Senaste kommentarerna i forumet

Tack den lilla människan, andrahalvlek, ny dag och vår 2022 för era kommentarer. De är guld värda och jag suger i mig som ett läskpapper.
Dag 24 imorgon och fortfarande 0 sug. Så skönt. Visst har jag, liksom de flesta andra, bekymmer att oroa mig för och lite allmänna krämpor. Men de är lättare att möta problemen nykter och inte med någon slags "grundångest" där man redan mår dåligt när man vaknar på morgonen. Jag känner att jag växer, om än med väldigt små steg, för varje dag som går. Jag bara hoppas att det håller i sig.
Jag har nog berättat att jag inte är någon teknikfreak. Alkoholhjälpen är väldigt värdefull för mig och säkert för många andra men jag har inte lyckats komma underfund med den nya uppdateringen. Förut när jag tryckte på "forum" och sedan "förändra sitt drickande" fick jag per automatik upp alla de senaste trådarna. Nu kommer det bara upp något inlägg angående uppdatering och resten av trådarna är gamla. Jag har alltså ingen möjlighet att se vad ni andra har skrivit på senaste tiden......Hjälp.....
Ha nu en fin avslutning på denna dag önskar Hoppfulle Kalle

@Tussan73 Ja, känner igen det, att det kändes så grått och tråkigt utan alkohol. Att behöva varva ned eller upp med alkohol. Dels blir det en dåliga vana samt att vi lär in det i hjärnan att vissa känslor eller stämningslägen innebär alkohol. Det är därför det är så svårt att motstå, fast man kanske vill det, för vi har signalerat till hjärnan att få sug efter alkohol. Ju längre i tid och mängd vi dricker, desto mer triggas man och det kan till slut skapa ett beroende. Jag blev beroende och tålde allt mer och drack allt mer, till slut varje dag. Jag har försökt att dricka måttligt och skära ned, men misslyckas för jag är beroende och kan inte bara ta ett glas, vill ha hela flaskan. Ångesten blev värre liksom självkänslan. Så för mig fanns bara ett alternativ, att sluta dricka. Nu har jag varit alkoholfri i ca 2 år och 5 månader. Jag kunde inte föreställa mig att mitt liv skulle kunna bli så bra som det är. Verkligen inte grått och trist, tvärtom har jag fått in färg och glädje. Jag skulle kunna radda upp hur många positiva saker som helst och jag är så tacksam för att ha lämnat alkoholen som tog över mitt liv, min hjärna och kropp.

Så är det för mig😁. Kolla in, läs, skriv och berätta om dina tankar och funderingar i olika trådar, skapa dig en uppfattning om hur du vill göra och vilken väg du vill gå. Fundera på hur du skulle vilja att ditt liv ska se ut, vad det ska innehålla och hur du vill leva ditt liv. En rekommendation är att vara nykter i tre månader för att få en möjlighet att känna hur det känns att vara nykter en längre tid. Få en möjlighet att se hur pass ”fast” du är i alkoholen. Varför det är viktigt för dig. Vad mer som kan ligga bakom att du vill dricka, känslor, tankar. Med en längre nykter tid får du möjlighet att lära känna dig själv mer. När jag tog bort alkoholen fick jag en tillgång till mig själv och vad som fanns där innerst inne.

Lycka till, du kommer säkert att komma på hur du vill göra😁💕

@Amanda L tack för pepp! ❤️ Huuh det är verkligen inte lätt. Men idag 8e dagen nykter, lite impad av mig själv faktiskt. Varit på två sociala tillställningar och druckit alkoholfritt på bägge, gick ganska enkelt knäppt nog. Vaknat fräsch varje dag i 8 dagar, tränat, jobbat, mått ganska bra generellt. Sååå värt det ❤️ nu ska jag bara hålla i 🙌 vet att suget kan komma med full kraft, särskilt på helgen

@vår2022 Tack för välkomnandet 🌺 mina tankar är varför vill jag så gärna ha vin/bubbel på fredag lördag kväll? Jo för annars känns det som vilken dag som helst känns lite tråkigt..Sen funderar jag på varför kan inte helgen bara få vara lugn och lite tråkig och faktiskt bara njuta av den utan Alkohol! Helst skulle jag vilja kunna dricka utan att behöva tänka hur många glas till kan jag ta utan att bli för onykter , drick vatten emellan drick sakta smutta bara på vinet nu 🙄 ni hör ju hur man håller på! Jag vet inte vad min plan är än att hänga här inne med er få tips och hjälp lyssna och ta in! En del av mig vill kunna dricka måttligt en del av mig vill kunna avstå helt tänker att lite tid med er härinne kanske hjälper mig att förstå vad som är rätt för mig! Kram🌺

@Tussan73 Hej och välkommen hit! Vad bra att du vill göra en förändring i din relation till alkoholen. Jag känner igen att jag blev så himla besviken på mig själv när jag inte kunde hålla mina löften till mig själv, att dricka en viss mängd eller inte alls. Alkohol är verkligen ett gift som du säger och vinner typ alltid, att man dricker, fast man bestämt sig för något annat. Känner igen det där med ångest som kommer som ett brev på posten när man druckit. Vad har du för tankar, plan? Hur skulle du vilja ha det?

Ska vara nykter fram till 1 mars, då beräknas boken komma. Sen hoppas på att jag lär mig mkt från boken. Och att jag fortsätter nykterhet. 🙌🏼

@Denlillamänniskan det var mer en reflektion över hur stark alkoholen är man vet att man få ångest av den men ändå sippar man på den till helgen! Ja jag kanske kan klara det men jag kanske ör jag i fel tråd ville mest ventilera om mina tankar och känslor.

@Tussan73
Håller med Kennie helt. Du skriver först att du får ångest av din alkoholkonsumtion, sen avslutar du med att du "ändå vill kunna dricka dessa glas på helgen". Ser du paradoxen?

Klart du ska gå din egen väg och hitta vad som passar dig bäst! Men som Kennie skriver; först när alkoholen inte har någon dragningskraft kan man försöka sig på att dricka lite lagom. Det är vad jag själv kommit fram till och varit en framgångsrik väg att gå. Sen är vi ju alla olika. Vem vet; du kanske bara kan bestämma dig för att dricka 2 glas på helgen och stanna vid det. Bra att du börjar fundera över det hela! Det är alltid steg 1 oavsett vilket mål man har.

@Denlillamänniskan tack för snabbt svar! 🙌🏼🙌🏼

@Qwer1. Boken är lika bra på svenska!

Annie graces bok på svenska. Är den bra? Min engelska är ingen vidare 🙌🏼

Hej,
Även ganska lite alkohol kan ge ångest. Inte bara för att man druckit mer än man bestämt, utan själva alkoholen påverkar psyket. Det där att det känns så viktigt med några glas till helgen är en typ av beroende tänker jag. För mig gick det över efter cirka ett år nykter. Så värt det, mår så mycket bättre. För att det ska funka med sällan-drickande tror jag man måste vara nykter länge nog att alkohol inte längre känns viktigt. Att inse att det finns tusen andra grejer som ger livet guldkant. Annars blir det en ständig kamp att hålla måttligheten. Kämpa på och hitta din väg, det går!

Hej!
Vad ör det med detta gift Alkoholen som gör att vi alla så gärna vill ha det? Till varje pris vill göra förändringar för att kunna ta det där glasen en sommarkväll en middag på stan eller en familjemiddag hemma kan skriva många tillfällen ialla fall jag vill! Jag klarar många gånger att bara ta de där glasen då det inte går över styr men måste alltid tänka hur mitt sinne är hur känner jag klarar jag ett till eller blir det för mkt så jobbigt så varför kämpat vi på med att kunna dricka lagom? Jag har ofta ångest även när jag vaknar efter bara 2-3 glas vin tror det är för att jag bestämt på måndag tex att inte dricka ngt alls till helgen men ändå dricker dessa glas till middagen lite att jag sviker mitt löfte varje gång jag bestämt mig😔 jag dricker inte vardagar endast fredag och lördag men det räcker för mig att få ångest över! Vill tillägga att ibland går det över styr och jag dricker kanske 1 flaska vin på en fredag och då får jag minnesluckor minns tex inte när jag gick o la mig eller att jag förberedde kaffe till morgondagen det är hemskt!! Men ändå vill jag kunna dricka dessa glas till helgen 😳

Fint att höra om ditt kloka beslut och att du fått bra hjälp. Kan intyga att livet blir så mycket skönare när man fått ut alkoholen ur systemet. För mig tog det cirka ett år att komma till ett läge där jag faktiskt inte saknar alkohol. Och det är så värt ansträngningen. Jag tänker att din man inte frågar något för att han inte riktigt tagit in att du haft allvarliga problem. Någon sorts förnekelse som han kanske inte förstår själv. Men nu är du det viktigaste, ditt välmående och det du själv kan göra för att styra det. All styrka till dig!

Startade en ny tråd i ”Det vidare livet” men kanske egentligen bättre att fortsätta på min ursprungliga tråd..? Så här kommer det 😊
Hej 👋 Jag har tidigare varit lite aktiv här under ”Förändra mitt drickande”. Men - jag lyckades aldrig riktigt bestämma mig och förändra något.
Kort historik - jag har nog alltid haft svårt att kontrollera mitt drickande, alltid varit partypinglan som alla vill ha med på fest.
De senaste 10 åren skulle jag dock säga att det förändrats lite från partydrickande till drickandes hemma. Först bara helger men ofta lite för mycket. Sedan även ”unna sig” i veckorna och även ensam. Förra året spårade det ur mer, jag började gömma vin i garderoben och kände att jag behövde svepa i mig en flaska vin varje kväll.
Jag har en man och två tonårsdöttrar och ett ”ordnat” liv med ett bra jobb.
Min man har aldrig frågat eller konfronterat mig. Den som gjorde det var en kollega som jag kommit väldigt nära de senaste 1 1/2 året. Han tycker inte om personer som dricker, tycker de blir förändrade. Jag pratade med honom en kväll när jag druckit och han bröt helt med mig. Hälsade knappt på jobbet. Det blev otroligt jobbigt för mig då han var en väldigt bra ventil för mycket både på jobbet och privat. Pratade då för första gången med min bästa vän och berättade lite om mina alkoholproblem.
Hon pushade mig att söka hjälp, övertygade mig att hon skulle vara med mig igenom det här.
Det här var runt jul/nyår.
Vi har en väldigt bra försäkring via jobbet men jag kände mig inte alls trygg att ta hjälp via den då jag är övertygad om att de hade lyckats ta reda på vem det var som sökt hjälp.
Hur som helst vände mig till en beroendemottagning i Stockholm. Var så jävla nervös. Jag fick fylla i nåt formulär och sedan fick jag en videomötestid typ 1 månad senare. Fortsatte dricka varje kväll… sa inget till min man men pratade varje dag med min bästa vän ♥️
Hade första mötet med ”behandlaren”, kändes bra men blev väldigt känslosam. Kände direkt att jag litade på och kunde vara öppen med henne. Kände panik blandat med någon form av lugn inombords. Jag skulle göra detta. Men hur?! Hur skulle JAG klara det? Och ville jag det innerst inne? Och vad är det egentligen jag flyr från? Så galet mycket som snurrade. Fick en läkartid typ 14 dagar efter, innan dess skulle jag ta blodprov. Det fick mig så sjukt nervös. Tyckte jag hade börjat känna smärta bak i ryggen och var extremt övertygad om att något var ”förstört”.
Så var dagen för läkarbesök där. Jag var otroligt nervös.
Det som fick mig att känna mig lite starkare var delvis bästis som ringde och peppade hela tiden och även min kollega som jag kunnat börja prat med igen och som också stöttade.
Läkaren var säkert 10 år yngre än mig och jag fick inget superförtroende men men. Vi pratade lite om vad jag ville uppnå och vilka möjligheter som finns.
OCH - proverna såg helt ok ut. Förhöjt kolesterolvärde men det var det enda. Otroligt!! 🥳
Jag berättade att jag i den bästa av världar skulle vilja kunna komma tillbaks till att kunna ta två glas vin till en god middag och sen vara nöjd, men att jag har full respekt för att jag och min hjärna kanske aldrig kommer komma dit och att jag då föredrar nykterhet.
Hon skrev ut naltrexon som jag började ta för precis en vecka sen. Sen dess har jag inte druckit en droppe! Har känt riktigt sug en gång men that’s it! MEN reflekterar ändå varje dag över alkohol och att jag ska vara nykter.
Däremot är det ju en känslomässig bergochdalbana och jag har ett sånt jäkla jobb att göra.
Min man har inte frågat en enda gång hur det går och hur jag mår… det är en stor sorg och något som jag också kommer behöva ta itu med….
Har första KBT samtalet om netto år veckor. Helt orimligt vilka jäkla väntetider det är…

Så - ville bara dela med mig om det är någon annan som står inför samma beslut och resa eller gått igenom liknande 😊

Ha en fin nykter lördag!
//H

@Stora Loppan Ja, det är viktigt att få kunskap om alkoholens påverkan på hjärnan och komma underfund med varför man dricker, vad som skaver och vad som triggar. Då kan man börja jobba med skavet, bearbeta det som är roten till drickandet, traumat som sitter i kroppen. Hjärnan och kroppen sitter ihop och signaler från hjärnan påverkar kroppen. Kroppen minns, traumat finns där, men den kan inte särskilja på om det är en verklig livsfara eller inte, men signalerna från hjärnan är den samma oavsett hur stor faran är.

Det som är fantastiskt är att vi kan skapa nya hjärnbanor, vi kan lära oss att hantera situationer av stress och oro. Genom att lära känna oss själva på djupet och bearbeta våra trauman kan vi bli tryggare i oss själva och känna oss mindre ensamma. Genom att vara nykter skapar man bättre förutsättningar för att göra detta jobb. Då bedövar och stänger man inte av hjärnan. Mina känslor av ensamhet satt inom mig själv och i min känsla av otrygghet fast jag hade folk omkring mig. Jag blev orolig och rädd för att vara själv. Mitt jobb med att lära känna mig själv, bearbeta mina triggers, mina skav, mina händelser i livet och genom att vara nykter har gjort mig trygg i mig själv. Idag känner jag mig inte ensam och det är inte svårt att vara själv utan maken. Jag kan förstås längta efter honom, men jag känner mig inte ensam och otrygg.

Hoppas ni får en fin familjesemester och yoga eller mindfulness gör gott för kropp och knopp❤️

@drickervarenda… Jag följer gärna din progress!

@Denlillamänniskan

Tack snälla för att du tog dig tiden att svara, känns väldigt tryggt. Just nu är jag ju en fungerande alkoholist (nåja). Tidigare i mitt liv har jag varit så illa däran att jag fått läggas in.
Då drack jag dock i princip dygnet runt rätt länge och var undernärd, alkoholen var det enda som fick plats. Var nykter bra länge där efter men sen sakta men säkert har den smugit sig in i livet igen.
När jag drack på det viset var jag nyseparerad och ville egentligen inte leva.

Mår väldigt bra nykter, men en dag blir två som blir en vecka som blir en månad som blir två och här är man.
Så den stora omställningen just nu blir att trappa ner och lägga ner.

Man är ju rädd för att bli kemiskt beroende, på nytt. Men jag vet också hur illa däran man kan bli när abstinensen kickar in. Och den har jag inte känt av, tror mycket sitter i psyket.
Förhoppningsvis slipper man det!

Tack för orden och ordet, iaf.

@drickervarenda… Hej! Du undrar om någon har varit i din sits? . Det är det nog många som har varit. Precis som du, kommer man till en punkt när man inte längre tycker att det håller. Det känns inte så kul längre. Man känner sig sunkig.

Du verkar inte vara så kemiskt beroende så att du utvecklar abstinens. Det är bra. Men om du fortsätter då kommer du att hamna där. Garanterat.

Det enda raka är väl att sluta dricka. Hur länge är upp till dig. Det du kommer att märka är att det finns mer i livet som du behöver förändra, än bara ditt alkoholintag. Det en rätt stor omställning att sluta dricka, och det kan kännas fint att ventilera sig här på forum.

Du är välkommen!

Snart är februari till ända. Jag har testat att försöka dricka med kontroll. Ibland har det gått bra, men ett par gånger har jag druckit tills jag somnat. De flesta dagar har jag ändå varit nykter. Efter min vita januari tycker jag att det är lättare att vara nykter många dagar i följd. Jag har varit på en anställningsintervju och hoppas att den gick bra. Får svar inom ett par veckor. Har fått vara frisk och tränar på allsidigt de flesta dagar.

Jag har läst en hel del och även tittat på Youtube. Det jag har lärt mig har gett mig större möjlighet till reflektion och analys.

Mitt drickande triggas först och främst av stress men också av att vara ensam/tristess. Var på ett evenemang för någon vecka sedan i sällskap. Hade inte tänkt att dricka men alla gick till baren så även jag tog ett glas vin. Inga problem, det stannade vid ett glas.

Jag har haft en riktigt bra läkare när jag varit sjukskriven i ett par omgångar för utmattning. Jag har förstått att jag lever med kronisk PTSD, vilket innebär en ständigt lite högre anspänningsnivå. Mitt mönster har blivit att ta till alkohol för att kunna slappna av och gå ner i varv. Det har blivit en ond cirkel som jag behöver bryta. Det positiva är att jag äntligen förstår vad som sker i kropp och knopp och orsaken till det. Det är dock en sak att förstå det intellektuellt och en helt annan sak att hantera. PTSD sitter inte i huvudet utan i kroppen.

Bessel van der Kolk är en läkare som bland mycket annat skrivit boken: "Kroppen håller räkningen". Den blev en riktig ögonöppnare. Vi är många som på olika vis farit illa under vår barndom. Det resulterar ofta i PTSD-liknande symptom som många hanterar med alkohol eller andra droger. Jag har slutat tycka att jag är dålig som inte kan hantera alkohol. Det finns ju en orsak. Nu är målet att göra så gott jag kan för att bygga hälsa och komma ur min depression.

Mars månad kommer att inledas med en familjesemester. Är inte särskilt orolig för att hantera alkohol då eftersom ingen i sällskapet dricker några mängder. Dessutom är det flera barn med och där går en absolut gräns. Efter semestern ska jag försöka hitta någon form för kroppen att stresshantera. Yoga eller mindfulness är det jag ska börja med att prova.

I övrigt så dricker jag mycket vatten, äter bra och får i mig mineraler och vitaminer. Fysiskt känner jag inte av alkoholen mer än att magen kan reagera lite om det blivit mer än vanligt.

Skall tilläggas att jag äger en Dräger, så jag vet att jag är nykter.

Hej på er!
Och tack för en fin sida. Har läst mycket här och det är en så fin plats där alla hjälper varandra i detta elände.

Jag har dom 3 senaste månaderna druckit i princip varje kväll.
Det börjar som för alla. Avslappning, hjälp att somna, lite välbefinnande.
Fortsätter med ökade intag för att hamna i samma läge.
Nu sover jag inte ens gott längre. Och inatt när jag vaknade (eftersom jag inte ska köra) fyllde jag på för att senare somna om.
Då kände jag att det här inte var okej.

I övrigt dricker jag när jag kommit hem från jobbet och har stenkoll på mängd då jag ska köra dagen efter. Mellan 0,5-1 liter vin kan man nog räkna i snitt. Dricker dock det ”spanskt” och blandar ut med läsk.
Men vaknar alltid nykter.

Så här har jag hållit på i tre månader. Klart det blivit mer ibland på helgen, men det har också hänt att det minskat.
Minskade för ett par veckor sedan och insåg att jag klarar mig utan jobbig abstinens… så då fortsatte jag lite till.
Nu är jag bara så jäkla trött på det.
Kommer att trappa ner kommande dagar och ta hjälp med läkemedel för sömn (inte benzo)

Någon som varit här? I min sits? Och orkar peppa att det faktiskt går utan att läggas in?
Kan inte läggas in pga anledningar, annars är vården fantastisk på så vis.

Tack på förhand och trevlig helg. Kram på er där ute, ta hand om er.

@Hoppfulle Kalle Vad skönt att det går fortsatt bra på alkoholfronten trots att det varit lite rörigt på den privata fronten. Att få en bra stabilitet i nykterheten ger bättre förutsättningar till att kunna hantera saker som trasslar och skaver i livet. Som nykter kunde jag bättre få kontakt med mig själv, få självkännedom om hur jag fungerar och jobba på det som inte fungerade så bra eller som jag önskade. Mina perspektiv vidgades och jag kunde lättare sätta mig in i hur det kunde kännas hos min medpart. Släppa på min gard, mitt självförsvar och framförallt på bättre sätt kunna förmedla det jag tänkte och kände. Jag och maken kunde närma oss varandra och börja prata så mycket bättre om våra olika behov och vårt gemensamma liv. Man blir så självupptagen i sitt egna när man dricker och jag skapade mina egna tankar om hur min man tänkte och kände utan att fråga honom.

Så härligt att du för fösta gången känner ett sådant lugn och befriande känsla av att aldrig mer dricka, att det skett en mental förändring och inställning i dina tankar om det. Precis som du räknade jag bara vita dagar och jag räknade ”ner” dagarna tills jag skulle få dricka igen vid korta uppehåll. Nu räknar jag ”upp” dagarna från när jag slutade dricka, nu har jag min app som räknar åt mig och som jag kollar på ibland för riktningen sitter där den ska. Men framförallt ser jag det som en livsstilsförändring om hur jag vill leva mitt liv och i vilken riktning jag vill gå emot. Ett nytt förhållningssätt till mitt liv och vilka värden som är viktiga för mig att gå emot och ha i mitt liv.

Jag tror att du håller på att genomskåda ”bluffen” med alkohol och vad det kan egentligen kan tillföra i ditt liv. Mest skit. Den kognitiva dissonansen som Annie pratar om, kluvet tänkande, den inre konflikten med att ha två motsträviga tankar samtidig. Tex att kunna tänka på konsekvenserna av att dricka och om vad som orsakar det samtidigt. Då mattas viljestyrkan av. När man fullständigt förändrar sitt mentala medvetna och omedvetna perspektiv på alkohol, skönjer man sanningen om sitt drickande. Då krävs ingen viljekraft till att avstå och det blir en fröjd att inte dricka😁. Det var det som hände mig och det är så häftigt! Poletten bara trillar ned.

Fortsätt och läs och hjärntvätta dig med fakta om alkoholens påverkan på hjärnan. Då vill man inte längre utsätta sig själv detta gift och dess självdestruktiva konsekvenser.

Ha en fin lördag!❤️

@Hoppfulle Kalle Vad ”kul” att du uppskattade Annie Grace! Att du känner att den gjort skillnad för dig! Nu fortsätter vi på den nyktra resan 💪👍🥰