skrev Kennie i Orkar inte mer
Förklara att det är viktigt och att du behöver hjälp. Och ge inte upp, du orkar lite till. Fokusera på att ta hand om dig så gott det går fastän du dricker, ät, drick vatten, ta en liten promenad, vila. Och kom ihåg känslan när suget faktiskt släpper och du kan andas ut, du klarar dig dit igen.
skrev Mistral i Hjälp med svar.. någon?
Och inte en droppe har det blivit ?
Tanken dök såklart upp att det vore mysigt med något glas rosé... men nejnejnej!
Det blev popcorn och läsk, helt ok.
Jag fixar ju faktiskt detta ? nu hoppas jag bara kunna sova bra inatt, har sovit asdåligt alla nätter hittills...
skrev Mimolino i Behöver all hjälp jag kan få
Tack för din kommentar på min tråd, gick in och läste mitt första inlägg som du föreslog, det var verkligen nyttigt! Idag har jag haft en tuffare dag med ganska starkt sug så det var nyttigt av den anledningen också. Ta hand om dig!?
skrev nystart i Nystart Version 2
Har läst massor, jag menar massor och har manualen memorerad i hjärnan. Hon är garanterat en "Covert Narcissist" och det hon håller på med är "Passive Aggressive". Hon har försökt provocera mig hela dagen, jag har dock följt manualen och ignorerat varje försök. Förut brukade jag tända till och det slutade i en fight, som hon alltid vann. Men idag höll jag mig lugn, för varje gång jag ignorerat hennes försök har hon kommit tillbaks en stund senare med ett nytt försök med något annat. Att se hur hon verkligen följer beskrivningen är både lustigt och läskigt,. Hennes sista försök försökte hon triangulera min ena dotter och få till en fight, men jag och andra barnet satt i hennes sovrum och höll oss för skratt vad hon höll på med. När inte heller det lyckades gick hon till sovrummet och stängde in sig. Förr hade jag nog supit till den nu och varit fly förbannad på henne, men nu skrattar jag bara åt eländet och tycker hon är patetisk.
Lägger fler nyktra dagar i ryggsäcken.
skrev Se klart i Sluta på egen hand
Jag funderade. Den mest fördolda skammen. Den som får oss att vända ryggen till, eller som du berättar, tvekan och rädsla över att visa svaghet och just att det som är för alla andra- inte är för mig. Jag känner väl igen detta tema och har funderat så mycket under mitt liv, hur detta har formerat sig? Vad jag eventuellt börjar förstå är åtminstone att formationen inte är, för evigt. Och kanske är det en mini-pusselbit till mysteriet som ska lösas bortom nykterheten men med hjälp av den.
Vi hjälps åt och faktiskt, tror jag, att just här är alla de udda och förskrämda, alla övermodiga och rädda, var och en, inget mindre än precis som alla andra. Det är en tröst om man får våga ingå i det, och det vågar vi. ????
skrev Se klart i Tillbaka igen
Jag tänker att det finns någon meningsfullt att tänka på det vi missat när vi valt att dricka. En medvetenhet kanske om värdet av att inte göra det mer. Men det är rätt viktigt att det inte blir för många ”borde” eller ånger i livet för de känslorna väger massor. Tungt att släpa på. Vi gör nog vårt bästa varje dag, de flesta av oss. Vi är liksom gjorda för det.
Jag hejar på dig och din väg framåt! Kram.
skrev Se klart i Knyttets sång
Fint att du skriver, K, och att du har det bra i din sommar, som det ska vara, massa steg, heja! ? Jag har avverkat mitt tredje springpass för veckan så här är just nu ett mycket präktigt humör som kan avskräcka vem som helst.
Det som endorfinerna och pulshöjning ger mig är faktiskt ett viktigt ”avslut” på dagen, som tidigare handlade om ett glas.
Stillar rastlösheten, mindre godissugen.
Idag kände jag mig stolt över att just inte blaffa över solnedgången med en blå bred pensel utan stå still och vara närvarande.
Är trött på min mamma, har dåligt samvete för min pappa, har ovårdade fötter, har glömt deklarera, är arg på sniglarna som jobbat skift i mina pallkragar. Små saker, jag vet. Men tror att var och en av dem var ett skäl för mig att dricka tidigare. (Kanske inte mina fötter...)
Många glas kunde det ju bli.
Kram till er alla som läser, tvekar kanske? Gör inte det. Det finns inget som inte är värt det med att sluta dricka.
Jag är nykter idag, viktigast.
Ps @kaveldun liberalerna har nog kapat valfriheten, jag tror jag förstår precis hur du menar. Här är ju hyperliberalt i så fall då ju nykterheten as we know it bara kan åstadkommas den vägen, varje dag, välja själv. ?
skrev Fibblan i Tillbaka igen
i dina spekulationer..☑️☺️.
Idag har jag fyllt på med Polly när orken inte räckt till..?, inte heller en bra strategi i längden, men bättre än alternativet som ju inte är något alternativ längre ??!
Egentligen är jag helt slutkörd och skulle behöva inleda med en vecka bara för mig själv..
Samtidigt har ju barnen längtat och väntat på vår ledighet tillsammans, och jag med förstås. Men jag kanske inte behöver flyga runt som en fe ? och uppfylla den ena önskningen efter den andra..?.
Men jag är också nöjd med dagen?!
Skönt att det är gemensamtiden och samhörigheten i sig, som ger mest ?. Samtidigt övar jag på att känna in mina gränser även där. Och när jag tar hand om mig och visar det genom handling, så ger jag dem de bästa verktygen för framtiden, jag vet ju det..?. Svårt att inte trampa i sin egen mammas spår dock..men som sagt; övning ger färdighet ☺️!
Tack för förståelse ?! Inte alla som minns hur det var..?.
Stor kram!
/Fibblan ?.
skrev Bestemor i Nu måste det gå
Visst är det så! Kram på dej ❣
skrev Femina i Nu måste det gå
Det är så lätt att ge "kloka" råd till andra och att få dessa råd själv. Men vi bär alla på olika livsberättelser och det är inte så lätt att bara gå... Ingen är felfri och ingen utan sin livshistoria.
Konsten är väl att göra rätt sak för sig själv vid rätt tillfälle och vad som är rätt för dig vet bara du. Nummer ett, alla kategorier, är att hålla sig nykter så vi kan tänka klart. Kram på dig! ?
skrev Femina i Första dagen på resten utav mitt liv
Tack för alla era gratulationer! ?
?
Ikväll var jag på möte, gjorde service och tog med mig skorporna jag bakade igår. Känns jättebra! ?
#Bestemor
Ja, hur gör man? ?
Jag har nog inte nåt svar, jag famlar mig fram och ber om Guds vägledning. Men, man jobbar med sig själv i 12-stegs programmet och litar på att man, steg för steg, kommer vidare. Först tänker jag fokusera på mig själv och sen kanske även jobba i stegen i Al-Anon. Det gäller att rannsaka sitt eget beteende. Jag är lika arg på mig själv (min egen feghet, mina val, min självömkan) som jag är på honom. Jag tror att ju mer jag jobbar i stegen, mediterar, håller mig nykter, lyssnar på andra osv så kommer den där ilskan, besvikelsen, frustrationen att avta och ersättas utav acceptans, förlåtelse och kärlek. ?
skrev Jasmine i Tillbaka igen
Så fint att se dig här? Din kropp kanske behöver vila, något du känner in först när du slutar med a? Om jag minns rätt/förstått rätt så har du små barn... vilket gör att man konstant är trött. Du kanske ”skuffar undan” den där tröttheten med a? Och sen slår den till när du slutar och tillåter dig att ”känna”. Sorry, jag spekulerar fritt och kanske är helt ute och cyklar?. Jag har stora barn nu... som klarar sig ganska bra på egen hand, vilket gör att trötthetsskukden inte är så stor... så när jag skippar a har jag energi över.
Hoppas du har haft en fin dag❤️?
skrev Bestemor i Första dagen på resten utav mitt liv
" när jag drack skyllde jag mycket på honom.....nu gör jag likadant!"
Det blev ett uppvaknande för mej!!
Jag är oftast så ARG på honom, eller ledsen pga. Honom.
Hur gör man för att leva sitt eget liv UTAN att påverkas ? ?
skrev Jasmine i Tillbaka igen
Fint med igenkännande... även om jag inte önskar någon det där ”dimlivet” med a?. Hoppas du har haft en fin dag!
Nu ska jag uppdatera mig i din tråd och se om jag hittar fler saker att känna igen?
skrev Bestemor i Första dagen på resten utav mitt liv
Du tänker helt rätt när du pratar om samtalsstöd. Man kan inte bära allt inom sej. Skönt att prata med nån utanför hela situationen.
Fint att du har en tröst i Gud. Det har jag med. Inte alls sådär självklart och enkelt, men jag vill tro att det finns en större kärlek än den vi människor förmår att förstå. I mitt inre vill jag luta mej emot en trygghet som j a g tänker är Gud. En som känner allt, förstår allt och orkar med mej i alla lägen.
Också en som kan läka mina sorger och sår som jag själv petar upp emellanåt. Lätt att tappa modet, hoppet, glädjen när man/jag hela tiden känner en känsla av att inte vara viktig, en känsla av att inte vara accepterad fullt ut.
Fint att du hittat en kyrka, dit du kan gå. Jag söker....men orten är liten och än har jag inte hittat...
Va rädd om dej själv ?
skrev Yzfr1 i Era värsta minnen..
Har sån ångest över mina tidigare fyllegregrejor...
Vill knappt skriva det här...
Men men...
Spytt över massa balkonger på nedanvåningens balkonger vid festtillfällen.
Spytt i egen jackficka i bussen på väg hem.
Första veckan på nytt jobb åkt på kickoff och blev svinfull och försökte hångla med en anställd kvinna. Bytte jobb pga detta...
Dyngrak på Julfest med minnesluckor och vet fortfarande inte vad som hänt.
Varit otrogen på fyllan.
Ljugit och gråtit och dramatiserat en jävla massa skit och osanning!
Haft sex med måååånga kvinnor jag inte skulle ta i med tång nykter.
Spytt på tåg på väg hem.
Pissat och skitit ner mig i sängen pga fylla.
På ohotad första plats * trumvirvel*
Skrämt min son när jag kom hem dyngrak sist vilket jag ALDRIG kommer förlåta mig för!
Jag har väldiga problem med mina tidigare erfarenheter... vill så gärna ha den ogjorda...
Funderar på att prata med nån terapeut om detta.
skrev Varafrisk i När kommer dag nr två??
Det kändes så gott att få era svar...och att ni kunde koppla min kraft till att jag ska kunna bli nykter! Jag har aldrig tänkt så även om jag tänkt ibland att jag måste nog äga en styrka inom mig. Under tiden som det här höll på så dog ju även båda mina föräldrar, svärmor, min syster och min man blev sjuk i cancer...jag tänkte ibland att...jag står fortfarande upp och jag arbetar. Så det finns nog en styrka ändå!
När jag skrev och berättade och ni svarade mig..så kände jag..att det här behöver nog jag. Jag läser om er resa Charlie70, Andrahalvlek, Se klart, Vinäger, Kaveldun, Torn, AmandaL mfl...och jag längtar att få komma dit där ni är...och jag ska komma tid. Jag ska vakna klar i knoppen, sova bättre, ha lyster i huden, utöva mina intressen mm mm. Jag vill bara se och höra och känna allt positivt som nykterheten gör med mig!!
Ni som har följt mig ett tag..har kanske sett ett mönster att när jag inte skriver då har jag druckit...för då skäms jag så förfärligt...så jag drack alkohol i måndags och igår...varför vet jag egentligen inte ....vana? Tristess? ..Troligtvis...nu när jag skriver så har jag druckit en öl och ett glas vin...dumt...jag vet...jag ska inte dricka mer.
Imorgon kväll..ska vi bort och jag kommer att vara chaufför...det känns bra!!
Men..idag är jag så ledsen..imorse satt jag uppkopplad för att delta i Viktväktarnas workshop...det ringer på min telefon...dolt nummer..tänker att det är från internetbehandlingen men jag svarar inte ..tänker att den som söker mig ringer igen (brukar annars alltid svara på dolt nummer). Strax därefter ringer ett okänt nummer och jag klickar fram att jag kan inte svara. Jag får då ett sms att det gäller en blå Saab som står skriven på min man och det är en polis som har skrivit meddelandet. Magen vänder sig in och ut...det är nämligen så att vår dotter har lånat vår ena bil. Jag lämnar mötet med Viktväktarna och ringer polisen som berättar att vår bil står i diket ca två mil från där vi bor. Nycklarna sitter i. Poliserna är hyggliga och kommer hem med nycklarna. Min dotter har inte haft en fungerande mobil på ett tag utan vi skriver på messenger och hon skriver från sin dator. Jag skriver till henne men får inget svar. Min man och jag åker till bilen. Den står i diket. Motorn har trillat ner och det har nog även brunnit i bilen fast man kan få en känsla att den som kört bilen inte har skadat sig iaf inte med allvarliga skador. Vi åker hem. Till hennes lägenhet. Hon är inte där. Jag känner mig trött och illamående. Så otroligt ledsen och orolig. När jag har skrivit vid ett tillfälle då jag frågar vad som har hänt skriver hon inget. Men när vi är hemma igen så får jag ett meddelande av henne där hon ber om förlåtelse och att det var inte planerat men att hon körde snabbt...nu var hon hos en vän som hon känner sig trygg hos...och jag tänker att det är någon tillfällig vän. Så brukar det vara..någon som känner sig lika ensam som hon. Jag svarar henne att en bil kan vi ersätta att det allra allra viktigaste är att hon är oskadd. Efter det har jag inte haft någon kontakt med henne...jag vet inte var hon är. Min lilla skitunge...jag längtar efter henne och vill hålla om henne. I hennes lägenhet var det kaos...hon behöver...stöd för att få ordning i sin lägenhet...men hon är så himla stark och vill vara så självständig att ibland blir det hennes fall. Jag tänker på dig Andrahalvlek som lär din dotter olika maträtter...så himla jäkla klokt!! Min dotter som vill vara självständig..ska få vara det...men hon behöver stöd i sin vardag för att nå dit..men hon är inte där att jag kan tala om att hon behöver det..utan hon behöver nå dit själv...å jag kan vara lite klurig så att hon kommer att förstå...hon har faktiskt bett mig om att följa med till optikern. Så det är lite tungt ikväll...och jag vet...det blir inte något lättare med alkohol...jag vet.
Jag vet att jag inte behöver känna att jag lurar er ...men så känns det...men lita på mig...jag är motiverad att bli nykter...men min väg dit...är väldigt krokig och mycket fram och tillbaka.
Kram till er:)
skrev Vjlo i Antabus och jag, dagbok
Datorn/telefonen kan ju verkligen sluka dagen. Det finns alltid något mer att titta på/läsa.
Ja. Exakt. En. Dag. i. Taget.
?
skrev Kattsingen i Antabus och jag, dagbok
Tack @VillJuOcksåLeva
Jag måste öva på det där, hamnar gärna bara framför datorn annars. En. Dag. i. Taget.
skrev Peter på landet i Ej motiverad
Som någon sa, kolla runt här på forumet, sen Alkispodden, litteratur, Youtube, Craig Beck gillar några vet jag!
skrev Se klart i Ej motiverad
Det är nog svårt att beställa motivation här, men precis som Villjulevaockså skriver så är det många på forumet som skrivit i både blod, svett och tårar om deras/ vår motivation, här finns också flera som tipsar om böcker och filmer, youtube och bloggar. Så det finns väldigt mycket att ta del av. Hoppas du hittar din kraft, då är forumet en enorm hjälp. ?.
skrev Vjlo i Antabus och jag, dagbok
Vad bra du hittade på något distraherande idag! Hoppas det blev ett bra köp :-). Jag tror det är extra viktigt i början att just fylla tillvaron med aktiviteter av olika sort, det kanske inte har så stor betydelse vad, men något som gör att man inte bara sitter och kollar i handen efter flaskan/glaset som brukade vara där.
skrev Vjlo i Ej motiverad
Hej,
Välkommen hit!
Jag undrar om du inte på någon liten nivå är du antagligen motiverad eftersom du startar en tråd här :-) Det och att du säger att du vill sluta. Första steget!
Ett tips som fungerat för flera här är att läsa i de olika trådarna som finns här på forumet, och kanske skriva egna svar i dem. Du kan även använda denna tråd du skapade nu och skriva av dig mer om dina tankar, så kanske du själv får insikt i vad som gör att du känner att du inte har (nog) motivation.
skrev Neta i Ej motiverad
Ge mig tips om du har några
Till dina 40 dagar, som nu är 41 eller 42...värst vad klockan blev mycket..?!
Och framförallt grattis till att livet kom tillbaka till dig, att du blivit viktig för dig själv igen❣️ Du är verkligen en sann inspirationskälla✨! Glad att du vill dela med dig, så vi alla kan förstå att hur grå och trist framtiden ter sig, så vänder det med nykterhet. Den gör ju verkligen all skillnad i världen??! Låt oss aldrig glömma det! Aldrig mer vill jag tillbaka till det mörka som flyter ut över och förpestar det ljusa.
Så, så bra jobbat AmandaL???!
Stor kram!
/Fibblan ?.