Senaste kommentarerna i forumet

Tack FinaLisa. Skam den som ger sig. Jag är så innerligt less på alla återfall. Behöver hitta vägar att minnas när livet börjar blir bra igen att inte komma på tanken att det här går bra denna gång. Jag vet med en så tydlighet att det inte går. Vet att det tar emot att tänka tanken "aldrig mer" och man ska ta en dag i taget, men jag behöver verkligen jobba på idén om aldrig mer.

Den värsta ångesten har lagt sig, igen, och jag brottas nu med jag har svårt att koncentrera mig. Behöver fokus för att klara mitt arbete och det är verkligen svårt just nu. Försöker vara snäll mot mig själv och inte känna stress, vet att detta går över efter si så där 20 dagar. Sova, träna, äta och vara snäll mot mig själv får bli mitt fokus just nu och däremellan göra så gott det går med alla andra bestyr.

Sömn stressar mig då jag vet att det är svårt att komma till ro på kvällen och somna, det är allena A påverkan på mig, så här behöver jag ta en dag i taget och göra mitt bästa tills sömnen kommer i ordning igen.

Idag fick familjen ett efterlängtat besked och impulsen säger att det ska firas med nåt bubblande i fina glas. Jag känner att det är helt ok med något alkoholfritt, för jag har ju bestämt mig för att klara detta. Ett firande i taget.

Jag funderade lite på det som Torn skrev i en tidigare kommentar i den här tråden gällande ålder. Jag beskrev hur jag just nu tyckte att det tuffaste inte var att avstå från A, utan vad man ska säga i situationer där jag känner att jag ”förväntas” dricka (eftersom jag alltid gjort det).
Jag funderade på varför jag tycker det är svårt och på något sätt måste det ju vara andras reaktioner jag är rädd för.
Alltså hur andra ska reagera i dessa situationer om jag säger ”sanningen” och att jag därför inte vill dricka A. Varför detta känns så jobbigt vet jag inte, för tänker jag rationellt inser jag ju att det är löjligt, då det inte finns något att vara rädd för.
Torn skrev då att detta kan vara åldersrelaterat och jag tolkar det som att det är lättare att lägga fram ”sanningen” ju äldre man är (och ju äldre mottagarna är).
Jag kan dock uppleva tvärtom. Min känsla är att det verkar enklare att avstå och att vara öppen med det i den yngre generationen. Jag är själv snart 58 år och tycker det är skitsvårt. Däremot kan jag glädjas åt att jag nu klarat 23 helvita dagar, vilket måste vara personligt rekord sett över de senaste 40 åren. Idag kommer jag lägga ytterligare en dag till handlingarna. Jag kommer att försöka fortsätta att bara tänka en dag i taget. Längre orkar jag inte i nuläget.

Det bästa är att ge hjärnan lite friskt syre med hjälp av fysiska pulshöjande aktiviteter. Springa, cykla, gå i trappor. Vad som helst som får dig att flåsa och svettas.

I början är varje dag jättejobbig. Din hjärna har fullt upp med att läka, och tröttheten är helt naturlig precis som Adde påtalar.

Kram ?

Först, tack för inlägget i min tråd. Du har så rätt vad gäller listor. :)

Det där med positiva och om något negativa effekter med att sluta med A håller jag helt med om.

Det enda positiva med att dricka är att man ibland inte har något att se fram emot, att man inte kan fira av dagen eller något sånt. Men det är ju i sig tragiskt tänker jag. Mina promenader har ju blivit lite av det jag unnar mig istället (tills nu då jag stukade foten). Sen är väl en annan positiv sak med att dricka för mig att jag kan slappna av lite, speciellt i sällskap där jag kan hålla mig någorlunda normalt full. Men fördelarna med att inte dricka är desto fler.

En dag i taget och var stolt över vad du har fixat. Även om vi skulle falla så vet vi nu att vi kan, att det går :)

hjärna börjar nog att storstäda när den sluppit gift i 3 dagar ! Trötthet är ett friskhetstecken så sov så mycket du kan så kropp och knopp får komma in på friska spår !

...på att ha ångest varje morgon, kämpa mot baksmälla och må dåligt. Varje dag gick ut på att överleva.

Mest att jag inte kunde tänka andra tankar än alkohol. Hjärnan kidnappad.

... att se målarfärg torka, jämfört med att dricka. Alla kommer vi dit om vi inte triggar och retar kroppen med tillförsel av alkohol. Man måste ge det tid. Och tålamod.
Att sluta dricka, är liksom inte att beställa något av livet utan det är mer som att börja om och utforska på nytt sätt.
Mina första veckor nykter kände jag mig rätt otålig dels över ”hur länge jag ska behöva hålla på såhär” men också ”måste jag verkligen sluta”.
Det tog lång tid att inse att bara jag bestämmer det, och att då fortsätta är att låta vissa dagar, sug, tankar - liksom bara vara. Tvinga sig att andas och ligga still när det kliar. Typ.
Jag kan inte svara på om tankar på alkohol släpper, men besattheten är inte för evigt, när saker tappar sin laddning- passion eller semlor eller vin- så tynar kraften bort, det elektriska fältet slocknar. Är säker på att det gäller även för dig!

Hej,
jag är nu på min tredje dag utan alkohol. (Går på mottagning så får ju hjälp). Men den här dagen känns min hjärna som helt inlindad i bubbelplast, spindelväv, gamla löv eller vad vet jag. Som bortdomnad. Väck. Kan den här dagen vara den värsta? Igår var jag på mottagningen och träffade sjuksyrra och det kändes ok med abstinens och blodtryck, puls. Men min hjärna idag? Är det vanligt att det är så här?

Slänger in några ostyriga tankar i tråden....

Jag vet inte riktigt vad jag ser på mig i förhållande till alkoholen, alltså, vilket epitet jag ska använda, alkoholist? problemdrickare? beroende? smygsupare? eller vad? Periodare var jag dock inte eftersom det var varje vecka jag drack trots ansatserna att sluta varje gång.... Jag har inte haft behov av avgiftning, antabus, inte tappat körkortet (även om jag faktiskt kört onykter minst en gång...), klarade av att vara på jobbet varje dag även efter jag svept sju-åtta-nio starköl, aldrig någon som sa något. Även om jag många gånger drack färre än så var det en vana / beroende som jag inte kunde sluta med bara så där. Fången.

Benämningen kanske kvittar - det var något jag inte med fri vilja enkelt kunde avstå på samma sätt som jag kan undvika se ett tv-program, köpa en chokladkaka, utan det krävdes flera misslyckade försök.

Att jag var stadd på en bana där A skulle fortsätta göra mitt liv insnärjt var dock självklart, och enda vettiga var det som jag fick chansen för ett par månader sedan, att helt sluta. Hade jag fortsatt hade det antingen varit på samma nivå, eller eskalerat sakta eller snabbt. För visst ville jag återuppleva det där jag fantiserade om, den ljuva berusningen som jag jagade.. som aldrig fanns på annat ställe än i min hjärna.

Som jag tänker på detta, så är appar, detta forum, vänner, min dagbok som påminner om eländet jag satt i, de sakerna kan aldrig ensamt avhålla en - men en app kan som en av alla saker som kan påminna om vad man faktiskt vunnit :-) Tydligen har jag i pengar sparat 4000 kronor... Men största vinsten är inte det, inte heller antalet nyktra dagar, utan det jag gör istället, hur jag sover och hur jag mår, att jag slipper smyga inför de jag känner. Och det(den) enda som kan få mig att fortsätta vara nykter är jag själv.

Dels, och viktigast, för din egen skull. Ibland behöver man skrivandet mindre men ibland är det fint att ha en plats där man kan formulera sig och dela med sig. En annan aspekt är vinsten för andra som inte hunnit dit där du är idag, de som är nånstans på vägen. Då kan trådar som din vara ovärderliga, t.o.m avgörande. Flytta gärna till Det vidare livet, du kan bra höra hemma där nu. Allt det bästa och varmt grattis till all nykter tid?/ mt

Anledningen till att jag förespråkar det är att det är enklast. Man väcker inte suget gång på gång - och då är det enklare att avstå över tid.

Men alla glas alkohol man inte dricker är en enorm hälsovinst!

Kram ?

Förstår att det är skönt att jobba hemifrån coh att det spar tid (jag har inte fått jobba hemifrån).

Ville mest titta in och ser hur du har det.

Kram?

Ja, jag försöker tänka att det är bra trots allt. Men, i nuläget är det lite motigt att få fram de positiva tankarna ?.

Kram till dig och hoppas att även din dag blir vit!

Även om jag vet att du förespråkar 100% nykterhet?. Men, absolut, idag blir det 12/14! Dagens beslut är att vara nykter...

Kram

För mig var det att jag verkligen märkte hur mycket mer alkohol jag behövde för att få effekt, plus minnesluckorna som kom allt mer frekvent.

Min pappa var alkis och dog i sviterna av det vid 61 års ålder. Jag fyllde 50 år i höstas och ville inte gå i hans fotspår mer. Jag fick nog.

Kram ?

Det är verkligen ledsamt när man inser att det var alkoholen som var den enda gemensamma faktorn. Men så kan det bli.

Stort grattis till 62 nyktra dagar, och skönt att det känns mer och mer naturligt att vara nykter ?

Kram ?

att jag drack alkohol! Inte medvetet utan tog fel glas. Och känslan som kom var så tydlig så när jag vaknade kändes det som att jag verkligen druckit. Brrrr, hemskt?

Känner mig så övertygad att jag INTE vill få denna känsla igen. Det känns så starkt att jag får ångest bara av att tänka på det! Usch och fy!

Tack, Se klart för att du tittade in och kommenterade?

21 grader när jag var ut med hunden i morse. Helt underbart! Njuter varje dag av denna sommar!

Idag tatueringsdag?Ikväll kommer jag att ha min påminnelse på underarmen och det känns väldigt bra att fåra den där som en påminnelse varje dag. Får inte glömma bort att allt kommer och går. Både lycka och olycka. Det passerar...

Nu annonserade dottern sin ankomst och sen bär det av till loppis??

Ha en underbar sommardag ☀️?

Kram

Men någon form av oro måste man väl kunna kommunicera till Socialtjänsten trots att hon är myndig? Har jag missuppfattat dig om jag har för mig att du uttryckt oro för att hon använder droger? Det är väl något att ta upp i så fall! Sitt nu inte ensam med detta Varafrisk. Du måste skaffa lite avlönad proffshjälp från samhället. För din egna avlastning! Oavsett om hon hör av sig i dag och det för stunden känns lugnare tycks det ju finnas återkommande problem som hon behöver hjälp med. Men du behöver också hjälp! Om inte Socialtjänsten kan bistå, vem tusan ska då göra det?

Bra att du inte tar kontakt med VC. Tänkte direkt att nu kanske det blir risk för nytt beroende för din del...

Kram!

med picnic och kvällsbad ?Det är sådant som gör livet värt att leva. Jag stoppar ner såna tillfällen i en liten ask som jag kommer att ta fram sen i november. Minnas dofter, känslor och värmen. Har ganska många såna minnen av denna sommar. Sånt som gör en varm om hjärtat så jag tror jag får byta till en större ask?
Ha en underbar nykter dag☀️
Kram

...att jag inte alls ser mig som beroende... däremot riskbrukare.

Kram t dig Se klart? orkar inte skriva så mycket mer❤️❤️

Tack för omtanken!

Min dotter är snart 22 år så orosanmälan som man gör för barn och ungdom där har hon passerat åldersgränsen. Man kan ju ändå ta kontakt med Socialtjänsten exempelvis Våld i nära relationer. Socialtjänsten gör dock inget såvida hon inte är kriminell el använder droger. Så var det när hon precis hade passerat 18. Det är mycket upp t den egena individen. Även om individen inte kan fatta så kloka beslut själv.

Har inte fått kontakt m henne ännu. Avvaktar lite..

Kram?

Jag är en av de som inte undrar om du är nykter i dag.... Självklart är du det och visst är det härligt att kunna njuta av denna sena sommarvärme med kvällsdopp, lunchdopp, morgondopp eller närsomhelstdopp! Känner precis som du - ingen saknad efter alkohol. Ingen avundsjuka över de som "får" dricka. Tvärtom känner jag varje dag, flera gånger per dag, en stolthet över att vara en av dem som inte behöver dricka. UNDERBAR känsla!

Kram!