Senaste kommentarerna i forumet

Superbra jobbat och jag kan bara skriva under på allt du skriver!

Kram!

Dig, JoYo, Charlie, Torn och Se klart tar jag gladeligen rygg på - ni är mina ledstjärnor ⭐️⭐️⭐️⭐️⭐️

Så jävla duktig är du ?

Kram ?

Nej, inga målbilder mer än få till sömnen bara sovit 4 timmar i natt fast de proppade i mig i massa stessolid under dagen så ingen sömn när jag fick natt medicinen fick jag åtminstone 5 timmars sömn men 5 timmar på 1 1/2 dygn är inte vad jag klarar. Är helt slut och gråter bara. De är omänskligt med så här lite sömn. Man blir julhelg slutmoch de här verkar inte bry sig om man bara mår ännu sämre utan sömn och ökad ångest. Blev tjafs vid frukosten och jag blev jätte ledsen så kommer en personal sa jag vill skriva ut mig och tårarna sprutade och de ända jag fick till svar var: ja de är lika bra, men tack för det. Försökte förklara att jag är inte sån härvegentligen men när man knappt får någon sömn så blir jag inte mig själv. Sagt till fler personal att jag knappt sovit något alls och svaret har bara vart de låter jobbigt. Men nu skulle sköterskan prata med läkaren om mediciner så jag kan få sova. Plus soc ska ringa prata med dem senare på förmiddagen. Tur jag har min soc och min supersnälla rumsgranne som fixade frukostbricka till mig och till och med sa till personalen att kanske vara lite mer empatiska och förstående. Fy fan vilka 2 dygn de varit och jag vet att åker jag hem så kommer de inte bli bra. Så känns just nu välja mellan pest el kolera

Jag slutade besöka dejtingsajter samtidigt som jag blev nykter. Precis som med nykterheten krävs några månaders ”avgiftning” innan man ens kan se nyktert på fenomenet.

Jag kan idag se att jag var helt desperat för att hitta någon att dela mitt liv med, kosta vad det kosta ville. Jag var anpassningsbar in absurdum.

Jag har hittills inte dejtat någon som delar mina intressen. Som vill följa med mig ut i skogen eller på cykelrunda, gå på konsert, show, föreläsning eller göra en road-trip och ta dagen som den kommer.

Nä, istället var jag på fullt allvar beredd att lära mig spela golf ? Fattar knappt hur ”sjuk” jag var, och hur glad jag ska vara att jag kom därifrån med lite stolthet i behåll.

Det känns som om jag begick våld på mig själv - genom att slå knut på mig själv, för att få ihop ekvationen.

Nu sörjer jag inte dejtingträsket ett dugg längre. Faktiskt. Jag jobbar på att vara självsnäll och gör gärna saker självsam. En dag träffar jag en man, det är jag säker på. Ju fler utåtriktade saker jag gör desto större blir möjligheterna.

Ikväll ville jag gå på en liten trubadurspelning på en restaurang. Yngsta dottern ska med. Delade evenemanget på fejjan och frågade om någon ville hänga på. Två kompisar, som inte ens känner varandra, svarade och hänger på ikväll. Jag kör, så nykterheten är förstås ohotad, och jag tror att det blir en toppenkväll.

Precis som med drickandet så är dejtingträsket en dålig ovana, som går att vänja sig av med. Jag lovar.
Var rädd om dig ❤️

Kram ?

Förändring i livet är en pågående process. Jag ville sluta dricka alkohol och jag kunde det.
Den där dagen, den 29 december förra året tog jag beslutet. Jag ville det så mycket så jag förutsatte att jag fixar det.

Visst dyker det upp saker i livet.
Allt är inte löst för att man inte dricker. Men det är såå mycket lättare att hantera saker.
Hade svårt att tro att det verkligen är så. Men så är det?

Behöver inte fundera på om det syns att jag är alkoholist. Funderar inte på om det syns om jag är en nykter alkoholist ens. Ser mycket piggare ut och känner mig fräschare både utanpå och inuti.

Mina barn är underbara. Gjorde detta mycket för dem, och min man förstås❤

En pågående process ja. Nu tar vi en vit dag till.
Hälsningar en tacksam och glad stark björn, pigg och rask på jobbet nu?
Kram?

Nu börjar semestern, var klar vid 22.30 igår... helt slut ? Har därför sovit hyfsat i natt, inte helt lätt när grannen snarkar som om han låg i vårt tält ??

Gick förbi flera med vinglas och öl-flaskor igår... blev inte ett dugg sugen faktiskt. Skönt! Tänkte på en sak igår när jag höll på att pyssla, för 33 dagar sen så hade jag snabbt som ögat fått upp tältet för att sen kunna hälla upp ett glas vin, känt stress och extrem längtan att få ta det där första glaset. Jag har känslan i kroppen nu med när jag gör något... men får liksom skaka av mig det och påminna mig om att det inte blir nåt första glas, lika skönt varje gång. ?

Nä, nu ska jag ut med vovvis, han var super-pepp i går när han såg att jag packat tältet och flög in i bilen... det har inte hänt tidigare. Han gillar nog tältlivet lika mycket som barnen. ?

Idag väljer jag att vara nykter ??❤️

Sov gott hela natten och nu ska jag njuta av mitt morgonkaffe! Känns så skönt att inte vara så där tråkigt trött, det är så bortkastat att vara bakis. Så ovärt.

Har inte hunnit så långt, men oj vad jag kände igen mig i det där med mannen man trodde att man var tillsammans med... men som fortsatte med dejtingsidor. Jag slösade ett år på en sådan man, en som bara fokuserade på sina barn, hobbies, kompisar... och hade mig som någon sorts "tillägg" i livet. När han sedan behövde börja kompromissa var jag inte värd att träffa längre...

Nu ska jag läsa vidare och se hur det har gått på din resa... Jag hänger ju på dejtingsajter och hoppas hitta "mannen i mitt liv", men det kanske är kört... (fast den tanken orkar jag inte ens tänka just nu, känns för deppigt).

Hoppas du får (en till) fin dag!
Kram

Så bra att du tar hand om dig och sätterdig själv i "förarsätet" nu. Ta hand om dig och vila, men du kanske ska berätta fär någon du litar på så att du har en support. Du skriver att du är så ensam med din hemlighet och det gör det så mycket svårare. Har du en vän/syskon att få stöd från och som du kan ringa till? Eller så kan du ringa till AA. De har en supportlinje eller så kan du ringa hit till alkoholhjälpen och få samtalsstöd.

Jag pratar med mina syskon och min vuxna dotter ibland, men mest med min man. Det gör att jag slipper vara så ensam och vi gör numera saker tillsamman utan alkohol.

Stor kram och heja fina du!

Hej, jag är alldeles nynykter, ny här och vet inte hur det är att vara i just din situation. Men har iaf läst det du skrivit! Hoppas att du får ett bättre svar i morgon.

Jag tycker du är jättebra som vågar se dina problem och söker dig hit! Tror du det kan vara en förlossningsdepression som ligger i botten för hur du mår? Vet att det är lätt att missa det i alla känslor och ansvaret för barnet. Kanske kan du få hjälp på BVC med samtalsstöd för att du känner dig ensam med barnet? Eller så börjar du med programmet här på sidan först, här finns gemenskap och stöd. Tror du kommer känna en enorm lättnad när du slutar dricka, många problem orsakas ju av själva alkoholen, finns mycket bra lästips här på forumet om det. Till hösten drar det ju också igång öppna barntimmar till exempel i Svenska kyrkan, där man kan träffa föräldrar och pedagoger, och få möjlighet att prata med präst eller diakon om man vill, det behöver inte vara samtal om tro, utan mer om livet i allmänhet... Fortsätt att sök en form som passar dig för att hitta nykterhet och balans, du har allt att vinna!

Hur tungt det än är så håller ångesten inte i sig så länge. Särskilt om man gör klart för sig själv att man inte tänker dricka för att få bort den. Tror ibland att beroendet tar till ångest för att få tillbaks alkoholen.. Mitt tips är att promenera eller jogga, och köpa hem goda mineralvatten eller teer att ta till när du blir godissugen. Tråkigt i början, men man vänjer sig. Några bitar mörk choklad, minst 70% kakao, när man vill unna sig något på kvällen funkar också tycker jag. Ta en timme i taget nu, och sen dag efter dag. Ta hand om dig!

Hoppas du får god hjälp och slipper ha med den tråkiga nattpersonalen att göra... Ta hand om dig och tänk framåt mot ljuset i tunneln. Har du någon målbild? Något att se fram emot när du tagit dig vidare i nykterheten? Själv ser jag fram emot helgmornar utan bakfylla, med kaffe och lugn i kroppen...

Hej! Jag vet inte riktigt varför jag skriver här men hoppas på någon som kanske har tagit samma steg som kanske till och med har tips.
Jag har druckit alkohol sen jag var 14 år, jag var livrädd för de innan då båda mina föräldrar och tidigare generationer samt syskon har grova alkohol problem. Men det började när jag var 14 och nu är jag 19. Jag är i åldern då mina vänner vill gå till krogen på helgen istället för att göra allt annat vi lika gärna skulle kunna göra på vardagarna. Och jag vill ju självklart också detsamma. Men skillnaden mellan mig och mina vänner är att jag inte kan hantera mig själv. Jag dricker tills jag inte ens kan komma ihåg hur kvällen slutade. Jag har minnesluckor på flera timmar minst två gånger i veckan på grund av att jag inte kan sluta dricka oavsett vad jag gör för att försöka för 4 glas in så vill jag bara ha mer. Mina vänner tycker att jag är festens liv och rolig men jag själv känner sån extrem ångest över mina handlingar varje varje varje dag och det tar aldrig slut. Jag har nästan helt slutat att dricka på vardagar nu men så fort någon nämner alkohol är det som om jag inte kan säga något annat än ja oavsett hur mycket jag än önskar att jag bara sa nej eftersom jag redan vet hur det slutar. Jag vet inte hur jag ska kunna sluta, jag kan inte bara byta vänner eller stanna hemma när de ska dricka för då får jag ångest över att jag missar saker.
Jag har lite svårt att sätta ord på min situation och jag förväntar mig inga svar jag ville nog bara skriva av mig och erkänna för någon att jag har problem, så att någon bara vet de liksom

Har svettats ganska mycket och känner mej ospecifikt orolig, men skakar inte. Tror att jag har målat upp ett STORT abstinensspöke för att slippa sluta dricka. Har handlat idag, men tog inte med ryggsäcken som är lagom stor för att gömma BiB:en i. Har läst lite andra trådar. Så glad att jag hittade hit.

Så kan man också summera den sista tisdagen på min semester ?

Kram ?

PS. Men jag skrev en del i höstas också, innan jag valde att sluta att sluta dricka helt.

Håller med om att det är jättesorgligt när sjukdom gör att folk dör för tidigt ?

Kram ?

Hoppas på bättre inatt.
Lite jobb och städ och joggingtur nummer 10! Hade glömt hur endorfinrus funkar men nu kom jag ihåg. Lagat vegomåndag-middag,
Nu försöka somna i tid. Längtar till mitt kaffe. All is well.
Kram och godnatt ?

Ingen är väl mer snäll och omtänksam än du ? tack för tankar! Ja Bokashi funkar ej i en lägenhet med begränsade utrymmen i stan... sticka kan faktisk vara något att ta upp, tror även kläder- när jag så småningom kommer i min vanliga storlek, seglar upp som intresse igen, legat o träda ett par år. Pusslar gör jag på landet men man helt klart bli en stan- syssla, bra idé.
Jag kommer sakna att pyssla, vattna knipsa och rensa, men gillar dock inga panduro-grejer... tankar och förberedelser pågår, kommer som du förstår hålla världen uppdaterad ? Kram, ni gör vi det bästa av vår sista semestervecka. ??

Tack för respons Se klart, Andrahalvlek, Onkel F och VillJuLevaOckså ❤
Jo jag räknar väl också. Är kanske bara sur för att jag tog ett återfall...

Men, nu är jag arg på livet. Det är så orättvist! Har suttit vid en anhörigs dödsbädd idag. En person som älskar livet. Och som nu kommer att dö i förtid. Inget alkoholrelaterat, utan en hemsk sjukdom. Precis som med min mamma. Jag vet att livet är orättvist, men det är så sorgligt...

Vad är de med de som jobbar natt? Alltid tykna och uppkäftiga hoppas verkligen jag får sova nu i natt för den idioten vill jag inte ha med göra igen för då kommer jag tappa det helt. Presenterade sig inte ens kan tycka de hör till god ton. Ja ja inte mycket jag kan göra åt han mer än försöka undvika idioten

??

Att bli nykter är bannemej ett heltidsjobb i början. Jag tror stenhårt på faktametoden. Fakta, fakta, fakta - riktigt nöta in i skallen hur alkoholen påverkar våra kroppar negativt.

Jag tog mig snabbt från ”jag får inte dricka” till ”jag vill inte dricka”, och då gick den nyktra resan mycket lättare.

Kram ?

Men fram till 90 dagar räknade jag nog både dagar och veckor.
Jag accelererar alltid lite inför ny månad, ger mig tillfälle att känna mig stolt och reflektera extra.
Reflektera över det nyktra livet gör jag dagligen, som att gå sina 10 000 steg så tänker jag mina tankar.
Men om det skapar press, skippa att räkna! Kram ?

Nej, jag längtade inte efter att dammsuga och tvätta bilen ?

Men jag ville göra det just idag. Tanken kom till mig en timme innan vi faktiskt gjorde det. Man får passa på när lusten att vara nyttig kommer till en som en gåva! Och det var riktigt roligt!

Men så mycket hjälp fick jag inte. Dottern plockade ihop allt skräp och dammsugade på sin sida, det vill säga passagerarsidan. Resten fick jag göra medan hon satt i bilen och lyssnade på Spotify.

Kram ?