Senaste kommentarerna i forumet

Tack för ditt svar. Det var slarvigt av mig att skriva karaktär även om det känns så, vet att det är en sjukdom men vill kanske inte ta till mig att jag har ett beroende, förnekelse heter det va :-) ska titta på filmen och läsa din tråd. Tack för tips och bra jobbat!

Hoppas att det faktiskt har vänt till det bättre Nystsrt och att du slutat fly med Alkohol. Hon är en mardröm din fru som du beskriver henne. Och hon skapar en väldigt osund familjedynamik känns det som. Jag hoppas att du inte skapar ovilja till det Barn du benämner ”golden” för att hen är favorit. Prata om det med barnen. Det är inte lätt att leva och växa upp i en familj med så många konflikter. Jag har provat. Det har kostat på och skapat mönster som inte alltid är så bra.
Hoppas nu att du kan få till stånd en separation och att du fortfarande hänger med mig i nykterheten -för där är jag fortfarande.
Lycka till!

Så bra! Grattis till dina vita dagar. Känslan är så fin. Önskar dig en fin lördag??

TSFS 2010:125, Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om medicinska krav för innehav av körkort m.m. kan du söka på om du vill veta exakt vad som gäller. Jag tycker du ska gå på läkarbesöket så snart som möjligt. Jag vet ingenting om hur det kommer att bli i ditt fall men när det gäller någon som blivit av med körkortet pga rattonykterhet kan man behöva styrka sin nykterhet genom att komma flera gånger och ta prov. Det kan ta lite tid men visar proverna att man inte haft förhöjd konsumtion får man sitt intyg tillslut. Jag vet som sagt inte hur det kommer att bli för dig men tycker absolut att du ska ta chansen du fått och låter så glad för. Varmt lycka till!

Välkommen! ❤
Vad bra att du satt målet max 2 glas max 2 dagar i veckan! Jag blir inspirerad att själv sätta upp ett sånt, liknande, mål! Jag har fått rådet att göra det förut av nån administratör här på forumet, men jag kunde inte ta in det då riktigt.. Det måste vara någorlunda lugnt och tryggt både inom en och utanför en, för att det ska vara möjligt att minnas och hålla fast vid vad man bestämt! Är allt bara kaos så är det svårt..!
Ska vi försöka oss på det nu samtidigt kanske? ? Peppa och följa varann här i tråden?

Innan jag skickade min kommentar. Ja, det gäller att hitta sin väg!
Härligt att vakna utan att vara bakis, ha en bra lördag?

Skulle inte säga att det har med karaktär att göra. Detta beroende är en sjukdom och belöningssystemet är kidnappat av alkoholen.

För mig hade det med själva beslutet att göra att jag kunde sluta. Skrev i min tråd att jag omyndigförklarade mig själv.
Mitt förnuft fick ta över och på den vägen är det fortfarande.

Läs på om du inte gjort det redan. Skriv beroende och hjärnan på Youtube så får du fram en 28min lång video som var och är guldinfo.

Kram?

Alkoholen har tagit för mycket plats i mitt liv, dricker gärna ensam för att stilla stress, för att koppla av och för att unna mig. Har alltid sett det som skamfullt men ändå har drickandet ökat. Skulle aldrig kunna köpa bag in box för att det skulle ta slut fort men jag har under de senaste månaderna köpt minst 3 flaskor vin i veckan och varje dag efter jobbet kickar suget in. Min man dricker knappt alls längre så jag vill ta tillfället att hänga på det och minska betydelsen av alkohol i mitt liv. Optimalt skulle vara att sluta helt men det känns komplicerat. Har lovat mig själv inledningsvis att under en månad dricka max 2 glas max 2 dagar i veckan. Kan tro att den prövningen är svårare. Det är lättare att inte dricka alls än att nöja sig med 1-2 glas när jag väl dricker. Började i lördags och än så länge har det gått fint. Skönt att inte vakna bakis, att få mer djupsömn, att få mer tid över och att inte känna skam. Jag känner mig stolt

Grattis det blir långsamt bättre, en dag i taget. Snart tippar vågskålen över till mest positiva upplevelser. Jullan

Hur har det gått för er?
Fridolin, du startade tråden "Npf-barn" med bara rubrik ingen text. Jag har skrivit i den några gånger jag, men ingen mer än jag som gjort det hittills. Det vore trevligt om du vill tillägga nåt i din egen tråd! ??

Jag är en medelålders kvinna, gift och har två barn. Jag har ett bra jobb, chefsposition. De senaste 8-10 åren har jag druckit flera gånger i veckan. På senare tid varje dag. Ibland i smyg för att min man inte ska förstå hur mycket jag dricker.
Bakgrunden är, om jag ska våga mig på en egen analys, att småbarnsåren var mer än vad jag orkade med. Alla våra släktingar bor långt borta. Vi har nästan aldrig haft barnvakt. Vi har båda under alla år jobbat heltid, till och med lite mer än så. Minimalt med egentid. Vårt ena barn var fruktansvärt krävande upp till ca sju års ålder med ständiga raserianfall. Äktenskapet har till och från knakat i fogarna. Under två olika perioder har jag haft samarbetsproblem med medarbetare på jobbet. Det rus alkoholen gav blev mitt sätt att fly från allt det jobbiga. Nu är småbarnsåren förbi och jag trivs med det mesta på jobbet, men alkoholberoendet finns kvar.

Hela tiden har jag innerst inne förstått att sättet jag dricker på är sjukt och att jag har utvecklat ett beroende, men jag har inte lyckats bryta det. Det är fruktansvärt jobbigt. Rädslan över att åka fast för rattfylla dagen efter, rädslan över att min man ska hitta någon av mina gömmor, rädslan över att någon kollega ska tycka att jag luktar alkohol. Sedan kraften det tar att sitta med betongkeps och hålla sig skärpt på jobbet, hålla i möten med mera.
Jag gick med i alkoholhjälpen i början av året men gick ur efter några månader eftersom jag inte lyckades nå något av mina mål, hur lågt jag än satte dem. Under året har jag läst en del fakta om hur alkohol påverkar kroppen och hjärnan. Jag har ofta läst här på forumet och jag är så imponerad av alla er som lyckats få bukt med era beroenden. Ni är så starka! Jag imponeras även av hur ni stöttar varandra. En sådan fin värme och gemenskap det finns här!
För ett par veckor sedan började jag känna mig sjuk och sökte läkarhjälp och fick antibiotika utskrivet. Inget ont som inte har något gott med sig! Jag får inte dricka alkohol under antibiotikakuren som är fjorton dagar lång! Idag är det dag elva. Tio dagar är max vad jag lyckats hålla mig nykter på många år. Det låter kanske konstigt, men jag är faktiskt tacksam att jag fick denna starthjälp till en nykter period. Jag hoppas så att jag denna gång ska kunna hålla mig nykter i alla fall en månad. Då skulle jag bli så stolt! Livet är för kort för att man ska förstöra det med alkohol. Den stund på jorden jag har kvar vill jag göra vad jag kan för att jag och min familj ska må så bra som möjligt.

Vaknat vacker helg nr 38? snart 9 månader vit (Så 14 veckor kvar till ett helt års nykterhet).

När jag beslutade mig för att sluta dricka förstod jag inte vidden av mitt beslut. Hur mycket bättre allt skulle kännas. Hur det kommer vartefter?

Det här är sannerligen ingen kamp. Det har ju inte varit det alls under denna resa.

Kampen var tidigare när jag pausade från drickandet eller ville dricka mindre. Att ta ett beslut varje dag, dricka eller inte var fruktansvärt jobbigt.

När jag tog beslutet, blev det lätt när jag gav mig argumentet att för mig funkar det inte att dricka. Det blir oftast för mycket.

Livet är här och nu ju, tar vara på det och är nykter och njuter och gör det bästa av mitt liv.

Så glad jag gett det till mig själv?

Ha en toppenlördag och kram?????

Så är det Se klart?Man längtar till dessa självklara saker betydligt mer. Så härligt. Sovit tio timmar inatt. Galet och otroligt välbehövligt för på vardagarna går jag upp 5.15 och lite svårt att komma isäng innan 22 så det tar jag nu igen på helgerna. Ena barnet har sovit borta för första gången inatt så jag ska hämta om 45min. Tänkte jag med på igår när de sa att de skulle iväg om jag kunde komma då . Så självklart hade det inte varit för några mån sen att jag ville o kunde köra så tidigt en lördag.
Jag absolut Älskar mitt liv nu! Nu vaknade det andra barnet och en övernattningskompis . Har lovat pannkakor till frukost. Ha en underbar lördag. Kram?

Började min tråd i våras för jag drack för mkt. Slutade ett tag och det gick bra! Sedan kom sommaren och jag började dricka ett till två glas vin någon gång i veckan och klarade det. Så nöjd! Men nu är jag tillbaka till att nästan tömma en låda själv på en kväll! ? skäms så mkt! Har en son och en man som betyder allt för mig och vill inte att min son ska växa upp med en mamma som dricker för mkt varje helg. Och jag vill inte att min man ska ha en fru som blir full varje helg. Drack igår och det är sista gången. Jag ska klara detta! Har aldrig druckit varje dag men till helgen. Men en dag i taget det är min plan! Och att skriva här varje dag i början.

Ser att du inte fått några svar än, så jag börjar..
Det låter jättekul med ditt nya jobb, lastbilskörkortet och att ditt jobb vill bekosta det åt dig! Man kan riktigt känna din glädje i inlägget! ? Ända tills det visat sig att det krävs ett läkarintyg för det, då sviktar glädjen påtagligt. Det är skitbra- och starkt av dig att du tog dig in på avgiftning och haft så pass låg konsumtion sedan den, och varit helt nykter de 5 senaste månaderna! ✊??
Så synd bara att du ska behöva oroa dig! Jag har tyvärr inte svar på din fråga, men det vore mycket märkligt om det faktum att du var på avgiftning för 2 år sedan skulle förstöra för dig! Du har ju inte något pågående missbruk ens, och det du åstadkommit på 2 år visar ju snarare på kämparvilja, ansvar och beslutsamhet istället för att göra ditt förflutna till en nackdel för dig! Det är väl inte säkert att den läkare du ska träffa som skriver intyget ens kollar så långt tillbaka i din journal att han upptäcker det? Eller är det en läkare eller mottagning du fortfarande har kontakt med sedan tiden som aktiv, som kommer skriva det??
Ditt jobb vet alltså ingenting om dina tidigare alkoholproblem?
Det är svårt att råda dig till hur du bör göra, så det är helt enkelt du själv som måste känna efter:
Vad är det värsta som kan hända? Och är jag beredd att hantera det? Hur viktigt är lastbilskortet för mig; så pass viktigt att jag är beredd att ta risken att allt uppdagas och kanske skiter sig totalt? Är det bästa kanske att jag själv sätter mig ned med chefen och berättar om det innan det kommer fram på annat sätt?
* Ärlighet har väl knappast gett någon några minuspoäng någonsin? ? Bortsett från att det kan ställa till allt ändå förstås.. *
Och framför allt: jobbet kan väl knappast vara så snikna att de dömer ut dig för problem du kämpat dig förbi?! Du kan väl inte få sparken eller nåt väl?? Det må vara så att du blir tvungen att gå med på regelbunden provtagning för att få ta det där C-körkortet och även så länge du kör lastbil via jobbet. Tror faktiskt inte att det behöver bli värre än så! Är din oro möjligtvis en aning överdriven? Återkom och tala om hur det har gått, jag vill gärna veta! ?

Att jag inte söp till idag är ett under de har verkligen varit en helvetes dag. Är helt slut efterverkningar lång och påfrestande preriod och idag rann den berömda droppen över. Är helt både psykiskt och fysiskt så slut så jag orkar inte ens dricka ens då är de illa. Har ett sista grej göra i mån men från söndag och framåt kommer jag sätta sopp förvalta aktiviter och grejer. Ska såklart gå på min behandling men förutom det blir de inget inplanerat utan ska bara göra saker jag mår bra av och som ger energi. Nu har jag bara gjort saker som dragit energi och gjort mig hyperstressad. Så bröt ihop totalt förut. Talat om för folk att nästa vecka existerar inte jag jag har checkat ut för en period. Känner jag måste för landa i allt de nya. Och samla ork och kraft för att orka fortsätta kämpa med hålla mig nykter så mycket de går. Idag har jag varit helt nykter i 6 dagar vet inte när de hände sist längsta hittills denna gång. Och hade ju vart lite kul hålla en hel vecka. Nä känner jag att ögonlocken är på väg ner och börjar bli tunga så godnatt alla hoppas ni fårvsova gott

Tittar in och säger hej lite snabbt denna fredagkväll! Helt slut efter veckan men nykter ✌️ Ser fram emot en god natts sömn och piggare imorgon (utan att va trött och bakis). ?

Logga suget i kelendern här på sidan. Det är till för att reflektera över suget och lära dig se situationer där suget kommer.
För att lättare kunna stå emot de och hitta andra saker att göra istället för att dricka.

Hoppas du mår bra ikväll och imorgon nykter! Och lev på de sköna känslorna istället för att tänka tillbaka för mycket just nu på det som varit. Och ångest över att berätta hur du gjort. Ett steg i taget och det viktigaste just nu är att fokusera på att vara nykter och må bättre! ?

Vad bra du är :) finns så mycket som skadar med alkohol både psykiskt och fysiskt. Du lär märka det framöver hur mycket bättre du mår!

Va bra du är :) och jag för jag är på dag 47. Ligger stadigt efter! Kram ?

Tack för all pepp! Och precis som ni säger ”never forget”!! Jag väljer nyktert! Nu väntar fler nyktra dagar :)

Ibland är det bästa att bara låta tiden gå, se hur det blir helt enkelt. Vara öppen för de öppningar som ges, men inte försöka driva på utvecklingen.

Jag tänker på det som Annie Grace brukar säga: ”Det första man ska göra är att sluta försöka sluta dricka.” Hon menar att genom kunskap kommer vi sakta men säkert dit att vi inte vill hälla i oss gift. Vi får dricka, men vi vill inte.

Jag vet att hon har ett onlineprogram som heter ”The Alcohol Experiment”. Det är gratis, men det är på engelska.

Man behöver inte alls vara nykter när man börjar med det. Annie Grace menar att det är så destruktivt att hålla på och sluta dricka hela tiden utan att lyckas, så det får liksom motsatt verkan.

Kram ?

Det värmer i hjärtat när man får frågor om hur det är eller att man hoppas att det är bra. Tack FinaLisa och Jasmine!

När jag inte lyckas så som jag vill lyckas då tystnar jag...och jag skäms....fast jag vill inte skämmas har skämts tillräckligt i mitt liv utan anledning egentligen...men blivit uppfostrad till att vara en duktig flicka.

Det är så där just nu... och det allra viktigaste som vanligt och som under hela tiden som jag skrivit här är ju att bli nykter...men det är verkligen så svårt för mig. Träffade kuratorn på rådgivningscentrum igår...hon är bra..och jag måste bara göra....inte analysera ..utan bara göra så är det!!

Var på vårdcentralen och träffade en ung AT-läkare...nu när man själv närmar sig de 58 åren...så är det verkligen svårt att ta in att de här unga pojkarna är läkare...men så måste det ju bli...läkarna kan ju inte alltid vara äldre. Läkaren hade lite svårt att förstår varför jag inte hade kunnat jobba....och han fick nog en känsla av att jag inte pratade sanning utan att anledningen till att jag inte hade arbetat var mer kopplat till mina alkoholproblem istället för min dotters mående. Men så klart att min dotters mående har påverkat att det har varit svårt att vara nykter men det går inte endast skylla på min dotter utan jag har ju en allvarlig beroendeproblematik i botten. Så han ville inte så gärna skriva ett läkarintyg och om han gjorde det ville han skriva där om mina alkoholproblem och det ville inte jag så det blev inget intyg. Däremot så fick jag ta leverprover och de här två olika proverna som visar hur mycket jag dricker. Han skulle följa upp detta och jag skulle bli kallad igen t vårdcentralen och det var väl bra, tänker jag, eftersom min läkare som brukar följa upp det här är föräldraledig...och det är inte lätt att få ngn annan läkare som tar över.

I förrgår fick jag brev från överläkaren på sömnmedicin som skrev att jag har sömnapné. Ringer mig på onsdag i nästa vecka och innan dess önskade han att jag skulle se en liten kort videofilm (som jag har tittat på nu). Jag blev lite ledsen samtidigt som jag trodde väl att svaret skulle bli sömnapné. Det är ju därför viktigt att jag tar itu men mitt alkoholberoende och min övervikt för att se om det kan påverka min sömn till det bättre...vilket jag tror att det kan..i alla fall lite grann. ...men att börja med att ta bort alkoholen är ju det viktigaste.

När det gäller min dotter så håller hon sig på hemmaplan men hon mår inte jättebra. Hon har en chef som har varit helt onåbar och som inte alls varit ödmjuk eller rättat upp någon slags rehabiliteringsplan. Men hon ska börja jobba på onsdag i nästa vecka. Telefonsamtal med läkare på vuxenpsykiatrin på tisdag men jag sa till sköterskan att det är bättre för henne med fysiska besök för att ta kunna ta in information dessutom kan hon ha med sig mig eller någon annan person som är med och lyssnar. Men det som tynger väldigt mycket i nuläget för henne men givetvis för oss föräldrar är hennes ofantligt stora skulder...och det gör SÅ ont...så hjärtskärande ont att min dotter ska vara med om allt detta..

Men..jag har jobbat fyra dagar denna vecka...och har fått skratta tillsammans med kollegor...minns inte när jag skrattade senast....och ikväll har vi tränat min dotter och jag...och nu blir det en sen dusch för jag ville så gärna skriva till er först.

Önskar er en fin fredagskväll!!

Kram:)

I dag känner jag mig riktigt pigg.