - mina upplevelser.
Jo, jag hör av mig om reaktionen sen.
Får jag fråga vad det var för kommentarer som började skava?

Allt gott till dig! ?

jag utgår från mig själv så tycker jag att det är bra idé !
Jag minns än idag de där kommentarerna jag fick som var rakt på sak och som skavde så förbannat och förmodligen hjälpte mig att inse.....även om det tog tid.
Under min behandling fick min familj skriva brev om hur de uppfattade mig och mitt drickande. Dessa brev fick jag sen läsa tillsammans med en terapeut som skulle fånga mig om det blev för tungt. Jag blev förvånad över hur snälla breven var och jag förstår i efterhand att de skyddade mig i bästa medberoendeanda genom att förminska problemet dvs jag.

Om du skriver så som DU uppfattar situationen utan anklagelser så tror jag att det kan göra gott.

Hör gärna av dig om reaktionen sen !

Lycka till !!

Tycker det händer så mycket både fysiskt och psykiskt av att sluta helt. Jag tror att det blir bättre med tiden men att alkoholen också har fyllt en funktion som hjärnan nu måste lära sig fungera utan.
Jag vet att jag tjatar härinne om vitaminer och mineraler, men många som har druckit har också olika brister.
Jag vet av egen erfarenhet vilken effekt järntillskott hade på min hjärnfunktion (det ska man inte ta om man inte har brist), jag vet att min sambo behöver D-vitamin under den mörka årstiden. Det är påtagligt hur hans humör förändras så jag brukar säga att det är dags för vitaminen och det blir bättre när han tar dem.
Så nu undrar jag om du äter ordentligt och om du har kollat upp olika värden. Kanske, kanske kan du bli lite hjälpt av att se till att få i dig tillräckligt med näring. Tänker att det kan vara värt ett försök i alla fall.
Försök ta hand om dig så gott det går. Bada, smörj in kroppen, ligg på spikmatta, ta ett fotbad, lyssna på ljudbok med nån med fantastisk röst. Det blir bättre!

Klarade av att hålla mig nykter igår trots sug. Vilken skön känsla nu på morgonen!

Hej!
Är också nyss tillbqka här. Kämpar med mitt beslut. Eller, beslutet är taget att sluta helt, men kommer liksom inte till skott. Tänker 1 jan, det har funkat förr.
Nu iaf haft alkoholfri vardag hela denna veckan, vilket inte har skett på några veckor. Det ÄR ju lättare att rodda runt vardagen om man inte druckit typ en flaska vin kvällen innan....

Tack för kommentarer.

Jag är inspirerad av er som klarat av en längre nykterhet och jag villl så gärna uppleva hur det är. Hur kroppen och sinnet mår av det. Om pengar sparas och om utseende ändras. :)
Jag ska göra det denna gång! Tror Jag gör som dig Blenda och tänker 3 månader och väljer sedan om.

Jag funderar på att skriva till en person som dricker för att få fram mina tankar om läget. Men är det helt uppåt väggarna fel att göra så? ?
Jag kan vara klumpig emellanåt verbalt fastän jag förberett mig, det kommer helt enkelt ut fel ... ☹️ Och i dessa sammanhang vill jag absolut inte det. ?

Samtidigt tänker jag att då kan ju mottagaren "processa" mina tankar tills nästa gång vi ses.

Tack. Ja men nu är de värre än vanligt, så här djupt nere brukar jag inte vara. Tror tyvärr de kommer sluta med inläggning och jag är livrädd för det. Både soc och terapeut är riktigt oroliga för mig med rätta. Jag kan förstå dem de måste ju agera om någon mår riktigt dåligt. Har inlämnat remiss så jag kan få läkemedelsbehandling utöver terapin men de tar tid dessutom är den mottagning vi skickat remissen till tillfälligt stängd pga Corona. Har saker göra på dagarna så de är inget problem. Men nu varken orkar jag el vill va speciellt aktiv. För mig är det tvärtom värsta jag vet träffa folk när jag mår dåligt om de inte är folk jag kan va helt ärlig med om hur jag mår.

Det fungerade fint idag, man måste tänka annorlunda nu när förhandlingarna faktiskt sker med en själv, och den dryga jobbiga tjatiga versionen av sig själv. (I vanliga fall så är jag en bra förhandlare som är expert på att hitta ”win win situationer”-men den andre förhandlaren säger ju bara att han fokuserar på ”vin vin situationer” och det är ju inte samma sak. Vi kan liksom inte mötas och komma till ett avslut.

Jag har därför beslutat att han (?) får bo i lilla lådan tills jag bestämmer mig för att återuppta förhandlingen. Det kan dröja väldigt länge för den där lilla skiten fullkomligt suger energi och är bara så irriterande. En liten rackare till energitjuv är han och jag vet att om jag går med på det minsta av hans krav så blir livet svårare och kortare.

Nu är det sömn som gäller. Som sagt dagen gick bra, nya utmaningar imorgon

Upp och ner ska humöret åka ett bra tag. Som en berg- och dalbana. Men efter grisdagar kommer alltid gulddagar ? Och en rask promenad kan göra underverk när det känns som jobbigast. De dåliga dagarna kommer att fortsätta komma då och då. Och det är okej. Livet är ingen räkmacka. Varken som onykter eller nykter. Men livet är betydligt lugnare som nykter. Man blir mer chill till det mesta, även om känslorna konstigt nog blir starkare. Och mer genuina.

Det där med särbon kan säkert vara något att rota mer i, men ha inte för bråttom. Tålamod är vår bästa vän i nykterheten. Ingenting springer ifrån oss. Ofta är det dock så att grundproblemen blir synliga efter en tids nykterhet. Alkoholen är bara ett symtom på orsaker till att vi vill supa bort verkligheten då och då. Det är slut med det nu.

Kram ?

Vad har du för app Kaye?

Japp nu fortsätter vi?
Så lätt blir ni inte av med mig?

Känner dock att det var tur att jag mår så bra just nu när jag skulle bestämma hur jag skulle gå vidare. Hade detta varit för 3 veckor sedan när jag var nere i deppträsket hade nog inte förnuftet segrat.
Kram⚘

Min App fyllde cirkeln "Mental klarhet" efter 3 månader.
Det kanske var just det som hände?
Polletten ramlade ner och mitt "tänk" rättade till sig
Kram⚘

Härligt, grattis till tre månader! Det är ju nu det roliga börjar.? Det har varit kul att följa din resa och du tillför forumet mycket också. Då kör vi vidare på det nyktra spåret!

Kram ?

Ni är riktiga kämpar ni med?

@Jullan65 Den psykiska resan man gör är den som förvånar mig mest. Hoppas på ytterligare utveckling.

@Rule74 Ingen kan ta ifrån dig dina nyktra dagar.
Tänk på procenten istället?
Kram⚘

Nu börjar ditt tänk rätta till sig riktigt ordentligt ?

Visst är det märkligt att folk reagerar så? Precis som om man har valt domedagsvägen när man har valt att vara nykter. Jag kan komma på en massa ”handikapp” som är värre, där folk ändå kan ha ett fullgott lyckligt liv utifrån sina förutsättningar.

Det är fan ingen mänsklig rättighet att dricka alkohol.

Kram ?

Tänk att tanken på forumet faktiskt hjälpte dig att bryta återfallet innan du ens tog det. Häftigt!

Det är viktigt att man inte börjar förhandla eller ”leka med tanken” i just det läget. Så fort tanken ”lite...” kommer är det bästa att ryta ”NEJ” åt den viskande rösten. Det är alkoholdjävulen som sitter därinne i sin igensvetsade plåtlåda och är törstig. Det är inte din egen vilja som vill dricka, det är den förbannade alkoholdjävulen ?

Kram ?