Senaste kommentarerna i forumet

Vill bara säga att du är fantastisk. ?

Tack för att jag har fått följa din resa och sett hur du gått ftån kamp till accepterande. Du inspirerar verkligen.

Kram till dig

Lennis, så glad att du verkar ha hittat din balans. Och att du är uppmärksam på negativa förändringar.

Har nyss fått tillbaka motivationen att hålla uppe helt igen. Kanske behövde jag perioden med kontrollerat drickande för att känna att det är jag som bestämmer och därför nu kunde ta beslutet att hålla uppe helt igen. Hur det slutar vet jag inte, men alla nyktra dagar är värdefulla.

Tack för kommentarer hos mig under min passiva period. ?

Skriv om du vill och orkar.

Kram kram

40 dagar har det blivit.
Allt rullar på som vanligt och jag känner mig fortfarande pigg och alert.
Har känt sug ett par gånger senaste veckan och detta när jag varit upprörd eller irriterad.
Jag ville bara sätta mig framför TV'n med en serie eller film och lite vin och bara få slappa.
Inte så att det var svårt att stå emot suget, men blev lite överrumplad över känslan.
Det blev TV'n och läsk. Ingen alkohol har smitit ned än.
Ha det fint :-)

Fick leta mig fram ända till fjärde för att hitta dig. ?

Tack för att du fortsatt skriver och peppar oss andra med dina kloka ord och din erfarenhet. Du har ju, som jag, tagit den långa och lite krångligare vägen, men verkar nu ha närmat dig ditt slutmål. Vad det sedan leder till får framtiden utvisa.

Så himla glad för din skull. Och lite peppad blir jag allt, framför allt när jag nu fått min motivation tillbaka. Som vi konstaterat flera gånger har vi ju haft liknande dryckesmönster. Kan du, så kan jag, typ...

Kram

Ännu en av mina följeslagare sedan länge. Om du visste hur många gånger jag velat köpa en blomma och komma över på en fika. Ge dig en kram och tala om hur värdefull du är. ? Men nu är vi ju anonyma - på gott och ont.

Du har kämpat så länge nu. Du också. Har just fått min motivation tillbaka och försöker överföra lite av den till dig. Det är du så värd. ?

Tack för att du trots allt det jobbiga du går/gått igenom har orkat lämna kloka och peppande ord hos mig. Blir alldeles varm i hjärtat. ?

Hoppas att du snart får livsglädjen tillbaka. Utan alkohol är det förstås lättare i längden, men jösses så mycket svårare i början. Men jag tror vi fixar det, eller hur? ?

Let's Be Careful Out There! ?

Många kramar till dig

Förstår precis din känsla när forumvännerna trott och hejat på. För mig känns det ibland som att vissa till synes relativt lätt lägger den ena nyktra dagen till den andra. (Därmed alltså inte sagt att det ÄR en enkel resa för alla som lyckas.)

Hoppas att du orkar och vill hänga kvar. Du kommer att fixa det, jag tror på dig. ? Vägen ser dock olika ut för oss, men det finns många sätt att göra rätt och ta sig fram på.

Varm kram

Här kommer en hälsning och ett grattis till många nyktra dagar. En dag blir det nog så att vi har druckit färdigt för gott, men vägen dit ser väldigt olika ut för oss. Om du inte är helt framme, gläds åt att resan är betydligt bättre nu än vid starten.

Jag tror på dig. ?

Kram

Ja, det är nog mycket som bearbetas under natten. Skönt att ditt medvetna och undermedvetna verkar vara överens. ?

Kram

Wasabi, jag är så glad för din skull. Visst är tankens kraft större än vi tror. Det där med att känna tacksamhet är jag också noga med att försöka. Även om mycket annat känns jobbigt.

Härligt att du vill fortsätta på den vita vägen, den som under alla omständigheter den bästa för oss.

Tack för att du kommenterade hos mig, trots brist på ork hos både dig och mig. Det betyder mycket. ?

Jag tror på dig.

Kram

Grattis till dina nyktra år. Och så himla roligt att höra från dig. ? Skrev nyss i IW:s tråd om dagen vi träffades. Rolig och givande.

Ha det fortsatt gott.

Kram

Ja, du har helt rätt. Blir ju i längden ensammare om jag dricker. Då väljer jag gärna alkoholen som sällskap. Gillar inte att dricka med folk. Som tur är iaf, vem vet vad jag hade hittat på då?

Ja känner igen det där med kemisk ångest. När man som jag som hällt i sig 3 flaskor vin och 5 öl på tre dagar, är ångesten inte nådig! Men idag är det lite bättre. Och vet att det är värst första dagarna.

Hankar mig fram just nu, försöker köra damage limitation, går sådär. Blir väldigt mycket bråk hemma, min fru skriker på barnen, jag försöker trösta dem och då tappar hon humöret med mig. I helgen blev jag till och med ganska rädd då hon hade en kopp med skållhett the i handen och jag trodde hon skulle kasta det över mig. Efter det bråket så stormade hon ut och lämnade barnen gråtandes och för mig att försöka lugna dem. Detta är ju inget nytt och har ju varit såhär en längre tid, men ju mer jag inser att jag inte längre kan vara på hennes sida ju lättare blir det iallafall för mig att stå upp emot henne. Jag har satt många ultimatum både till henne men också gränser som jag sagt till mig själv att om hon passerar dem är det slut. Hon har passerat dem med råge, och de ultimatum jag gett henne skrattar hon bort. T ex har jag sagt till henne att om hon inte tar tag i sin ilska, med hjälp av sjukvården om hon inte klarar det själv. Men hon har inga problem säger hon, dock håller inte jag och barnen med.

Min plan är att försöka överleva detta kaos ytterliggare en månad, barnen har ett par stora och viktiga saker under den tiden och jag tror att det skulle äventyras om jag gör slag i saken innan dess. Jag vill så gärna tro att jag ska kunna hitta det sista och lämna henne efter detta, det är svårt när hon är sitt bra jag, men så kommer en blixt från klar himmel och allt går åt h-e. Jag bryr mig iof inte längre och tar inte åt mig när hon skriker, men barnen gör ju det. Men tills dess måste jag försöka hålla mitt drickande under kontroll, helst inte dricka alls men det känns otroligt tufft just nu. Jag vet det är ursäkter hit och dit, men det är ju ändå bättre att dricka någorlunda kontrollerat än att bli full.

Även om jag inte kan rapportera något direkt positivt så känns det iallafall som det går rätt håll inne i hjärnan. När jag väl tar nästa steg är jag övertygad om att det kommer gå bra, utan att veta så tror jag att barnen kommer komma ner på min sida.

Jaha, då var man förbisprungen.?
Bra jobbat! Det jag märkte var hur snabbt konditionen blev bättre. Det är nog som Se klart skrev, kan man klara 2,5 km så kan man klara 5 km.

Som AH och SK skriver, övning ger färdighet. Efter ett tag blir det helt otänkbart att dricka alkohol i situationer där man jämt drack förr. Som med mitt fiske tex, det finns inte på kartan nu med öl under mina fisketurer. Förr såg jag det som det absolut viktigaste. Men som sagt, det tar ett tag att komma dit. Det är inte så konstigt egentligen. Har man varit van vid en sak i många herrans år, så kan det inte försvinna direkt.

Kram ?

Jättebra jobbat!??..Unna dig något gott idag..Det är du värd..Kram..???

Vikten är tack och lov inte ett problem egentligen, men de gånger jag hållit upp några veckor är för att jag vill förlora ett par kilon så jag har hög igenkänningsfaktor på den fronten om fåfänga och hur det motiverar.

Min man säger inte så mycket om just mig men säger att han vill att vi förändrar vanorna och inte dricker på veckodagarna.

Jag hade en vit månad i aug och det är inga problem om jag bestämmer mig även om jag inte tycker det är så kul att inte kunna lyxa till det. Mitt problem är inte att jag inte kan avstå utan att jag inte vill och vill hitta en balans där jag kan dricka lagom. Som du skriver så vill jag inte bli nykter alkoholist utan hitta en mängd som funkar och förmågan att stanna efter ett glas och kunna njuta av bara ett.

vet väl att det också kallas för "Pensionärs Kuvös " ???

Så fint med ett grattis här på morgonkvisten, njuter extra av mitt kaffe och förundras över vänskaper som uppstår här. Stort och fint!
Tack ❤️

Dimmig morgon men så klar som jag blir vid 06 då jag vaknade och längtade efter mitt kaffe! Jag är alltså frisk...

Jag har också varit nykter en hel lång graviditet idag.
9 månader.

Det gör mitt liv lätt att leva.
Som tyngder som släppt kring benen. Som att tankarna fått fart. Känslor forsar mer än de flyter trögt som smutsigt vatten i torka, precis så var det att vakna bakis - lätt eller svårt- inte så stor skillnad.
Aldrig mer.

Tack alla som hänger med ❤️
Jag är nykter idag och firar mig själv med en extra kopp kaffe i sängen denna morgon. Dimman lättar, helt säker. ??

Snabbguide till nykterhet:

1) Tro på att du klarar av det.
2) Fokusera på alla fördelar med nykterheten.
3) Identifiera dig som nykter - gå all in!

Kram ?

Det är så skönt att ha en vän härinne som är på ungefär samma ställe, så att man kan växeldra. När den ena är svag är den andra starkare osv. Det är viktigt att man har ungefär samma ambition med förändringen, och det verkar ju ni två ha ? Fler kanske hänger på!?

Kram ?

Blir så hjärtinnerligt glad av att läsa om hur bra du mår!

Kram ?

Regnet öser ner, det är verkligen mörkt utanför fönstret. Min man har åkt iväg t jobbet men lämnat vår hund på dagiset på vägen dit. Vår dotter sover i vår bäddsoffa. Hon har fått ett extra jobbpass idag vilket är gott för henne. Hon skulle träna efter jobbet...vid 21... hon börjar komma tillbaka till sitt vanliga jag...även om det är en lång väg dit och det kommer vara upp och ner.

När jag har skrivit klart ska jag fixa t mig och därefter iväg t jobbet. På fm har vi teamkonferens då vi har möjlighet att lyfta patienter för att diskutera behov och hur vi går vidare i arbetet. I em ska en kollega fr en annan habilitering och jag ha en samtalsgrupp för föräldrar som har barn i åldern 0-6 år m funktionsnedsättning. Har inte haft det tidigare och jag ser verkligen fram emot det. Och sen kommer utmaningen...men jag ska inte tänka....jag ska styra bilen hem..det är enda målet vad det blir efter det får jag se. Nykterhet är mitt första mål...inser att det är det enda mål jag ska ha för med det kan så mycket annat positivt komma??

Kram t er alla var ni än befinner er på er resa❤️??

Sov bra inatt. Skönt! Tack och lov lyckades jag hålla mig nykter igår, trots starkt sug. Mår bra idag! Det behövs, för idag blir det ännu en stressig dag på jobbet.

På din och Torns 9 månaders-dag! Ni är bäst ?

Kram ?

Tänkte på vad du skrev om hobby kläder...För mig har kläder alltid varit en del av min identitet. Tycker om att använda scarves, större örhängen, mönstrade leggings...sätta lite färg på tillvaron.
Men sen Covid 19 kom är det arbetskläder som gäller...så på jobbet ser vi numera ut som blå smurfar..för min del innebär det för stora kläder eftersom storleken är 80-110 kg samt 155-175 cm. Många av mina kollegor tycker att det är bra...jag tycker att det är supertrist?MEN jag vill dock påpeka att jag bär mer än gärna dessa kläder om jag kan vara delaktig till att stoppa smittspridningen av Covid 19??

Å som vanligt jag tycker så mycket om att läsa dina fint skrivna inlägg❤️

Kram❤️